Anteckningar VEGA uppstartskonferens 17 mars 2016
|
|
- Christer Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anteckningar VEGA uppstartskonferens Kommunikation och samarbete är en framgångsfaktor, mellan rektor som driver frågan, kostchef, skola och elever. Detta är ett av målen med VEGA att hitta mötesplatser på skolor för att kunna förändra matsedeln! Många kommuner har politiska mål. Trots detta upplever många att servering av vegetarisk mat leder till att svinnet ökar och mat slängs. Hur ändrar vi på detta? I arbetet med att minska matsvinn berättar många kommuner att åtgärder till en början ger resultat, men sedan vänder det tillbaka igen. Hur inför vi ändringar som håller i sig? Mat och Klimat hur påverkar våra matval klimatet egentligen? Britta Florén, Projektledare SP Foods and Bioscience (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) Britta pratade om grunderna kring matens klimatpåverkan och varför olika livsmedel skiljer sig åt i sin klimatpåverkan. Och hur våra matval påverkar. Mat är en tacksam fråga att arbeta med, många är berörda och tycker och tänker om mat. Viktigt för att lyckas: personer kan ha olika uppgifter, och kanske arbetar på olika sätt, men alla bör få samma bakgrundskunskap och jobba mot samma mål. Maten som helhet står för 25-30% av vår klimatpåverkan. Vi behöver ändra vårt beteende och våra kostvanor. Vi blir fler och fler på jorden, och vi behöver en rättvisare fördelning av resurserna. Offentliga måltider: drygt 3 miljoner måltider/dag. Här finns en enorm potential att påverka, där förändringar kan få en stor effekt. Också eftersom många tar med sig förändringen till sin privata konsumtion. Vi tittar på livscykelanalys, produkters miljöpåverkan i hela kedjan. Här kan vi se vad som får stor påverkan på klimatet och vad som får liten påverkan. Målet är att fokusera på förbättringspotential där det får störst effekt. Ser vi till hela kedjan av en produkt, från jord till bord, är det i produktionsfasen som det är störst utsläpp. Klimatpåverkan från olika råvaror skiljer sig år. Det är stor skillnad mellan vegetabilier och kött, men också mellan olika sorters kött, där fågel har en mindre klimatpåverkan och nötkött störst. Bedömning måste göras från fall till fall. Ibland kan det vara bättre att äta svenska tomater än importerade. Det beror på faktorer som om tomaten är odlad i växthus eller på friland, vilket energislag som finns i växthuset etc. Köttproduktionen har ökat med 43% de senaste tjugo åren i Sverige. Att variera protein och kolhydrater kan få stora effekter, till exempel att byta ut fläsk mot bönor, men också att byta ut ris
2 mot till exempel matvete. Varför välja ekologiskt? Klimatpåverkan kan vara densamma eller större vd ekologiska odlingar. Anledningar att välja ekologiskt är snarare andra miljörelaterade frågor, ökad biologisk mångfald, djurens vällevnad etc. (Livsmedelsverket kommer snart publicera rapport kring detta) Projektet Lätt att välja rätt För att på ett enkelt sätt kunna räkna ut råvaror och måltiders klimatåverkan har SP tillsammans med andra aktörer tagit fram ett analysverktyg. Det riktar sig till ansvariga kost- och kökschefer, personal i köken, måltidsgäster, pedagoger, miljöstrateger, politiker. I och med verktyget blir det lättare att sätta och följa upp klimatmål, samt identifiera förbättringsinsatser. För att få tillgång av verktyget prenumererar man på SPs klimatdatabas och ansluter klimatmodulen till ett måltidsplaneringsverktyg. Vad kan vi göra för att få en stor effekt? Exempel, byt hamburgare gjorda på nötkött till fiskburgare. Serveras det två gånger på år blir effekten stor. Exempel: Brännö i Göteborgs stad har de bytt till kött en dag i veckan, två dagar fisk och två dagar vegetarisk. Effekt: Halverad klimatpåverkan. Skulle hela Göteborg följa efter, där det serveras måltider, blir det en vinst som är lika stor som 10 bilars årliga bilkörning varje dag. Viktigt att det blir en ny vana, en ny rutin, istället för att det handlar om en punktinsats. Nästan samma men ändå inte Göra förändringar men ändå inte. Spagetti och köttförsås, byt ut en del av köttet till bönor eller linser. Medvetenhet om olika rätters klimatpåverkan Stor skillnad mellan olika rätters klimatpåverkan viktigt att väcka medvetenhet. Vissa rätter har en väldigt stor påverkan. Här visade Britta ett diagram (se powerpoint). Kommunikationen Planera vad det är ni vill kommunicera? Hur ska vi göra det? När ska vi göra det? Och skapa en plan! Viktigt också med den interna kommunikationen, så att alla vet vad som gäller, alla vet när vi har uppnått målen. Vegomat Louise Dahl Klimatmat Louise Dahl från Klimatmat höll en inspirationsföreläsning om vegetarisk mat. Klimatmat jobbar med att inspirera till hållbara matvanor, både för privatkonsumenten och i offentliga kök. Louise kommer under hösten turnera och erbjuda matlagning på skolorna inom VEGA-projektet. Hade min mormor levt idag hade hon varit supertrendig! Just nu pågår en vegetarisk trend över världen. Och vi äter mer och mer vegetariskt. Det finns vegetariskt program på tv. Det har aldrig varit enklare att vara vegetarian än vad det är nu! Det spelar ingen roll om man kallar sig
3 vegetarian eller inte huvudsaken är att den mat man äter är god, hälsosam och inspirerande. Det är en viktig aspekt att ha med, maten kan vara hållbar, men om den inte är god så spelar inte ingen roll. Vi är låsta i hur vi ser på mat och vad vi tror krävs för att bli mätta. Kanske kan vi inspireras av andra kulturer? 30 % av världens befolkning äter vegetariskt. Många på grund av fattigdom. Men en halv miljard indier äter klimatsmart, på grund av religion. I Sverige är det 10 % som äter vegetariskt, av klimatskäl. Men också på grund av att det är hälsosamt. Äter man lakto-ovo-vegetariskt kost är risken för näringsbrist väldigt liten. Som vegan får man ha lite mer koll på näringsinnehållet och säkra att man får i sig B12, järn och hållbart protein. En måltid som består av baljväxter och spannmål, betyder fullvärdigt protein. Användande av baljväxter ger möjligheter till en enorm variation, en ärta kan bli ett ärtskott, en del av en falafel eller hamna i en ärtsoppa. Kombineras det med ceralier blir det en fullvärdig måltid. Vegetabiliskt protein finns bland annat i baljväxter, frön, nötter, quinoa, hampa, tofu och tempe. Tempe sätts ofta i samband med långa transporter. Men det finns tempe från Finland som produceras på havre och lupin! En större utmaning än att få i sig tillräckligt med proteiner är att säkra hur man får mättnadskänslor att infinna sig. Baljväxter är bra för att uppnå mättnadskänsla. Louise pratade om Ett inbitet sätt att planera en måltid, där man utgår från köttet, sedan väjer tillbehör och till sist en sallad. Vegetariskt och klimatsmart planering kan utgå utifrån säsongen, där både priset och transporter påverkar ens val. Det handlar om att ändra tankemönster! Många är skeptiska till ordet vegetarisk. Varför kalla det vegetarisk mat då? Säg lasagne med zucchini istället för vegetarisk lasagne! I Malmö gick det åt 8 bläck istället för 3 när man gjorde denna förändring. Det går att fundera mycket på hur maten presenteras redan i menyn! För att laga godare vegetarisk mat, tänk på: - SMAK I vegetarisk mat kan man behöva jobba lite extra för att lyfta smakerna och för att få den att bli mustigare och roligare. Till exempel: blanda i rostad lök i en linssoppa, lägg i rostade frön, miso kan läggas i soppor istället för buljong, rotselleri och torkad tomat är båda ingredienser som höjer smaken! - KONSISTENS Fundera över konsistensen för att maten ska bli mer spännande? Variera något krämigt med något crunchigt och något segt och tuggigt. Använd något rostat, till exempel rostad lök som man kan strössla på, eller krutonger. - VÅGA KRYDDDA Testa nya smaker! Våga leka och ha roligt. Louise tipsade om olika smakkombinationer: Tomat+aprikos+stjärnanis. Gulbeta+kokos+lime Blomkål+äpple+dragon Pumpa+havtorn+kanel
4 Hur är det med tiden? Tidsbrist är ofta ett problem. Se till att avsätta tid för att ha en workshop där ni provar nya saker! Inte svar eller vitt kanske behöver det inte vara 100 % vegetariskt. Minska köttet genom att göra en vegetarisk soppa och ha på baconströssel. Fundera ett steg ytterligare Hur skulle det vara att ha en vegansk matdag i skolan? Mat på hållbar väg Gitte Jutvik Guterstam Världsnaturfonden WWF WWF har jobbat med materialet: Mat på hållbar väg. Här ingår lärarhandledning F till årskurs 9. Materialet är ämnesövergripande och innehåller fakta och övningar. Till exempel finns det övningar som kan göras i mataffären, där eleverna får träna genom att fundera över olika råvaror i affären. WWF arbetar utifrån begreppet Ekologiska fotavtrycket, det vill säga ett mått på mängden resurser som en människa eller en nation förbrukar. Uttrycket beskriver hur stor ekologisk yta som krävs för att producera och ta hand om avfallet. Det vi förbrukar i termer av resurser idag motsvarar 1,5 planet. Det vill säga vi lånar av kapitalet. I Sverige är vårt ekologiska fotavtryck 3,7 planeter. En del av fotavtrycket är den mat vi äter, matfotavtycket. I Gittes powerpoint finns en uppdelning av hur stor del av fotavtrycket som utgörs av maten vi äter, samt vilken typ av mat som utgör matfotavtrycket. WWF har tagit fram en Fiskguide. Målsättningen är att vi ska äta rätt fisk och att fiskbeståndet ska vara kvar. För ett år sedan tog WWF även fram en Köttguide. Det kommer ut en ny version av denna i maj. Ska vi lyckas komma ner till ett fotavtryck som motsvararar en planet så måste vi lämna fossila bränslen, konsumera vettigt och använda smart teknik. Hållbar livsmedelskedja Målet är en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion till år 2030, med fokus på den svenska livsmedelskedjan. Livsmedelskedjan drivs av konsumtionen, vad som efterfrågas! WWF har framförallt sett över produktionen av mat. Men genom internationella projekt har man också sett över konsumtion och tagit fram rekommendationer. Viktigt att vara en medveten konsument, de som handlar behöver ha koll på leverantörerna. Mentimeter-fråga - Mäter ni matsvinnet? 71 % svarade Ja, regelbundet och 29% svarade Ja, under perioder. Följdfråga: Vad händer när ni har mätt? - En skola skriver upp det i köket vid serveringen. Hur många portioner motsvarade den slängda maten.
5 - Matsvinnet har minskat i perioder på en skola, när eleverna har fått belöning i form av pannkaka vid veckans slut. - Något som blev väldigt uppmärksammat var när de på en skola vid ett tillfälle hällde de ut all mat som hade slängts ut under en dag på samma ställe där maten normalt serveras. Blev väldigt tydligt. Så här gör vi, tips och trix från kommunerna i VEGA Sara Bengtsson, Serviceförvaltningen, Måltid, Mölndal Serverar strax över måltider dagligen. Diskuterat mycket om man ska köpa ekologiskt eller säsongbaserat. De köper vissa produkter ekologiskt, men det finns inga direktiv för detta. Däremot har de inköpsstoppspris, vilket gör att det blir naturligt att köpa de produkter som är säsong och billigare. 28 % ekologiskt. Fisk som är MSC-märkt. Under våren är 16 av 23 serveringar vegetariska. Erbjuder vegankost i staden. Arbetar både med serverings- och produktionssvinn. Men vi har en utmaning i att jobba med det som händer sen. Hur analyserar vi siffrorna? Vad ska vi göra med resultatet? 2013 var det 8,5 % ekologiskt. Inom budget lyckades de höja siffran till 18 %, genom att minska köttet i köttfärsrätterna och minskade serveringen av färsk lax. Därefter har de höjt siffran från 21 % ekologiskt till 28 %, vilket har kostat 28 öre per måltid. Helen Nilsson, Miljöförvaltningen Malmö Jobbar mycket med mat i Malmö. Matkostnader 250 miljoner kronor/år, till skola, förskola och äldreomsorg. I skolorna är det måltider som serveras varje dag. Finns en matpolicy för hållbar utveckling och mat. Viktigt att maten är god, av bra kvalité och den ska vara lagad så nära kunden som möjligt. Vi har två mål: All mat ska vara ekologisk 2020 (för närvarande är 67 % av skolmaten ekologisk). Minska utsläppen från maten med 40 % till 2020 (jämfört med 2002). Skolköken ser över hur maten kan bli mer vegetarisk. Det finns vegetariskt mat en dag i veckan redan nu (även om det inte kallas för det). Matsvinn Malmö skolrestauranger mäter matsvinnet två gånger om året, på våren och hösten. Då mäter de och delar upp, ser var det slängs. Varje kök har handlingsplan vad gäller matsvinn. Varje kök har möjlighet att sortera sitt matavfall så att det går till biogas. Finns siffror på hur mycket de vill minska matsvinnet. Malmö Latin som är med i VEGA är också en modellskola i samarbete med Naturskyddsföreningen. Detta innebär att man är en modell för hur man kan jobba med hållbar utveckling på en vanlig skola. Det ska vara något som genomsyrar hela verksamheten, inte något som ligger vid sidan om eller ovanpå. Alla har vävt in det i sin undervisning! Elever har arbetat med olika projekt, till exempel har några elever hjälpt miljöförvaltningen att jobba med miljöprojekt. Vissa elever har gjort en miljöanalys av skolan. Inom VEGA-projektet ska eleverna ge uppgifter till kökschefen. Klara Perhamre, Karlstad Ungdomar på gymnasiet har visionärt om hur staden ska bli hållbar till Mat, vad vi äter, kom upp i många av grupperna. Livsmedel är den näst största delen till stadens klimatpåverkan.
6 18000 luncher serveras varje dag. Matsvinnet står för 19 % och köttkonsumtionen för 58 %. 24,7 % ekologiska livsmedel, 30 % till skolor och förskolor. Satsar mer och mer på att köpa produkter från närområdet. Nötkött från gårdar i närheten av Karlstad. Målet med projektet är att halvera klimatpåverkan från köttet vi köper. Vi försöker halvera innehållet av kött i det vi lagar. Vi testade en korv den här veckan som innehåller mycket morot. Fram till december 2017 vill vi öka andelen ekologiska inköp med 5 % per år. Målet till 2017 är 35 %, till 2020 är målet 50 %. Vi försöker hitta kreativa lösningar, till exempel ändrat logistiken i matsalen så att salladen och vegetarisk mat kommer först. Det ska inte vara något konstigt att äta vegetarisk mat. Minska matsvinnet till 15gram/elev/dag. Gjorde en referensmätning. Tallrikssvinn är 31 gram /elev/dag. Det ser väldigt olika ut på olika skolor, på en skola är matsvinnet 8 gram/elev, på en annan 75 gram/elev. Orsaker till detta kan bland annat vara logistiken, om det är lätt att ta två gånger till exempel. En annan orsak kan vara om lärare sitter ner och äter med yngre elever. Om det är god mat så slängs det mer. Vi slänger nästa 100 ton mat per år i Karlstad! Det är en stor miljöpåverkan det! Just nu mäter vi matsvinnet en gång i kvartalet och kommer fortsätta göra det under hela projektet. Vi har inlett ett samarbete med universitetet i Göteborg och försöker göra olika nudging-insatser, det vill säga, åtgärder för att styra ett beteende. Forskare från Göteborg kommer se om insatserna vi gör får någon effekt. Vi delar gärna med oss av resultatet och vill gärna ha tips och trix från andra. Fråga: om de kommer jobba pedagogiskt? Projektet fokuserar främst på kockar och måltidspersonal, finns ingen plan för hur de ska nå fram till skolor och jobba pedagogiskt. De som jobbar i köket får mer kunskap om matsvinnet och får ökad medvetenhet. Det skickas mycket information till rektorerna, där tanken är att den informationen ska skickas vidare till pedagoger. Anne-Marie Strömberg, Kökschef, Östersund 83 kök, 10 mottagningskök, 28 serveringskök, 9500 luncher per dag. Miljömål 2016, 26 % ekologiskt, 30 % av mattransporterna ska köras på förnyelsebart bränsle eller el. Satt upp egna mål om att minska kemikalier. Serverar en veg-rätt i veckan sedan 2010 (efter politiskt beslut). Vi har kommit på banan, det känns mycket lättare nu än vad det gjorde i början. Vi jobbar med matsvinn, och gör två mätningar på år (under en vecka). Vi har lyckats minska lite. Men det är svårt att göra aktiviteter utifrån matsvinns-mätningarna, vad gör vi för att förbättra? Vissa skolor är bättre resultat med mindre matsvinn. Ny gymnasieskola i Östersund, med 2000 elever, där serveras det alltid ett vegetariskt alternativ. Vi jobbar med en matdelsgrupp, miljöombudsmöten för att engagera våra kockar, där vi tar fram vegetariska rätter nu. Vi behöver göra om våra matsedlar nu när vi går mot 50 % ekologiskt. Under året har vi haft en ekologisk utbildning som är webbaserad. Måltidsservice har gjort två filmer som man kan se online. Vi kommer göra en utvärdering nu av utbildningen. Klimatsmart vecka under Earth Hour. Carina Brydling har tagit fram en klimatsmart rätt som vi
7 kallar Östersundslunch, som serverades igår. Det var en rätt med bland annat viltkött och vitkål. Helene Andersson, Måltidsservice, Lund Camilla Risberg är måltidsutvecklare och skulle ha deltagit på konferensen. Jag arbetar som hälsoinspiratör och deltar i hennes ställe. Politiska mål Lunda Eko 2, 2016 ska det vara 70 % ekologiskt ska det vara 100 % ekologiskt. Matsvinn mäts några gånger om året. Väger tallrikssvinn och serveringssvinn framförallt. Matsvinnet har minskat, men det finns en osäkerhet om vad som ska göras med siffrorna. VEGA Vad händer nu? I varje skola som är med i VEGA-projektet bildas en projektgrupp, bestående av kökspersonal, pedagoger, elever och miljöstrateg eller motsvarande. Projektgruppen träffas under våren för att ta fram åtgärder för hur acceptansen för vegetariska rätter kan öka och åtgärder för hur matsvinnet kan minska. Åtgärderna ska genomföras under hösten, varje grupp bör ta fram minst tre åtgärder. Till er hjälp har vi tagit fram en projektsida för VEGA. Här finns det information om projektet, om vegetarisk mat, matsvinn med mera. Tanken är att den ska byggas på under projektets gång med den kunskap som finns i skolorna och i kommunerna. Det kommer att finnas en lista på åtgärdsförslag. Men det viktiga är att man på skolorna diskuterar vad man vill göra på just ens egen skola, utifrån hur långt man redan har kommit och utifrån de förutsättning som finns på den egna skolan. Vi har en hashtag, #vegakk, där man kan sprida information på instragram och twitter. Vi kommer ha en blogg, där det kommer att läggas upp vegetariska recept. (publiceras efter sommaren) Vi har en pott i projektet som syftar till att jobba med nudging, dessutom kommer Louise Dahl hålla workshops i vegetarisk matlagning..
Grön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén
Grön Inspiration Dagens matgäster efterfrågar i allt högre grad mer grönt och mer gröna alternativ. Antingen utökar man mängden grönt på tallriken eller väljer att äta helt vegetariskt! Mera grönt smakar
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER
KOSTPOLICY RIKTLINJER INLEDNING Syfte med riktlinjerna Riktlinjerna är ett komplement till Kostpolicyn och syftar till att säkerställa en hög och jämn nivå i hela Kost skolas verksamhet. Vidare är syftet
Läs merÖvergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun
Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merBARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 1
BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 1 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se
Läs merMåltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life
Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig
Läs merSammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu
Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober Mindrematsvinn.nu Fråga 1. Hur arbetar din kommun/stadsdel för att minska matsvinn (förvaring, beredning, servering, tallrik, beställning- och leveransrutiner)?
Läs merKostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24
Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018 Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 1. Kostplanens roll i styrkedjan Servicenämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att under 2015 göra en revidering av
Läs merTematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län
Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Återblick kickoffen Syfte med dagen Lära känna kollegor Fördjupa kontakter Inspiration
Läs merMåltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun
Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet
Läs merGästenkät Skolor. Fazer Food Services. Hösten 2013 Oktober Restaurangen Igelbodaskolan (bas:158 svar) Restaurangen Igelbodaskolan Sid 1
Fazer Food Services Gästenkät Oktober (bas:158 svar) Gästenkät Sid 1 hösten Syftet har varit att ta reda på lunchgästernas uppfattning om utbud och service för att kunna utveckla och förbättra Fazer Food
Läs merMÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun
2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning
Läs merResultat från matsvinnsmätning del 3, v.36-37 2011
Verksamhet Teknik, Kostenheten Jenny Bengtsson, kvalitetssamordnare kost Jenny.bengtsson@ostragoinge.se Tel: 044-775 61 80 Mob: 0709-53 61 80 2011-10-26 Arbete med klimatsmarta åtgärder inom kostenheten
Läs merMatglädje. för både elever och seniorer
Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger
Läs merRiktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan
Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun 2016-XX-XX
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merFörslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM
Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun
Läs merNyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan
Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig
Läs merSammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Läs merVälkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014
Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014 V. 34 18-22/8 *Köttbullar m pasta *Korv stroganoff m bulgur. Orientalisk fisk m kokt potatis. *Gulaschsoppa m gräddfil, mjukt bröd. Solskenslasagne.
Läs merKOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN
KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 2014-03-03 8/4 Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, trygg och trevlig måltidsmiljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både
Läs merMATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA
MATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merSchemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012
Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på
Läs merKostverksamheten 2014-2016
BSN/83/2013 Riktlinjer för Kostverksamheten 2014-2016 Barn- och skolnämnden 2013-12-12, 96 Riktlinjer för kostverksamheten Barn- och skolnämndens övergripande riktlinjer för kostverksamheten i pedagogisk
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merVi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.
. Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig
Läs merSkolmaterial om matavfallsinsamling
Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever
Läs merKostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Läs merRegional rapport. Fokus Matglädje. Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012
Regional rapport Fokus Matglädje Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012 Fotograf: Bengtsson Regional projektledare Ellinor Moberg, matkonsult Hushållningssällskapet, Uppsala 1 Innehållsförteckning Sidan
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merFörskolan vecka 1-2. V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt V. 1 4/1-8/1. Egen matsedel. *Korv stroganoff med bulgur
Förskolan vecka 1-2 V. 1 4/1-8/1 V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt *Korv stroganoff med bulgur Trettondedag jul Fiskbullar i sås med kokt potatis **Kyckling i het curry med couscous
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merKost & restaurang seniorenkät 2015
Jag är A kvinna 113 46,3% B man 126 51,6% C vill inte uppge 5 2,0% Respondenter 244 Vilken restaurang äter du på? A Björngården 21 8,6% B Karl-Johangårdarna 37 15,2% C Leopold 28 11,5% D Porfyren 39 16,0%
Läs merKostpolicy. Hå llbårt och hå lsosåmt
Kostpolicy Hå llbårt och hå lsosåmt Alla berörda invånare i Ludvika kommun ska erbjudas en god och näringsriktig kost inom alla de verksamheter (förskola, skola, fritids, vård och omsorg) där måltider
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merKostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132
Kostpolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Vision Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla! Alla som äter mat i Eksjö kommuns
Läs merSlutrapport från projektet Mat som sammanhållande tema i undervisningen
Uppsala 2011-11-30 Slutrapport från projektet Mat som sammanhållande tema i undervisningen 1. Sammanfattning Projektet har levererat ett integrerat material för att använda mat (med fokus ekologiskt producerad
Läs merProjektförslag. Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever
Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever Författare: Ann-Marie Mattsson Johan Lundgren Marie Bengtsson Birgitta Asterland Godkänt av (förvaltningschefer): Lars Andersson,
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!
dagar v 4 Recept Grönsaker gula lökar vitlök avokado chilipeppar gurka paprikor 5 tomater salladshuvud kruka koriander kruka persilja,,,,,,,,, Mejeri dl grädde 5 dl soyayoghurt 50 gram brieost Hej! Välkomna
Läs merVerksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015
Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Vilket år det har varit! Det här kommer bli svårt att sammanfatta på några få sidor. Det har hänt så mycket inom vår lokalavdelning att det skulle ta upp
Läs merMat- och måltidsvision för Munkedal kommun
Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun Vi vill erbjuda våra matgäster goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas och serveras av kunnig och serviceinriktad personal. Maten skall vara lagad
Läs merPlanering av måltiderna
Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).
Läs merKOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
Läs merKlimatsmart Mat. Redovisning av ett urval av aktiviteter Hösten 2015 och Klara Perhamre
Klimatsmart Mat Redovisning av ett urval av aktiviteter Hösten 2015 och 2016 Klara Perhamre klara.perhamre@karlstad.se 054 540 38 15 Varför klimatsmart mat i Karlstad? Karlstads kommun köper livsmedel
Läs merVEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande
VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande Projektägare Föreningen Kort om vilka är vi och vad vill vi? är en ideell förening för kommuner, landsting och regioner
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!
dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta förp pasta Grönsaker vitlök gul lök rödlök citron avokado tomater romansallad 500 gram morötter förp salladslök aubergine kruka koriander,,, Hej! Välkomna
Läs mer"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!
"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan
Läs merSkolprogram 2013. Youth Change the World med Wake-Up Call
Skolprogram 2013 Youth Change the World med Wake-Up Call Ett inspirationspass där föreläsaren med hjälp av exempel på framgångsrika projekt och företag som drivs av unga i Sverige och världen visar på
Läs mer10 misstag kvinnor gör
10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merE2001. Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se
E2001 Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se Introduktion E2001 är en simulering där deltagarna får ta rollerna som tillverkare av chokladkakor. De kan göra två olika typer av chokladkakor
Läs merX X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10
Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut
Läs merMotion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-03-23 LS 2015-1516 Landstingsstyrelsen Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under
Läs merEn Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Läs merInspirationsseminarium med Bosse Rappne
Inspirationsseminarium med Bosse Rappne 13 oktober 2014, Bygget i Stockholm Tid och plats Datum: 13 oktober Tid: 9.30 16.30 Plats: Bygget i Stockholm, Norrlandsgatan 11, 4 trp Kontakt: EkoMatCentrum, Eva
Läs merNu lyfter vi den offentliga måltiden! SNABBASTE VÄGEN TILL HÅLLBARA MÅLTIDER I
Bilaga Nu lyfter vi den offentliga måltiden! SNABBASTE VÄGEN TILL HÅLLBARA MÅLTIDER I OFFENTLIG VERKSAMHET Broschyr_8sid_ FM.indd 1 2010-08-10 16:31:44 Jo, alla kommuner/stadsdelar kan! Det bubblar av
Läs merKostpolicy för Sameskolstyrelsen
Kostpolicy för Sameskolstyrelsen Kostpolicy inom förskola och grundskola Sameskolans måltidsverksamheter ska verka för en hållbar utveckling, lägga stor vikt vid samiska mattraditioner samt präglas av
Läs merSvårighet: Matgästerna håller inte mattiderna och frånvaro meddelas inte tillräckligt effektiv.
Sammanställning av 13 Workshop, Mindrematsvinn.nu, 2011: Örebro, Halmstad, kristianstad, Enköping, Vackstanäs, Sundsvall, Kalmar, Skövde, Göteborg, Luleå, Norrköping, Nässjö, Malmö (Malmö genomfördes med
Läs merKost- och måltidspolicy för Linköpings kommun
Kost- och måltidspolicy för Linköpings kommun Förord Kost- och måltidsverksamhet engagerar. Den är en viktig del i kommunens kärnverksamheter, skola och omsorg, vilket bekräftas av diskussioner och samtal
Läs merMåltidspolicy 1. Måltidspolicy. Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun
Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 5 maj 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Måltidskvalitet och matglädje 4 Måltiden som pedagogiskt
Läs merInspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil
Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil Foto: Johann Selles Vikten av bra matvanor för hälsan och miljön Maten har stor betydelse för vårt klimat. Såväl produktion, hantering och transport
Läs merTjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2014-09-08 DNR BUN 2014.366 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy
Läs merTOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett
Läs merMatundersökning 2010 RESULTAT
2010-10-09 Matundersökning 2010 RESULTAT 1 = Mycket dåligt 5 = Mycket bra Fråga 1 2 3 4 5 Vet ej Smakar maten bra? 3 43 90 31 8 Ser maten god ut? Är maten tillräckligt varm/kall? Är salladsbordet bra?
Läs merKompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd
Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att
Läs mer2013-06-11. Matkonsult/Projektledare. Mindrematsvinn.nu 2011-mars 2013. Vad är matsvinn? Vad är matavfall?
Mindrematsvinn.nu 2011-mars 2013 1 workshop pilot + 11 workshop ca 200 deltagare Matkonsult/Projektledare Cecilia Sassa Corin Hushållningssällskapet Tel 0521-72 55 61 cecilia.corin@hushallningssallskapet.se
Läs merReportage. 32 Där det händer. New York är ett vanligt resmål för Lennart Wallander i dennes sökande efter nya mattrender.
32 Där det händer. New York är ett vanligt resmål för Lennart Wallander i dennes sökande efter nya mattrender. Jakten på den nya varmkorven Kött, bröd och utmärkt att äta med en hand. Korven dominerar
Läs merKlimatsmart Mat. Redovisning av ett urval av aktiviteter Hösten 2015 våren Klara Perhamre
Klimatsmart Mat Redovisning av ett urval av aktiviteter Hösten 2015 våren 2018 Klara Perhamre klara.perhamre@karlstad.se 054 540 38 15 Varför klimatsmart mat i Karlstad? Karlstads kommun köper livsmedel
Läs merLundabygdens Prova På IF
Lundabygdens Prova På IF bjuder in till: Sommar Under hela sommaren i Lund! Sportcamp - Mer än bara Idrott! Med sportcamp samt temaveckor i fotboll, parkour & basket. Sida 2 Lundabygdens Prova På IF -
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merDetta kan göras imorgon
Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.
Läs merMinnesanteckningar Skolrådsmöte Bjärehov
Minnesanteckningar Skolrådsmöte Bjärehov Närvarande - Ann-Louise Raquette-Berlin (A-L), rektor - Peter Nilsson, biträdande rektor - Yvonne Andreasson från barn - och utbildningsnämnden - Personalrepresentanter
Läs merKostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.
Kostpolicy Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att det främjar både folkhälsa och hållbar
Läs merkostpolicy för botkyrka kommun
kostpolicy för botkyrka kommun Vision Alla matgäster ska känna en trygghet i att det serveras god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost inom kommunens måltidsverksamheter. Maten som serveras ska
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror!
dagar Ingredienser v 8 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Ca 700 gram fläskkarré Potatis/ris/pasta kg potatis, Hej! Vi har en härlig sommarvecka framför oss med flera inspirerande och
Läs merÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN Kommun Kontaktperson E-post Telefonnummer Skicka ifylld enkät till malin@bergkvistpublishing.se WWF och White Guide Junior letar efter Sveriges mest hållbara skolmatskommun
Läs merKURSKATALOG VÅREN 2013 Mat & Hälsa. Vi utbildar och inspirerar om mat, miljö och hälsa
KURSKATALOG VÅREN 2013 Mat & Hälsa Vi utbildar och inspirerar om mat, miljö och hälsa Våren 2013 Utbildningarna vänder sig till alla som arbetar i offentlig måltidsverksamhet i förskola, skola och omsorg
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror!
dagar v Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 800 gram torskfilé pkt bacon Potatis/ris/pasta 900 gram potatis Hej! Ulrika Brydling är kocken som brinner för ekologiskt och närproducerat med hållbar mat
Läs merSkapa hållbara event!
Skapa hållbara event! SAMMANFATTNING AV WORKSHOPEN Case Ett hållbart event! AMORF är ett internationellt arkitektföretag med huvudkontor i Sverige och verksamhet i Europa och Mellanöstern. Företaget har
Läs mer2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport
2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden BILAGA 2 Information om verksamheternas arbete - Uppföljningstema medborgar/brukarfokusering - Elevresultat Medborgar/brukarfokusering
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merLÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken
LÅT DET VÄXA Guide för skolträdgården Emma Crawley Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken En skolträdgård ger en stimulerande kontext för lärande och fina förutsättningar för sinnliga upplevelser
Läs merFörskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17
Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy...
Läs merLångsiktiga förbättringar kräver organisatoriska förändringar
Av: Martina Svensson 2011-06-22 Långsiktiga förbättringar kräver organisatoriska förändringar En studie kring mat och måltidssituationen på Skånes särskilda boenden Sammanfattning Skånes Livsmedelsakademi
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merDet goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen
Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merGrön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!
Handlingsplanen godkänd 2012-05-27 Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! 2012-05-27 Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är centralt inom Grön
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merSTUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT
STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,
Läs merMat och klimat i Sollentuna. Förstudie
Mat och klimat i Sollentuna Förstudie - 2 - Innehåll Sammanfattning... 3 Om förstudien... 3 Bakgrund... 4 Metod... 4 Klimatpåverkan från skolmåltider... 5 Generell klimatpåverkan... 5 Klimatpåverkan från
Läs merMotion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-08-10 KS 2015/0432 Rev. 2015-08-18 Kommunfullmäktige Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merSammanställning - Reflektionsblad dag 1
Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration
Läs merAalborgs Universitet 28 maj 2013
Aalborgs Universitet 28 maj 2013 Temadag om frontløbere for økologisk mad! Försörjningschef Mia Kling www.mia.kling@orebroll.se Sjukvårdsanläggningar inom Örebro läns landsting Universitetssjukhuset Örebro
Läs merÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN Kommun Kontaktperson E-post Telefonnummer Skicka ifylld enkät till ulrika@bergkvistpublishing.se WWF och White Guide Junior letar efter Sveriges mest hållbara skolmatskommun
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs mer