!"#$%&'()*+,)-'.+-()-)/%'0"#$)$),)-&%'.+-'%-()10$2,)1'(311-)'! "#$%&!'()*+%,)#-&.+)%!/&#!*0.+.!1%2$#34(%+%53,4#$.&5$.!45672-#!54#&!$%!1%2$#34(%+%5!

Transkript

1 !!"#$%&'()*+,)-'.+-()-)/%'0"#$)$),)-&%'.+-'%-()10$2,)1'(311-)'! "#$%&!'()*+%,)#-&.+)%!/&#!*0.+.!1%2$#34(%+%53,4#$.&5$.!45672-#!54#&!$%!1%2$#34(%+%5! &6!57-%&3+$$*$6$#!)-!2$#&3!(1%3(&8!)9/!(:%%$2)-!)-!&#;$.3-&#(%&2$%<!! =%2$#34(%+%5$%!6+3&#!.72*+5.!&..!$*$6$#%&3!,4#;$#$2$*3$#!,4#!)9/!(1%3(&8$#!)-! &#;$.3*+6$.!1%2$#!57-%&3+$.+2$%!(1%2$!6&#&!;:..#$<!!! 6&#+.!.+**#:9(*+5!,4#!&..!,4#;$#$2&!2$-!,4#!&#;$.3-&#(%&2$%<!!"%2$*$%!3)-!&%3$#!&..! 3()*&%!/$*.!(*&#.!5$..!2$-!(1%3(&8$#!)-!/1#!&#;$.3-&#(%&2$%!,1%5$#&#!:#!AD!8#)9$%.<! H$%!:%!3.4##$!;#+3.$#!*+55$#!$%*+5.!$*$6$#%&!+!3()*&%3!,4#-05&!&..!,4#-$2*&!(1%3(&8$#! )-!6+*(&!#:..+5/$.$#!)9/!3(7*2+5/$.$#!&%3.:**2&!/&#!80!&#;$.3-&#(%&2$%<!DI!8#)9$%.!&6! $*$6$#%&!&%3$#!&..!3()*&%!+%.$!&**3!(*&#&.!2$..&<!J$.3&--&!5:**$#!/1#!3()*&%!,4#;$#$..! L1%3(&8$#!)-!&#;$.3-&#(%&2$%!+!&%2#&!*:%2$#!:#!2)9(!2$.!)-#02$!3)-!$%*+5.!$*$6$#%&! /&#!3.4#3.!;#+3.$#<!M%2&3.!NO!8#)9$%.!&%3$#!&..!3()*&%!/$*.!(*&#.!5$..!2$-!302&%&! (1%3(&8$#<!H$2&%!AB!8#)9$%.!&%3$#!3+5!+%.$!,0..!%05#&!302&%&!(1%3(&8$#!&**3<!! 8#)9$%.!(:%%$#!.+**!6&2!$%!&#;$.35+6&#)#5&%+3&.+)%!54#<!R&2!$..!()**$(.+6&6.&*!:#!(:%%$#! DI!8#)9$%.!&6!$*$6$#%&!.+**!:#!-$%!$%2&3.!OQ!8#)9$%.!(&%!38)%.&%.!%:-%&!%05).!3)-! +%50#!+!$..!()**$(.+6&6.&*<!!! "#;$.3-&#(%&23(1%3(&8$#%&!:#!$%*+5.!1%2$#34(%+%5$%!5$%)-50$%2$!%05).!/45#$!+! :#!2$.!2)9(!,*$#!$*$6$#!+!D&%!3)-!&%3$#!&..!3()*&%!+%.$!&**3!(*&#&.!2$%!1885+,.$%!T:-,4#.! &%3$#!&..!3()*&%!/$*.!(*&#.!,4#;$#$..!$*$6$#!80!/1#!2$.!,1%5$#&#!8#&(.+3(.!80!$%! M*$6$#%&3!(1%3(&83;#+3.$#!)-!&#;$.3*+6$.!3(&!#$*&.$#&3!.+**!&..!GA!8#)9$%.!&6!$*$6$#%&! ;$24-$#!&..!2$!()--$#!&..!&#;$.&!3)-!&%3.:**2&!)9/!OQ!8#)9$%.!3)-!,4#$.&5&#$<!! 2$.!2)9(!$%!-&#(&%.!/45#$!&%2$*!3)-!,0#!3+%&!(1%3(&8$#!5$%)-!8#&(.+(!V!NN!8#)9$%.!,#0%!*:#&#$!)9/!QB!8#)9$%.!,#0%!8#&(.+(<!H$2&%!$*$6$#%&!80!2$!3.12+$,4#;$#$2&%2$! 8#)5#&--$%!+!/45#$!1.3.#:9(%+%5!/:-.&#!(1%3(&8$#%&!/)3!*:#&#%&!V!FG!8#)9$%.!,#0%! *:#&#%&!T:-,4#.!-$2!NN!8#)9$%.!,#0%!8#&(.+($%<!!! W%.#$33&%.!+!1%2$#34(%+%5$%!:#!)9(30!&..!.T$T$#!+!*:5#$!1.3.#:9(%+%5!:%!(+**&#!&%3$#!&..! #$38$(.+6$!FQ!8#)9$%.C<!!E9/!&..!&%2$*$%!.T$T$#!3)-!&%3$#!&..!3()*&%!+%.$!&**3!5$..!2$-!

2 (1%3(&8$#!)-!#:..+5/$.$#!)9/!3(7*2+5/$.$#!80!&#;$.3-&#(%&2$%!:#!/45#$!:%!&%2$*$%! +%.#$33$#&2$!:%!(+**&#%&!&6!&..!,4#/&%2*&!-$2!,&9($.!)-!2$!:52$!$..!,4#$.&5!V!QN!8#)9$%.! T:-,4#.!-$2!AF!,4#!(+**&#%&!3)-!+3.:**$.!+!/45#$!1.3.#:9(%+%5!6+**!;$3.:--&!&**.!3T:*6&<!! M*$6$#!80!7#($3,4#;$#$2&%2$!8#)5#&-!/&#!+!,4#/0**&%2$6+3!3.)#!1.3.#:9(%+%5!/&,.! '&--&%.&5$.!6+3&#!1%2$#34(%+%5$%!80!;$.72&%2$!;#+3.$#!+!/1#!3()*&%!,4#;$#$2$#! 57-%&3+$$*$6$#%&!,4#!&#;$.3*+6$.<!!H$%!$..!6+33.!&%36&#!,4#!2$33&!;#+3.$#!*+55$#!)9(30!/)3! &#;$.3*+6$.3!)#5&%+3&.+)%$#<!X#&-,4#!&**.!,&9(,4#$%+%53#4#$*3$%!3)-!1%2$#!-0%5&!0#!+%.$!.+**#:9(*+5.!+%.#$33$#&.!3+5!,4#!3()*&%!)9/!;+2#&5+.!-$2!3+%&!(1%3(&8$#!)-!/1#!2$.!,1%5$#&#!80!&#;$.3-&#(%&2$%!.+**!&..!,4#;:..#&!(6&*+.Y%!+!1%2$#6+3%+%5$%<!!! 8#*%&&%'92&/)$$' Z/$,! "#$%&!'()*+%,)#-&.+)%!!!!!

3 Arenagruppens undersökning bland gymnasieelever. Genomförd maj-juni 2010

4 Om Exquiro Undersökning bland elever på gymnasiet bildades Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer av marknads- och opinionsundersökningar, kurser samt renodlade statistiska tjänster. Vi genomför såväl kvalitativa som kvantitativa marknadsundersökningar, där vi hjälper företag från framtagandet av frågeställningar och konstruktion av enkät till slutlig analys och rapportskrivning. Vi vill tacka vår kontaktperson på Arenagruppen (Johanna Lindell) för ett givande samarbete. Ni är välkomna att kontakta oss om ni har några frågor eller synpunkter gällande vårt arbete. Patrik Olczak / Bruno Boric Bildhuggarvägen Johanneshov Telefon: e-post: info@exquiro.se Hemsida: 2

5 Innehållsförteckning Undersökning bland elever på gymnasiet 1. Sammanfattning 4 2. Metodbeskrivning 6 3. Resultat - totalt Allmänna kunskaper om fackliga begrepp Skolan och kunskaper om arbetslivet Arbetsförhållanden i andra länder Allmänna frågor om välfärd, lön, rättigheter och arbetsmiljö Kommer eleverna arbeta som anställda eller som egna företagare? Kontakt med fackförbund Resultat - undergrupper Årskurs på gymnasiet Kön Gymnasieprogram Kommunal/fristående skola Kommunstorlek Frågeformulär 38 3

6 1. Sammanfattning Undersökning bland elever på gymnasiet Bakgrund 700 gymnasieelever intervjuades per telefon under perioden 24 maj 11 juni Kännedom om fackliga begrepp 52 % av eleverna känner till vad ett fackförbund gör, 36 % känner till vad en arbetsgivarorganisation gör, 39 % känner till vad ett kollektivavtal är och 16 % kan spontant nämna någon sak som ingår i ett kollektivavtal. Skolan och kunskaper om arbetslivet Gymnasieelever har framför allt fått kunskaper om arbetslivet genom lärare och praktik; 39 % av gymnasieeleverna anser att de fått bäst kunskap om arbetslivet genom sina lärare och 38 % att de fått det genom praktik. Följande andelar elever anser att skolan helt klart gett dem olika kunskaper/förberedelser: - Skolan har varit tillräcklig för att förbereda dem för arbetsmarknaden (58 %) - Skolan har gett dem kunskaper om hur arbetsmarkanden fungerar (53 %) - Skolan har gett dem kunskaper om hur välfärden i Sverige fungerar (47 %) - Skolan har gett dem kunskaper om vilka rättigheter/skyldigheter anställda har på arbetsmarknaden (46 % respektive 44 %) - Skolan har förberett dem på hur det fungerar praktiskt på en arbetsplats (43 %) - Skolan har gett dem kunskaper om arbetsmarknaden i andra länder (21 %). Arbetsförhållanden i andra länder 35 % av eleverna tror att de kan påverka arbetsförhållandena i andra delar av världen. Framför allt tror eleverna att de som konsumenter (8 %) och genom bidrag till ideella organisationer (6 %) kan påverka arbetsförhållanden i andra länder. 12 % av eleverna tror att det är vanligare med strejker i Sverige än i andra länder och 24 % tror att det är vanligare med strejk i andra länder än i Sverige. Kommer eleverna arbeta som anställda eller som egna företagare 76 % av eleverna tror att de kommer att jobba som anställda större delen av arbetslivet, 16 % tror att de kommer att jobba som egna företagare och 8 % har ingen uppfattning. Kontakt med fackförbund 14 % av eleverna har haft kontakt med något fackförbund under studietiden; 9 % har haft det på skolan och 6 % har haft det genom sommarjobb/praktik. 4

7 Skillnader mellan olika undergrupper Elever i årskurs 3 på gymnasiet har bland annat i förhållandevis stor utsträckning: - Kännedom om vad ett fackförbund gör (66 %) - Kännedom om vad ett kollektivavtal är (50 %) - Spontant nämnt någon sak som ingår i ett kollektivavtal (30 %) - Haft kontakt med något fackförbund under studietiden (23 %) Elever på yrkesförberedande program har bland annat i förhållandevis stor utsträckning: - Haft kontakt med något fackförbund under studietiden (24 %) - Fått bäst kunskap om arbetslivet genom praktik (68 %) - Fått god kunskap om olika aspekter av arbetslivet genom skolan (flera olika frågor om olika aspekter av arbetslivet åskådliggör detta) 5

8 2. Metodbeskrivning Undersökning bland elever på gymnasiet Målgrupper Målgruppen i undersökningen är elever på gymnasiet. Datainsamlingsmetod och datainsamlingsperiod All data samlades in genom telefonintervjuer under perioden 24 maj 11 juni Antal svar, svarsfrekvens och bortfallsredovisning Antal % Bruttourval Ej målgrupp (passerade inte kontrollfrågan) 21 - Nettourval % Fel nummer 27 2,3 % Vägrare ,2 % Bortresta 14 1,2 % Sjuka/hör dåligt mm 6 0,5 % Talar inte svenska 1 0,1 % Avlidna 0 0,0 % Övriga ej svar ,4 % Antal genomförda intervjuer ,4 % Totalt genomfördes 700 intervjuer. Framtagande av exakta målgrupp genom kontrollfråga För att säkerställa att vi i undersökningen intervjuade personer inom målgruppen ställdes följande kontrollfråga i inledningen av varje intervju: Går du på gymnasiet för närvarande? Intervjun avslutades efter kontrollfrågan om personen inte går på gymnasiet för närvarande. Utav 721 påbörjade intervjuer avslutades 21 st. efter kontrollfrågan och 700 intervjuer genomfördes. Urval Exquiro inhandlade ett register från Upplysningscentralen (UC) innehållande kontaktuppgifter till personer födda Registret var riksrepresentativt och drogs helt slumpmässigt. Totalt inkluderades personer i urvalsregistret. Ur detta register genomförde Exquiro ett systematiskt urval så det slutliga urvalet innehöll personer inom målgruppen (400 personer födda respektive år). 6

9 Enkäten Arenagruppen tillhandahöll ett enkätutkast som Exquiro granskade och reviderade i samråd med Arenagruppen. Enkäten presenteras i sin helhet i slutet av rapporten (kapitel 5). Antal svar inom olika undergrupper Årskurs Kön Program Skola Kommun (SKL:s benämningar) Antal svar År 1 på gymnasiet 257 År 2 på gymnasiet 233 År 3 på gymnasiet 210 Tjej 349 Kille 351 Studieförberedande 439 Yrkesförberedande 235 Individuella programmet 26 Kommunal skola 488 Friskola 174 Vet ej / annan 38 Storstäder + förortskommuner 215 Större städer 191 Övriga kommuner 294 Totalt Totalt 700 * Kommunerna är kategoriserade efter Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommunkodning. SKL:s kodning innehåller 9 stycken kommunkategorier. Storstäder och förortskommuner kategoriseras i denna rapport som en grupp, större städer kategoriseras som en annan grupp och övriga sex stycken kommunkategorier grupperas som en tredje grupp. Viktigt att veta rörande resultatredovisningen Samtliga resultat är viktade (läs mer om detta på nästa sida) I diagram redovisas basen för uträkningarna, dvs. vilka respondenters svar som ligger till grund för resultaten. Resultaten redovisas i procentuella andelar (avrundade till närmaste heltal). I kapitel 3 redovisas totalresultat. I kapitel 4 redovisas resultaten uppdelade på olika undergrupper (kön, årskurs, program mm). I kapitel 4 redovisas även om det föreligger statistiskt säkerställda skillnader i resultaten mellan olika undergrupper (läs mer om detta på nästa sida). 7

10 Viktade resultat Urvalet av personer är riksrepresentativt och vi har försökt att genomföra intervjuerna jämnt inom olika undergrupper. För att totalresultaten exakt skall motsvara målgruppen som helhet har resultaten viktats utifrån en statistisk viktningsmodell som baseras på antalsuppgifter från Skolverket gällande fördelning av gymnasieelever inom olika årskurser samt könsfördelning inom respektive årskurs. Statistiskt säkerställda skillnader I kapitel 4 redovisas signifikanta skillnader mellan resultaten för olika undergrupper. Exempel på hur tabellerna ser ut (nedan exempel för fråga 5-7 gällande elever i årskurs 1, 2 respektive 3 på gymnasiet): Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 % % % % (A) (B (C) Antal svar (n) ) Andel Vad ett fackförbund gör A B elever som Vad en arbetsgivarorganisation gör känner till Vad är ett kollektivavtal är A B Tolkning: stora bokstäver indikerar att en statistiskt säkerställd skillnad på 95 %-nivån föreligger. Bokstäverna A B i kolumnen för årskurs 3 visar att andelen elever i årskurs 3 som känner till vad ett fackförbund gör med 95 % säkerhet är större än motsvarande andel bland elever i såväl årskurs 1 som elever i årskurs 2. 8

11 3. Resultat - totalt Undersökning bland elever på gymnasiet 3.1 Allmänna kunskaper om fackliga begrepp % 100 Andel elever som känner till olika begrepp - Bas: samtliga Känner till vad ett fackförbund gör Känner till vad en arbets givarorganisation gör Känner till vad ett kollektivavtal är Kan nämna något som ingår i ett kollektivavtal 52 % av gymnasieeleverna känner till vad ett fackförbund gör, 36 % känner till vad en arbetsgivarorganisation gör, 39 % känner till vad ett kollektivavtal är och 16 % kan spontant nämna någon sak som ingår i ett kollektivavtal. I kapitel 4 redovisas fullständiga resultat för olika undergrupper. Bland kan man utläsa att elever i årskurs 3 i förhållandevis stor utsträckning har kännedom om vad ett fackförbund gör (66 %) samt kännedom om vad ett kollektivavtal är (50 %). Dessutom kan eleverna i årskurs 3 i relativt stor utsträckning spontant nämna någon sak som ingår i ett kollektivavtal (30 %). På nästa sida redovisas mer detaljerade resultat gällande kännedom om vad ett kollektivavtal är. 9

12 % 100 Vad kan elever spontant räkna upp att ett kollektivavtal innehåller? - Bas: samtliga Lön 7 Arbetstid ,1 3 Semester Föräldralön Rättigheter Arbetsmiljö Pens ioner Annat Vet ej Känner inte till vad ett kollektivavtal är Ovan redovisas resultaten på en följdfråga till frågan Vet du vad ett kollektivavtal är?. Inga svarsalternativ lästes upp för respondenten, dvs. svaren är spontana. 39 % av eleverna känner till vad ett kollektivavtal är och 16 % kan spontant nämna någon sak som ingår i ett kollektivavtal. Framför allt nämner elever att lön (12 %) respektive arbetstid (7 %) ingår i ett kollektivavtal. Elever i årskurs 3 kan i relativt stor utsträckning spontant nämna någon sak som ingår i ett kollektivavtal (30 %); speciellt kan de i förhållandevis stor utsträckning spontant nämna att lön (24 %), arbetstid (12 %) och semester (6 %) ingår. 10

13 Skolan och kunskaper om arbetslivet % 100 Vad av följande i skolan har gett elever bäst kunskaper om arbetslivet? - Bas: samtliga Lärarna Praktik Studiebesök på en arbetsplats , Skolans läroböcker Besök från näringslivet Kompletterande skolmaterial Besök från fackförbund Annat Vet inte Har inte fått info Gymnasieelever har framför allt fått kunskaper om arbetslivet genom lärare och praktik; 39 % av gymnasieeleverna anser att de fått bäst kunskap om arbetslivet genom lärare och 38 % att de fått det genom praktik. Resultaten för elever på studieförberedande program och elever på yrkesförberedande program skiljer sig åt i relativt stor utsträckning. Resultaten visar bland annat att 47 % av eleverna på studieförberedande program anser att de fått bäst kunskap om arbetslivet genom lärare och 22 % att de fått det genom praktik. Motsvarande resultat för elever på yrkesförberedande program är 23 % respektive 68 %. 11

14 I vilken utstäckning anser elever att skolan har... - Bas: samtliga Varit tillräcklig för att förbereda elever för arbets marknaden Gett elever kuns kaper om hur arbets marknaden fungerar? Gett elever kuns kaper om hur välfärden i Sverige fungerar? Gett elever kunskaper om rättigheter s om anställd på arbetsmarknaden? Gett elever kunskaper om s kyldigheter s om anställd på arbetsmarknaden? Förberett elever på hur det fungerar praktis kt på en arbetsplats? Gett elever kuns kaper om arbetsmarknaden i andra länder? % Ja, helt klart Till vis s del Nej, inte alls Vet ej I ovanstående diagram redovisas resultaten på sju stycken separata frågor där respondenten alltid utgått från samma svarsalternativ. Följande andelar elever anser att skolan helt klart gett dem olika kunskaper/förberedelser: - Skolan har varit tillräcklig för att förbereda dem för arbetsmarknaden (58 %) - Skolan har gett dem kunskaper om hur arbetsmarkanden fungerar (53 %) - Skolan har gett dem kunskaper om hur välfärden i Sverige fungerar (47 %) - Skolan har gett dem kunskaper om vilka rättigheter/skyldigheter anställda har på arbetsmarknaden (46 % respektive 44 %) - Skolan har förberett dem på hur det fungerar praktiskt på en arbetsplats (43 %) - Skolan har gett dem kunskaper om arbetsmarknaden i andra länder (21 %). I kapitel 4, där resultaten för undergrupper redovisas, kan man bland annat utläsa att elever på yrkesförberedande program på många av punkterna anser att skolan gett dem god kunskap. 12

15 3.2 Arbetsförhållanden i andra länder % 100 Tror elever att de kan påverka arbetsförhållanden i andra delar av världen? - Bas: samtliga Ja Nej Vet ej % av eleverna tror att de kan påverka arbetsförhållandena i andra delar av världen. Elever i årskurs 1 (41 %) och kvinnliga elever (39 %) tror i relativt stor utsträckning att de kan påverka arbetsförhållandena i andra delar av världen. På nästa sida redovisas mer detaljerade resultat gällande på vilket sätt eleverna tror att de kan påverka arbetsförhållandena i andra delar av världen. 13

16 % 100 På vilket sätt tror elever att de kan påverka arbetsförhållanden i andra delar av världen? - Bas: samtliga Som kons u- ment 6 Genom att bidra till ideella organis ationer Volontärarbete / arbeta utomlands Genom partipolitiken Genom ett fackförbund Genom att demonstrera Genom sociala medier På annat sätt 11 Vet inte Tror inte att de kan påverka Eleverna tror framför allt att de som konsumenter (8 %) och genom bidrag till ideella organisationer (6 %) kan påverka arbetsförhållanden i andra länder. Dessa alternativ nämns i relativt stor utsträckning av kvinnliga elever (11 % respektive 8 %) 14

17 % 100 Tror elever att det är vanligare med strejker i Sverige än i andra länder? - Bas: samtliga Vanligare i Sverige Vanligare i andra länder Ungefär lika vanligt Vet ej 6 12 % av eleverna tror att det är vanligare med strejker i Sverige än i andra länder och 24 % tror att det är vanligare med strejk i andra länder än i Sverige. I ett separat dokument levereras respondenternas öppna svar gällande varför de tror att det är vanligare med strejk i Sverige eller i andra länder. 15

18 3.3 Allmänna frågor om välfärd, lön, rättigheter och arbetsmiljö Undersökning bland elever på gymnasiet % 100 Tror elever att det svenska välfärdssystemet med a-kassa, sjukpenning, föräldraförsäkring och pensioner i första hand är ett resultat av... - Bas: samtliga Fackliga ansträngningar Humanistiska värderingar i samhället Vet inte 34 % av eleverna tror att det svenska välfärdsystemet i första hand är ett resultat av humanistiska värderingar, 23 % tror att det beror på fackliga ansträngningar, medan 43 % inte har någon uppfattning. 16

19 % 100 Vem eller vad tror eleverna bestämmer/påverkar mest när lönen för en anställd person sätts? - Bas: samtliga Chefen Facket Den anställde Kollektivavtalet Vet inte 45 % av eleverna tror att chefen bestämmer/påverkar mest när lönen för en anställd person sätts, 16 % att facket bestämmer/påverkar mest, 14 % att den anställde bestämmer/påverkar mest och 13 % att kollektivavtalet bestämmer/påverkar mest. Elever i årskurs 3 svarar i relativt liten utsträckning vet ej på ovanstående fråga och tror även, i jämförelse med andra elever, i relativt stor utsträckning att lönen bestäms/påverkas mest av den anställde (20 %) respektive av kollektivavtalet (22 %). 17

20 % 100 Om eleverna var anställda på ett företag och skulle vilja förbättra arbetsmiljön, hur tror de att de först och främst skulle gå till väga? - Bas: samtliga Prata med chefen Prata med arbetskamrater 10 Prata med en facklig representant 1 Annat sätt 3 Vet inte Om de var anställda på ett företag och skulle vilja förbättra arbetsmiljön skulle 51 % av eleverna först och främst prata med chefen, 35 % skulle först prata med arbetskamrater och 10 % skulle först prata med en facklig representant. 18

21 % 100 Om eleverna ägde ett företag, hur skulle de då vilja att rättigheter som lön, semester mm bestämdes? - Bas: samtliga Genom förhandlingar med de anställdas fackförbund Du som chef och ägare bes tämde allt själv Allt bes tämdes genom staten i form av lagar Annat sätt Vet inte Om de ägde ett företag skulle 58 % av eleverna vilja att rättigheter som lön, semester mm bestämdes genom förhandlingar med de anställdas fackförbund, 22 % skulle vilja bestämma allt själv och 9 % skulle vilja att allt bestämdes genom staten i form av lagar. 19

22 3.4 Kommer eleverna arbeta som anställda eller som egna företagare? Undersökning bland elever på gymnasiet % 100 Tror elever att de kommer att jobba som anställda eller som egen företagare större delen av ditt arbetsliv? - Bas: samtliga ,5 8 Ans tälld Egen företagare Annat Vet inte 76 % av eleverna tror att de kommer att jobba som anställda större delen av arbetslivet, 16 % tror att de kommer att jobba som egna företagare och 8 % har ingen uppfattning. 23 % av de elever som går på fristående skolor tror att de kommer att jobba som egna företagare större delen av arbetslivet. Motsvarande andel bland elever på kommunala skolor är 13 %. 20

23 3.5 Kontakt med fackförbund % 100 Har eleverna haft kontakt med något fackförbund under studietiden? - Bas: samtliga ,4 Ja, på skolan Ja, på sommarjobb/praktik Ja, på annat sätt Nej 14 % av eleverna har haft kontakt med något fackförbund under studietiden; 9 % har haft det på skolan och 6 % har haft det genom sommarjobb/praktik. Framför allt elever i årskurs 3 (23 %) och elever på yrkesförberedande program (24 %) har haft kontakt med något fackförbund under studietiden. 21

24 4. Resultat undergrupper Undersökning bland elever på gymnasiet I kapitel 4 redovisas signifikanta skillnader mellan resultaten för olika undergrupper. Exempel på hur tabellerna ser ut (nedan exempel för fråga 5-7 gällande elever i årskurs 1, 2 respektive 3 på gymnasiet): Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 % % % % (A) (B (C) Antal svar (n) ) Andel Vad ett fackförbund gör A B elever som Vad en arbetsgivarorganisation gör känner till Vad är ett kollektivavtal är A B Tolkning: stora bokstäver indikerar att en statistiskt säkerställd skillnad på 95 %-nivån föreligger. Bokstäverna A B i kolumnen för årskurs 3 visar att andelen elever i årskurs 3 som känner till vad ett fackförbund gör med 95 % säkerhet är större än motsvarande andel bland elever i såväl årskurs 1 som elever i årskurs 2. 22

25 4.1 Årskurs på gymnasiet 3) Vad av följande i skolan har gett elever bäst kunskaper om arbetslivet? 4a) Varit tillräcklig för att förbereda elever för arbetsmarknaden 4b) Har skolan förberett elever på hur det fungerar praktiskt på en arbetsplats? 4c) Har skolan gett elever kunskaper om hur arbetsmarkanden fungerar? 4d) Har skolan gett elever kunskaper om rättigheter som anställd på arbetsmarknaden? 4e) Har skolan gett elever kunskaper om skyldigheter som anställd på arbetsmarknaden? 4f) Har skolan gett elever kunskaper om hur välfärden i Sverige fungerar? 4g) Har skolan gett elever kunskaper om arbetsmarknaden i andra länder? Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 % % % % (A) (B (C) Antal svar (n) Lärarna Praktik Studiebesök på en arbetsplats Skolans läroböcker Besök från näringslivet A Kompletterande skolmaterial Besök från fackförbund 0, Annat Vet ej C C Har inte fått någon info Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls A Vet ej Ja, helt klart C Till viss del A A Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart A Till viss del Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls Vet ej

26 5-7) Andel elever som känner till 8) Vad kan elever spontant räkna upp att ett kollektivavtal innehåller? 9) Tror elever att de kan påverka arbetsförhållanden i andra delar av världen? 10) På vilket sätt tror elever att de kan påverka arbetsförhållanden i andra delar av världen? 11) Tror elever att det är vanligare med strejker i Sverige än i andra länder? Undersökning bland elever på gymnasiet Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 % % % % (A) (B (C) Antal svar (n) Vad ett fackförbund gör A B Vad en arbetsgivarorganisation gör Vad är ett kollektivavtal är A B Lön A B Arbetstid A A Semester A Föräldralön Rättigheter A Arbetsmiljö Pensioner 0, Annat A B Vet ej Känner inte till vad ett kollektivavtal är C C Ja B Nej A A Vet ej Som konsument Genom att bidra till ideella organisationer Volontärarbete / arbeta utomlands Genom partipolitiken Genom ett fackförbund Genom att demonstrera Genom sociala medier På annat sätt Vet inte C Tror inte att de kan påverka A Vanligare i Sverige B B Vanligare i andra länder Ungefär lika vanligt C Vet ej ) Tror elever att det Fackliga ansträngningar A B svenska välfärdssystemet med a-kassa, sjukpenning, Humanistiska värderingar i Föräldralön och pensioner i samhället första hand är ett resultat av... Vet inte C C 24

27 Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 % % % % (A) (B (C) Antal svar (n) ) Tror elever att de Anställd kommer att jobba som Egen företagare anställda eller som egen företagare större delen av Annat 0, ditt arbetsliv? Vet inte C 15) Vem eller vad tror eleverna bestämmer/ påverkar mest när lönen för en anställd person sätts? 16) Om eleverna var anställda på ett företag och skulle vilja förbättra arbetsmiljön, hur tror de att de först och främst skulle gå till väga? 17) Om eleverna ägde ett företag, hur skulle de då vilja att rättigheter som lön semester mm bestämdes? 18) Har eleverna haft kontakt med något fackförbund under studietiden? 18) Har eleverna haft kontakt med något fackförbund under studietiden? Chefen C Facket Den anställde A Kollektivavtalet A B Vet inte C C Prata med chefen Prata med arbetskamrater Prata med en facklig representant Annat sätt Vet inte Genom förhandlingar med de anställdas fackförbund Du som chef och ägare bestämde allt själv Allt bestämdes genom staten i form av lagar Annat sätt Vet inte C C Ja A A Nej B C Ja, på skolan A A Ja, på sommarjobb/praktik A Ja, på annat sätt 0, Nej B C 25

28 4.2 Kön 3) Vad av följande i skolan har gett elever bäst kunskaper om arbetslivet? 4a) Varit tillräcklig för att förbereda elever för arbetsmarknaden 4b) Har skolan förberett elever på hur det fungerar praktiskt på en arbetsplats? 4c) Har skolan gett elever kunskaper om hur arbetsmarkanden fungerar? 4d) Har skolan gett elever kunskaper om rättigheter som anställd på arbetsmarknaden? 4e) Har skolan gett elever kunskaper om skyldigheter som anställd på arbetsmarknaden? 4f) Har skolan gett elever kunskaper om hur välfärden i Sverige fungerar? 4g) Har skolan gett elever kunskaper om arbetsmarknaden i andra länder? Totalt Tjej Kille Tjej Kille % % % (A) (B) Antal svar (n) Lärarna Praktik Studiebesök på en arbetsplats Skolans läroböcker Besök från näringslivet Kompletterande skolmaterial Besök från fackförbund 0,3 0 0 Annat Vet ej Har inte fått någon info Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart A Till viss del Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls B Vet ej Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls B Vet ej Ja, helt klart Till viss del Nej, inte alls Vet ej Ja, helt klart B Till viss del Nej, inte alls Vet ej

29 5-7) Andel elever som känner till 8) Vad kan elever spontant räkna upp att ett kollektivavtal innehåller? 9) Tror elever att de kan påverka arbetsförhållanden i andra delar av världen? 10) På vilket sätt tror elever att de kan påverka arbetsförhållanden i andra delar av världen? 11) Tror elever att det är vanligare med strejker i Sverige än i andra länder? Totalt Tjej Kille Tjej Kille % % % (A) (B) Antal svar (n) Vad ett fackförbund gör A Vad en arbetsgivarorganisation gör Vad är ett kollektivavtal är Lön Arbetstid Semester Föräldralön A Rättigheter Arbetsmiljö Pensioner 0,1 0 0 Annat Vet ej Känner inte till vad ett kollektivavtal är Ja Nej A Vet ej Som konsument B Genom att bidra till ideella organisationer B Volontärarbete / arbeta utomlands Genom partipolitiken Genom ett fackförbund Genom att demonstrera Genom sociala medier På annat sätt Vet inte Tror inte att de kan påverka Vanligare i Sverige B Vanligare i andra länder A Ungefär lika vanligt Vet ej A 13) Tror elever att det Fackliga ansträngningar svenska välfärdssystemet med a-kassa, sjukpenning, Humanistiska värderingar i Föräldralön och pensioner i samhället första hand är ett resultat av... Vet inte