Sundsvall och omvärlden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sundsvall och omvärlden"

Transkript

1 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Sundsvall och omvärlden April

2 Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021, med stöd av en mängd medarbetare inom Sundsvalls kommun. De är inte politiskt antagna, utan utgör ett underlag för kommunens strategiska planering av mark- och vattenanvändning. Kontaktperson gällande detta underlag är Ulrika Edlund (projektledare ÖP2021), avdelning Strategisk Samhällsutveckling, Koncernstaben, Sundsvalls kommun. Fotografier är tagna av Ronnie Nordström, Miljökontoret, medlemmar i arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 samt är i vissa fall hämtade från kommunens offentliga bildbank. Kartor är framtagna av Stadsbyggnadskontoret med bakgrundskartor från Lantmäteriet i Sundsvall. I arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 har följande personer ingått (SBK=Stadsbyggnadskontoret): Niklas Bergström, Gatuavdelningen, SBK Ulrika Edlund, Strategisk Samhällsutveckling, Kstab Per Hansson, Miljökontoret Maria Jonasson, Miljökontoret Anna Kårén, Kartavdelningen, SBK Viveca Norberg, Mark- och exploatering, SBK Malin Palm, Kartavdelningen, SBK Per Skjutar, Strategisk planering, SBK Heléne Swang, Planavdelningen, SBK Tony Davidsson, Planavdelningen, SBK Informatörer, karthandläggare, IT-strateger m.fl. har bistått i arbetet. 15 fokusgrupper med medarbetare i kommunens förvaltningar och bolag har samlat underlag och förslag. Idéer och underlag har också lämnats från allmänheten och intresseföreningar. Tack för all hjälp! 2

3 INNEHÅLL Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Sundsvall och omvärlden...4 Vision... 4 Nuläge... 4 Kommun län region land...4 Storlek, befolkning och åldersstruktur...5 Pendling...6 Sysselsättning...7 Utbildningsnivå...7 Framtida läge... 8 Befolkning...8 Pendling...9 Sysselsättningsutveckling Bostaden, integrationen och att hitta sin roll i samhället Riktlinjer Detta dokument innehåller planeringsförutsättningar till Översiktsplan Sundsvall Liknande dokument finns för: Boendet, Fritiden, Hälsan och säkerheten, Klimat, energi, vatten, Kulturen, Landsbygden, Naturen, Näringslivet, Resan, Staden samt Ostkustbanan - nytt dubbelspår. Titta i kommunens digitala planeringskarta på webben om du vill se mer information i kartform: 3

4 SUNDSVALL OCH OMVÄRLDEN Vision Sundsvalls kommun med omland står sig väl i den nationella och internationella konkurrensen. Sundsvalls kommun har axlat det regionala ledarskapet i gott samarbete med omgivande kommuner. Vi arbetar gemensamt för att stärka tillväxten, en hållbar utveckling och skapa en regionförstoring. Vi finns i ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet! Nuläge Kommun län region land Geografiskt ligger Sundsvall i princip mitt i Sverige i nord-sydlig riktning, en av de städer som ligger som ett pärlband längs kusten från Stockholm och norrut. Men om man ser till landets befolkningsmässiga tyngdpunkt blir bilden en annan, då Sundsvall omges av ett mycket glest befolkat omland, särskilt inåt landet. Sundsvall ingår i Västernorrlands län och är centralort i landskapet Medelpad. Kommunen Timrå ligger så nära att Sundsvall och Timrå på många sätt praktiskt fungerar som en samlad tätort. Nu för tiden pratas det också mycket om regioner, men där är inte begreppen lika självklara. Det finns administrativa regionala samarbeten, funktionella arbetsmarknadsregioner m.m. och diskussioner om att i framtiden bilda en större region som kan ta över vissa arbetsuppgifter från län och landsting. Människor och företag bryr sig inte om administrativa gränser utan de ser till vad som funkar och är framgångsrikt. Med region menar man en geografisk yta, som avgränsas av funktionella eller administrativa gränser. Regionindelningen får betydelse för hur samverkan kan ske administrativt inom en region. En funktionell arbetsmarknadsregion begränsas utifrån arbetskraftens pendlingsmönster. Den globala konkurrensen sker mellan regioner, inte mellan länder. Regioners förmåga att samverka och mobilisera för utveckling blir då central för en hållbar tillväxt. Vår utmaning är att skapa närhet trots en glest befolkad geografisk yta. Det handlar om att bli starkare tillsammans för att främja förnyelse och utveckling. Det regionala ledarskapet är viktigt för samling, prioritering och för att få en röst i nationella och internationella sammanhang. Inte minst när det gäller att få tillgång till nationella och internationella resurser för investeringar. Särskilt som dessa investeringar behövs för omställning till ett mer hållbart samhälle. Närhet kan också främjas genom att förkorta restider och effektivisera transporter till och från kommunen. Förbättrad infrastruktur i huvudstråken till och från kommunen är därför en nyckelfaktor för att utifrån markanvändningsperspektiv kunna bidra till utvecklingen av näringsliv, utbildning, turism m.m. Västernorrlands län har en regional utvecklingsstrategi som anger den övergripande inriktningen för hur länet bör utvecklas. Den stämmer väl överens med Sundsvalls strategi för hållbar tillväxt och har formulerat följande vision: 1. Människan som drivkraft År 2020 har vi byggt upp konkurrenskraftiga och hållbara samhällen och livsmiljöer över hela länet som ger hög livskvalitet och skapar framtidstro, engagemang och öppenhet. 2. Kompetens som drivkraft År 2020 har länet ett hållbart samverkans- och matchningssystem som ger en effektiv arbetskrafts- och kompetenstillförsel. 3. Innovationsförmåga som drivkraft År 2020 har länet drivande samverkans- och stödstrukturer för ett dynamiskt entreprenörs- och innovationsklimat på hög svensk nivå. 4. Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft År 2020 har vi på bred front i länet nått en konkurrenskraftig och hållbar tillgänglighet genom strategiska investeringar och systembyggen för kommunikation och service. 4

5 Storlek, befolkning och åldersstruktur Sundsvalls kommun Sundsvall tillhör den minoritet av Sveriges kommuner där befolkningen ökat de senaste åren och har nu drygt invånare år år 65 - w år Summa Män Kvinnor Summa Befolkning i Sundsvall Befolkningsutvecklingen i Sundsvall har varit positiv de senaste 10 åren. Det beror på att Sundsvall haft ett positivt utrikes flyttnetto. Inrikes nettoflyttning har varit negativ. Sundsvalls kommun är kärnan i både arbetsmarknadsregionen och i Sundsvallsregionen. Sundsvall har klart störst andel av befolkning och sysselsättning samt står för merparten av befolknings- och sysselsättningstillväxten i regionen. Det är de stora arbetsmarknadsregionernas skal- och breddfördelar som ger en konkurrensfördel och som ofta leder till en självförstärkande utvecklingstendens där regionerna attraherar nytt kapital och nya invånare, blir ännu större osv. Enkelt uttryckt kan man säga att korta restider underlättar mänsklig samverkan och därigenom ekonomiska aktiviteter att äga rum. Ju fler människor och företag som kan samverka dagligen, desto större fördelar kan uppnås. Sundsvalls FA-region Sundsvall bildar tillsammans med Timrå, Härnösand, och Ånge en funktionell arbetsmarknadsregion; Sundsvalls FA-region. Sundsvalls FA-region är redan idag en av de större funktionella arbetsmarknadsregionerna i Sverige. Storleksmässigt placerar sig Sundsvallsregionen på en 18:e plats bland landets FA-regioner med c:a invånare. Samtidigt är regionen bara en bråkdel så stor som Stockholms, Göteborgs och Malmö-Lunds funktionella arbetsmarknadsregioner. Åldersstrukturen i kommunerna i Sundsvalls lokala arbetsmarknad är något olika sinsemellan. Jämfört med hela arbetsmarknadsregionen har Sundsvall en balanserad åldersstruktur, vilket till stor del beror på att majoriteten av befolkningen i arbetsmarknadsregionen bor i kommunen. Timrås roll som förortskommun till Sundsvall framgår genom att andelen barn och unga upp till 19 år samt personer i åldern år är markant högre än genomsnittet. Relativt hela FA Sundsvall har Timrå ett underskott på personer i åldern 20-29, vilket är den ålderskategori som flyttar över kommungränser i störst utsträckning. Härnösand har ett relativt underskott av personer i åldern 0 till 9 år och år. Över tid tycks Härnösand ha åldrats något relativt hela arbetsmarknadsregionen. Ånge är den kommun som har den äldsta befolkningsstrukturen, där det relativa underskottet är störst i åldern år samt 0 till 9 år. Ånge kommuns andel av barnfamiljerna i den funktionella arbetsmarknadsregionen tycks ha minskat över tid. Sundsvallsregionen Benämningen Sundsvallsregionen är ett formaliserat samarbete sedan 2006 mellan de sex kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand, Ånge, Nordanstig och Hudiksvall. Sundsvallsregionen har totalt c:a invånare varav hälften bor i Sundsvalls kommun. Sundsvallsregionen har en svagare befolkningsökning än Sundsvalls FAregion. Mycket talar för en fortsatt svagt positiv befolkningsutveckling koncentrerad till Sundsvall och Timrå. Sundsvalls FA-region i jämförelse med de större regionerna i Sverige. Sundsvallsregionen. 5

6 Sundsvallsregionen har haft en sämre befolkningsutveckling än jämförbara regioner. Skillnaderna i befolkning och åldersstruktur är stora mellan kommunerna i Sundsvallsregionen. Medan Sundsvall har fått i genomsnitt 260 nya invånare varje år, de senaste 10 åren, har grannkommunerna minskat sitt invånarantal. Utan närheten till Sundsvall skulle situationen för grannkommunerna med stor sannolikhet ha varit ännu dystrare. Det finns ett ömsesidigt beroende inom regionen. En stark kärna stödjer ett större omland och vice versa. Därför är det av gemensamt intresse att regionkärnan stärks och utvecklas. Sundsvall har en viktig roll som nav och motor för regionen som helhet med sitt utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen och kommersiell service. Det är också av gemensamt intresse att omlandet stärks för att individer och företag ska kunna erbjudas kompletterande boende- och livsmiljöer i olika prislägen inom regionen, med goda kommunikationer till kärnan. Med stor sannolikhet kommer vissa kommuner i Sundsvallsregionen i framtiden få en ännu tydligare roll som boende- och fritidskommuner. arbetsmarknaden i länet. Störst minskning hade kommunerna i Ångermanland (Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik) som tillsammans svarade för 74 procent av länets befolkningsminskning. Bidragande orsaker till länets svaga befolkningsutveckling är att fler flyttar ut till andra län än de som flyttar in till Västernorrland, och att det fortsatt dör fler än vad som föds. Pendling Inom Sundsvallsregionen Under 2009 pendlade ca personer till Sundsvalls kommun för att arbeta, vilket motsvarade 17 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Ca Sundsvallsbor pendlade till andra kommuner, vilket motsvarade 11 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. Sundsvalls s.k. pendlingskvot (antalet inpendlare/antalet utpendlare) uppgår till 1,59 (1 innebär att in- och utpendlingen är lika stor). Sundsvalls kommun har en något högre pendlingskvot (dvs. högre inpendling i förhållande till utpendlingen) än genomsnittet för kommunerna i samma kommungrupp. Västernorrlands län Folkmängden i Västernorrland uppgick 2010 till c:a invånare, vilket var en minskning med drygt 400 invånare jämfört med året innan. Länet har haft en nedgång av folkmängden under senare år även om den negativa utvecklingen kraftigt planat ut jämfört med den sammanhängande befolkningsminskningen åren , som var den största i länets historia. Under dessa sju år förlorade Västernorrland drygt invånare, en inverkan av 90-talets finans- och bankkris som kraftigt försämrade Pendlingsstatistik Sundsvallsregonen, Sweco Eurofuture Under 2000-talets första årtionde stod Timrå i genomsnitt för drygt hälften av inpendlingen till Sundsvalls kommun (51 %). Därutöver är den vanligaste bostadskommunen någon av de övriga kommunerna i Sundsvallsregionen eller Stockholm. Lite längre ned på topp 10-listan hamnar kommuner som Ö-vik och Östersund. Nästan två tredjedelar (32 %) av utpendlarna från Sundsvall arbetar i Timrå kommun. Härnösand (13 %) och Stockholm (12 %) är också viktiga arbetskommuner för Sundsvallsbor. Den stora skillnaden mellan in- och utpendlingen är just att Stockholm spelar en stor roll som utpendlingsort. Befolkningsutveckling i olika delar av Sverige. Grönt=befolkningsökning, gult=stabil nivå, rött=befolkningsminskning. Sundsvalls roll som centralort i regionen är tydlig sett till pendlingsflödena. Under det senaste årtiondet hade Sundsvall i genomsnitt ett positivt pendlingsnetto på 368 personer gentemot Härnösand. Motsvarande pendlingsnetto mot Hudiksvall och Nordanstig (som inte ingår i FAregionen) var 71 respektive

7 Inom Västernorrlands län Förutsättningarna för pendling och regionförstoring är sämre i norra Sverige än i övriga delar i landet på grund av de långa avstånden, den låga befolkningstätheten och en sämre utbyggd transportinfrastruktur. Det bör dock påpekas att en del av skillnaden i pendlingsbenägenheten också beror på gränseffekter. Jämfört med kommunerna i Svealand och Götaland är kommunerna i Norrland större till ytan, vilket medför att ett visst pendlingsavstånd inte lika ofta räknas som pendling i statistiken. tjänster, partihandeln, byggsektorn samt utbildningssektorn. Detaljhandeln och offentlig sektor ökar mer än riket. De kulturella och gröna näringarna har svårt att hänga med rikets utveckling. Utbildningsnivå Bland Sundsvallsbor i ålder år har 15,6 % minst treårig eftergymnasial examen. Det är under riksgenomsnittet (18 %) men över medel för jämförande större regioncentra (11,9%). När det gäller hur stor andel av ungdomarna som går vidare till högre studier inom tre år efter de slutat gymnasiet ligger Sundsvall precis på riksgenomsnittet. Pendlingsstatistik Västernorrland, Sweco Eurofuture Sysselsättning Sundsvall har en stor andel sysselsatta inom offentlig sektor. Inom den privata sektorn är många sysselsatta inom företagstjänster, se diagram till höger. Diagrammet nedan visar vilka branscher som har ökat respektive minskat antalet sysselsatta under Trots att Sundsvall har många sysselsatta inom företagstjänster har den branschen inte utvecklas lika bra som riket. Andra branscher som underpresterar är personliga Antal sysselsatta i olika sektorer i Sundsvalls FA-region Branscher som har ökar respektive minskat antalet sysselsatta

8 Framtida läge I Sundsvalls förhållningssätt till omlandet strävar vi efter att skapa närhet i regionen, vi blir starkare tillsammans och främjar förnyelse och utveckling. Vårt regionala ledarskap samlar, prioriterar och har en stark röst i nationella och internationella sammanhang. Vi får tillgång till nationella och internationella resurser för investeringar och kan ställa om till ett mer hållbart samhälle. Enligt Tillväxtverkets bedömningar av utvecklingen av framtidens arbetsmarknadsregioner så kommer länets nuvarande fyra FA-regioner, Sundsvall (Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösand), Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik att minska till tre fram till Skillnaden i utbredningen 2030 ligger i att Kramfors införlivas i Sundsvalls arbetsmarknadsregion, medan Sollefteå och Örnsköldsvik fortsatt bildar solitära lokala arbetsmarknader dvs. de omfattar endast en kommun. Befolkning Sundsvalls kommun Sundsvall beräknas öka med ca 300 personer per år fram till år Enligt prognosen kommer födelsenettot att vara positivt fram till år 2024 då det blir negativt. Sundsvalls kommun har satt ribban högre och siktar i sin målbild för år 2021 mot att Sundsvall ska ha invånare (dvs fler än idag) och att Sundsvallsregionen ska ha invånare. Det innebär att Sundsvalls kommun skulle behöva öka med drygt 400 invånare per år och regionen med fler än 500 invånare per år. En rejäl utmaning med tanke på att regionen under 2010 ökade med 94 personer och under de senaste tio åren ökat totalt med knappt 700 personer. Sundsvalls FA-region Sundsvalls FA-region har sedan år 2002 vuxit med knappt invånare. Det är Sundsvalls kommun som står för ökningen även om Timrås befolkning också ökat något under de senaste fem åren. Övriga kommuner, både i FA-regionen och i Sundsvallsregionen som helhet, har tappat invånare. Prognoserna pekar på att Sundsvalls FA-region kommer att ha en sämre befolkningsutveckling jämfört med både Gävle, Umeå och Luleå, se diagram nedan. Sundsvallsregionen Med den utvecklingstakt som Sundsvall tillsammans med övriga kommuner i Sundsvallsregionen har visat den senaste 10-årsperioden så kommer målet att Sundsvallsregionen ska ha invånare år 2021 att bli svårt att nå. Det är därför av stor vikt att berörda kommuner inom Sundsvallsregionen fördjupar sitt samarbete så att Sundsvallsregionen utvecklas till en funktionell arbetsmarknadsregion. Sverige Sedan sekelskiftet (år 2000) har Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Skåne län sammanlagt stått för 91 % av landets befolkningsökning. Dessa län har ökat med personer av rikets totala ökning om personer. Befolkningstillväxten enligt prognos fram till 2050 är invånare, av dessa förväntas hamna i Mälardalen, Västra Götaland och Skåne, övriga i resten av Sverige. Invandringen bidrar till positiv befolkningsutveckling Antalet och andelen utrikes födda fortsätter att öka i såväl Västernorrland som i hela riket. Vid slutet av 2010 var närmare av de boende i länet födda i ett land utanför Sverige. Sedan 2000 har andelen utrikes födda ökat från 4,7 till 7,4 procent av länets befolkning. I förhållande till rikets genomsnitt 14,7 procent Befolkningsscenarier i utvalda FA-regioner 8

9 av befolkningen är andelen utrikes födda i länet relativt lågt. Inom länets kommuner finns störst andel utrikes födda i Sundsvall med 8,3 procent följt av Härnösand och Timrå med 7,9 respektive 7,8 procent, lägst andel finns i Ånge med 5,6 procent. I Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik uppgår andelen utrikes födda till 6,9, 6,8 och 6,0 procent. Alla länets kommuner har en högre andel utrikes födda kvinnor än män. Den närmaste tiden efter invandring inträffar ofta en stor inrikes omflyttning där invandrarna främst väljer att bosätta sig i storstadsområden. En möjlighet som länet har för att nå en positiv befolkningsutveckling är att lyckas behålla dessa invånare som kommer till länet som flyktingar eller invandrare och som får uppehållstillstånd. Invandringen är viktig för alla kommuner i Västernorrland och har medfört att länet haft ett positivt totalt flyttnetto under nio år i rad. Pendling Bästa sättet att öka förutsättningar för att bo kvar i Sundsvall och angränsande kommuner är att tillsammans ge så goda förutsättningar som möjligt för boende, arbete, studier och fritid. En viktig faktor är att invånare kan nå så många arbetsplatser som möjligt. Utvecklingen av regionala tågförbindelser kan bidra till vidgade arbetsmarknadsregioner. När restiderna för arbetspendlande förkortas så ökar möjligheten att bo kvar även om näringslivet lokalt förändras. Det går då att pendla. Sundsvalls kommun deltar i flera olika projekt med syfte att förbättra kommunik ation erna i mellersta Norrland. Dessa projekt sker i samverkan med andra berörda kommuner och syftar till att förbättra infrastrukturen på järnväg för att förkorta tiderna för arbets- och studiependling och öka kapaciteten så att fler tåg kan köras per dygn. Åtgärderna är också viktiga för näringslivets transportbehov och för att nå en hållbar tillväxt där gods kan flyttas över från lastbil till järnväg. Dessa planer är långsiktiga, utbyggnaden kommer inte att vara genomförd under planperioden för Översiktsplan Sundsvall Det handlar därför om att lägga fast korridorer i planförslaget och att visa hur det kan påverka utvecklingen i kommunen och i länet. Dubbelspårsutbyggnaden mot Härnösand får bäst effekt för arbets- och studiependling om järnvägen dras så att man via nya resecentrum når kommuncentrum och andra viktiga målpunkter i kommunerna. Tågtrafiken kommer att bestå av dels snabba tåg för långväga resor som endast stannar på större orter och dels av regionala tåg som stannar på fler platser och som i första hand är till för resor under 10 mil. Sundsvall har flera möjliga stationslägen för nya regionala tågstopp på längre sikt. Det kan handla om Matfors, nytt läge i Stöde, Birsta, Kvissleby, Njurundabommen. Sundsvalls tillväxt bör ske i lägen med hög tillgänglighet. Bebyggelse bör placeras inom 2-3 km från tågstationer och resecentrum. Utvecklingen av tågen och deras accelerationshastigheter kommer att styra om det går att skapa fler stoppmöjligheter utan att alltför mycket förlänga restiderna på längre sträckor. Hållplats för tåg i Stöde. 9

10 Sysselsättningsutveckling Sundsvall har haft en svagare sysselsättningsutveckling jämfört med riket. Enligt prognosen kommer sysselsättningen att fortsätta har en positiv utveckling men glappet mellan Sundsvall och riket kommer att öka. För att behålla en positiv utveckling är det av stor vikt att samverkan mellan skola och arbetsliv fortsätter att utvecklas så att arbetslivet får tag i den kompetens de behöver. Riktlinjer I Översiktsplan Sundsvall 2021, planförslaget, finns riktlinjer för omvärldsfrågor främst på sidan 19, men även bland de generella riktlinjerna i övrigt. I avsnittet Hållbara transporter (s 27ff) hanteras många regionala infrastrukturfrågor och på sidan 36 redovisas mellankommunala frågor. Indexerad utveckling (trendframskrivning baserad på utvecklingen från år 2000 Att uppnå ett gott entreprenörsklimat kräver arbete inom många områden. Genom god fysisk planering kan vi arbeta för en levande stadskärna och mötesplatser i staden där olika kompetenser och erfarenheter kan mötas. Då ökar möjligheten till kreativa möten. Kanske kan svenska för invandrare bedrivs i nära anslutning till universitetets lokaler, kanske kan forskning inom fiber och pappersmassa dela lokaler med forskning inom omvårdnad Bostaden, integrationen och att hitta sin roll i samhället Människor som skall börja om sitt liv på nytt i vuxen ålder börjar också om när det gäller ekonomiska resurser. Det behövs därför tillgång till attraktiva bostäder som inte kräver någon kapitalinsats, dvs hyresrätter. Med hänsyn till integration är det viktigt att olika upplåtelseformer blandas i samma stadsdelar eller områden. Det gör det även möjligt att byta upplåtelseform men att ändå bo kvar i ett område. Möjligheten att bo, arbeta och studera utan tillgång till bil har också betydelse för dem som har små inkomster. Hit hör de som skall etablera sig på bostads- och arbetsmarknaden. Centralt belägna bostäder med god kollektivtrafikförsörjning ger en större boende- och arbetsmarknadsregion. I Sundsvall är det även viktigt att arbetsplatser finns belägna i bra kollektivtrafiklägen och nära resecentrumen eftersom Sundsvalls centrum är ett arbetsplatsområde dit många pendlar från hela kommunen och även från andra kommuner i regionen. 10

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Befolkningsstatistik och övergripande fakta

Befolkningsstatistik och övergripande fakta Befolkningsstatistik och övergripande fakta Senast uppdaterad: 2019-08-23 Befolkningen i Sundsvalls kommun Befolkningsökningen i Sundsvall har varit stabil över en lång tid. Kommunens befolkning har ökat

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN

ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN Innehåll Ordförande har ordet... 4 Om Sundsvallsregionen... 5 Vision...6 Sundsvallsregionen i siffror 2015...7 Verksamhetsområden 2015...8 Kompetensförsörjning...8 Näringslivs-

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

I vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning. Huvudsaklig sysselsättning: Kön Ålder Utbildning

I vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning. Huvudsaklig sysselsättning: Kön Ålder Utbildning I vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning Antal intervjuer 1000 507 493 391 289 320 69 494 434 Uppsala 28% 28% 27% 40% 19% 20% 22% 25% 31% Tierp 2% 2% 3% 1% 2% 4% - 3% 2% Älvkarleby 1% 1% 1% 1% 1% 1%

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige 3. KOMMUNEN IDAG 3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige Alvesta kommun ligger i gamla Värendsriket i Småland och är till stora delar gammal bondebygd med kulturhistoriska rötter långt tillbaka

Läs mer

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Befolkning & tillgänglighet

Befolkning & tillgänglighet Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Jämförelser regional utveckling

Jämförelser regional utveckling Jämförelser regional utveckling Gävleborgs län i jämförelse med övriga län och riket en rapport från Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 1 Innehåll Inledning Läsanvisningar

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+ Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016 Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Arbetsmarknadens utveckling 2003 2013,

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Arbetsgrupp Koncernledningen i Marks kommun Karin Fagerberg, FOJAB arkitekter Elvira Grandin, FOJAB arkitekter Referensgrupp Chefsgruppen för Marks kommuns samtliga

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Bostadsbyggandet i SSSV regionen 2004 sid. 2 Befolkningen i SSSV tredje kvartalet 2005 sid. 9 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande personer i SSSV-området 2003

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Närvarande: Mats Eriksson, Carl-Fredrik Graf, Henrik Erlingsson, Ann Charlotte Stenkil, Eva Borg, Liselott Bensköld Olsson, Per Persson,

Läs mer

Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare

Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare Anna Dyhre pratade under kompetensdagen om hur man blir en attraktiv arbetsgivare. Anna var tidigare chef för Universum Sverige och är numera rådgivare och föreläsare

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna 4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Rapport 2011:06. Den framtida kompetensförsörjningen. Karlskogaregionen. Maj 2011. Anders Niklasson

Rapport 2011:06. Den framtida kompetensförsörjningen. Karlskogaregionen. Maj 2011. Anders Niklasson Rapport 2011:06 Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen Maj 2011 Anders Niklasson Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen Av Anders Niklasson Rapport 2011:06 Dnr: 11-189-1

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan 26, 392 34 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 E-post: per.ekman@geobrands.se www: www.geobrands.se Innehållsförteckning Information

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen

Läs mer