Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen D-uppsats inom företagsekonomi Uppsala universitet VT 2007 Handledare: Robert Joachimsson -Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jämförelse mellan Danmark och Sverige- Författare: Anna Lydén Henrik Martnell

2 Sammanfattning EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning. Det har gjorts en jämförelse mellan banker i Danmark där revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad och banker i Sverige där revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för små aktiebolag. Jämförelsen gjordes för att urskilja erfarenheter som svenska banker kan få av danska banker. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med två danska banker och en svensk bank. Intervjuerna resulterade i att författarna kom fram till att kreditbedömningen generellt ser likadan ut i Sverige som i Danmark. Anledningen var att alla kreditbedömningens delar enligt referensramen ingår i de medverkande bankernas kreditbedömningar. Undersökningen pekade även på att kreditbedömningen inte har påverkats i nämnvärd grad på grund av att de danska bankerna oavsett revisionsplikten försäkrar sig om att informationen är tillförlitlig på olika sätt. Därför bör inte heller ett avskaffande av revisionsplikten i Sverige påverka de svenska bankernas kreditbedömning. Tilläggas kan att revisionsplikten är en väl beprövad metod och därför anser författarna att det ska vara väl undersökt om alternativa metoder till revisionen kan tillämpas. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Sekundärmetod Referensram Revisionsplikten i EU Revisionen då och nu i Sverige Argument för revisionsplikt i små aktiebolag Argument mot revisionsplikt i små aktiebolag Revisionspliktens avskaffande i Danmark Intressenter Bankernas kreditbedömning Behov av redovisning vid kreditbedömning Behov av revision vid kreditbedömning Sammanfattning av referensramen Metod Val av undersökningsmetod Operationalisering Val av respondent Genomförandet av intervjuer Metodproblem Information från intervjuer Kort beskrivning av SEB Kort beskrivning av Handelsbanken Kort beskrivning av Sparbank Vest Tolkning av intervjun med SEB Kreditbedömningen Revisionens/redovisningens roll vid kreditbedömningen Tolkning av intervjun med Handelsbanken Kreditbedömningen Revisionens/redovisningens roll vid kreditbedömningen Tolkning av intervjun med Sparbank Vest Kreditbedömningen Revisionens/redovisningens roll vid kreditbedömningen Analys Bankernas kreditbedömning Revisionens/redovisningens roll vid kreditbedömningen

4 6 Slutsatser Framtida forskning Källförteckning Bilagor

5 1 Inledning I detta avsnitt introduceras läsaren till ämnet genom en bakgrund, problemdiskussion och problemformulering som utmynnar i uppsatsens syfte. Avsnittet avslutas med hur litteratur söktes till referensramen. 1.1 Bakgrund EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv kräver revision av företagens årsredovisningar och granskning av förvaltningsberättelsen. Det är tillåtet för de enskilda medlemsländerna att avstå från revisionsplikt i de mindre företagen under förutsättning att de inte överskrider vissa gränsvärden. Detta är något som alla EU-länder har tagit fasta på förutom Malta och Sverige. Danmark var senast att avskaffa revisionsplikten för mindre aktiebolag år (FAR INFO, 2006) Revisionsplikten har därför under de senaste åren blivit väldigt omdebatterat i Sverige. Diskussionerna har främst bestått i om nyttan för revisionen kan uppvägas mot dess kostnader. (Kommittédirektiv 2006:96) Den internationella utvecklingen leder till att regelverket inom revision blir alltmer komplicerad. De internationella revisionsstandarderna ISA (International Standards on Auditing) som främst är anpassade för större aktiebolag tillämpas i Sverige. Det är därför osäkert hur mycket revisionsstandarderna kommer att anpassas till små aktiebolag. (Kommittédirektiv 2006:96) Innebörden av detta är att små aktiebolags revision blir mer omfattande än den tidigare varit vilket leder till ökade kostnader (Thorell, Norberg, 2005a). Om inte Sverige anpassar sig till omvärlden genom att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag kommer det innebära en klar nackdel i den internationella konkurrensen (Lidström, Littorin, 2006). Av en undersökning som gjordes på uppdrag från Svenskt Näringsliv framkommer att enligt svenska förhållanden skulle endast mikroföretag komma i fråga när det gäller revisionspliktens avskaffande. Definitionen på mikroföretag är aktiebolag med en årsomsättning på högst 3 miljoner kronor. 80 % av alla aktiebolag som finns i Sverige skulle därför omfattas av avskaffandet. Vidare skrivs i undersökningen att de intressenter som främst har intresse av att företagets räkenskaper är reviderade är samhället, vilket inkluderar bankerna och skattemyndigheten. (Thorell, Norberg, 2005b) Svensson sträcker sig ännu längre i sin rapport genom att skriva att kreditgivarna utgör den viktigaste intressentgruppen 5

6 när det gäller revision (Svensson, 2000). Av en doktorsavhandling framgår det att redovisningens tillförlitlighet ökar vid revidering och utgör en väsentlig del i bankernas kreditbedömning. (Svensson, 2003, s.166f) 1.2 Problemdiskussion En lagstadgad revision är i första hand till fördel för samhället, men även till viss del för andra intressenter som inte kan nå avtalslösningar med aktiebolaget. Bankerna kan däremot ingå frivilliga avtal med aktiebolagen som innebär krav på revision om de ska ge ut krediter. Dessa avtal är i regel svåra att ingå med hela borgenärskollektivet och det är därför lätt att motivera en revisionsplikt. (Thorell, Norberg, 2005a) I en artikel som behandlar revisionsplikten sett ur ett kreditgivarperspektiv skriver författaren att bankerna måste kunna förlita sig på den finansiella informationen som återges i årsredovisningen. För att detta ska kunna uppnås är det viktigt att revidera räkenskaperna. Studien visar att revisionsrapportens innehåll och hur detta presenteras är mycket viktigt vid kreditbeviljningsprocessen. (Duréndez Gómez-Guillamón, 2003) Redovisningens tillförlitlighet ökar för bankerna om revisorerna granskar företagens räkenskaper, vilket underlättar vid deras kreditbedömning. Eftersom den ekonomiska kunskapen ofta är mindre än den verksamhetsrelaterade kunskapen i små företag har revisorn en betydande roll för räkenskapernas tillförlitlighet. En annan viktig aspekt är att banken ofta undersöker vilken revisor som har undertecknat revisionsberättelsen. (Svensson, 2003 s.166f) Tidigare forskning på området behandlar hur slopandet av revisionsplikten kan komma att påverka bankernas kreditbedömning i Sverige. Ett av resultaten är att bankerna troligtvis kommer att granska företagets omgivning och räkenskaperna mer noggrant än vad som redan görs när revisionsberättelsen är tillgänglig. (Lind, Granlund, 2005 och Persson, Aychoh, 2004) Däremot har ingen uppsats som författarna känner till sedan tidigare belyst hur ett avskaffande av revisionsplikten påverkar eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning sett ur två länders perspektiv. Författarna anser därför att det är intressant att jämföra bankerna i ett land som har avskaffat revisionsplikten med bankerna i ett annat land som fortfarande har kvar revisionsplikten. 6

7 1.3 Syfte Författarna kommer att undersöka om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag påverkar eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning samt redovisningens tillförlitlighet. För att besvara syftet kommer det att göras en jämförelse mellan banker i Danmark där revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad och banker i Sverige där revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för små aktiebolag. Jämförelsen görs för att kunna urskilja erfarenheter som svenska banker kan få av danska banker. 1.4 Sekundärmetod Informationen har hämtats från bibliotekets databas genom att söka på Disa, Libris, Artikelsök och Affärsdata. Men även det öppna Internet har använts genom att Google har besökts. Google har främst använts för att hitta uppsatser från tidigare terminer. På riksdagens hemsida hittades ett antal viktiga lagar och på FARs hemsida hittades artiklar från tidskriften Balans. Även böcker har lånats från Ekonomikums bibliotek och Carolina Redivivas bibliotek. 7

8 2 Referensram I detta avsnitt beskrivs den teoretiska referensramen. Avsnittet påbörjas med att beskriva revisionen i Sverige och internationellt, även bankernas kreditbedömning samt redovisningens och revisionens betydelse vid denna tas upp. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av referensramen. 2.1 Revisionsplikten i EU EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv kräver revision av företagens årsredovisning och granskning av förvaltningsberättelsen. Det är tillåtet för de enskilda medlemsländerna att avstå från revisionsplikt i de mindre företagen under förutsättning att de inte överskrider två av dessa tre gränsvärden under de senaste två åren: 50 anställda Omsättning på 7,3 miljoner euro Balansomslutning på 3,65 miljoner euro De länder som ingick i EU före utvidgningen 2004 förutom några nordiska länder har valt att utnyttja möjligheten att undanta små företag från revisionsplikten. Några medlemsländer har även valt ännu striktare gränsvärden än de maximalt tillåtna enligt EG-direktivet, vilket innebär att vissa länder har valt lägre gränsvärden än de maximalt tillåtna enligt EU. (Halling, 2005a) 2.2 Revisionen då och nu i Sverige År 1846 fick Sverige sin första aktiebolagslag. Denna lag innehöll inga bestämmelser om revidering av bolag. Bestämmelserna kom först 1886 i en förordning där aktiebolagslagen ändrades till att styrelsen efter verkställd revision skulle insända revisionsberättelsen till finansdepartementet. Dessutom skulle revisionsberättelsen införas i allmänna tidningar. Revisionsplikten gällde i början endast för bankaktiebolag. Vidare skrivs att revisionen skulle vara årligt återkommande och att revisor skulle väljas vid bolagsstämma minst vartannat år. I 1895 års aktiebolagslag ändrades bestämmelserna till att 8

9 revisionsberättelsen inte behövde insändas till myndighet. Nutidens revisionsberättelser skiljer sig från hur de såg ut förr då det nu är mindre vanligt att göra anmärkningar i revisionsberättelsen. Nuförtiden betraktas ofta en anmärkning i revisionsberättelsen som en uppseendeväckande åtgärd. Mängden information i revisionsberättelsen var även större förr än den är nu. (Påhlgren, 1978) Det var först år 1983 det blev lagstadgat att alla aktiebolag ska revideras (Thorell, Norberg, 2005a). Dagens revision innebär att planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning på ett professionellt sätt. Innan granskning är det nödvändigt att förstå företaget och dess verksamhet. Det finns olika former av revision, bland annat extern och intern revision, statlig och kommunal revision. Den externa revisionen kan uppdelas i revision av årsredovisning och bokföring samt revision av VD:s och styrelsens förvaltning. Revision behövs i företag med begränsat ansvar för ägarna eftersom det ställs särskilda krav hur företaget redovisar sitt resultat och sin ställning utåt. Företagets intressenter måste kunna förlita sig på informationen som företaget lämnar om sin ekonomi och förvaltning. Därför är revisorns roll att kvalitetssäkra informationen. Eftersom revisionen leder till ökad trovärdighet åt företagets finansiella information är den en förutsättning för ett fungerande näringsliv och samhälle. Revisionen ska utföras med iakttagande av god revisionssed och revisorssed. Efter utförd revision ska revisorn lämna en revisionsberättelse som innehåller uttalanden om årsredovisningen, bokföringen och styrelsens och VD:s förvaltning. Revisionsberättelsen utgör sedan tillsammans med årsredovisningen beslutsunderlaget för företagets intressenter. (FAR Förlag, 2006, s.19-27) Varje aktiebolag i Sverige omfattas av revisionsplikt, vilket innebär att det ska ha en auktoriserad revisor. Revisorn ska intyga att räkenskaperna är korrekt upprättade men även fungera som förlängd arm till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Syftet med revisionsplikten var redan från början att öka ägarnas kontrollmöjligheter och stödja kampen mot ekonomisk brottslighet. I stora aktiebolag där ägarna är åtskilda från ledningen och inte aktiva i den operativa driften av företaget är det bra med en revisor. Däremot behövs inte alltid en revisor i ett litet aktiebolag där ägare, styrelse och företagsledning kan vara en och samma person. (Ström, 2005) I en rapport från Svenskt Näringsliv diskuteras om vilka aktiebolag i Sverige som borde omfattas av revisionspliktens avskaffande. I rapporten föreslås att mikrobolag, vilka definieras som små aktiebolag med en årsomsättning understigande: 9

10 3 miljoner kronor i årsomsättning, är de som borde omfattas av ett avskaffande. I Sverige finns företag och av dessa är mikrobolag. Om Sverige istället skulle använda sig av EU:s gränsvärden skulle endast 7000 företag i Sverige räknas som större företag och omfattas av revisionsplikt. (Thorell, Norberg, 2005b) Regeringen har planerat att revisionsplikten ska avskaffas för små aktiebolag år 2009 i Sverige. Det är ännu inte bestämt var gränsen för befrielse kommer att sättas. (Privata Affärer, 2007) Argument för revisionsplikt i små aktiebolag Vänsterpartiet anser att revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag ska behållas. Anledningen är att den utgör en kontrollmekanism som är nödvändig när det gäller aktiebolagsformen oavsett företagets storlek. (Balans, 2005) Kenneth Olsson, revisor på BDO anser att revisionsplikten måste ersättas med ett nytt system för att kunna avskaffas för små aktiebolag. Detta på grund av att när revision uppstod i stiftelser år 1996 skrev Olsson inte en enda ren revisionsberättelse för stiftelser det första året. (Halling, 2005b) Enligt Vilhelm Andersson, skattedirektör på Skatteverket och chef för deras rättsavdelning, behöver små aktiebolag revision. Eftersom företagets ägare behöver någon utifrån som granskar företaget och att företagaren håller sig innanför givna ramar och undviker misstag. Revisorns arbete innebär därför en kvalitetshöjning. (Precht, 2005) Dan Brännström som är generalsekreterare i FAR SRS anser att avskaffandet av revisionsplikten är en komplex fråga. Revisionsplikten för mindre företag togs bort i Danmark i våras och där kan företagen förvänta sig mer skattekontroll från myndigheterna. Regelsystemen behöver därför förenklas och särskilt för de mindre företagen. Om revisionsplikten slopas riskeras förtroendet för aktiebolaget som företagsform. Regeringen bör därför ta fram en företagsform som är anpassad till de minsta företagens verklighet. (Waymaker, 2006) Peter Clemedtson på FAR SRS tycker inte att Sverige ska ta bort revisionsplikten för små aktiebolag bara för att omvärlden gör eller har gjort det. Istället måste hänsyn tas till hur det svenska näringslivet fungerar. Endast ett slopande hotar att ge oss ett A- och ett B-lag av aktiebolag. (Palutko, Macéus, 2006) Revisionen leder till en allmänt god standard på svenska bolags redovisning och det ger näringslivet en konkurrensfördel. Revisionen är även en förutsättning för att redovisningen ska kunna utgöra beslutsunderlag för företagaren och företagets intressenter. Enligt en studie, gjord av Tobias Svanström vid Handelshögskolan i Umeå, tillför revisionen 10

11 bolaget viktig kompetens och problem kan åtgärdas tidigare. 75 % av företagen anser sig ha nytta av revisionsplikten. Det finns inte heller något stöd för att företagen finner revisionen som en ekonomisk eller administrativ börda. (Dagens Industri, 2006) Argument mot revisionsplikt i små aktiebolag Vinsten med revisionsplikten har aldrig kvantifierats men ytterligare kostnader för småföretagen uppgår till ungefär 2-2,5 miljarder kronor per år på grund av revisionsplikten. Det ligger i samhällets intresse att få snabb information om något är fel och därför är Ekobrottsmyndigheten emot lättnader för de små företagen. Myndigheten kan däremot inte visa ett enda fall som de kommit åt med revisionsplikten. Skatteverket har en annan mening än Ekobrottsmyndigheten och anser att det är bra med en extra kontroll av siffrorna. De anser däremot inte att revisionsplikten har stor betydelse för deras arbete. Anledningen är att de som vill ägna sig åt svartjobb och skumraskaffärer kan göra det ändå och i andra företagsformer. (Ström, 2005) Enligt en rapport som är skriven av Thorell och Norberg har revisionsplikten till stor del avskaffats för de mindre aktiebolagen i de länder där den förr har varit allmänt gällande. Detta har bland annat skett i Storbritannien för tio år sedan med motiveringen att om en tvingande regel inte kan bevisas vara till större nytta än kostnad ska den inte finnas. I efterhand har Storbritannien sett att det har fungerat bra eftersom de flera gånger har höjt gränsvärdena. Trots valfriheten var det ändå en tredjedel av företagen i Storbritannien som valde att ha kvar revisionen. I rapporten föreslås därför att mikroföretag i Sverige med mindre än tre miljoner kronor i omsättning ska slippa kravet på revision, vilket innebär att företag skulle omfattas. (Thorell, Norberg, 2005b) Revisorernas organisationer är emot ett slopande av revisionsplikten på grund av att det innebär att deras tjänster kommer att efterfrågas i mindre grad. De anser att banker och leverantörer kommer att bli mindre benägna att ge krediter om företaget inte har reviderats. Detta stämmer endast till viss del eftersom om bankerna ska ge ut lån till ett mindre bolag räcker det inte med revisorns yttrande utan det krävs även personlig borgen, säkerheter och panter. Även leverantörerna kommer att vilja ha aktuellare information än vad de kan få av en årsredovisning som endast visar bolagets läge för ett och ett halvt år sedan. (Ström, 2005) Mikael Carlson ordförande i SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) anser att regelsystemen måste förenklas för de små företagen genom att deras behov ska styra hur dessa utformas. Idag får de små företagen istället anpassa sig till de större 11

12 företagens behov. Revisionsplikten ska därför slopas för de små företagen och då kan en revision som passar deras behov utvecklas. Revisorn måste följa företaget löpande för att kunna se om något är fel och påminna om de åtgärder som måste göras. I nio fall av tio kommer revisorn in när bokslut och årsredovisning har tagits fram för att granska året som gått och då är löpande rådgivning för sent. De flesta av Sveriges små företag använder istället en redovisningskonsult som löpande hjälper till att sköta ekonomin och ger råd. Revisionen skapar förtroende till företaget för intressenterna, men det betyder inte att revisionsplikten ska vara lagstadgad. Detta eftersom i ett litet företag utgörs ofta ägare, styrelse och företagsledning av samma person vilket gör att en separat övervakning är onödig för att skapa förtroende. Det finns istället andra sätt för de externa intressenterna att säkra redovisningen på, som till exempel genom auktoriserade redovisningskonsulter. Revisionen uppstår istället om det finns behov för det. Revisionsplikten i små aktiebolag stoppar skattefusk men egentligen är det en kontroll som Skatteverket borde utöva och finansiera istället för de små aktiebolagen. Skattekontrollen skulle kunna utövas på andra sätt, som genom att uppsätta krav på att den som sköter redovisningen har vissa kvalifikationer och registreras för uppdraget hos Skatteverket eller genom att använda system med omvänd skatteredovisning. Revisionen har även nackdelen att endast upptäcka fusk och brott som redan har begåtts. Ekobrottsmyndigheten uppgav också att de inte kunde märka någon skillnad på företag som har reviderats och företag som inte har reviderats. (Carlson, 2005) 2.3 Revisionspliktens avskaffande i Danmark Revisionsplikten avskaffades i mars 2006 för små aktiebolag i Danmark. De aktiebolag som berörs av detta är bolag som har en årsomsättning understigande: 3 miljoner danska kronor 90 % av de små danska aktiebolagen antas ändå ha kvar revisorn som konsult vid bokföring, utarbetning av årsredovisning och deklarering. Detta leder till att antalet kunder till revisorerna inte kommer att ändras mycket men kraven höjs på revisorn att sälja in bestyrkandetjänsten. Anledningen till avskaffandet i Danmark var att regeringen ville minska på näringslivets administrativa kostnader med 25 %. Avskaffandet baserades på en 12

13 rapport vars mätningar av administrativa bördor gjordes med hjälp av den så kallade AMVAB-modellen. Rapporten är dock starkt kritiserad på grund av att kostnaderna för revision beräknades men fördelarna räknades upp utan några värden. (Bisgaard, 2006) Revisionsplikten kommer att slopas i olika etapper i Danmark. Det kommer först att ske för de minsta aktiebolagen, sedan kommer en utvärdering att ske av den första etappen som bygger på effekten på den ekonomiska brottsligheten. Efter utvärderingen kommer revisionsplikten eventuellt att slopas för ännu fler aktiebolag beroende på utvärderingens resultat. Slopandet kommer inte att ersättas av krav på någon annan granskning eller kontroll av årsredovisningen. Konsekvensen blir att bolagslagarna kommer att ändras genom att en del redovisningskrav avskaffas. På grund av oron kring ökad ekonomisk brottslighet i och med ett slopande av revisionsplikten har två skärpningar införts. Ett bolag som bryter mot bolags-, skatte- eller redovisningslagstiftningen kan tvingas till revision i 1-3 år av Erhvervs- og Selskabsstyrelsen. Revisorns handlingsplikt kommer att utvidgas om han har en grundad misstanke om grövre ekonomisk brottslighet från företagsledningens sida. Plikten kommer inte bara att omfatta revisionsuppdraget utan även alla andra uppdrag som revisorn har. Rapporten visar att 40 % av bolagen kommer att fortsätta att bli reviderade men att många kommer att efterfråga en annan sorts kontroll, troligen en översiktlig granskning. I bolagens självdeklaration ska det stå om revisorn har avgett någon rapport över årsredovisningen eller deklarationen och i sådana fall vad det är för slags rapport. Detta kommer sedan att inverka på myndigheternas val av föremål för kontroll. Enligt penninginstituten kommer en revisionsrapport att påverka möjligheten att få kredit, ränta och andra lånevillkor. Effekterna på revisionsbranschen förväntas inte bli omedelbart stora i och med de ändringar som har gjorts. Om steg två däremot genomförs kommer effekten att bli större beroende på om bolagen kommer att behålla revisionen. Det kan innebära en polarisering eller omstrukturering av branschen eftersom revisionen samlas hos de större revisionsbyråerna medan de mindre istället får ta hand om biträde i redovisningsfrågor. Inom de sistnämnda uppgifterna kan det komma att förekomma konkurrens från icke-revisorer. (Ibid) 2.4 Intressenter Alla företagets intressenter har en direkt eller indirekt nytta av att revisionen utförs. De som berörs är ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och 13

14 kommun. Utan en trovärdig revision skulle intressenterna vara tvungna att själva göra kontroller för att kunna lita på företagets ekonomiska rapportering. (FAR Förlag, 2006, s.20f) 2.5 Bankernas kreditbedömning Innan ett kreditbeslut sammanställs information om samtliga bedömningsgrunder i ett kredit-pm, där ingår finansiell information, person- och marknadsinformation. (Svensson, 2000) Bankerna använder sig även av uppgifter från kreditupplysningsföretag om betalningsanmärkningar som beslutsunderlag (Thorell, Norberg, 2005a). Det är av störst betydelse att analysera företagets möjlighet att betala tillbaka lånet och dess ränta (Bruns, 2001, s.29). Små och medelstora företag har alltid tillgång till mer information än vad kreditgivarna har. Det uppstår därför informationsasymmetri mellan parterna och ju större denna är desto mindre benägen blir banken att låna ut pengar. Detta kan kompenseras av banken genom att de tar ut en högre ränta vid sin utlåning på grund av sitt risktagande men oftast leder det till att banken blir mindre benägen att utge kredit. (Svensson, 2003, s 29.) Kreditbedömningen handlar om att beräkna framtida vinster som företaget kan komma att göra. Detta görs bland annat genom proforma-modeller som koncentrerar sig på tidigare årsredovisningar och utifrån dessa görs prognoser om framtiden. I proforma-modellerna granskas bland annat lönsamhet, likviditet, aktivitet, tillgångsbalans och en mängd andra redovisningsmått. Informationen kommer från den sökandes företag men även från statistisk information om företaget. Hänsyn tas även till företagets omgivning. (Aspinwall, Eisenbeis, 1985, s ) Bankerna granskar även företagets kapitalstruktur, tillväxt och säkerheter. Bankerna vill även ha information om företags framtidsutsikter och de blir därför beroende av andra faktorer än bara finansiella. En investeringsplan kan då vara en värdefull källa. En jämförelse med branschen som företaget verkar inom kan även bli beslutsgrundande, där risker för specifika branscher kan komma att påverka låneavtalet. Vidare diskuteras hur viktigt det är att utvärdera hur väl ledningen kan leda företaget i rätt riktning. I kreditbedömningen ingår därför en utvärdering av hur väl företagets ledning kan leda företaget i sämre tider. (Bruns, 2001, s.31ff) 14

15 2.5.1 Behov av redovisning vid kreditbedömning Syftet med extern redovisning är att tillhandahålla information som är till nytta för företagets intressenter vid beslutsfattande av ekonomisk karaktär. Relevant information minskar osäkerheten och underlättar för beslutsfattarens värdering och val mellan olika handlingsalternativ. När det gäller redovisningsinformation betraktas banker som den mest betydelsefulla intressentgruppen. Denna information används som en del av det totala beslutsunderlaget för att bedöma företagets framtida betalningsmöjligheter. (Svensson, 2000) Årsredovisningen fyller en viktig funktion vid kreditbedömningen. Utformningen av årsredovisningens innehåll och vilken kvalitet informationen har får avgörande betydelse för prognosrelevansen hos den information som genereras i kreditgivarnas kreditbedömning. Redovisningsinformationen tas alltid in innan kreditbeslutet. Författaren diskuterar vidare hur majoriteten vid kreditbeslut rangordnar redovisningsinformationen enligt följande, där det viktigaste kommer först: (Svensson, 2003, s ) Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar (noter och bokslutskommentarer) Finansierings- eller kassaflödesanalys Enligt bankerna är den finansiella informationen som finns att tillgå tillräcklig och kvaliteten på redovisningen är tillräckligt hög. Den finansiella informationen som kommer från aktiebolagen är av högre kvalitet än den som kommer från de andra företagsformerna. Bankerna behöver därför inte lägga ned lika mycket tid på denna företagsform som de övriga. En faktor som talar för att kvaliteten är högre i aktiebolagen är att de har ett större regelverk att rätta sig efter vilket gör att redovisningsinformationen blir mer jämförlig, strukturerad och tillförlitlig. Bankerna lägger med andra ord ner mer tid på att utvärdera sina kreditbedömningar på handelsbolag och ekonomiska föreningar. Vidare diskuteras hur redovisningens tillförlitlighet till stor del beror på revisorn. (Ibid) Behov av revision vid kreditbedömning Den finansiella informationen om företaget är viktig för kreditinstituten när de gör kreditbedömningar inför en låneansökan. I dessa fall vill banktjänstemännen försäkra sig 15

16 om att informationen är sanningsenlig och revisionsrapporten fyller därför en viktig funktion. Bankernas utlåning till företagskunder påverkas därför av vad som framkommer i revisionsberättelsen. (Duréndez Gómez-Guillamón, 2003) Av en uppsats framgår att bankerna vid sina kreditbedömningar använder sig av vad som framkommer i revisionsberättelsen. Om revisionsberättelsen är oren svarade några banker att de inte alltid går vidare med kreditanalysen. Vidare menade några andra intervjuade banktjänstemän att en oren revisionsberättelse ger underlag för att kreditbedömningen skall göras grundligare. Revisionsberättelsen fyller därför en viktig funktion då den anger om det finns allvarliga problem i företaget. (Persson, Aychouh, 2004) I en annan uppsats skrivs att revisionsplikten fyller en funktion för bankerna och om revisionsplikten skulle avskaffas skulle bankerna fortsätta kräva revision vid sina kreditbedömningar. De menar även att ett slopande av revisionsplikten skulle leda till dyrare krediter och att nya kunder i banken skulle få svårare att få sina lån beviljade. Vidare diskuteras hur de historiska siffrorna skulle förlora sin tillförlitlighet på grund av att inte någon oberoende aktör har utfört revidering. (Lind, Granlund, 2005) Även generalsekreteraren för FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) ställer sig negativt till ett slopande av revisionsplikten då det skulle bli svårare och dyrare för företagen att låna pengar (Suneson, 2005). Den största anledningen till att engelska små aktiebolag har kvar revisionen är för att det inte ska uppstå någon konflikt mellan intressenterna. Detta eftersom ledningen förbereder de finansiella rapporterna och det är därför av vikt för de yttre intressenterna att veta att redovisningen är granskad och godkänd av en oberoende aktör. (Tauringana, Clarke, 2000) 2.6 Sammanfattning av referensramen Sammanfattningsvis kan det utifrån referensramen urskiljas att revisionsplikten för små aktiebolag är på väg att försvinna inom EU. Det finns undantag till revisionsplikten inom EU som innebär att små aktiebolag inom vissa gränsvärden kan undgå revision. Detta har de flesta EU-länder tagit fasta på förutom Malta och Sverige. Danmark är det senaste landet med att ha avskaffat revisionsplikten och det gjordes för ett år sedan. Avskaffandet skedde för att underlätta administrationen för små aktiebolag. I Sverige har diskussionerna de senaste åren främst bestått i om små aktiebolag i för stor utsträckning blir reviderade efter stora aktiebolags regler. Därför är det tyngsta argumentet mot revisionsplikt att nyttan inte kan uppvägas mot kostnaderna. Ett annat argument mot revisionsplikten som flera 16

17 organisationer och personer har framfört är att revisionsplikten endast kan avskaffas om den ersätts med någon annan kontrollfunktion. Det har diskuterats att revisionsplikten eventuellt kan ersättas av auktoriserade redovisningskonsulter. Det har även diskuterats om de mindre aktiebolagen skall få en egen företagsform med egna regler. Revisionen fyller en viktig funktion genom att försäkra intressenterna att räkenskaperna och verksamheten följer lagar och förordningar. Revisionen blir därför en kvalitetsstämpel som ökar tillförlitligheten. En av de intressenter som är i störst behov av revisionen är bankerna när de utför sina kreditbedömningar. Anledningen är att bankerna måste kunna förlita sig på att den finansiella informationen från företagen är tillförlitlig. Bankernas kreditbedömningar består av ett flertal delar, till exempel företagets ledning och räkenskaper. Det viktigaste för bankerna är att utreda om företaget är kapabelt till att betala tillbaka lånet. Bankerna utför därför prognoser som bland annat grundar sig på lönsamhet, likviditet, aktivitet och en mängd andra redovisningsmått. Därför är det viktigt att räkenskaperna är reviderade då tillförlitligheten ökar i och med revideringen. Ett borttagande av revisionsplikten kan därför komma att påverka kreditbedömningen i negativ bemärkelse på grund av det skulle bli dyrare och svårare att bevilja krediter. Bankerna skulle då eventuellt behöva granska räkenskaperna och företaget i större utsträckning än tidigare. 17

18 3 Metod I detta avsnitt beskrivs hur uppsatsens undersökning genomfördes genom att redogöra för valet av undersökningsmetod, operationalisering, valet av respondenter och genomförandet av intervjuer. Avsnittet avslutas med problem som uppstod och hur dessa avhjälptes. 3.1 Val av undersökningsmetod Undersökningsmetoden bestod av intervjuer i olika former, personlig intervju, intervju via e-post och telefonintervju. Anledningen till valet av metod var att få djupgående information om ett fåtal respondenters uppfattningar. Detta för att få en ökad förståelse för avskaffandets påverkan på bankernas kreditgivning och förklaringar till varför det är på detta sätt. Undersökningsmetoden är flexibel då det går att ändra på uppläggningen vid undersökningens genomförande genom att ändra på frågorna. Ändringarna kan ske på grund av de erfarenheter som görs under undersöknings- och informationsinsamlingsfasen. Beroende på hur utförligt och tydligt respondenterna svarade ställde författarna följdfrågor. Detta gjordes på två sätt, genom att under intervjun ställa kompletterande frågor. Det gjordes även genom en andra uppföljande intervju med ytterligare frågor. Förståelsen för uppsatsens frågeställning blev hela tiden mer grundläggande och bättre men samtidigt blev det svårare att jämföra informationen från respondenterna. Informationen som samlades in har hög trovärdighet på grund av att respondenterna har haft stor frihet att utforma sina svar utifrån egna uppfattningar. Samtidigt fick författarna stort utrymme att göra relevanta tolkningar som inte blev inte entydiga. (Holme, Solvang, 1997, s.79ff) 3.2 Operationalisering Vid utarbetandet av intervjufrågorna använde författarna sig av uppsatsens referensram för att få en koppling mellan referensram och empiri. Utformningen av frågorna gjordes på ett övergripande sätt för att täcka in det som var möjligt utifrån referensramen. Utformningen byggdes därför upp genom att utgå ifrån bankernas kreditbedömning och hur revisionen spelar in vid bankernas kreditbedömning. För att lättare förstå revisionens betydelse vid bankernas kreditbedömning innefattade författarna kreditbedömningens delar 18

19 före och efter ett avskaffande av revisionsplikten i intervjuguiden. Även redovisningens betydelse vid kreditbedömningen användes vid utformningen som stöd eftersom revision och redovisning har en koppling till varandra. Detta eftersom revisionen fungerar som intyg på att redovisningen är tillförlitligt utförd då det är viktigt för bankerna att kunna förlita sig på den finansiella informationen. Författarna utformade två intervjuguider, ett till bankerna i respektive land. Detta gjordes för att revisionsplikten inte är avskaffad i båda länderna. Efter att intervjuerna hade genomförts gjordes kompletterande frågor till varje respondent för att få utförligare svar. Författarna utformade cirka 5-6 kompletterande frågor beroende på hur utförliga svaren var. 3.3 Val av respondent Vid valet av respondenter till intervjuerna stod författarna inför ett antal alternativ. De viktigaste kriterierna var att bankerna är väletablerade i landet och att de ger ut krediter till små företag. Detta visar på att bankerna berörs av att revisionsplikten avskaffas för små aktiebolag. De banker som kontaktades i Danmark och Sverige är SEB, Nordea, Danske Bank, Sparbank Vest och Handelsbanken. SEB i Sverige och Sparbank Vest och Handelsbanken i Danmark valdes då respondenterna på dessa banker visade störst intresse och författarna fick bäst kontakt med dem. Respondenterna blev välinformerade om vad undersökningen behandlade. Detta resulterade i att de hade ett stort beslutsunderlag inför valet att delta. Därför minskade risken för oärlighet och missuppfattningar samtidigt som möjligheten till omfattande information med hög kvalitet ökade. Trovärdigheten ökade även på grund av att intervjuerna genomfördes med nyckelpersoner i bankerna. Nyckelpersonerna är antingen kreditanalytiker, revisionschef eller företagsmarknadschef som har ansvar för eller stor kunskap om ämnet. Intresset från respondenternas sidor resulterade även i att informationens kvalitet och omfattning ökade. Författarna valde endast en bank i Sverige och två banker i Danmark eftersom fokus ligger på att dra lärdomar från hur Danmarks avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat bankernas kreditgivning. Det har även redan gjorts en rad undersökningar på hur ett eventuellt avskaffande kommer att påverka de svenska bankerna. 19

20 3.4 Genomförandet av intervjuer På SEB i Sverige genomfördes en personlig intervju med Lars Dahlberg som är företagsmarknadschef på Distrikt Stockholm City. Författarna tillfrågade respondenten om han ville delta i god tid innan intervjun. Respondenten var även väl förberedd på vad uppsatsen behandlade för ämne då han hade fått veta uppsatsens syfte och en intervjumall via e-post. Trots det kom det innan intervjun att respondenten var dåligt förberedd och därför tog intervjun endast en kvart att genomföra. Det resulterade i att författarna bad om att få återkomma via e-post om det skulle dyka upp kompletterande frågor. Intervjuns tillvägagångssätt var att en författare ställde öppna frågor till respondenten samtidigt som hela intervjun spelades in för att försäkra att all information kom med. Under intervjun ställdes även kompletterande frågor och följdfrågor när det var nödvändigt. Den andra författaren antecknade det viktigaste. Intervjuer med de danska bankerna genomfördes via e-post i samråd med viktiga nyckelpersoner på bankerna på grund av det långa geografiska avståndet. Dessa personer var även väl insatta i vad uppsatsen behandlade och dess syfte innan intervjufrågorna skickades ut. Det gjorde att respondenterna hade möjlighet att avböja från intervjuerna. Sedan gjordes telefonintervjuer med ytterligare frågor för att komplettera de första intervjuerna. Intervjun med Handelsbanken gjordes med Anders Borgelius som är kreditanalytiker i Köpenhamn. På Sparbank Vest genomfördes intervju med Hans Thorup som är revisionschef på regionkontoret i Köpenhamn. 3.5 Metodproblem Ett problem som författarna ställdes inför när de skulle utföra intervjuerna med respondenterna på de danska bankerna var det långa geografiska avståndet. Det resulterade i att intervjuerna gjordes via e-post på grund av att personliga intervjuer skulle bli för kostsamma. Problemet med intervjuer via e-post är att den intervjuade kan missuppfatta frågan/frågorna eller svara till sin egen fördel. Författarna ansåg inte att detta var något större problem då komplettering skedde med telefonintervjuer på de frågor som uppfattades otydliga. Författarna ansåg att detta gav en ökad förståelse och respondenterna upplevdes som samarbetsvilliga. Intervjupersonerna hade även blivit väl insatta i ämnet genom att ta del av intervjumallen och uppsatsens syfte vilket minskade risken för missförstånd. (Denscombe, 2000, s.162f) 20

21 Fördelen med intervju via e-post var att författarna inte hade någon personlig påverkan på respondenterna då ingen närhet uppstod mellan parterna. Respondenterna hann även tänka igenom sina svar ordentligt och därmed kunde svaren bli utförligare. Detta kan givetvis också bli ett problem då respondenten kan finna frågorna för ingående och därför svara på ett sätt som inte riktigt stämmer överens med bankens åsikter. Tack vare att författarna fick bra kontakt med respondenterna och att de från början var positivt inställda till uppsatsen var inte detta något större problem. Det fanns risk för att den personliga intervjun med respondenten på SEB i Sverige skulle brista i tillförlitlighet på grund av författarnas inverkan på respondenten. Det fanns också risk för att intervjun baserades på vad respondenten sa istället för vad han gjorde och detta kanske inte alltid stämmer överens. Författarna kunde även lätt påverka respondentens uttalanden genom sitt beteende. Detta har författarna försökt undvika i största möjliga mån genom att inte ställa ledande frågor och vara för aktiva under intervjun. Bandinspelningen av intervjun kan ha gjort respondenten hämmad och att han inte vågade uttala sig som han egentligen skulle ha gjort. Men det gjordes försök att undvika denna effekt genom att innan intervjun fråga om respondenten hade något emot att bli inspelad.(denscombe, 2000, s.162f) Nackdelen med att författarna genomförde två olika öppna intervjuer var att det var svårt och tog mycket tid i anspråk att analysera intervjuerna eftersom svaren inte var standardiserade. Därför blev det även svårt att dra generella slutsatser utifrån intervjuerna eftersom varje intervju var unik och kan skilja sig åt. Författarna kunde däremot få mer information från varje objekt och därifrån göra utförligare analyser utifrån bankerna, vilket också var syftet. (Ibid) 21

22 4 Information från intervjuer I detta avsnitt behandlas de intervjuer som har utförts. Avsnittet börjar med en översiktlig beskrivning av bankerna och avslutas med en tolkning av intervjuerna. 4.1 Kort beskrivning av SEB SEB är en bank för företag, institutioner och privatpersoner. Kundgrupperna består av företagskunder och institutioner samt mer än fem miljoner privatkunder. SEB har ett internationellt nätverk och finns i ett flertal länder. Banken har 200 kontor runt om i Sverige och ett av dessa ligger i Stockholm på Sergels Torg. Det var där intervjun genomfördes den 16 april 2007 med Lars Dahlberg som är företagsmarknadschef. Sedan kompletterades intervjun med ytterligare frågor via e-post som författarna fick besvarade den 24 april Dahlberg har under 10 år arbetat med kreditgivning till företag som bland annat företagsrådgivare. Dahlbergs avdelning har 17 anställda och tar hand om kreditgivning till företag med en årsomsättning upp till 500 miljoner kronor. (SEB:s hemsida) 4.2 Kort beskrivning av Handelsbanken Handelsbanken är en bank som har ett heltäckande tjänsteutbud. Banken finns främst i de nordiska länderna och Storbritannien men även i 15 andra länder. Det finns 38 bankkontor runtom i Danmark. Intervjun med Handelsbanken i Danmark genomfördes med Anders Borgelius som är kreditanalytiker på regionkontoret i Köpenhamn. Kontoret består av anställda och är regionkontor för hela Danmark. På Anders Borgelius avdelning arbetar 10 personer och de ger ut krediter till hela Danmark. Genomförandet av intervjun skedde via e-post den 13 april 2007 och kompletterades med en telefonintervju den 23 april (Handelsbankens hemsida, Borgelius, Anders, telefonintervju) 4.3 Kort beskrivning av Sparbank Vest Sparbank Vest har funnits i Danmark sedan år Banken har 40 filialkontor fördelade i Danmark men även 3 kontor på Grönland. Sparbank Vest har ett heltäckande produktsortiment till konkurrenskraftiga priser för att kunna attrahera både privat- och företagskunder. Genomförandet av intervjun ägde rum den 23 april 2007 via e-post med 22

23 Hans Thorup som är revisionschef för Sparbank Vests internrevision och statsauktoriserad revisor. Den 26 april 2007 genomförde författarna en kompletterande telefonintervju med Hans Thorup. På Thorups avdelning arbetar sammanlagt 7 personer. Deras uppgift är att revidera Sparbank Vest. Thorup skriver under bankens räkenskaper (årsredovisningen) tillsammans med bankens externa revisorer. (Sparbank Vest:s hemsida, Thorup, Hans, telefonintervju) 4.4 Tolkning av intervjun med SEB Nedan följer en tolkning av intervjun med Lars Dahlberg på SEB i Sverige. Om ni är intresserade av intervjuns fullständiga svar se bilagorna Kreditbedömningen I SEB:s kreditbedömning ingår flera delar. Delarna som Dahlberg nämner är förtroendet för företaget och dess ledning, analys av verksamheten, bokslutsanalys med fokus på kassaflödet samt bedömning av företagets säkerheter. Enligt Dahlberg är de viktigaste delarna i kreditbedömningen förtroendet för företaget och dess ledning och kassaflödet Revisionens/redovisningens roll vid kreditbedömningen Dahlberg anser inte att någon av kreditbedömningens delar kommer att få förändrad betydelse efter ett avskaffande av revisionsplikten. Därmed kommer inte kreditbedömningen att ändras om revisionsplikten avskaffas enligt Dahlberg. Han nämner att ungefär 20 % av SEB:s företagskunder kommer att omfattas av revisionspliktens avskaffande. Medarbetarna på SEB använder sig av företagets räkenskaper vid kreditbedömningarna enligt Dahlberg. Om företaget inte är nystartat utgör bokslutet grundbulten vid kreditbedömningen, med andra ord görs inte en kreditbedömning om detta inte finns tillgängligt. Information hämtas från 3 år tillbaka i tiden från UC (Upplysningscentralen). Är företaget nystartat använder SEB utvecklingsprognoser istället för räkenskaper enligt Dahlberg. För att SEB ska vara säker på att räkenskaperna stämmer behövs revidering av dem. Om revisionsplikten ersätts med något lika fungerande som dagens revision anser inte Dahlberg att det utgör problem. Han säger att en auktoriserad 23

24 konsult kan komma ifråga istället för en revisor. Dahlberg tillägger att vid bedömning av små aktiebolag är bedömningen mer personberoende. Det går även enligt Dahlberg att urskilja ett mönster som visar att de företag som har ordning på sina papper ofta är de skötsamma och de som har oordning ofta är de misskötsamma. Därför måste informationen från UC vara tillförlitlig, ett exempel som enligt Dahlberg visar på det motsatta är om revisionsberättelsen är oren. Företaget graderas då ner av UC och då minskar förtroendet för bolaget, dess ledning och räkenskaperna. Om informationen från UC inte är tillförlitlig måste medarbetarna på SEB göra mycket arbete manuellt enligt Dahlberg. Vid mindre krediter utförs kreditbedömningen ofta maskinellt på grund av att för mycket resurser i form av pengar och tid skulle tas i anspråk annars. Därför är det ett krav från Dahlbergs sida att revisionen ersätts med något för att räkenskaperna ska förbli tillförlitliga. Det kan också bli som krav från bankernas sidor att räkenskaperna måste revideras trots ett avskaffande enligt Dahlberg. Dahlberg vet inte om det har skett några förberedelser från SEB:s sida när det gäller hur banken kommer att agera vid ett eventuellt avskaffande. Men Lennart Lundahl och Jan-Erik Löfblom på SEB som har kontaktats via e- post säger att det kommer att påbörjas en utredning av regeringen i september 2007 som avslutas den sista mars Alla banker, med SEB inräknat, kommer då att få lämna allmänna synpunkter via Svenska Bankföreningen. (E-post) Enligt Dahlberg kommer det troligen inte att innebära några större risker för samhället vid ett avskaffande om det uppstår en bra auktoriseringsform. Men Dahlberg säger samtidigt att SEB redan ger ut krediter till handelsbolag och andra företagsformer som inte omfattas av revisionsplikten utan några större problem. Dahlberg anser att om avskaffandet av revisionsplikten resulterar i ökade risker går det inte att återspegla genom en höjd ränta i det enskilda fallet. Därför vägrar SEB istället att ge ut krediter i dessa fall. 4.5 Tolkning av intervjun med Handelsbanken Nedan följer en tolkning av intervjun med Anders Borgelius på Handelsbanken i Danmark. Om ni är intresserade av intervjuns fullständiga svar se bilagorna Kreditbedömningen Enligt Borgelius är det viktigt för Handelsbanken vilken ställning företaget har vid kreditbedömningen och det framgår genom studier av räkenskaperna och bolagets 24

25 marknad. Hänsyn tas även till företagets ledning genom att studera enskilda personers utbildning och hur länge de har suttit i bolagets ledning vid kreditbedömningen enligt Borgelius. Borgelius anser att företagets historik och hur länge företagets ledning har suttit utgör de viktigaste komponenterna i kreditbedömningen. Om Handelsbanken utför en kreditbedömning på ett nystartat företag kompenseras den eventuellt ökade risken vid utlåning av en medelstark ledning. Om kreditbedömningen istället görs på ett företag på en ny marknad med en ny ledning kompenseras den eventuellt ökade risken vid utlåning genom säkerheter av olika slag Revisionens/redovisningens roll vid kreditbedömningen Ingen av delarna i kreditbedömningen har fått större betydelse efter revisionspliktens avskaffande på grund av att den goda dokumentation som krävs från EU inte har förändrat arbetssättet enligt Borgelius. Endast en mindre andel av Handelsbankens företagskunder har påverkats av revisionspliktens avskaffande eftersom det berör företag med en årsomsättning under 3 miljoner DKK. Borgelius bedömer att det är mindre än 1 % av kundstocken som har påverkats. Han säger att Handelsbanken inte har påverkats nämnvärt av revisionspliktens avskaffande. Anledningen är att de ändå kräver att få in reviderade bokslut från kunder som formellt inte behöver revideras vid kreditbedömningen. Borgelius anser att företagets räkenskaper utgör en viktig del i kreditbedömningen. Handelsbanken har alltid reviderade bokslut från 3 år tillbaka i tiden och även aktuella delårsuppgifter om de finns tillgängliga. Det viktigaste vid kreditbedömningen är att företaget visar jämn och positiv utveckling. Enligt Borgelius har banken under de senaste två åren fått ökade krav i form av EU-direktiv (BASEL II-regler). EU-direktivet innebär att Handelsbanken ska upprätthålla omfattande dokumentation av sina kunders ekonomiska information. Borgelius säger att bankens krav vid utgivande av krediter är att företaget har 100 % reviderade bokslut eftersom det är en kvalitetsstämpel på räkenskaperna. Om företagets revisionsberättelse är oren förändras kreditbedömningen då Handelsbanken får en signal om att något inte är riktigt i företaget. Återkommer detta visar det ofta att något är allvarligt fel. Kreditbedömningen påverkas negativt enligt Borgelius då de utökar granskningen genom att studera den mjuka informationen om företaget mer, som företagets ledning. Vid minskad tillförlitlighet uppstår en högre risk som minskas genom att de kräver att företaget lämnar in reviderade bokslut. Borgelius ser inte att det finns något alternativ till revideringen av räkenskaperna på grund av att den är väl inarbetad och att allt är 100 % 25