Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?"

Transkript

1 Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser...iii 1. Bakgrund Syfte och frågeställningar Jämställdhet i transportsystemet Regionförstorings betydelse för samhällsutvecklingen Jämställdhetsperspektiv i regionförstoring Förutsättningar för pendling för kvinnor respektive män Fler kvinnor än män studerar på högskolan Inkomsten är viktig för pendlingsbenägenheten Kvinnor arbetar i offentlig sektor och män i privat sektor Kvinnors och mäns pendlingsmönster drivkraften för regionförstoring Vem pendlar, hur och varför? Pendling i respektive kommunalförbundsområde Långväga pendling mellan lokala arbetsmarknadsregioner och län Pendlaren i Västra Götaland Litteraturförteckning Avgränsningar och definitioner...18

3 Sammanfattning och slutsatser Planering av transportsystemet måste utgå ifrån både kvinnors och mäns resmönster och behov för att det ska utformas på ett effektivt samhällsekonomiskt sätt. Transportsystemet sätter förutsättningarna för hur, var och när människor kan resa. Vi vet att kvinnor och män rör sig i sin omgivning på olika sätt och har olika behov. Regionförstoring har visat sig vara en framgångsrik strategi för regional tillväxt. Statistik visar att ökad regionstorlek ger generellt högre sysselsättningsgrad och lönesumma. Särskilt stora effekter ser vi i regioner där en satsning på regionaltåg ligger som en grund för regionförstoringen. Fler kvinnor än män reser med kollektivtrafik. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det nödvändigt att det ökade resandet till största delen sker med kollektivtrafik. Kvinnornas möjligheter att ta del av den fortsatta regionförstoringen kommer att öka om den till stor del sker med kollektivtrafik. Män gynnas mer av regionförstoringen idag. Fler män än kvinnor pendlar till sina arbeten men kvinnorna står för ökningen, framförallt på längre avstånd. Den geografiska rörligheten har ökat betydligt för kvinnor under senare år. Transportsystemet är det enda sättet att göra geografiska avstånd kortare i tid. Pendlingsstatistiken visar dock att det inte räcker med ett bra transportsystem för att kvinnor ska pendla även om det sannolikt är en förutsättning. Tex i relationen Göteborg Borås pendlar är det lika många män som kvinnor som pendlar till Borås medan det i omvänd riktning är 70/30. Pendling lönar sig ekonomiskt och professionellt mer för män än för kvinnor. Orsaken ligger framförallt i vilka yrken som män respektive kvinnor har. Det hänger i sin tur ihop med inriktning på utbildning. Sambandet mellan lönesumma och regionstorlek är starkt för män vilket visar att män tjänar lönemässigt på att pendla i betydligt högre utsträckning än kvinnor. Det är också vanligare att män börjar pendla för att få ett bättre jobb. Kvinnor börjar snarare pendlar för att de måste pga bostadsbyte etc. Kvinnor har högre utbildning och arbetar oftare i offentlig sektor. Generellt har kvinnor högre utbildning än män och det är i första hand till yrken inom offentlig sektor som kvinnorna utbildar sig. Fördelningen mellan kvinnor och män på offentlig och privat sektor bekräftar det mönstret. Det finns inget rationellt i att pendla längre till ett liknande jobb som inte ger mer betalt så som är fallet för flertalet jobb inom offentlig sektor. Pendlarna arbetar till stor del inom privat sektor och är högavlönade. I den gruppen finns betydligt fler män än kvinnor. Sannolikt är det förhållandet en stor del av förklaringen till varför fler män än kvinnor pendlar. I kommuner där en hög andel kvinnor arbetar i privat sektor ser man även att andelen kvinnor som pendlar är högre.. 31 av 100 förvärvsarbetande i Västra Götaland pendlar till sitt arbete. 18 stycken är män och 13 stycken är kvinnor. 10 kvinnor och 13 män pendlar över en kommungräns. 3 kvinnor och 5 män pendlar över mer än en kommungräns

4 1. Bakgrund Västra Götalandsregionen arbetar tillsammans med kommunerna för att påverka utbyggnaden av transportinfrastrukturen i Västra Götaland utifrån ett brett samhällsperspektiv. Arbetet inför den kommande planen inleddes med ett inriktningsunderlag Ökad tillväxt och en bättre miljö som Regionfullmäktige fastställde i juni I januari 2008 fick Västra Götalandsregionen erbjudande om att inleda planeringen av infrastrukturåtgärder för perioden genom att utarbeta en regional systemanalys. En regional systemanalys är en transportslagsövergripande analys av transportssystemets funktion och brister utifrån mål och funktioner. I arbetet med systemanalysen har Västra Götalandsregionen har tillsammans med berörda aktörer genomfört en bred dialog om mål, funktioner och åtgärder. Flera särskilda analyser har gjorts om tex regionförstoring och järnvägsnätet mm. Regeringen säger i Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt 1 att det behövs kunskap om skillnader i kvinnors och mäns respektive arbetsmarknadsregioner för dagpendling för att förbättra möjligheterna till arbetsresor för bägge könen. Denna rapport är ett underlag för Västra Götalandsregionens arbete med investeringsplaneringen för transportinfrastrukturen för åren Den är en del i förberedelsen inför åtgärdsplaneringen så att jämställdhetsperspektivet bättre ska kunna tillgodoses. Rapporten riktar sig i första hand till beslutsfattare inom transportsystemet. 2. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att öka kunskapen om regionförstoring ur ett jämställdhetsperspektiv för att bidra till arbetet med prioriteringar i åtgärdsplaneringen. Förhoppningen är att kunskapen ska bidra till att förbättra kvinnors möjlighet att ta del av regionförstoringsprocessen så att både kvinnor och män gynnas av samhällets investeringar i transportsystemet. Utgångspunkten för studien är att regionförstoring är positivt för samhället som helhet genom att bidra till ökad tillväxt och väl fungerade arbetsmarknadsregioner. Frågeställningar: 1. Hur ser kvinnors respektive mäns pendlingsmönster ut med avseende på regionförstoring? 2. Vilken betydelse kan utbildningsnivå, yrke, näringslivsstruktur, inkomst ha för kvinnors respektive mäns pendlingsmönster? 1 Prop.2008/09:35, sid 182 1

5 3. Jämställdhet i transportsystemet Jämställdhet handlar i grunden om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet, dvs jämlikhet mellan könen. Kvinnor och män har skilda erfarenheter, behov och värderingar. Det handlar om att ta tillvara hela befolkningens kunskaper och kompetens. I Vision Västra Götaland Det goda livet lyfts vikten fram av att ta vara på resurser hos både kvinnor och män. Några viktiga inslag i visionen är att den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och att kvinnor och män har lika lön för likvärdigt arbete. Maktstrukturen i samhället är jämställd. Målet med den nationella jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns fyra delmål; jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda arbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Inom transportpolitiken finns ett delmål om ett jämställt transportsystem. Det innebär att transportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov samt att kvinnor och män ska ges möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Kvinnor och män har olika möjligheter att påverka transportsektorn. De utnyttjar systemet olika genom att det finns skillnader i resbehov och resmönster. Aktuell forskning visar att kvinnor och män har olika värderingar bland annat när det gäller trafiksäkerhet, trygghet, miljö och transportkvalitet. Ur ett jämställdhetsperspektiv borde fördelarna av regionförstoring komma både kvinnor och män lika mycket tillgodo. Flera studier pekar på att män gynnas mer ekonomiskt av regionförstoring än vad kvinnor gör. I rapporten Västsverige och den nya ekonomiska geografin II har sambandet mellan lön per sysselsatt och regionstorlek utretts och det visar sig att sambandet är betydligt starkare för män än för kvinnor. Detta förhållande gäller även när hänsyn tas till utbildningsnivå 2. Orsakerna är komplexa. Det handlar om val av utbildning, där kvinnor väljer utbildningar som leder till lågavlönade arbeten. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor där lönerna tenderar att vara ungefär lika oavsett regionstorlek. Det är sannolikt en orsak till att det inte lönar sig för kvinnor att pendla lika långt som män 3. Regeringen skriver i Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt att det finns behov av grundläggande analyser av jämställdhetsaspekter i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Kvinnors och mäns värderingar kring trafik och infrastruktur är ett viktigt underlag för att synliggöra olikheter som kan påverka prioriteringar av åtgärder. Regeringen anser att analyser av sociala konsekvenser ska vara en del av beslutsunderlaget i åtgärdsplaneringen och att jämställdhet bör beaktas både i samrådsförfaranden och i beslutsunderlag 4. I propositionen lyfts också problematiken upp att män är i majoritet bland pendlarna på längre avstånd. Det skulle innebära att satsningar på regionförstoring riskerar att ge en negativ effekt på jämställdheten. Denna rapport visar att även om kvinnor är en minoritet bland dem som pendlar över två eller fler kommungränser så ökar antalet kvinnor som pendlar betydligt snabbare än antalet män. Det visar att kvinnor i allt högre utsträckning tar del av regionförstoringsprocessen. 2 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, Västra Götalandsregionen 2005, sid 14 3 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, VGR s181 2

6 4. Regionförstorings betydelse för samhällsutvecklingen Regionförstoring är en process där arbetsmarknadsregioner blir geografiskt större. Några viktiga orsaker till regionförstoring är förbättrad infrastruktur och snabbare färdmedel, ökad specialisering och större krav på boendet. Utbyggnaden av regionaltåg har haft en stor betydelse för de senaste årens regionförstoring och möjligheterna till en fortsatt spridd boendestruktur. Institutet för tillväxtpolitiska studier 5 menar att allt talar för att regionförstoringen kommer att fortsätta i framtiden med den medvetna politik som förs för att förbättra tillgänglighet och vidgade regioner. Regionförstoring är den mest vanliga strategin idag för tillväxt och utveckling. I rapporten Västsverige och den nya ekonomiska geografin II 6 beskrivs sambanden mellan regioners storlek och regional utveckling. Större regioner har generellt sett högre befolkningstillväxt, högre sysselsättningsgrad och högre tillväxt i lönesumma. I större regioner har fler möjlighet att få bättre arbete med högre lön, ökad möjlighet till karriär och arbetsgivare hittar lättare den arbetskraft som man efterfrågar. Det handlar också om ökad valfrihet i boende, ökad tillgänglighet till olika samhällsfunktioner och fritidssysselsättningar och ett ökat underlag för att utveckla transportmedel med lägre påverkan på miljön. Större regioner ger skalfördelar och är mer robusta i konjunkturförändringar. Ekonomisk tillväxt underlättas om arbetskraft snabbt kan flyttas till expansiva sektorer. 7 Nackdelar som lyfts fram med regionförstoring är ett ökat totalt transportbehov, krav på mer ytor för transporter och minskad möjlighet för flexibel fördelning av individens tid. Oro för att jämställdheten försämras med regionförstoring lyfts också upp som en nackdel. Västra Götalandsregionen har gjort en studie om möjligheterna för regionförstoring i samband med systemanalyserna. Den visar att det finns en stor potential till ökat utbyte av arbetskraft mellan kommuner inom rimligt pendlingsavstånd. Exempel på sådana relationer är mellan Borås Göteborg och mellan Skövde Göteborg. Med järnvägssystemet som bas för en ökad pendling kan en fortsatt regionförstoring ske på ett effektivt och hållbart sätt. 8 5 Regionernas tillstånd 2006 en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner sid Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, Västra Götalandsregionen 2005, sid 14 7 Regionernas tillstånd 2007 en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner sid Utveckling och fördjupning av regionförstoringsmöjligheter, Bergman C, Västra Götalandsregionen

7 5. Jämställdhetsperspektiv i regionförstoring Idag tar män större del av fördelarna med regionförstoringen än vad kvinnor gör. Det beror sannolikt mer på faktorer som utbildning, yrke, lönenivå, sociala strukturer än på transportsystemets utformning. Avståndet verkar ha en stor betydelse för hur villiga kvinnor respektive män är att pendla. Kvinnors andel sjunker kraftigt med avstånd. Kvinnor väljer oftare kollektivtrafik och har lägre tillgång till bil än män. En konkurrenskraftig kollektivtrafik är därför ett sätt att göra möjligheterna att pendla mer likvärdiga för kvinnor och män. Ett exempel att satsa på kollektivtrafik i strategiska relationer där potentialen är hög för regionförstoring. Trenden i pendlingsmönstren visar att kvinnor mer och mer tar del av fördelarna med regionförstoring. För att stödja den processen är viktigt att särskilt belysa och beakta kvinnors resmönster. Genom att erbjuda snabba och frekventa pendlingsalternativ i form av tågtrafik, expressbussar mm kommer sannolikt fler kvinnor att kunna och vilja ta del av regionförstoringen. Tiden för resan har sannolikt större betydelse än avståndet. Eftersom kvinnor idag reser ungefär lika lång tid som män per dag så borde det därför med snabbare kommunikationer finnas utrymme för kvinnorna att komma längre på samma tid. Transportsystemet kan på så sätt vara en del i att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Sannolikt skulle också en bättre matchning mellan utbildningsnivå och yrke kunna ske på arbetsmarknaden om kvinnor i högre utsträckning deltog i regionförstoringsprocessen. Om samhället inte bygger ut kollektivtrafiken tillräckligt kommer sannolikt regionförstoringen att ske med biltrafik. Då kommer också regionförstoringen män mer och mer till godo. Regionförstoring måste ske på ett hållbart sätt för både kvinnor och män. Genom att erbjuda en utbyggd, tät och snabb kollektivtrafik kan man resa längre utan att det tar längre tid och dessutom med mindre påverkan på miljön 9. 9 Är regionförstoring hållbar? Boverket nov 2005 s 13 4

8 6. Förutsättningar för pendling för kvinnor respektive män 6.1 Fler kvinnor än män studerar på högskolan Inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har 47 procent av kvinnorna och 37 procent av männen påbörjat högskolestudier. I Västra Götaland är motsvarande siffror 44 procent för kvinnor och 34 procent för männen 10. Val av utbildningen sker fortsatt till stor del efter traditionella könsmönster. På Chalmers tekniska högskola är andelen kvinnor enbart 25 %. På Göteborgs universitet är andelen kvinnor 66 procent och andelen män 34 procent. På högskolan i Borås är andelen kvinnor 73 procent och andelen män 27 procent. Andelen män och kvinnor skiljer sig markant mellan olika utbildningar. För teknikprogram mot yrkesexamen, undantaget arkitekt, ligger andelen kvinnor mellan 20 och 40 procent. Omvänt är andelen kvinnor så högt som 70 till 90 procent i program mot yrkesexamen inom undervisning samt vård och omsorg. Andelen kvinnor och män skiljer sig inte lika mycket på kurser jämfört med program mot yrkesexamen. Betydligt fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning och trenden på högskolorna visar att det är fler kvinnor som går vidare till högre utbildning. Utbildningsnivå 2007 för personer i åldern år i Västra Götaland (VG) i procent Nivå Kvinnor Män VG Riket VG Riket Förgymnasial utb Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym >= 3 år Forskarutb. 0,7 0,8 1,3 1,4 Totalt (SCB) 6.2 Inkomsten är viktig för pendlingsbenägenheten Kvinnor har generellt lägre avkastning på utbildning än män. En studie från Institutet för Framtidsstudier visar att det är vanligare bland kvinnor med en högre utbildning än vad som typiskt krävs för deras yrke. Män däremot har oftare lägre utbildning vad som typiskt krävs för deras yrke. Dessa förhållanden bidrar enligt Johansson och Katz 11 betydligt mer till löneskillnader än utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Kvinnor har betydligt lägre lön i genomsnitt jämfört med männen framförallt i den privata tjänstesektorn och i den landstingskommunala sektorn. Minst skillnad är det i den primärkommunala sektorn. 10 Pressmeddelande från SCB Nr 2008: Wage differences between women and men in Sweden the impact of skill mismatch, 2006, Johansson, M & Katz, K sid 3 5

9 Genomsnittlig månadslön efter sektor och kön 2006 Sektor kvinnor män Kvinnors lön i procent Primärkommunal Landstingskommunal Statlig Privat, arbetare Privat, tjänstemän I Västra Götaland är medelinkomsten för kvinnor kronor och för män kronor. Den genomsnittliga lönen har ett starkt samband med regionstorlek framförallt för män. Samband mellan lön per sysselsatt och regionstorlek. Kvinnor och män Kvinnor arbetar i offentlig sektor och män i privat sektor Män arbetar i huvudsak i privat sektor. Kvinnor arbetar ungefär lika mycket i offentlig som privat. Inom skola, vård och omsorg arbetar 80 procent kvinnor. Inom förskola och äldreomsorg är andelen kvinnor över 90 procent. 12 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, Västra Götalandsregionen 2005, s28 6

10 Förvärvsarbetande 16+ med bostad i Västra Götaland kvinnor män privat offentligt privat offentligt 0% 20% 40% 60% 80% 100% I Karlsborg, Uddevalla och Vänersborg är det en hög andel av både kvinnor och män i offentlig sektor. Ett visst samband kan ses mellan mäns andel i offentlig sektor och större kommuner. För kvinnor finns inget sådant samband. I Uddevalla arbetar 63 procent av kvinnorna och 24 procent av männen i offentlig sektor. I kommunerna Vårgårda, Essunga, Tranemo, Herrljunga och Vara är andelen män hög av de som arbetar i privat sektor. I till exempel Essunga arbetar 90 procent av männen i privat sektor. I kommunerna Stenungsund, Tranemo, Götene, Göteborg och Strömstad är det en hög andel kvinnor som arbetar i privat sektor. Kvinnor har generellt lägre arbetslöshet än männen men arbetar i betydligt högre utsträckning deltid, både frivilligt och ofrivilligt. Endast 51 procent av de sysselsatta kvinnorna arbetar 35 timmar eller mer i veckan medan samma siffra för männen är 73 procent. Däremot lägger kvinnor mer tid på hemarbete än män, i genomsnitt 2 timmar per dag jämfört med mannen som lägger 1 timme per dag Tid och pengar dela lika? SOU 2004:70 7

11 7. Kvinnors och mäns pendlingsmönster drivkraften för regionförstoring 7.1 Vem pendlar, hur och varför? I Västra Götaland förvärvsarbetar personer och av dessa pendlar personer, dvs 31 procent 14. Med pendling avses SCB s definition; förvärvsarbetande som har sin bostad och sin arbetsplats i olika kommuner. Andelen kvinnor av pendlarna är 42 procent och andelen män är 58 procent. Totalt pendlar fler män än kvinnor. Antalet pendlare har ökat med 13 procent från 2000 till 2006, vilket innebära drygt 2 procent per år. Antalet kvinnor har ökat med 18 procent och antalet män med 11 procent. Under samma period har sysselsättningen i Västra Götaland ökat med ca 5 procent. Antal kvinnor och män i Västra Götaland som pendlar 2000 och } 11 % }18 % män kvinnor män kvinnor Om antalet kvinnor skulle komma upp i samma antal som männen vid 2025 skulle antalet kvinnor behöva öka med ca 60 procent totalt för perioden. Förutsatt att antalet män som pendlar ökar i samma takt som mellan 2000 och Män reser längre än kvinnor mätt i km men inte i tid 15. Män reser 45 km på 72 minuter och kvinnor 34 km i 69 minuter genomsnitt. Män står för 55 procent av arbets- och skolresorna och kvinnorna för 45 procent. Arbets- och skolresorna utgör nära hälften av totala resandet. Gränsen för vad som anses vara en acceptabel arbetsresa ligger någonstans runt minuter enkel väg 16. Den genomsnittliga arbetsresan är 16 km och tar 27 minuter 17. Samma siffror för förortskommuner är 19 km respektive 35 minuter. I mindre kommuner (<12500 inv) reser man 17 km på 22 minuter. 14 Av de förvärvsarbetande är 47,7 procent är kvinnor och 52,3 procent är män, SCB RES Den nationella resvaneundersökningen, SIKA Statistik 2007:19 16 Vill människor pendla längre? TRUM 2006:01 Sandow, Westin. Sid RES , SIKA statistik 2007:9 8

12 Män väljer oftare bilen och kvinnor oftare kollektivtrafik. Av Västtrafiks resenärer är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Det vanligaste färdmedlet för arbetsresor är bilen, både kvinnor och män. Generellt sett görs ca 60 procent av arbetsresorna med bil och 14 procent med kollektivtrafik. Det skiljer sig i olika geografiska delar, i tex förortskommuner är andelen bilresor till arbetet också 60 procent medan kollektivtrafiken ligger på 26 procent. I mindre kommuner däremot är andelen arbetsresor med kollektivtrafik 4 procent och andelen resor med bil 78 procent. Det finns i huvudsak tre anledningar till att en person börjar pendla 18 ; Boendependling (15 procent) man börjar pendla pga att man byter bostad Karriärpendling (40 procent) man börjar pendla för att man byter till ett bättre jobb Arbetspendling (45 procent) man har fått ett arbete från att tidigare har varit arbetslös eller gått utbildning Boendependlandet är vanligare bland kvinnor och karriärpendlandet vanligare bland män. Kvinnor slutar inte pendla när de får barn. SCB 19 har undersökt om kvinnor slutar pendla när de bildar familj och får barn. Enligt statistiken är det inte så. Bland pendlarna är det 18 procent kvinnor och 17 procent män som har barn i ålder 0-6 år. Männen är dock fler i antal. Samma studie visar att de kvinnor som pendlar arbetar i större omfattning inom den privata sektorn jämfört med övriga förvärvsarbetande kvinnor. 78 procent kvinnor och 73 procent män av pendlarna åker till en grannkommun. Från 2000 till 2006 ökade antalet kvinnor som pendlar över en kommungräns med 16 procent och antalet män med 9 procent. Över två eller fler kommungränser har antalet kvinnor ökat med 28 procent och antalet män med 16 procent under samma tidperiod. 100 Andelen kvinnor respektive män som pendlar över en eller flera kommungränser kvinnor män 20 0 en kommungräns två eller fler kommungränser Andelen kvinnor av pendlarna är lägre än andelen män i alla kommuner utom Tranemo. I Göteborgs stad är pendlarna ungefär lika många kvinnor som män. Borås utmärker sig med flest män, nära 70 procent av pendlarna. Även Uddevalla har en hög andel män som pendlar; 68 procent På spåret - en studie om regionförstoring och pendling, Svenska kommunförbundet 2003, sid Välfärd Nr (Tor Bengtsson) 20 SCB Raps 9

13 Andelen kvinnor respektive män av pendlarna i olika typer av kommuner i Västra Götaland Tranemo Tidaholm Skövde Borås Vänersborg Strömstad Uddevalla Göteborg Tjörn 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2006 män i % 2006 kvinnor i % 10

14 7.2 Pendling i respektive kommunalförbundsområde Totalt sett är andelen som pendlar är högst i Göteborgsområdet och lägst i Sjuhärad för både kvinnor och män. Andelen som pendlar över en kommungräns är högst i Göteborgsområdet för både kvinnor och män. Lägst är andelen i Sjuhärad för både kvinnor och män. Andelen som pendlar över två eller fler kommungränser är högst för män i Sjuhärad och i Göteborgsområdet för kvinnor. Andelen som pendlar över två eller fler kommungränser är lägst i Skaraborg, både för kvinnor och män. 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Göte borgsregionen Andel förvärvsarbetande kvinnor och män per kommunalförbundsområdet som dagspendlar över en respektive fler kommungränser Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Göte borgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal kvinnor män en kommungräns två eller fler kommungränser totalt Vidare följer en genomgång av respektive kommunalförbundsområde. 11

15 Daglig pendling i Fyrbodal Från 2000 till 2006 har antalet kvinnor som pendlar i Fyrbodal ökat med 14 procent medan antalet män har ökat med 8 procent. Över en kommungräns har antalet kvinnor ökat med 11 procent och antalet män med 6 procent. Över två eller fler kommungränser har antalet kvinnor ökat med 27 procent och antalet män med 13 procent Pendlingsmönster Fyrbodals kommunalförbund kvinnor män 2000 pendlar en kommungräns 2006 pendlar en kommungräns 2000 pendlar över två gränser eller mer 2006 pendlar över två gränser eller mer Daglig pendling i Göteborgsregionen I Göteborgsregionen är pendlingen betydligt mer omfattande än i övriga områden. Totalt har antalet kvinnor som pendlar ökat med 18 procent från 2000 till 2006 och antalet män med 11 procent motsvarandet period. Pendling över två eller fler kommungränser har kraftigt ökat från 2000 till 2006 i Göteborgsregionen. Antalet kvinnor har ökat med 29 procent och antalet män med nära 18 procent. Över en kommungräns har ökningen också varit stor. Antalet kvinnor har ökat med 16 procent och antalet män med 9 procent Pendlingsmönster Göteborgsregionens kommunalförbund kvinnor män 2000 pendlar en kommungräns 2006 pendlar en kommungräns 2000 pendlar över två gränser eller mer 2006 pendlar över två gränser eller mer 12

16 Daglig pendling i Skaraborg I Skaraborgsområdet är det jämfört med de andra delarna mer vanligt att pendla till en grannkommun. Totalt har antalet kvinnor som pendlar i Skaraborg ökat med 18 procent från 2000 till 2006 medan antalet män har ökat med 14 procent motsvarandet period. Pendlingen över två eller fler kommungränser har kraftigt ökat, antalet kvinnor med 33 procent och antalet män med 20 procent. Över en kommungräns har antalet kvinnor som pendlar ökat med 16 procent och antalet män med 13 procent Pendlingsmönster Skaraborgs kommunalförbund kvinnor män 2000 pendlar en kommungräns 2006 pendlar en kommungräns 2000 pendlar över två gränser eller mer 2006 pendlar över två gränser eller mer Daglig pendling i Sjuhärad Antalet kvinnor som pendlar i Sjuhärad har ökat med 21 procent från 2000 till 2006 och antalet män med 10 procent. I Sjuhärad har den mer långväga pendlingen inte ökat i lika hög takt som framförallt i Skaraborg och Göteborgsområdet. Över två eller fler kommungränser har antalet kvinnor som pendlar ökat med 23 procent och antalet män med 11 procent. Det är mer än dubbelt så många män som kvinnor som dagspendlar över två eller fler kommungränser. Antalet kvinnor som pendlar över en kommungräns har ökat med 20 procent och antalet män med 9 procent Pendlingsmönster Sjuhärads kommunalförbund kvinnor män 2000 pendlar en kommungräns 2006 pendlar en kommungräns 2000 pendlar över två gränser eller mer 2006 pendlar över två gränser eller mer 13

17 7.3 Långväga pendling mellan lokala arbetsmarknadsregioner och län Kvinnors och mäns lokala arbetsmarknadsregioner i Västra Götaland Män Kvinnor LA 10 LA 9 LA 10 stycken LA I Västra Götaland fanns det 2006 totalt 9 lokala arbetsmarknadsregioner. För kvinnor fanns det 10 stycken och för män 8 stycken. Drygt personer, 38 procent kvinnor och 62 procent män, pendlade i Västra Götaland 2006 till andra lokala arbetsmarknadsregioner än den de bor i. Andelen kvinnor och män som pendlar varierar stort mellan arbetsmarknadsregioner. Tex är det ungefär lika stor pendling totalt mellan LA Göteborg och LA Borås men fördelningen kvinnor och män skiljer sig markant. Från Borås lokala arbetsmarknad till Göteborgs pendlar 65 procent män och 35 procent kvinnor. I motsatt riktning pendlar 50 procent män och 50 procent kvinnor. Detta förhållande förstärks på kommunnivå mellan Göteborg och Borås. Pendlarna från Borås till Göteborg utgörs av 70 procent är män och 30 procent är kvinnor och 50/50 i motsatt riktning. Studier visar att hushållets totala inkomster ökar om kvinnan eller mannen börjar pendla över en lokal arbetsmarknadsgräns och det är särskilt stor skillnad om kvinnan börjar pendla jämfört med mannen 21. I Västra Götaland pendlade år 2006 drygt personer till andra län. Av dessa är 37 procent kvinnor och 63 procent män. Kvinnor som pendlar över länsgräns har ökat med 17 procent mellan 2000 och 2006 medan antalet män har ökat med enbart 5 procent. Trenden är tydlig, pendlingen ökar totalt sett men betydligt mer för kvinnor än för män. 21 Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008, SOU 2007:35, sid 10 14

18 Total utpendling kvinnor och män från Västra Götaland till andra län år 2000 och 2006 } 5 % 2000 män 2000 kvinnor 2006 män 2006 kvinnor } 17 % män kvinnor män kvinnor Från Västra Götaland sker ca 30 procent av pendlingen över länsgräns till Stockholms län. Till Stockholms län är det i första hand veckopendling det handlar om. 25 procent pendlar till Hallands län. 27 procent pendlar till Värmlands län, Örebro län, Jönköpings län och Skåne län. Andelen kvinnor av antalet pendlare över länsgräns är högst till Halland och ligger på 42 procent. Till övriga län ligger andelen kvinnor av pendlarna mellan 33 procent och 38 procent. Den ökning som har skett mellan 2000 och 2006 för både kvinnor och män har i första hand skett till Hallands län. 15

19 7.4 Pendlaren i Västra Götaland För att få en bild av hur pendlingen ser ut får 100 personer representera de förvärvsarbetande i Västra Götaland. 31 personer arbetspendlar (över minst en kommungräns). 13 st är kvinnor 10 st pendlar över en kommungräns 3 st pendlar över två eller flera kommungränser 18 st är män 13 st pendlar över en kommungräns 5 st pendlar över två eller flera kommungränser 1 ½ kvinna pendlar över länsgräns och 2 ½ män pendlar över länsgräns. En genomsnittliga arbetsresa: 27 minuter 16 km lång görs oftast med bil I storstadsområden tar resan generellt något längre tid och i mindre kommuner något kortare. Andelen kollektivtrafikresor är betydligt högre i storstadsområden jämfört med mindre kommuner. Kvinnor börjar oftare pendla pga bostadsbyte medan det är vanligare bland män att börja pendla pga ett bättre jobb. Antalet kvinnor som pendlar ökar i betydligt högre takt än männen, särskilt över två eller fler kommungränser. På delregional nivå sker den mesta pendlingen inom Göteborgsområdet. Det är också där den stora ökningen sker, för både kvinnor och män. Sjuhärad har den lägsta andelen pendlare bland de fyra områdena och har också den lägsta ökningstakten både för kvinnor och män på längre avstånd. Skaraborg utmärker sig genom att ha väldigt låg andel pendlare på längre avstånd, där pendlar både kvinnor och män i huvudsak till en grannkommun. Ökningen av den långväga pendlingen är dock kraftig. 16

20 8. Litteraturförteckning Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008, SOU 2007:35. Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt, Prop.2008/09:35 Johansson & Katz, Wage differences between women and men in Sweden the impact of skill mismatch, 2006 LU 2003/04 Arbetskraftsbrist och sårbara regioner LU 2003/04 Regional utveckling utsikter till 2020 LU 2008 Flyttning och pendling i Sverige Persontransporternas vita fläckar Om arbetspendling med kollektivtrafik ur ett jämställdhetsperspektiv, Tora Friberg, Linköpings universitet 2004 På spåret en studie om regionförstoring och pendling, Svenska kommunförbundet 2003 Regionernas tillstånd 2006 en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner ITPS Regionernas tillstånd 2007 en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner ITPS Sandow, Westin, Vill människor pendla längre? TRUM 2006:1 RES Den nationella resvaneundersökningen, SIKA statstik 2007:19 SCB pressmeddelande , Nr 2008:079 Statistik från SCB egna bearbetningar från raps Tid och pengar dela lika? SOU 2004:70 Utveckling och fördjupning av regionförstoringsmöjligheter, Bergman C, Västra Götalandsregionen 2008 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, Västra Götalandsregionen 2005 Är regionförstoring hållbar?, Boverket

21 9. Avgränsningar och definitioner Studien är i första hand en sammanställning av befintlig litteratur inom området och vissa statistiska bearbetningar med data från Statistiska centralbyrån. Om möjligt används statistik från det geografiska området Västra Götaland. Flera faktorer påverkar kvinnors respektive mäns pendlingsmönster. I den här studien finns inte utrymme att behandla samtliga faktorer utan fokus ligger på transportsystemet och pendlingsstatistik. Definitioner (Arbets-) pendling: Förvärvsarbetande personer som bor i en kommun (enligt folkbokföringen) och arbetar i en annan kommun 22. Regionförstoring: Den process där en lokal arbetsmarknadsregion (LA-region) utvidgas genom att tidigare separata LA-regioner knyts ihop till en ny och större region. Detta sker när arbetspendlingen mellan kommuner som ingår i olika LA-regioner stiger över en viss nivå. Antalet LA-regioner har minskat från drygt 180 stycken 1970 till drygt 80 stycken Lokala arbetsmarknadsregioner: SCBs definition: pendlingsstatistiken i RAMS är basen för indelningen i arbetsmarknadsregioner. Den sker i två steg. Steg 1 är bestämning av lokala centra. Dessa ska ha färre än 20 procent utpendlare av antalet förvärvsarbetande i kommunen. Dessutom ska den största pendlingsströmmen till en enskild kommun vara mindre än 7,5 procent av antalet förvärvsarbetande i kommunen. I steg 2 bestäms vilka kommuner som ska föras till vilket lokalt centrum. Huvudregeln är att kommunerna förs till det lokala centra/kommun till vilken den största pendling är riktad 24. NUTEKs defintion: kallas Funktionella analysregioner (FA-regioner) sedan Bygger på Lokala arbetsmarknadsregioner från SCB men innehåller även vissa normativa inslag och är gjorda för att vara stabila under en längre tidsperiod. Senaste indelningen är från Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB 18

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 835. Pendling, infrastruktur och regioner. Med Mälardalen som fokusregion.

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 835. Pendling, infrastruktur och regioner. Med Mälardalen som fokusregion. ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 835 Pendling, infrastruktur och regioner Med Mälardalen som fokusregion Mathias Högberg Uppsala, september 2012 ISSN 0283-622X INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Presentation vid Infrastruktur- och regional kollektivtrafikdag, Stockholm, 8 juni 2011 Ingemar Bengtsson, Västtrafik Vad handlar det om? Trängselskatt

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet? Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Jämställdhet gör skillnad

Jämställdhet gör skillnad Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV FALKENBERG, ÖRNSKÖLDSVIK, GISLAVED, STRÖMSUND, LINKÖPING OCH UMEÅ KOMMUNER

RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV FALKENBERG, ÖRNSKÖLDSVIK, GISLAVED, STRÖMSUND, LINKÖPING OCH UMEÅ KOMMUNER RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV FALKENBERG, ÖRNSKÖLDSVIK, GISLAVED, STRÖMSUND, LINKÖPING OCH UMEÅ KOMMUNER Olof Olsson Lisa Östbring ISSN 1403-6924 Nr 1/2009 RESANDE I GLESA BYGDER BESKRIVNING AV

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Sundsvall och omvärlden

Sundsvall och omvärlden Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Sundsvall och omvärlden April 2014 1 Planeringsförutsättningarna är sammanställda

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

OKTOBER 2005. Förutsättningar, drivkrafter och effekter. Nyköping Östgötalänken AB

OKTOBER 2005. Förutsättningar, drivkrafter och effekter. Nyköping Östgötalänken AB OKTOBER 2005 Regionförstoring med Ostlänken Förutsättningar, drivkrafter och effekter Nyköping Östgötalänken AB Sammanfattning Ostlänken är cirka femton mil dubbelspår för höghastighetståg mellan Södertälje

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Bostadsbyggandet i SSSV regionen 2004 sid. 2 Befolkningen i SSSV tredje kvartalet 2005 sid. 9 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande personer i SSSV-området 2003

Läs mer

TRUM VILL MÄNNISKOR PENDLA LÄNGRE? Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet

TRUM VILL MÄNNISKOR PENDLA LÄNGRE? Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet VILL MÄNNISKOR PENDLA LÄNGRE? Erika Sandow 1,2 Kerstin Westin 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet 2006:01 TRUM Transportforskningsenheten

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål ÖP 2 Strategier 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål 2.1 Strategier Framtidsfrågor kunna åtgärdas, i synnerhet om det är bra för såväl kommunen som regionen. Men det är viktigt att betona att Partille även måste

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning

Flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning yhmyndigheten.se 1 (15) Datum: 2011-09-09 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

STRÅK STUDIE UDDEVALLA - BENGTSFORS - ÅRJÄNG - ARVIKA STRÅK 1: VÄG 172

STRÅK STUDIE UDDEVALLA - BENGTSFORS - ÅRJÄNG - ARVIKA STRÅK 1: VÄG 172 STRÅK STUDIE STRÅK 1: UDDEVALLA - BENGTSFORS - ÅRJÄNG - ARVIKA VÄG 172 MARS 2007 Översiktskarta (Lantmäteriets Sverigekarta) Rolf Thor, Västra Götalandsregionen, har varit ansvarig för framtagande av stråkstudierna.

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Fakta 2010. Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB)

Fakta 2010. Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB) Fakta 2010 FAKTA OM ESKILSTUNA KOMMUN 2010 Eskilstuna- den stolta Fristaden Eskilstuna har ett strategiskt läge och en integrerad arbetsmarknad mitt i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Eskilstuna

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Närvarande: Mats Eriksson, Carl-Fredrik Graf, Henrik Erlingsson, Ann Charlotte Stenkil, Eva Borg, Liselott Bensköld Olsson, Per Persson,

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Fackliga utbildningar 2016. För medlemmar i Kommunal Vänerväst

Fackliga utbildningar 2016. För medlemmar i Kommunal Vänerväst Fackliga utbildningar 2016 För medlemmar i Kommunal Vänerväst Varför gå en kurs? Du är den som bäst kan driva de frågor som är viktiga för dig och dina kollegor på jobbet. Men för att kunna göra det behövs

Läs mer

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Beslutsunderlag 2012-09-10 Bengt Nilsson 0451-288510 bengt.nilsson@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Hässleholm-Alvesta-Växjö Hässleholm-Markaryd

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Hur vill framtidens arbetskraft, entreprenörer och besökare resa? EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Hur vill framtidens arbetskraft, entreprenörer och besökare resa? EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Hur vill framtidens arbetskraft, entreprenörer och besökare resa? SITEsuppdrag Samhällsbyggnad Skapa förutsättningar för helårsturism Arbetsområden Samhällsservice Infrastruktur Kompetensförsörjning Tillvägagångssätt

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

Störst andel högutbildade i växande branscher

Störst andel högutbildade i växande branscher NYA FAKTA & S T A T I S T I K F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V nr 4 jan 2006 Störst andel högutbildade i växande branscher Arbetsgivarna vill ha allt högre utbildade medarbetare. Det visar en jämförelse

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes

Läs mer

Resvane- undersökning 2011

Resvane- undersökning 2011 Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet

Läs mer

Nordvästsvenska Initiativet. Förslag till infrastruktursatsningar för fortsatt utveckling i Södra Bohuslän

Nordvästsvenska Initiativet. Förslag till infrastruktursatsningar för fortsatt utveckling i Södra Bohuslän Nordvästsvenska Initiativet Förslag till infrastruktursatsningar för fortsatt utveckling i Södra Bohuslän Målet för Nordvästsvenska Initiativet är att skapa en bättre och attraktivare kollektivtrafik,

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN

ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN Innehåll Ordförande har ordet... 4 Om Sundsvallsregionen... 5 Vision...6 Sundsvallsregionen i siffror 2015...7 Verksamhetsområden 2015...8 Kompetensförsörjning...8 Näringslivs-

Läs mer