VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande

Transkript

1 VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande Projektägare Föreningen Kort om vilka är vi och vad vill vi? är en ideell förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. 33 kommuner, ett landsting och en region är medlemmar, bland andra Malmö stad, Göteborgs stad, Uppsala kommun, Örebro kommun, Stockholms stad, Karlstad kommun och Region Skåne. s övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Vi stödjer kommuner som vill arbeta med klimatfrågan och är en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat. sprider information och erfarenheter om lokalt klimatarbete och höjer kunskapen om klimatproblematiken, och har internationella samarbeten och kontakter med liknande nätverk i andra länder. Samarbetspartners De kommuner som med en eller flera skolor kommer att delta i projektet är: Örebro kommun Karlstad kommun Olofströms kommun Lunds kommun Sollentuna kommun Malmö Stad Östersunds kommun Mölndals stad Västerås kommun Växjö kommun Finansiering Projektet finansieras av Världsnaturfonden WWF samt av. WWF kommer även att delta i projektet och bistå med material i form av lärarhandledning kansliet@klimatkommunerna.se

2 Projektledare Maria Ivansson Tel: Projektets syfte Projektets syfte är att, genom ett ökat samarbete mellan elever, rektor och kökspersonal, hjälpa kommuner med att minska sina klimatutsläpp från livsmedelsinköp. Bakgrund Matsvinn Globalt sett slängs ca en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion. De fåtal studier som har undersökt hur mycket av den inköpta maten som slutar som svinn tyder på att andelen ligger på strax under 20 procent i skolkök. När det gäller tallrikssvinnet uppskattas det till strax under 30 gram per portion. Tallrikssvinnet har i tidigare studier antagits utgöra ungefär hälften av det totala svinnet från både kök och servering, vilket innebär ett totalt svinn på ungefär 60 gram per portion. Resterande svinn kommer från förvaring, beredning, disk och rester som inte tas om hand. Kostnaden för tallrikssvinnet i svenska skolor har uppskattats till 1.1 miljoner per dag. (Källa: Livsmedelsverket och Naturvårdsverket) Köttkonsumtion Köttkonsumtionens andel av klimatpåverkan från livsmedel är betydande. Beräkningar visar att enbart maten vi äter i dag orsakar ca två ton CO2-ekvivalenter per person och år. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst utsläppsandel i den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan, med cirka 0,7 ton CO2-ekvivalenter per person och år (2005). Om utsläpp på grund av förändrad markanvändning som till exempel avverkning av regnskog för att bereda plats åt bete och foderodling vid livsmedelsproduktion räknas in, kan utsläppen vara betydligt större. Utsläppen från Sveriges köttkonsumtion uppgick 2005 till 6,3 miljoner ton CO2-ekvivalenter, vilket motsvarar mer än 3 miljarder mil genomsnittlig bensinbilskörning. Vegetabilier har generellt sett en betydligt mindre klimatpåverkan än kött. (Källa: Naturvårdsverkets rapport 6456 Köttkonsumtionens klimatpåverkan, 2013) Vad säger styrdokument? Projektets syfte går hand i hand med skolans styrdokument både vad gäller elevinflytande och hållbar utveckling. Så här står det till exempel i läroplanen för grundskolan. Övergripande mål och riktlinjer: Normer och värden Skolans mål är att varje elev Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kansliet@klimatkommunerna.se

3 Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. I Livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i skolan nämns följande förutsättningar för hållbara skolmåltider: Skolrestaurangen arbetar på ett sätt som gör att matsvinnet i köket, vid serveringen och vid tallriksavskrapet blir så litet som möjligt. Skolan strävar efter att hålla nere köttkonsumtionen och främja intaget av grönsaker. Projektbeskrivning Den mat vi äter, och den vi slänger, står för omkring 25 % av medelsvenskens klimatpåverkan. Jordbruket och övriga led i livsmedelskedjan måste bli bättre på att producera livsmedel med minskade växthusgasutsläpp. Dock räcker inte det för att klimatmålen ska nås, även konsumtionsmönstren, vad vi äter, måste förändras.(elin Röös, Mat-klimat-listan, Uppsala 2012) Projektets syfte är att hjälpa kommuner med att minska sina klimatutsläpp från livsmedelsinköp. Flera kommuner har satt upp tydliga mål att minska livsmedelsinköpens klimatpåverkan och mycket bra görs på området, men många kommuner upplever att arbetet behöver växla upp för att ge effekt. Undersökningar visar till exempel att elever äter mindre och att mer mat slängs då vegetariska rätter serveras. (Källa Linda Roslund Acceptans av vegetarisk mat hos barn Lund 2014). Flera skolor vittnar om att det största problemet är att det saknas en god kommunikation mellan kökspersonal och elever. Ofta är kök och skolverksamhet placerade på olika förvaltningar i kommunen och det är svårt att få till ett gott samarbete. Samtidigt hör vi från elever att de ser allvarligt på klimathotet, att de vill ta ansvar och arbeta för lägre utsläpp. I det här projektet vill vi ta fatt i glappet mellan kök och elever. För att minska våra klimatutsläpp och ta ansvar genom att göra medvetna, hållbara matval är samarbete och kommunikation två ledord. Vi tror att med en öppen och tydlig dialog skapas det förståelse och engagemang från elever och pedagoger om varför vi behöver minska på köttkonsumtionen och minska på matsvinnet. Det ger också inflytande till elever så att de kan påverka urvalet av vegetariska rätter och hur måltidsmiljön kan bli mer attraktiv till exempel. Målet är att öka engagemanget och skapa ett gemensamt ansvar. I projektet kommer olika åtgärder för att öka acceptansen för vegetariska rätter och för att minska på matsvinnet att testas. Åtgärderna planeras och genomförs av de deltagande skolorna med stöd från projektledaren. En förutsättning är att åtgärderna planeras och genomförs i samarbete mellan elever, rektor, kökspersonal och miljöstrateg/kostchef. De deltagande skolorna får i projektets inledning besök av projektledaren och en plan med konkreta åtgärder tas fram. Allt efter de förutsättningar som finns på den aktuella skolan och med initiativ från projektdeltagarna på skolan. Under projektets gång samlar projektledaren in tips, framgångsfaktorer, hinder och slutligen resultat till en modell över hur samarbete mellan elever, pedagoger, rektor och kökspersonal kan se ut för att kansliet@klimatkommunerna.se

4 minska skolans matsvinn och för att acceptansen för vegetariska rätter ökar. Modellen, som kommer att spridas till andra kommuner och skolor, ska vara så konkret att den lätt går att applicera på andra skolor och samtidigt innehålla tips på fungerande åtgärder. Vid slutseminariet presenterar deltagarna hur de arbetat under året, vilka medgångar och motgångar de stött på och vilket resultat de uppnått. Målgruppen för slutkonferensen är politiker och tjänstemän från s medlemmar. Genomförande- och tidsplan Projektet kommer att pågå från januari 2016 till december Under våren 2016 planeras åtgärder på deltagande skolor som sedan genomförs under höstterminen Förberedelsefas (jan-mars 2016) I projektets inledning tar projektledaren fram följande material: Mall för hur åtgärdsplanerna ska se ut Faktaunderlag minskat matsvinn (sammanställa material från Naturvårdsverket, Hushållningssällskapet, Livsmedelsverket mfl) Faktaunderlag mera vego (sammanställa material från WWF till exempel Köttguiden, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket mfl) Åtgärdsförslag Uppstartskonferens (mars 2016) Vid en inledande konferens ges bakgrund till livsmedels klimatutsläpp, hur vi ligger till i Sverige och hur vi kan jobba med att minska utsläppen i projektet och framöver. Deltar gör elever, kökspersonal, rektorer/pedagoger, miljö/klimatstrateger och kostchefer från de kommuner som medverkar i projektet. Hur stora är utsläppen från livsmedel? För att undersöka om åtgärderna som genomförs i projektet ger resultat kartlägger och redovisar de deltagande skolorna vid projektets början och vid projektets slut: Matsvinn i gram per portion. Livsmedelsinköpens växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter. Åtgärdsplaner (mars-juni 2016) I projektets inledning besöker projektledaren de deltagande skolorna. På varje skola arbetas en plan fram med konkreta åtgärder för att minska matvinnet och/eller öka acceptansen för vegetariska rätter. Planering och genomförande av åtgärderna ska vara ett samarbete mellan kök, elever och rektor/pedagoger och genomföras under projektperioden. I planerna redogörs för: Hur ofta grupperna på respektive skola ska träffas kansliet@klimatkommunerna.se

5 Vilka åtgärder som ska testas för att minska matsvinnet och/eller öka acceptansen för vegetariska rätter, minst tre åtgärder testas på varje skola. Exempel på åtgärder kan vara en utställning om matens klimatpåverkan, en matsvinnstävling mellan klasserna på skolan, en vegetarisk matfest arrangeras på skolan, meny tas fram i samarbete mellan elever och kök. Under vilken tidsperiod respektive åtgärd ska genomföras. Ansvarsfördelning Hur övriga elever och övrig personal på skolan ska engageras i åtgärderna. Hur kunskap från projektet ska spridas på skolan och i kommunen. Genomföra åtgärder (aug 2016-dec 2016) Under läsåret arbetar skolorna med att genomföra de åtgärder de själva satt upp. Coachning (löpande) Under projektperioden följer projektledaren upp hur de deltagande skolorna arbetar med projektet, ger vägledning och tips vid behov, och finns tillgänglig för stöd. Det finns även möjlighet för skolorna att få stöd med att ta fram material till skolrestaurangen eller köpa in material för att genomföra åtgärder. Projektgrupperna kommer också att erbjudas inspirationsworkshops med en kock som är specialiserad på vegetarisk matlagning eller om hur de genom nudging kan förändra beteenden. Hur stora är utsläppen från livsmedel? I projektets slutskede kommer de deltagande skolorna återigen att redovisa sina klimatutsläpp från livsmedel. Resultaten sammanställs för att undersöka om de i projektet genomförda åtgärderna gett någon effekt. Slutseminarium (dec 2016) Vid slutseminariet presenterar deltagarna hur de arbetat under året, vilka medgångar och motgångar de stött på och vilket resultat de uppnått. Målgruppen för slutkonferensen är politiker och tjänstemän från s medlemmar. Slutprodukt (dec 2016) Under projektets gång samlar projektledaren, genom intervjuer med deltagarna, in tips, framgångsfaktorer, hinder och slutligen resultat till en modell över hur samarbete mellan elever, pedagoger, rektor och kökspersonal kan se ut för att minska skolans matsvinn och för att öka acceptansen för vegetariska rätter. Modellen ska vara så konkret att den lätt går att applicera på andra skolor och samtidigt innehålla tips på fungerande åtgärder. Slutrapportering till WWF (dec 2016) kansliet@klimatkommunerna.se