Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad

Transkript

1 Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad

2 Borås Arena, Foto Superstudio

3 Förord Allt börjar med mötet möten mellan människor, möten mellan företag, möten mellan idéer och intressen och slumpmässiga träffar. När människor möts händer saker, man utvecklas och växer, hittar en vän för livet eller håller ett uppriktigt samtal med någon. Kort sagt mänsklig verksamhet kräver att människor kan mötas. Den s.k. Nya ekonomiska geografin tar fasta på detta, det större rörelseområdet för människor, som den viktigaste grunden för tillväxt i ett område. När ett geografiskt samverkansområde inom sig kan rymma kanske en miljon människor och några hundra branscher ges goda möjligheter till utveckling. Det begrepp som brukar användas för att beskriva processen är regionförstoring. Arbetet med Målbild 2025 som Sjuhärads kommunalförbund genomför tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik syftar just till att ge goda förutsättningar för alla sjuhäringar att kunna medverka på en större arbetsmarknad. Det skall vara möjligt att bo på landet i Tranemo och jobba i Borås eller Göteborg. När en sjuhäring vill gå på Operan är GöteborgsOperan vår opera och alla vill väl kunna heja på Elfsborg! Kollektivtrafiken är viktig för dessa möjligheter även om många fortfarande delvis kommer att vara beroende av bilen. Genom att nu planera för ett arbetssätt kring kollektivtrafik som ger dessa möjligheter kan vi medverka till en god framtid i hela Sjuhärad. Föreliggande rapport är en viktig del av Sjuhärads tillväxtarbete. Ulf Olsson (s) Margareta Lövgren (m) Eva Johansson (c) Ordförande Vice ordförande 2:e vice ordförande Sjuhärads kommunalförbund

4 Limmareds glasbruk, Tranemo

5 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 3 1. Inledning Varför en målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad? Syfte och avgränsning Målgrupper Projektorganisation Förankringsprocess Kollektivtrafikens marknad idag Geografiskt läge Tätorter och infrastruktur Befolkningsstruktur Näringslivsstruktur Utbildningsnivå Pendling Dagens kollektivtrafik Miljö och klimat Kollektivtrafikens marknad imorgon (2025) Trender och omvärldsförändringar Nationella mål och planer Regionala mål och planer Komunala mål och planer Kundernas förväntningar på kollektivtrafiken Mål och strategier Målstruktur Övergripande mål Mål A - Öka tillgängligheten Mål B - Skapa ett hållbart transportsystem Mål C - Öka kollektivtrafikens attraktivitet och marknadsandel Trafikering och infrastruktur Trafik Infrastruktur Kollektivtrafikprogram Ekonomi och genomförande Målbildens kostnad Hur kan kommunerna bidra till en förbättrad kollektivtrafik Ansvar och samverkan Målbilden i en ny ägarstruktur för kollektivtrafiken Uppföljning av mål Avslutning 55 Omslagsfoto: Next stop Sjuhärad

6 6 Dressin Ambjörnarp, Tranemo

7 7 Sammanfattning Kollektivtrafiken ett medel för tillväxt Tillväxt handlar om frågor som berör dig, din ekonomi och din hälsa. Den viktigaste frågan i Sjuhärad är regionförtätningen, d v s att allt fler människor vill bo och verka i Sjuhärad. Detta kan uppnås genom ett innovativt och hållbart transportsystem. Kollektivtrafiken är därmed ett viktigt medel att uppnå god ekonomisk tillväxt i Sjuhärad. Kommunalförbundet har därför utarbetat en målbild för hur kollektivtrafiken skall utvecklas fram till år Sjuhärad idag Sjuhärad består av de nio kommunerna Vårgårda, Herrljunga, Bollebygd, Borås, Ulricehamn, Mark, Svenljunga, Tranemo och Varberg. Sjuhäradsborna arbetspendlar främst till Borås och från de västra delarna arbetspendlar även många till Göteborg. Inpendlingen till Sjuhärad sker främst från Göteborg till Borås. Drygt 22 % av invånarna i Sjuhärad har högskoleutbildning, vilket är lägre än genomsnittet för Västra Götaland och hela Sverige. Utbildningsnivån i Sjuhärad bör därför höjas. Högskolor finns i Borås och i Varberg. Utanför Sjuhärad finns högskolor i Göteborg, Halmstad, Skövde och Jönköping som samtliga ligger inom rimligt pendlingsavstånd. Det är därmed viktigt med goda förbindelser till dessa högskoleorter. Under en normaldag genomförs ca kollektivtrafikresor i Sjuhärad, vilket motsvarar en marknadsandel på ca 7 %. Kommunerna i Sjuhärad har idag goda kollektivtrafikförbindelser främst till Borås och Göteborg. Överlag har Sjuhärad bra förbindelser till angränsade kommuner inom Västra Götalands län medan förbindelserna till Jönköpings och Hallands län är betydligt sämre. Framtida kollektivtrafik i Sjuhärad Den framtida Götalandsbanan kommer att få en avgörande betydelse för utvecklingen av Sjuhäradsbygden, dels när det gäller nationella resmöjligheter, dels när det gäller regional arbetspendling. För Sjuhärads invånare är det viktigt med goda förbindelser till främst Borås samt till Göteborg. Det är angeläget att Sjuhärad och Göteborg på sikt växer samman till en gemensam arbetsmarknadsregion. Detta kan klaras när Götalandsbanan byggts ut med bl.a. frekvent pendeltågstrafik till och från Göteborg. Götalandsbanan kommer att erbjuda en väl fungerande trafik för regionala och interregionala resor. Det är också viktigt att tillskapa bra anslutningar mellan Sjuhärads kommuner och Götalandsbanan. Att utveckla järnvägen och öka tågtrafiken är viktigt för hela Sjuhärad då det skapar möjligheter för en mer attraktiv kollektivtrafik samt stationssamhällen som är attraktiva för etablering av bostäder och näringsliv. De allra flesta kommunerna i Sjuhärad har tillgång till järnväg. Avgörande för Sjuhärads utveckling är att tågtrafiken kan utvecklas på ett positivt sätt med högre standard och kortare restider än idag, inte bara på Götalandsbanan utan också i alla övriga järnvägsstråk i Sjuhärad.

8 8 I dagens samhälle ställs allt högre krav på en väl fungerande kollektivtrafik under större delen av dygnet. Allt fler invånare har flexibla arbetstider och fritidsresandet ökar i samhället. Att erbjuda kollektivtrafik även på kvällar och helger blir allt viktigare för att få främst yngre invånare att bo kvar i Sjuhärad. Om framtidens kollektivtrafik skall uppfattas som attraktiv krävs det att den blir snabbare och mer frekvent än idag. Den ska också erbjuda hög komfort och vara enkel att använda. Större bytespunkter ska erbjuda service som säkra anslutningar med gång, cykel och bil samt pendelparkeringar. I Sjuhärad finns stora områden med litet resandeunderlag. Det är viktigt att även dessa områden försörjs med någon form av kollektivtrafik. Alternativa trafikformer som är anpassade utifrån de förutsättningar som gäller i dessa områden bör därför utvecklas. Kundernas förväntan på kollektivtrafiken Västtrafik har under våren 2010 låtit genomföra en intervjuundersökning för att ta reda på vilka förväntningar Sjuhärads invånare har på kollektivtrafiken. För att kunderna över huvud taget ska överväga att resa med kollektivtrafiken finns det vissa baskrav som måste uppfyllas, som exempelvis rimliga restider, trafikering vid rätt tider, punktlighet och täta turer. Därutöver har ett antal åtgärder pekats ut som bör vidtas för att förbättra kollektivtrafiken i Sjuhärad. Dessa åtgärder berör främst fordonens utformning och utrustning. Inför det fortsatta arbetet finns det ett värde i att presentera en samlad bild av vilka förväntningar och önskemål det finns på kollektivtrafiken i Sjuhärad. Mål och strategier Inom ramen för målbildsarbetet har ett övergripande samhällsmål samt tre kollektivtrafikspecifika mål formulerats. Till respektive kollektivtrafikmål har ett antal strategier arbetats fram. ÖVERGRIPANDE MÅL M Å L (A) Öka tillgängligheten (B) Skapa ett hållbart transportsystem (C) Öka kollektivtrafikens attraktivitet och marknadsandel S T R A T E G I E R (A1) Resmöjligheter till/från Göteborg (A2) Resmöjligheter till/från Borås (A3) Resmöjligheter till/från övriga målorter (A4) Alternativa trafikformer (A5) Resmöjligheter till/från Landvetter flygplats (B1) Effektivt resursutnyttjande (B2) Fysisk planering och markanvändning (B3) 90 % förnyelsebara drivmedel (C1) Tydliga och prioriterade stråk (C2) Attraktiva bytespunkter (C3) Konkurrenskraftiga restidskvoter Trafikering och infrastruktur Om Sjuhärad skall utvecklas på ett positivt sätt krävs att framtida trafiksatsningar i första hand sker i de stråk som är viktigast för Sjuhärads utveckling, där kollektivtrafiken har störst potential att ta marknadsandelar från bilen samt där de kan skapa en bättre tillgänglighet för många. Därmed är det inte sagt att trafikökningar ska utebli i övriga relationer, utan dessa kommer också att utvecklas men kanske i en lägre ökningstakt en de utpekade stråken.

9 !!!!! 9 Följande sex stråk har pekats ut som prioriterade stråk i Sjuhärad: mot Tvåstad VARA FALKÖPING mot Örebro och Sthlm VÅRGÅRDA HERRLJUNGA ALINGSÅS mot Östergötland o Sthlm GÖTEBORG MÖLNLYCKE BORÅS BOLLEBYGD ULRICEHAMN JÖNKÖPING KUNGSBACKA KINNA SVENLJUNGA TRANEMO GISLAVED VARBERG mot Växjö och Kalmar VÄRNAMO Stråk 1 Stråk 2 Stråk 3 Stråk 4 FALKENBERG mot Skåne Stråk 5 Stråk 6 Gemensamt för samtliga stråk är att de har både järnväg (ej stråk 6) och väg, har stor arbetspendling samt att de når minst en högskoleort. Kollektivtrafiken i stråken ska vara snabb och ha ett sådant utbud och standard att den väl kan konkurrera med bilen för pendling. Trafik bör erbjudas under hela trafikdygnet, men med fokus på högtrafik. Utöver de utpekade stråken kommer stadstrafiken i Borås att prioriteras då den är av stor betydelse för hela Sjuhärad. Även relationer som inte ingår i de prioriterade stråken kommer att utvecklas baserat på de mål och strategier som presenteras i målbilden. I målbilden beskrivs förutsättningar för att göra kollektivtrafikens bytespunkter mer attraktiva, öka framkomligheten för kollektivtrafiken samt att utbyggnad kollektivtrafiken på ett tydligare sätt måste integreras i kommunernas arbete med bebyggelse och markanvändning. Kostnad för att nå målbilden Under år 2009 uppgick ägartillskottet till 230 mnkr för buss- och tågtrafik i Sjuhärad. Inom ramen för målbildsarbetet har ägartillskottet uppskattats till 420 mnkr år 2025 (2009 års prisnivå). Ökningen blir därmed 190 mnkr/ år. Kostnader för infrastrukturåtgärder och omställning till kollektivtrafik med förnyelsebara bränslen tillkommer. Kollektivtrafikprogram Som en del i att förverkliga målbilden kommer ett kollektivtrafikprogram att utarbetas. Kollektivtrafikprogrammet kommer att fokusera på trafiken under den kommande 5-årsperioden med utblick mot år Kollektivtrafikprogrammet kommer att utifrån de mål och strategier som ingår i målbilden med fokus på de stråk och infrastrukturåtgärder som pekats ut. I kollektivtrafikprogrammet kommer mer detaljerade planer för den framtida kollektivtrafiken såsom linjer, turtäthet, bytesmöjligheter, etc. att arbetas fram för kollektivtrafiken i Sjuhärad.

10 Gällstad, Foto Jan Töve

11 11 1. Inledning 1.1 Varför en målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad? Tillväxt handlar om frågor som berör dig, din ekonomi och din hälsa. Det handlar om hur du kan bo och var du kan arbeta, hur du trivs i vardagen och om tryggheten för dina anhöriga. Det handlar om hur vi tillsammans i Sjuhärad kan förstärka en positiv utveckling utan att äventyra kommande generationers behov. På våra företag, skolor och i våra föreningar. Fler människor ger fler möjligheter. Så inleds Tillväxtprogram 2013 för Sjuhärad, där det också slås fast att den enskilt viktigaste frågan för Sjuhärads framtid är ett fortsatt aktivt arbete med regionförtätning genom effektiva, miljövänliga och innovativa lösningar kring infrastruktur och transportsystem. Kortare restider, bättre tillgänglighet och trygga kommunikationer leder till en större arbetsmarknad och därmed ges ytterligare möjligheter till ett gott liv i Sjuhärad för både människor och företag. Målbild 2025 är ett verktyg för Sjuhärads kommuner att ange riktning och ambitioner med vår kollektivtrafik. I framtida utveckling av huvudmannaskapet, men också med framtida lagstiftning samt nya samhällstrender och behov hos våra invånare och företag, är målbilden Sjuhärads första steg i en sammanhållen strategisk styrning 1.2 Syfte och avgränsning Syftet med målbilden för kollektivtrafiken i Sjuhärad är att skapa samsyn för att gemensamt kunna utveckla kollektivtrafiken som ett verktyg för hållbar utveckling och regionförstoring. Målbilden skall harmoniera med Västra Götalandsregionens övergripande vision och mål. Den ska utgå från resenärens resbehov och omfatta hela resan från dörr till dörr. Exempelvis ska gång, cykel och pendelparkeringar ingå i arbetet. Målbilden omfattar i första hand stråk och således inte enskilda kollektivtrafiklinjer. Målbilden omfattar lokala, regionala och till viss del interregionala kontaktbehov. Den geografiska avgränsningen för målbilden är de nio kommuner som ingår i Sjuhärads kommunalförbund (Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Varberg och Vårgårda) samt viktigare målpunkter utanför Sjuhärad. Enskilda linjer och trafiklösningar kommer att behandlas i det kommande kollektivtrafikprogrammet. I rapporten används begreppet Sjuhärad som ett samlingsnamn för de nio kommuner som ingår i Sjuhärads kommunalförbund. Att Götalandsbanan kommer att byggas har ingått som en förutsättning i arbetet. Innehållet i målbilden går dock att tillämpa även om utbyggnaden inte kommer att vara klar till år 2025.

12 Målgrupper Målbilden vänder sig till alla som är och bör vara delaktiga i kollektivtrafikens planering och drift kommunerna, statliga myndigheter, Västtrafik, entreprenörer, Sjuhärads kommunalförbund samt andra regionala och delregionala samarbetsorgan. Till målgrupperna hör också de som arbetar med samhällsutveckling inom andra områden, inte minst inom näringslivsutveckling, fysisk planering, utbildning och besöksnäringen. Slutligen ska målbilden också visa kollektivtrafikens framtida utveckling för arbetsgivare och enskilda medborgare så att de kan ta hänsyn till detta vid t ex val av lokalisering och val av bostad. 1.4 Projektorganisation Sjuhärads kommunalförbund har initierat utredningen och fastställt målbilden efter remissbehandling. En styrgrupp bestående av representanter för Sjuhärads kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och Västtrafik har lett arbetet. Till styrgruppen har funnits en referensgrupp bestående av politiker och tjänstemän från kommunerna samt Banverket, Vägverket (numera sammanslagna till Trafikverket) och Västra Götalandsregionen. Utredningsarbetet har utförts av en projektgrupp under ledning av Västtrafik med konsultstöd. Styrgrupp Magnus Eriksson, Sjuhärads kommunalförbund Sara Persson, Västra Götalandsregionen Andreas Almquist, Västtrafik Projektgrupp Jan Efraimsson och Maria Lindqvist, Västtrafik Björn Wendle, Sebastian Fält och Christer Ljungberg, Trivector 1.5 Förankringsprocess I utarbetandet av målbilden har ett flertal dialogaktiviteter genomförts. Ett informations- och diskussionsmöte per kommun anordnades i projektets början. Två seminarier med workshops har genomförts med referensgruppen där förslag behandlats i gruppövningar och diskussioner. Vid respektive seminarium deltog ca 30 personer, såväl politiker som tjänstemän. Styrgruppen har träffats ca tio gånger och aktivt bidragit till målbildens innehåll. Delregionala ägarrådet Sjuhärad och styrelsen för Sjuhärads kommunalförbund har informerats vid ordinarie möten. Förslaget till målbild skickades under sommaren 2010 på remiss till kommunerna i Sjuhärad, Västra Götalandsregionen, Trafikverket och samt till övriga aktuella intressenter.

13 13 2. Kollektivtrafikens marknad idag Sjuhärad i korthet Medlemskommuner: Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varberg är adjungerad. Befolkning: invånare [2009] kvinnor män Åldersfördelning: 0-19 år st 24 % 20-25år st 7 % år st 49 % 64år st 19 % Förvärvsarbetande: [2007] Högskoleorter: Borås och Varberg Gymnasieskolor: Borås, Herrljunga, Mark, Tranemo, Ulricehamn,Vårgårda och Varberg Andel högskoleutbildade: 22 % (29 % i VGR, 32% i Sverige) Invånarnas resor: ca resor/dag (bil och kollektivtrafik) Kollektivtrafiken: Kollektivtrafikresor/dag Varav i Borås stadstrafik % marknadsandel Var 12:e kollektivtrafikresa sker med tåg

14 Geografiskt läge Sjuhärad består av nio kommuner och är beläget i den södra delen av Västra Götalands län. Åtta kommuner ligger i Västra Götalands län och en, Varberg, i Hallands län. I söder gränsar Sjuhärad till Hallands och Jönköpings län. Till större delen består Sjuhärad av skogslandskap medan de norra delarna angränsar till Västgötaslätten. Borås är den största staden och är beläget ca 6 mil öster om Göteborg och 40 mil sydväst om Stockholm. Avståndet till Malmö och Oslo är 33 mil respektive 35 mil. Gävle Uppsala Västerås Karlstad Örebro Stockholm Trollhättan Skövde Linköping Norrköping Göteborg Borås Jönköping Varberg Sjuhärad Växjö Halmstad Kalmar Malmö Figur 2.1 Sjuhärads geografiska läge i förhållande till övriga delar av södra Sverige.

15 Tätorter och infrastruktur Borås är med knappt invånare huvudort i Sjuhärad, vilket gör staden till den enskilt största i området. Övriga större tätorter med fler än invånare är Varberg och Kinna. Därpå följer Ulricehamn, Vårgårda, Fristad, Herrljunga, Viskafors, Svenljunga och Bollebygd. Övriga orter har en befolkningsmängd som understiger invånare. Sandwalls plats Borås, Foto Superstudio Järnvägar Sjuhärad genomkorsas av flera järnvägar. I Sjuhärads norra del, via Vårgårda och Herrljunga, löper Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Från Varberg i söder till Borås går Viskadalsbanan som i sin förlängning norrut till Herrljunga och vidare mot bland annat Vänersborg och Uddevalla benämns Älvsborgsbanan. Viskadalsbanan/Älvsborgsbanan förbinder Sjuhärad med såväl Västra stambanan i Herrljunga och Västkustbanan i Varberg. Västkustbanan förbinder Varberg med Göteborg och Malmö. Från Göteborg i väster via bland annat Bollebygd, Borås, Limmared i Sjuhärad och vidare åt sydöst mot Värnamo och Kalmar/Karlskrona löper Kust till Kust-banan. Järnvägsstandard Gemensamt för samtliga järnvägar genom Sjuhärad är att de är elektrifierade. Västra stambanan har dubbelspår längs hela sin sträckning. Eftersom banan trafikeras av SJ:s X2000-tåg är stora delar av bansträckningen anpassad för höga hastigheter. Kust till Kust-banan trafikeras av såväl regiontåg mellan Göteborg och Borås som fjärrtåg mellan Göteborg och Kalmar. Banan består av enkelspår, vilket medför en kapacitetsbegränsning.

16 16 Älvsborgsbanan och Viskadalsbanan trafikeras i huvudsak av regiontåg. Banorna är enkelspåriga, vilket i sin tur innebär en kapacitetsbegränsning både vad gäller hastighet och kapacitet. Ur rapporten Älvsborgsbanan och Viskadalsbanan - stråkstudie föreslås att när Götalandsbanan står klar bör banorna få en ny funktion. Tågtrafiken bör då utökas till halvtimmestrafik i högtrafik. Banorna bör uppgraderas till en hastighet motsvarande 160km/h och fler mötesspår måste byggas för att klara den utökade trafiken. Stora delar av Västkustbanan består av dubbelspår, men det kvarstår delsträckor med enkelspår. Banan trafikeras av såväl X2000 och Öresundståg E FALKÖPING HERRLJUNGA VÅRGÅRDA 4 7 E 6 GÖTEBORG ALINGSÅS Västra stambanan Kust till kustbanan 4 0 BOLLEBYGD BORÅS Älvsborgsbanan ULRICEHAMN / 4 7 JÖNKÖPING Västkustbanan KUNGSBACKA E 6 / E 2 0 KINNA 4 1 Viskadalsbanan 156 SVENLJUNGA Kust till kustbanan TRANEMO 2 6 Kust till kustbanan GISLAVED E 4 VARBERG E 6 / E Järnväg Europavägar Riksvägar Sjuhärad E 4 Länsvägar Sjuhärad E 4 Figur 2.2 Järnvägar och större vägar genom Sjuhärad.

17 17 Större vägar Sjuhärad genomkorsas från väst till öst av Riksväg 40 mellan Göteborg och Jönköping. Det är den enskilt viktigaste vägen i Sjuhärad och har motorvägsstandard på sträckan mellan Göteborg och Rångedala öster om Borås. Resterande sträcka består av i huvudsak 2+1-väg. I nordvästra Sjuhärad passerar E20 förbi Vårgårda på sin väg norrut mot Stockholm. Likaså genomskär E6/E20 Varbergs kommun i sydväst. Vägen har motorvägsstandard. Huvudorten Borås är förbunden med riksväg 40, och riksvägarna 27 (Göteborg-Borås-Växjö), 41 (Borås-Kinna-Varberg) och 42 (Borås-Vårgårda-Trollhättan). Vidare är Ulricehamn förbundet med Falköping och Skövde via riksväg 46. Utöver riksvägarna finns ett flertal regionalt viktiga länsvägar som sammanlänkar övriga kommuner i Sjuhärad, exempelvis länsväg 156 mellan Härryda-Kinna-Svenljunga-Tranemo-Jönköpings länsgräns, länsväg 180 mellan Borås och Alingsås samt länsväg 183 mellan Fristad i Borås kommun och Herrljunga. Västra Götalands stråkstudier Västra Götalandsregionen har tagit fram ett antal stråkstudier för att studera hur resmönster och trafik utmed regionens större vägar ser ut, samt vilka förbättringar som behövs bl a för att stimulera ett ökat kollektivresande. Följande fyra stråkstudier berör Sjuhärad, sträckor inom Sjuhärad är fetmarkerade: Stråk 3 Stråk 6 Stråk 7 Stråk 9 Tidaholm Falköping Herrljunga Vårgårda Göteborg Mark (Skene) Göteborg Varberg Mark Borås Borås Alingsås Trollhättan I stråkstudierna bedömdes vilken typ av åtgärder som skulle förbättra stråkens funktion. En viktig slutsats var att det finns betydande potentialer att utveckla stråken genom att utveckla kollektivtrafikens förutsättningar. Exempel på åtgärder som föreslogs är förbättrade restider (t ex genom att se över antalet hållplatser), förbättrad tillgänglighet för funktionsnedsatta och att utveckla fler pendelparkeringar. På flera av de studerade vägavsnitten visar olycksstatistiken på dålig trafiksäkerhet. Även här kan kollektivtrafiken bidra genom ett säkert sätt att resa.

18 Befolkningsstruktur I Sjuhärad bor det cirka invånare. Andelen av befolkningen som bor i kommunens centralort varierar mycket mellan kommunerna. Medan 64 % av invånarna i Borås kommun bor i centralorten är det endast 27 % av de boende i Tranemo kommun som är bosatta i Tranemo centralort. Även i Bollebygd, Mark, Svenljunga, Herrljunga och Ulricehamn är andelen boende i centralorten låg, dvs under 45 %. Förutsättningarna för en god kollektivtrafik är bättre i de större orterna medan landsbygden till följd av mer spridd befolkning är svårare att tillgodose med en, jämfört med bilen, konkurrenskraftig kollektivtrafik. Sett till hela Sjuhärad bor 25 % av befolkningen på landsbygden. I kommunerna Vårgårda, Herrljunga och Bollebygd bor dock runt hälften på landsbygden medan bara 10 % bor på landsbygden i Borås kommun. I Västra Götalandsregionen som helhet bor 30 % av befolkningen på landsbygden medan ca 21 % bor i mindre Herrljunga städer och tätorter ( Vårgårda 999 inv.). Motsvarande siffror för hela riket är 25 % boende på landsbygden och 75 % av befolkningen bor i tätorter. Befolkningsfördelningen mellan landsbygd och tätort i Sjuhärad ligger således nära rikssnittet. Vårgårda Herrljunga Ulricehamn Bollebygd Ulricehamn Borås Mark Bollebygd Borås Tranemo Mark Svenljunga Tranemo Varberg Svenljunga Varberg Befolkningsfördelning 2005 CENTRALORT Befolkningsfördelning ÖVRIGA TÄTORTER2005 LANDSBYGD Figur 2.3 Befolkningsfördelning i Sjuhärad mellan tätorter och landsbygd uppdelat CENTRALORT på respektive kommun. Källa: SCB ÖVRIGA TÄTORTER

19 19 Majoriteten av befolkningen i Sjuhärad, ca 75 %, är bosatta i tätorterna. I Figur 2.7 nedan visas befolkningstätheten uppdelat på olika delområden, sk SAMS-områden. Befolkningskoncentrationerna är samlade kring framförallt de traditionella textilindustribygderna i Borås och Marks kommuner. I övrigt är tätare områden spridda över större delen av Sjuhärad. Utanför tätorterna uppgår befolkningstätheten till under 1 boende/ha, se vita områden på kartan. Det krävs en viss täthet för att det ska bli tillräckligt underlag för en konkurrenskraftig kollektivtrafik. Områdena som är vitmarkerade består till huvudsak av landsbygd och är alltför glesa för att i sig ge underlag till en frekvent kollektivtrafik. De grönmarkerade områdena har tätare bebyggelse och ger ett bättre underlag. Det är därför inom och mellan dessa områden som det finns bäst förutsättningar för en frekvent kollektivtrafik. I de stråk som förbinder tätorter och större städer passeras även glesare områden och dessa områden får därmed del av det bättre utbudet. För att restiden mellan tätorter skall bli attraktiv är det nödvändigt att antalet mellanliggande hållplatsstopp hålls på en rimlig nivå. Med många stopp blir restiden alltför lång för att attrahera pendlare. Herrljunga Vårgårda Borås Bollebygd Ulricehamn Kinna Svenljunga Tranemo Varberg Figur 2.4 Befolkningstäthet på SAMS-nivå (år 2008). Källa: SCB SAMS-statistik.

20 Näringslivsstruktur I Sjuhärad arbetar man främst inom service- och tjänsteyrken, exempelvis inom handel och den offentliga sektorn. Det här mönstret är tydligast i de större kommunerna. Kommunerna Tranemo, Herrljunga och Vårgårda utmärker sig emellertid med en stor andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin. För övriga kommuner är tillverkningsindustrin den näst vanligaste sysselsättningsområdet. Sjuhärad är framförallt förknippat med textil- och konfektionsindustri. Andelen sysselsatta inom areella näringar som jordbruk är förhållandevis högt i Herrljunga, Svenljunga och Ulricehamn. Det kan antas att anställda inom service- och tjänsteyrken är mer benägna att resa till följd av bland annat längre pendlingsavstånd generellt och att de i större utsträckning reser i tjänsten än exempelvis anställda inom tillverkning eller areella näringar. En hög andel anställda inom service- och tjänstesektorn kan alltså indikera ett stort resbehov. Vårgårda Herrljunga Ulricehamn Bollebygd Borås Mark Tranemo Svenljunga Varberg Näringslivsstruktur 2007 SERVICE/TJÄNSTER TILLVERKNING AREELLA NÄRINGAR OKÄND Figur 2.5. Näringslivsstruktur i respektive kommun och antal sysselsatta inom respektive kategori. Källa:SCB

21 Utbildningsnivå I Sjuhärad har drygt 22 % av befolkningen (16 år och äldre) högskoleutbildning. I Varberg, Borås och Bollebygd är andelen högskoleutbildade som högst, ca 24 %. För övriga kommuner i Sjuhärad varierar andelen högskoleutbildade mellan %. Jämfört med övriga Västra Götaland har Sjuhärad en lägre andel högskoleutbildade, 29 % för Västra Götaland respektive 22 % för Sjuhärad. Samma ska gäller vid en jämförelse med övriga riket, där andelen högskoleutbildade är 32 %. Vårgårda 18% Herrljunga 16% Ulricehamn Bollebygd 23% 24% 19% Borås 15% Mark 19% 13% Tranemo Svenljunga Varberg 24% Utbildningsnivå 2008 HÖGSKOLA GYMNASIAL FÖRGYMNASIAL UPPGIFT SAKNAS Figur 2.6 Högsta utbildningsnivå för befolkningen 16 år och äldre i respektive kommun i Sjuhärad. Källa: SCB

22 22 Lokalisering av högskolor och gymnasier i Sjuhärad visas i Figur 2.7. I Borås finns Borås Högskola samt Yrkeshögskolan i Borås med tillsammans nära studerande. I Varberg finns Campus Varberg (samarbete mellan Högskolan i Borås, Halmstad, Skövde, Malmö och Väst) med ca studerande. Utanför Sjuhärad finns högskolor inom rimligt pendlingsavstånd i Göteborg, Trollhättan, Jönköping, Skövde och Halmstad. Kommunala gymnasieskolor finns i respektive kommunhuvudort, undantaget Svenljunga och Bollebygd. Därutöver finns det en gymnasieskola med naturbruksinriktning i Sätila och i Svenjunga som ägs av Västra Götalandsregionen. Borås och Varbergs kommuner har ett flertal gymnasieskolor, både kommunala och privata. Figur 2.7 Lokalisering av gymnasie- och högskolor i Sjuhärad samt de närmast belägna högskolorna

23 Pendling Arbetspendling Dagligen arbetspendlar knappt personer inom Sjuhärad varje dag. Dessutom arbetspendlar drygt personer från Sjuhärad och drygt personer till Sjuhärad. I kartan nedan över arbetspendling ingår all arbetspendling inom samt mellan Sjuhärad och angränsande kommuner samt pendling mellan Varberg och Halmstad. Det är en stark koppling med arbetspendling mot Göteborg för de västra delarna av Sjuhärad tillsammans med en stor inpendling mot Borås. För Varbergs kommun är pendlingen norrut till Kungsbacka och Göteborg samt söderut mot framförallt Falkenberg de starkaste stråken. I övrigt är det ett stort pendlingsutbyte mellan Vårgårda och Alingsås. En intressant iakttagelse är att det finns en relativt stor inpendling till Tranemo från Ulricehamn, där resandet med kollektivtrafik är litet. Viktigt att poängtera att pendlingen i kartan dock är på kommunnivå. Det är därför viktigt att jämföra med pendlingen på tätortsnivå. Figur 2.8. Arbetspendling mellan kommuner 2008 (relationer med minst 50 pendlare per riktning) samtliga färdmedel Källa: SAMS-statistik, SCB

24 24 Av kartan för arbetspendlingen mellan tätorter med fler än invånare inom Sjuhärad samt till och från kringliggande kommuner framgår att de flesta resor från Ulricehamns tätort till Tranemo kommun sker till Dalstorp (drygt 100 resor). Även för arbetspendlingen på tätortsnivå kvarstår en stark fokus på Borås tätort samt till Göteborgs kommun. För Varbergs tätort är pendlingen störst till/från övriga kommunhuvudorter i Halland samt norrut till Göteborg. Figur 2.9. Arbetspendling mellan tätorter (> 1000 invånare) samtliga färdmedel. För pendling in- och ut ur Sjuhärad har områdena utanför Sjuhärad aggregerats till kommunnivå Källa: SAMS-statistik, SCB (år 2008).

25 Studiependling I begreppet studiependling avses här kommunövergripande gymnasie- och högskolependling oavsett färdmedel. Till övervägande del sker gymnasiependlingen med kollektivtrafik medan högskolependlingen i en något högre grad kan antas ske även med bil. Gymnasiependling Gymnasiependlingen i Sjuhärad domineras i första hand av pendling till Borås, ca elever. Även om de flesta kommuner i Sjuhärad, undantaget Bollebygd och Svenljunga, har en gymnasieskola i centralorten är det naturligt att Borås som har ett stort antal gymnasieskolor och därmed större utbud av olika program och specialinriktningar lockar till sig elever även från övriga Sjuhärad. Vid sidan av pendling till Borås finns stor pendling mellan Svenljunga Mark och viss pendling (färre än 120 elever) mellan Herrljunga Vårgårda, Vårgårda Alingsås, Mark Göteborg, Bollebygd Härryda samt Kungsbacka Varberg. Dessa pendlingsrelationer är dock betydligt mindre än pendlingen mot Borås, undantaget Svenljunga Mark med över 150 elever. I RUS2008 framgår att gymnasieresorna står för 22 % av resandet med kollektivtrafiken i Sjuhärad (43 % skolresor totalt), men med hänsyn till det fria skolvalet kan resandet snabbt förändras i takt med att skolornas popularitet skiftar. Högskolependling Det är många som högskolependlar från framförallt Göteborg till Borås, även om resandet i motsatt riktning också är betydande. Från Varberg och Mark är det många som högskolependlar till Göteborg. I övrigt koncentreras högskolependlingen från övriga Sjuhärad mot i huvudsak Borås. Viss pendling sker även från Borås och Ulricehamn mot Jönköping. Högskolependlingen i Sjuhärad står för närmare 9 % av kollektivrafikresorna i Sjuhärad. Högskolan i Borås, Foto Superstudio

26 Dagens kollektivtrafik Kollektivtrafikutbud idag Kollektivtrafikutbudet inom och till/från Sjuhärad är som bäst för resor till/från Borås. Antalet resmöjligheter i olika relationer visas i Figur Borås har mycket frekventa bussförbindelser med framförallt Göteborg. Men även i övriga Boråsrelationer är det ett högt turutbud. Tågtrafik till/från Borås finns i relationerna Göteborg-Borås- Kalmar och Varberg-Borås-Herrljunga-Uddevalla. I relationen Borås-Göteborg sker dock en majoritet av resorna med busslinje 100, som från dec 2010 kommer förstärkas till 10-minuterstrafik och dubbeldäckade bussar. Varberg har goda tågförbindelser såväl norrut mot Kungsbacka och Göteborg samt söderut mot Falkenberg, Halmstad samt vidare söderut mot Skåne och Danmark. För norra delarna av Sjuhärad finns tågförbindelser längs Västra stambanan mot såväl Göteborg och Stockholm. Överlag har Sjuhärad bra kopplingar till övriga delar av Västra Götaland medan förbindelserna till kommuner i Jönköpings län och Hallands län är betydligt sämre. Allra tydligast är detta i relationerna Tranemo - Gislaved respektive Limmared Värnamo SKÖVDE TROLLHÄTTAN VARA FALKÖPING VÅRGÅRDA HERRLJUNGA ALINGSÅS GÖTEBORG MÖLNLYCKE BORÅS BOLLEBYGD ULRICEHAMN JÖNKÖPING KUNGSBACKA KINNA SVENLJUNGA TRANEMO GISLAVED VARBERG FALKENBERG HALMSTAD VÄRNAMO Resmöjligheter 2009/2010 turer/riktning vardagar < Figur 2.10 Antal dubbelturer per dygn med regionbuss och tåg vårtidtabell Urvalet bygger på Regionbusstrategin, kompletterat med viktiga målpunkter utanför Västra Götalandsregionen Källa: Västtrafik Reseplaneraren och ResRobot.

27 27 Borås stadstrafik står för hälften av resandet med kollektivtrafiken i Sjuhärad idag och erbjuder resor inom Borås med en turtäthet på 7,5- respektive 10-minuterstrafik på linje 1 och 2 medan övriga linjer har 30-minuterstrafik eller lägre. Linje 1 och 2 står för den absoluta majoriteten av resorna i staden och förbinder bland annat de stora bostadsområdena Sjöbo, Hässleholmen, Tullen, Trandared med såväl centrum, Sjukhuset och Knalleland. Resandet har nått sådana nivåer att det blivit nödvändigt att se över linjenätet för att tillgodose det stora resbehovet på framförallt dessa linjer, men även för att systemet som helhet ska tåla ett kraftigt ökat resande i Borås stad i enlighet med det nationella fördubblingsmålet. För att kunna möta ett kraftigt ökat resande behövs ett alternativ till den centrala storhållplatsen Södra Torget och Borås C är i behov av en ombyggnad för att kunna trafikeras av fler bussar. För att attrahera fler resenärer fordras bland annat ökat turutbud och kortare restider, vilket bland annat förutsätter framkomlighetshöjande åtgärder Restidskvoter Ett sätt att mäta kvaliteten i kollektivtrafiken är att räkna fram dess restidskvot. Restidskvoten är kollektivtrafikens restid i förhållande till bilrestiden. Västtrafiks mål är att restidskvoten med buss ska vara högst 1,3, för expressbuss 1,2 och för tåg 0,8. Föga oväntat är det högre restidskvoter i busstråken än tågstråken. Överlag ligger restidskvoterna inom Sjuhärad över 1,3, dvs de uppfyller ej de uppsatta målen för attraktiva restider. Det finns dock ett par busstråk som har restidskvoter mellan 1-1,3. Det är framförallt relationer där kollektivtrafiken följer riksväg 40. SKÖVDE TROLLHÄTTAN VARA FALKÖPING VÅRGÅRDA HERRLJUNGA ALINGSÅS GÖTEBORG MÖLNLYCKE BORÅS BOLLEBYGD ULRICEHAMN JÖNKÖPING KUNGSBACKA KINNA SVENLJUNGA TRANEMO GISLAVED VARBERG VÄRNAMO FALKENBERG HALMSTAD Restidskvoter 2009/2010 <0,8 0,8-1,0 1,0-1,3 >1,3 Figur Restidskvoter för de relationer som visas i Figur 2.8 baserat på intervall från regionbusstrategin.

28 Kollektivtrafikresande Helt dominerande är resandet mellan Göteborg och Borås där merparten av resandet sker med buss. Övriga större stråk är Borås-Ulricehamn, Mark-Göteborg och Mark-Borås. Även stråken Borås-Svenljunga, Borås-Bollebygd och Borås-Tranemo har relativt stort resande. Detta illustreras i Figur 2.12 som visar de starkaste resrelationerna på kommunnivå för resor med kollektivtrafik inom och till/från Sjuhärad. Övriga redovisade relationer inom Sjuhärad har mindre än 350 resor/dag. Figur Resor med kollektivtrafik (resrelationer på kommunnivå med minst 50 resor per dygn och riktning). Källa: Västtrafiks resvaneundersökning 07/08 och uppskattning baserat på biljettförsälning för Hallandstrafiken..

29 Miljö och klimat Transporterna svarar för ca 40 % av de svenska utsläppen av koldioxid och trots ökad andel miljöfordon är transportsektorn starkt beroende av fossila bränslen. Människan har under decennier byggt ett samhälle som i hög grad utgår ifrån bilen vilket även gett ett stort bilberoende. Detta gäller i hög grad även Sjuhärad. För att dämpa utsläppen av koldioxid är det nödvändigt att förändra samhället i en mer hållbar riktning med såväl ökad användning av förnyelsebara bränslen som energieffektiviseringar. Åtgärder krävs på såväl lokal som nationell och global nivå. Alla kommuner i Sjuhärad har högre bilinnehav än såväl Sverige som Västra Götaland i snitt. Även sett till användningen (körsträcka per person) ligger Sjuhärad något över snittet för riket. Det stora bilberoendet är extra påtagligt i de kommuner som har små kommunhuvudorter och stor andel av befolkningen boende på landsbygd. Där har de kollektiva resealternativen en alltför låg standard sett till utbud och restider för att framstå som ett attraktivt alternativ. Det stora bilberoendet är inte bara ett problem för klimatet utan ger också ökad sårbarhet, t ex för höjda bränsleoch energipriser. Kollektivtrafiken är normalt mer energieffektiv och därmed inte fullt lika känslig för vare sig klimatrestriktioner eller högre bränslepris. Personbilar i trafik vid årsskiftet 2008/ Svenljunga Tranemo Ulricehamn Bollebygd Herrljunga Mark Vårgårda Varberg Borås Sjuhärad Västra Götalands län Riket Figur 2.13 Personbilar i trafik vid årsskiftet 2008/2009.

30 30 Södra torget Borås, Foto Thomas Harrysson

31 31 3. Kollektivtrafikens marknad imorgon (2025) Hur kan kollektivtrafikens marknad se ut omkring år 2025 som är tidshorisonten för denna målbild? Det finns många olika trender och pågående förändringar som kan påverka i såväl positiv som negativ riktning. Här beskrivs viktiga trender och omvärldsförändringar, nationella, regionala och kommunala mål och planer samt resenärernas förvänningar på kollektivtrafiken. Samtliga dessa aspekter kommer att påverka kollektivtrafikens framtida marknad. 3.1 Trender och omvärldsförändringar Trender och andra omvärldsförändringars påverkan på kollektivtrafiken diskuterades i samband med en workshop i februari Områden som nämndes var bl a politiska beslut om infrastruktursatsningar - i synnerlighet Götalandsbanan, konsekvenser av en eventuell ny kollektivtrafiklag, tillgänglighet till större arbetsmarknader, utbildningsmöjligheter, resbehov för fritid och upplevelser samt utveckling av nya näringar på landsbygd till följd av klimatrestriktioner och högre energipriser. Detta har bland annat lett till ett ökat intresse för närproducerad mat. Det finns många olika trender och förändringar lokalt och globalt som kan påverka kollektivtrafikens marknad i ett framtidsperspektiv: Klimatförändringarna Temperaturen på jorden ökar på grund av mänsklig påverkan, vilket på sikt ger betydande klimatförändringar. När det gäller koldioxidutsläppen står transporterna i Sverige för ca 40 %. För att minska dessa utsläpp krävs såväl åtgärder inom teknik, lagstiftning och planering som en beteendepåverkan. En övergång till en kollektivtrafik baserad på eldrift och förnyelsebara drivmedel är ett måste. En ökad medvetenhet om klimatförändringar och hur de kan påverkas har även bidragit till en ökad efterfrågan av lokalproducerade varor, vilket det finns goda förutsättningar för att producera i Sjuhärad. Olja och energi blir dyrare När tillgången på olja sjunker samtidigt som efterfrågan ökar bör oljepriset stiga, vilket leder till en ökad efterfrågan på kollektivtrafik. Om priset på drivmedel ökar stort, kan det behövas stora förstärkningar i kollektivtrafiken för att garantera en tillräckligt hög tillgänglighet i samhället. Götalandsbanan En viktig byggsten för utvecklingen av Sjuhärad. Kommer att bidra till att Sjuhärad blir mer tillgängligt, både ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv med bättre förbindelser och kortare restider. En infrastruktursatsning som Sjuhärad kan vara med och påverka, men inte ta beslut om den ska genomföras. Regionförstoring Drivkrafterna bakom större regioner för arbete, studier etc är starka och utvecklingen kommer troligvis att fortsätta. Konsekvensen för invånarna är fler och längre pendlingsresor. Med en konkurrenskraftig och väl fungerande regional kollektivtrafik finns det goda förutsättningar för att Göteborg och Sjuhärad ska växa samman till en arbetsmarknadsregion.

32 32 Urbaniseringen Befolkningen minskar på landsbygden och ökar i städerna. Detta ställer olika krav på kollektivtrafiken eftersom landsbygd och stad har olika behov av kollektivtrafik. En åldrande befolkning Befolkningen blir allt äldre och andelen i arbetsför ålder minskar. Kollektivtrafiken måste utvecklas för att tillgodose den äldre befolkningens behov. Den attraktiva staden Städer som satsar på en attraktiv miljö för invånarna har en gynnsam utveckling. Där människor vill bo kommer också företag att lokalisera sig och därmed kommer orten in i en god spiral. Kollektivtrafiksystemet betyder mycket för hur staden uppfattas. Användning av IT och ny teknik Den snabba spridningen och användningen av ny teknik kan i hög grad påverka resmönstren. Hittills har dock inte den nya tekniken minskat resande även om potentialen finns. Hälsa och livskvalitet Både individen och samhället värderar hälsa allt högre och allt fler blir medvetna om vikten av beteendeförändringar i riktning mot ett hälsosammare liv. Existerande normer och värderingar ifrågasätts och vad som är livskvalitet omvärderas, bland annat synen på tid och pengar. En ökad medvetenhet kan öka intresset för kollektivtrafiken och förändra synen på bilresandet. Ekonomi och finansiering Samhället får allt svårare att finansiera offentlig service. Det blir allt viktigare att kunna visa på vilket sätt kollektivtrafiken bidrar till ekonomisk utveckling, regional tillväxt och andra prioriterade samhällsmål. Komosse, Foto Jan Töve

33 Nationella mål och planer Transport politikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Till det övergripande målet finns ett särskilt funktionsmål om tillgänglighet samt hänsynsmål avseende säkerhet, miljö och hälsa. Enligt en precisering till funktionsmålet ska förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Förbättrad kollektivtrafik är också ett viktigt medel för att nå nationella miljö- och klimatmål. På nationell nivå har även den svenska kollektivtrafikbranschen i bred samverkan satt upp målet att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Ett etappmål är att fördubbla antalet resor med kollektivtrafik till år 2020, jämfört med år För att nå målen pågår ett antal delprojekt inom områden som ny affärsmodell, avtalsprocessen och kompetensutveckling. För Sjuhärads del är också planerna på banor för höghastighetståg i Sverige en viktig planeringsförutsättning för kollektivtrafiken, och då särskilt Götalandsbanan. Ett förverkligande av Götalandsbanan öppnar upp helt nya möjligheter för regional utveckling och ökat kollektivtrafikresande i regionen. 3.3 Regionala mål och planer Det finns ett antal regionala mål och planer i Västra Götalandsregionen som påverkar den framtida utformningen av kollektivtrafiken: Vision Västra Götaland Det goda livet med utgångspunkt i en hållbar utveckling. Visionen lyfter fram fem fokusområden: Tillväxtprogram Sjuhärads Kommunalförbund Ett livskraftigt näringsliv 2. Ledande i kompetens och kunskapsutveckling 3. Infrastruktur och kommunikationer 4. En ledande kulturregion 5. En god hälsa vision västra götaland det goda livet Visionen gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunförbunden, i dialog med ett stort antal aktörer. Visionen antogs av regionfullmäktige den 5 april Det delregionala Tillväxtprogrammet för Sjuhärad ( ) ska bidra till en hållbar tillväxt genom: att stärka vår långsiktiga utvecklingskraft och främja innovationer att utveckla humankapital, socialt kapital och bidra till kulturell förnyelse att utveckla, stärka och marknadsföra Sjuhärads starka sidor. För transportsystemets utveckling är Västtrafiks Regionbusstrategi och Målbild 2010 och 2020 för storregional trafik och pendeltågstrafik samt Västra Götalandregionens stråkstudier stråk 3, 6, 7, 9 viktiga dokument. De har alla inriktning på att utveckla kollektivtrafikens konkurrenskraft och öka resandet. På en övergripande nivå har också de nationella transportpolitiska målen betydelse för utvecklingen. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

34 Kommunala mål och planer Under arbetet med att ta fram denna målbild genomfördes en rundresa till samtliga kommuner inom Sjuhärads kommunalförbund där kommunerna fick möjlighet att lyfta fram vilka frågor som var viktiga för just dem. Nedan följer en sammanställning av vad som kom fram under kommunbesöken och som är gemensamma för hela Sjuhärad. Utbyggnad av bostäder För att Sjuhärad ska kunna växa som region behövs det bland annat byggas fler bostäder. När det gäller kommunernas utbyggnadsplaner är de vanligtvis koncentrerade till områden inom eller i anslutning till kommunhuvudorten eller övriga befintliga samhällen, främst till stationssamhällen. I dessa områden går det ofta att erbjuda bra resmöjligheter då det finns kollektivtrafikstråk och ett tillräckligt resandeunderlag. Ett problem i Sjuhärad är att marknadsvärdet på småhus idag ofta är lägre än vad det kostar att bygga husen. För att locka fler att bygga bostäder i kommunerna erbjuds därför attraktiva tomter, gärna i anslutning till sjöar, för att på så sätt höja bostadens andrahandsvärde. Dessa områden kan vara svåra att kollektivtrafikförsörja då de ofta ligger utanför kollektivtrafikstråken samt att bebyggelsen är utspridd och därmed blir resandeunderlaget lågt. Nybbygge Svenljunga, Foto Sofi Kerstell Göteborg och Borås är viktiga att nå Göteborg och Borås är de två målorter som är viktigast att kunna nå för invånarna i Sjuhärad. Övriga målorter som pekas ut är vanligtvis centralorten i en grannkommun utanför Sjuhärad, exempelvis Gislaved, Alingsås och Jönköping. Framtida tågtrafik Landvetter flygplats är en viktig målpunkt för kommunerna i Sjuhärad, främst för näringslivets utveckling. Med Götalandsbanan kommer tillgängligheten till flygplatsen att öka avsevärt. Med snabbtåg på Götalandsbanan kommer Sjuhärad får en betydligt bättre tillgänglighet till Göteborg, Jönköping, Östergötland och Stockholm. Det är dock viktigt att det finns utrymme för regional trafik på banan då den kommer att ha en viktig funktion att fylla när det gäller pendling inom Sjuhärad samt till angränsande pendlingsområden som Göteborg och Jönköping.

35 35 Samtliga kommuner i Sjuhärad anser att det är viktigt att satsa på tågtrafiken. Idag har åtta av nio kommuner järnväg med persontrafik, även om det i dagsläget inte stannar några tåg inom Svenljunga kommun. När Götalandsbanan är byggd kommer samtliga kommuner att ha järnväg, en tillgång som kommunerna anser att det är viktigt att satsa på. Järnvägen skapar möjligheter för en mer attraktiv kollektivtrafik och stationssamhällen som är attraktiva för etablering av bostäder och näringsliv. Kollektivtrafik på kvällar och helger Arbets- och studieresor är de kollektivtrafikresor som kommunerna främst prioriterar. Andelen fritidsresor har dock ökat och bedöms bli allt viktigare i framtiden. För särskilt yngre kommuninvånare kan en fungerande kollektivtrafik på kvällar och helger, t ex resmöjligheter från Göteborg och Borås, vara avgörande för om de vill bo kvar i Sjuhärad eller inte. I dagens samhälle arbetar dessutom många utanför den traditionella kontorstiden, varför en fungerande kollektivtrafik även i lågtrafik kan vara avgörande för om dessa grupper väljer att resa med kollektivtrafik till och från arbetet. Förväntningar på framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik bör utvecklas i tydliga stråk med bra bytespunkter. Trafiken bör vara snabb och gå ofta. Den ska erbjuda hög komfort, vara attraktiv och enkel att använda och ta till sig, exempelvis när det gäller linjenät, tidtabeller och biljettsystem. Större bytespunkter ska erbjuda god service som säkra anslutningar med gång, cykel och bil samt pendelparkeringar. Tågtrafiken ska utgöra stommen i Sjuhärads kollektivtrafiksystem. Befintliga järnvägsstråk ska utvecklas och bra anslutningar mellan kommunerna och den nya Götalandsbanan är nödvändig. Götalandsbanan måste erbjuda en väl fungerande trafik för regionala resor, dvs. banan får inte främst användas för interregionala snabbtåg som bara passerar Sjuhärad utan det måste kunna gå att röra sig mellan orterna på Götalandsbanan. I Sjuhärad finns det stora områden med lågt resandeunderlag. Det är viktigt att även dessa områden försörjs med någon form av kollektivtrafik. Alternativa trafikformer som är anpassade utifrån de förutsättningar som gäller i dessa områden bör därför utvecklas. Svenljunga busstation, Foto Västtrafik

36 Kundernas förväntningar på kollektivtrafiken Kunskapen om kundernas förväntningar på kollektivtrafiken är avgörande för att kunna fortsätta arbetet med att säkerställa och utveckla kvaliteten på de tjänster och produkter som Västtrafik erbjuder. För att ta reda på vad det egentligen är som kunderna förväntar sig och hur väl dessa förväntningar i dag uppfylls har Västtrafik under våren 2010 låtit genomföra en kundundersökning där både personer som reser ofta och mer sällan eller aldrig med kollektivtrafiken har intervjuats. För att resenärerna över huvud taget ska överväga att resa med kollektivtrafiken finns det vissa baskrav som måste uppfyllas. Rimlig restid (restid med bil min) Trafikerar vid rätt tider, när resenären vill resa God punktlighet Täta turer Billigare än bil (bränsle) Bekväma och säkra fordon Trevligt bemötande Att bussen stannar Utöver baskraven har kunderna lyft fram följande åtgärder som bör vidtas speciellt för kollektivtrafiken i Sjuhärad: 1. Realtidsinformation på samtliga hållplatser. 2. Möjligheten att betala med betalkort och kontant ombord på samtliga bussar. 3. Hela och belysta väderskydd på samtliga hållplatser. 4. Bättre hörbarhet i högtalare på de hållplatser som är utrustade med en sådan. 5. Förare som kör mjukt. 6. Tystare fordon. 7. Bättre fordonsklimat. 8. Enkla och bekväma byten. 9. Förbättrad tidhållning (punktlighet). 10. Bekvämare säten och mer benutrymme. Det bör förtydligas att förväntningarna på kollektivtrafiken skiljer sig mellan olika målgrupper. Som exempel kan nämnas att bilister har en typ av förväntningar och våra befintliga resenärer har en annan. Inför det fortsatta arbetet med att ta fram ett kollektivtrafikprogram för Sjuhärad finns det ett värde i att presentera en samlad bild av vilka förväntningar och önskemål det finns på kollektivtrafiken i Sjuhärad.