Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomisk utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och

Transkript

1 Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomisk utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i våra egna verksamheter och i övriga landet. Fokus har vi haft på att stärka det som fungerar, hitta nya åtgärder/aktiviteter och skapa delaktighet bland berörda. Barnfattigdom - ekonomisk utsatthet i Sundbyberg ATT UTJÄMNA SKILLNADER I LIVSVILLKOR BLAND BARN OCH UNGA

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet 4 Definition av begrepp 7 Rädda barnens årsrapport Barnperspektiv och ekonomisk utsatthet 11 Ekonomisk utsatthet i Sundbyberg 12 Olika aktörer i staden 13 Sundbyberg i siffror 14 Community Readiness Model (CRM) 25 Mycket görs redan nu i Sundbybergs kommunala verksamheter 26 Omvärldsbevakning - vad gör andra kommuner? 30 Vad kan vi göra i Sundbyberg? 34 Förslag på åtgärder/aktiviteter 35 Analys 40 Referenslista 43

3 Bakgrund FOKUS BARN OCH UNGA fick hösten 2011 ett nytt fokusområde utsett och ett uppdrag från stadens politiker via styrgruppen för Fokus barn och unga, om att kartlägga och därmed definiera hur det specifikt ser ut kring frågan om barnfattigdom i staden. Utgångspunkten var att kartlägga vad vi redan gör och kan göra mer av för att utjämna skillnader i livsvillkor för barn och unga. I budget 2012 med plan för 2013 var frågan om barnfattigdom särskilt prioriterad. Kartläggningen påbörjades våren 2012 och utfördes via den av styrgruppen utsedda arbetsgruppen. Underlaget sammanställdes och redovisades av samverkansledaren för Fokus barn och unga våren Styrgruppen beslutade därefter om att en fördjupad kartläggning ska genomföras och redovisas som rapport. Kartläggningen ska omfatta ett socioekonomiskt perspektiv där Sundbyberg jämförs i förhållande till andra liknande kommuner i form av fakta/statistik. Den ska också innehålla en omvärldsbevakning av frågan. Vad gör andra för att motverka barnfattigdom och utjämna skillnader i livsvillkor? Detta ska sedan kopplas till en analys som ligger till grund för vilka åtgärder vi kan göra här och nu och på sikt inom respektive nämnds uppdrag. 3

4 Barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet FRÅGAN OM BARNFATTIGDOM har under de senaste åren diskuterats och debatterats i både media och inom verksamheter som berör barn och ungas tillvaro. Debatten har spänt mellan att ifrågasätta om det överhuvudtaget existerar i Sverige, vad begreppet egentligen omfattar till att snarare tala om fattiga föräldrar kopplat till vårt socialförsäkringssystem etcetera. Det är helt klart en fråga som väcker mycket känslor och innehåller en moralisk dimension som varierar både över tid och med vilka grundläggande värderingar människor har. Själva benämningen har också varit föremål för diskussion och flera forskare, exempelvis Elisabet Näsman (2012), väljer att använda barnfattigdom och ekonomisk utsatthet synonymt. Det kommer också att göras i denna text. Barnfattigdom måste ses i sin kontext och för att kunna förstå, förebygga och åtgärda behöver helheten vägas in. En del berör den sociala dimensionen som handlar om delaktighet och utanförskap i både skola och fritid. Det är något forskningen belyser och som är central i de olika intervjuer som gjorts med både barn, unga och deras föräldrar. Det kan handla om många olika saker som att exempelvis inte kunna delta i aktiviteter, betala kursavgifter och busskort, känsla av skam och skuld etcetera, (Näsman E. 2012). I rapporten På marg-inalen (Rädda Barnen, 2013) talar barn och ungdomar om begränsningar i vardagen då de inte har samma möjligheter att delta i olika sammanhang. Enligt rapporten handlar det inte om aktiviteterna eller att ha speciella statusmarkörer utan om att få vara delaktig. Många barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet har svårt att låta barnen delta i fritidsaktiviteter, både på grund av avgifter och kostnader för utrustning. Det är också något som påverkar innehållet på loven då utflykter, semesterresor, läger med mera inte är möjligt att finansiera. Transporter är också något som nämns i många sammanhang och svårigheter att delta på olika sätt då barn/ ungdomar inte har busskort. Umgänget med vänner kan också begränsas exempelvis att mindre barn inte kan gå på kalas då det inte är möjligt att köpa present och att det inte går att bjuda igen med eget kalas. De som är äldre beskriver det svårt att umgås på grund av att vänner går på bio, fikar och gör annat som kostar pengar. Många intervjuer berör också barnens oro över föräldrarnas situation och att de själva inte alltid är tillräckligt förstående kring föräldrarnas ekonomiska läge. Det finns inget gemensamt mått för den sociala dimensionen, men exempelvis Statistiska centralbyrån har i rapporten Barns fritid (2009) visat på att barn som lever i ekonomisk utsatthet inte deltar i fritidsaktiviteter i samma utsträckning som jämnåriga. Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) lyfter också den sociala dimensionen. De menar att barn i ekonomisk utsatthet i Sverige sällan saknar mat och kläder, utan snarare drabbas av andra svårigheter som har konsekvenser både under uppväxten och för framtiden. Det kan exempelvis handla om trångboddhet och otrygghet i bostadsområdet. Skillnader i både fysisk och psykisk hälsa nämns också; även om skillnaderna är små är det till nackdel för barn som lever i ekonomisk utsatthet. I rapporten nämns också att ekonomisk utsatthet är något som barn till ensamstående föräldrar eller barn till föräldrar som är utrikesfödda drabbas särskilt hårt av. 4 5

5 Definition av begrepp BARNFATTIGDOM KAN DEFINIERAS på flera sätt och är ett relativt begrepp. Det ser alltså olika ut beroende av i vilket land och vilken tid man lever. Att mäta förekomsten av barnfattigdom på ett enda sätt är inte vedertaget, vilket ökar komplexiteten ytterligare då frågan diskuteras. Det mått som i första hand kommer att förekomma i textens diagram är det som handlar om relativ fattigdom som är EU:s fattigdomsmått, vilket innebär andel hushåll som har lägre inkomst än sextio procent av landets medianinkomst (Salonen T. 2010). År 2011 låg medianinkomsten i landet på lite drygt kr i månaden. Rädda Barnen använder sig av ett så kallat absolut mått där man satt samman två delmått, låg inkomststandard och försörjningsstöd. Att leva i barnfattigdom räknas i enlighet med detta de familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd (Salonen T. 2012). I de fall som måttet används i denna text kommer det tydligt framgå. 7

6 Rädda barnens årsrapport 2012 RÄDDA BARNEN ÄR DE som kontinuerligt följer utvecklingen kring barnfattigdom och de har sedan 2002 genomfört studier om barns uppväxtvillkor. Rapporterna skrivna av professor Tapio Salonen ger en bild av de förändringar som skett kring barns välfärd; den senaste redovisar utvecklingen till och med 2010 (observera att Rädda barnen använder måttet absolut fattigdom vilket inte är detsamma som används i de kommande diagram som redovisas framåt i texten). Några av huvudresultaten från årets rapport visar sammanfattningsvis: Till skillnad från barn med sammanboende föräldrar där det har skett en viss minskning av barnfattigdomen från 2009 till 2010, har det för barn till ensamstående föräldrar skett det motsatta då den ekonomiska utsattheten har ökat. Bland barn till ensamstående föräldrar är barnfattigdomen tre gånger så hög (28,5 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent) år Skillnader mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är stora. Nästan var tredje barn med utländsk bakgrund lever i ekonomisk utsatthet (31,2 procent), jämfört med barn med föräldrar som är födda i Sverige (6,0 procent). Att ha en ensamstående förälder med utländsk bakgrund förstärker ytterligare riskerna för ekonomisk utsatthet. Mer än hälften av alla barn (54,1 procent) till ensamstående förälder med utländsk bakgrund levde i ekonomisk fattigdom Till skillnad från endast 2.4 procent av alla barn som bodde med sina båda svenskfödda föräldrar, vilket pekar på mycket ojämlika ekonomiska villkor. Det finns en stor variation i landets kommuner när det gäller barnfattigdomfrån 4 procent i Täby till 32,7 procent i Malmö (Sundbyberg 15 procent). Variationen är ännu större mellan storstädernas stadsdelar som visar stora ekonomiska klyftor. För en mer omfattande genomgång av begrepp och resultat se Rädda Barnens årsrapport 2012:2 (Salonen T, 2012.) 8 9

7 Barnperspektiv och ekonomisk utsatthet I ENLIGHET MED FN:s KONVENTION om barnets rättigheter har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling (artikel 27). Den förstärks också med andra artiklar som handlar om barns rätt till fritid och att delta i såväl kulturell, konstnärlig och annan fritidsverksamhet (artikel 31). Konventionen är inriktad på individen och handlar om mänskliga rättigheter. Den är universell och gör barns tillvaro till en internationell angelägenhet. Genom att Sverige har ratificerat den så har vi en skyldighet att se till barns bästa utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar såväl det ekonomiska, sociala och kulturella, som de politiska och medborgerliga rättigheterna (UD INFO, 2006). En del i forskningen sätter fokus på barnet snarare än föräldrarnas förmåga och möjlighet att försörja barnen. Detta är ett viktigt perspektiv då debatten kring barnfattigdom tenderar att i första hand handla om föräldrarna och huruvida de arbetar eller inte. Näsman (2012) problematiserar kring frågan om moral, skam och skuld då föräldrar, som inte lever upp till vår gängse bild av vad som är vår samhälleliga plikt, värderas som sämre än andra medborgare. Hon lyfter frågan ur ett barnperspektiv, vilket ger frågan ytterligare komplexitet. Andra som också väljer att sätta ljuset på barnet och ge ett inifrånperspektiv är Majblomman som gör årliga kommunrapporter. I kommunundersökningen Majkommun 2012 lyfter de olika perspektiv, bland annat det som handlar om ansvar. De menar att barnfattigdom är en fråga för hela kommunen och inte bara för socialtjänsten. De belyser också här- och nu perspektivet. Barn som lever nu kan inte vänta på långsiktiga politiska förändringar utan behöver ha det bra nu. Då kan små åtgärder exempelvis matsäck från förskola/skola vid utflykter och olika former av gratis fritidsaktiviteter göra stor skillnad. 11

8 Ekonomisk utsatthet i Sundbyberg Olika aktörer i staden GENOM DEN KARTLÄGGNING som tidigare gjorts i staden kan det konstateras att ekonomisk utsatthet märks på flera olika sätt. Sundbyberg avviker inte från vad andra kommuner uppger vara områden där ojämlikhet i uppväxtvillkoren är synligt. De olika kommunala verksamheterna uppfattar svårigheter för barn och unga och ger en rad olika exempel kopplade till de områden där de möter vår unga befolkning. Några exempel på vad som nämnts är trångboddhet, vilket bland annat påverkar studierna och möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, både på grund av avgifter och dyra SL-kort, är något som många uppger vara en svårighet. Att närvaron på förskola och i fritidsverksamhet är hög även under semestertid och att barn inte får någon semester är ytterligare något som tolkas som tecken på ekonomiska svårigheter. Det finns en mängd olika exempel där barn och ungas tillvaro skapar frågor och tankar kring hur vi på olika sätt kan bidra till mer jämlika uppväxtvillkor. ÄVEN ANDRA VERKSAMHETER som inte kommunen driver uppger att de möter barnfamiljer, i synnerhet ensamstående föräldrar och familjer som inte är födda i Sverige, som lever i ekonomisk utsatthet. En del vill eller vågar inte av olika skäl ha kontakt med myndigheter. Flera av frivilligorganisationerna i Sundbyberg, exempelvis kyrkor och föreningar arbetar aktivt med att stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Frälsningsarmén i Sundbyberg är ett exempel där de bland annat har stöttat ett antal ensamstående mammor under några år. Stödet som utgår är både ekonomiskt och socialt och kan vara i form av mat, kläder, pengar och bidrag till aktiviteter. Frälsningsarmén är noga med att sätta biståndet i ett större sammanhang för att jobba långsiktigt med en hållbar förbättring. Svenska kyrkan lyfter också det sociala stödet som en viktig del men menar samtidigt och att de inte ska ta över socialtjänstens arbete. Under perioden september 2012 till juli 2013 har de gjort fondutbetalningar till cirka 30 hushåll med barn. Kyrkan kan bevilja fondmedel maximalt var sjätte månad. De vill också understryka att siffrorna bara visar en liten del av den utsatthet som de möter samt att kyrkans medel inte räcker till, utan att de också hjälper till att söka fondmedel från andra håll

9 Sundbyberg i siffror ARBETSLÖSHET I PROCENT Arbetslöshet, % 12,0 10,0 Botkyrka Huddinge VI HAR VALT UT ÅTTA kommuner i länet för att jämföra med Sundbyberg i siffror. Hela länet finns också med som en jämförande variabel. De kommuner vi jämför oss med är dels två grannkommuner, Solna och Sollentuna. Upplands Väsby finns med då vi ofta jämförs med dem och resterande kommuner är utvalda då de har samma eller nära socioeko-nomiska förutsättning enligt den klassificering som Socialstyrelsen gör i Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd. Förutsättningarna bygger på uppgifter från SCB. Våra jämförelsekommuner har följande socioekonomiska klassificering 2013 SOLLENTUNA 2 SOLNA 3 UPPLANDS VÄSBY 5 JÄRFÄLLA 6 SUNDBYBERG 7 HUDDINGE 7 SIGTUNA 7 BOTKYRKA 8 SÖDERTÄLJE 8 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Upplands Väsby Föräldrars ekonomiska situation påverkar i hög grad barn och ungas livsvillkor. Att föräldrar har jobb och försörjning blir en viktig förutsättning för hur tillvaron för familjens tillvaro ser ut. Källa: Kolada 14 15

10 Sundbyberg har en historiskt hög flyktinginvandring och 2013 års placering, tredje högsta i länet, räknat på befolkningsmängd och femma i faktiska tal, är ungefär samma placering som Sundbyberg brukar hamna på. INVÅNARE MED HÖGST GRUNDSKOLEUTBILDNING, ANDEL (%) Invånare med högst grundskoleutbildning, andel (%) 26,0 21,0 16,0 11,0 6, Botkyrka Huddinge Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Upplands Väsby ANTAL MOTTAGNA FLYKTINGAR / 1000 INVÅNARE Botkyrka Huddinge Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Upplands Väsby Källa: SCB Arbetslöshet hänger ihop med flera faktorer, en utav dem är utbildning, men frågan är komplex och rymmer många olika orsaker. Det vi ser är att trots att utbildningsnivån höjs så ökar arbetslösheten. Källa: Kolada Källa: SCB De flyktingar som bosätter sig i Sundbyberg bor i stor utsträckning hemma hos släkt eller andra landsmän. Förra årets höga asylinvandring, som främst berodde på kriget i Syrien, har inte påverkat Sundbyberg i samma utsträckning som till exempel Södertälje. Däremot avspeglar sig kriget i Syrien i kommunen i form av en generell ökning av flyktinginvadringen, precis som i riket i stort

11 Inom EU används fattigdomsmåttet relativ fattigdom(se definition under rubrik definition av begrepp ). Sundbyberg har ett stadigt ökande antal invånare som ligger inom ramen för det som kallas relativ fattigdom och staden ligger också betydligt högre än både länet och riket. Det statistiska underlaget nedan är hämtat från SCB om inget annat uppges. ANTAL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED INKOMST MINDRE ÄN 60 PROCENT AV SAMTLIGA I SUNDBYBERG, % 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Barn 0-17 år i familjer med inkomst mindre än 60 procent av samtliga, % Stockholms län Upplands-Väsby Järfälla Huddinge Botkyrka Sollentuna Södertälje Sundbyberg Solna Sigtuna Hela riket BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED INKOMST MINDRE ÄN 60 PROCENT AV SAMTLIGA, % Både Rädda Barnens årliga rapporter och andra undersökningar visar att vissa grupper i befolkningen är särskilt drabbade av ekonomisk utsatthet. Bakgrundsfaktorer som att vara ensamstående förälder och/eller ha utländskt ursprung påverkar i hög grad. Skillnader mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är stora. Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen av begreppet finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik (MIS 2002:3). Definitionen av begreppet ändrades Tidigare ingick även inrikes födda personer med en utrikes född förälder i begreppet

12 Antal barn 0-17 år i relativ fattigdom i Sundbyberg ANTAL BARN 0-17 ÅR I RELATIV FATTIGDOM I SUNDBYBERG Andel barn 0-17 år i familjer med inkomst mindre än 60 procent av samtliga ensamstående i Sundbyberg, % ANDEL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED INKOMST MINDRE ÄN 60 PROCENT AV SAMTLIGA ENSAMSTÅENDE I SUNDBYBERG, % Antal barn 0-17 år i relativ fattigdom i Sbg 60,0 40,0 20,0 0, Att ha en ensamstående förälder med utländsk bakgrund förstärker ytterligare riskerna för ekonomisk utsatthet. Samtliga familjer Svensk bakgrund En förälder m utländsk bakgrund Vi har högre relativ fattigdom än genomsnittligt i riket, trots detta har vi samma snitt som riket på andel som får ekonomiskt bistånd. ANTAL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Andel barn 0-17 år i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, samtliga, % Stockholms län Upplands-Väsby Järfälla Huddinge Botkyrka Sollentuna Södertälje Sundbyberg Solna Sigtuna Hela riket LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND, SAMTLIGA, % Det är tydligt att de barn som drabbas i högst grad av ekonomisk utsatthet är de som är utrikes födda (nyanlända). Den genomsnittliga etableringstiden i Sverige är sju år, sedan börjar skillnaderna jämna ut sig

13 Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. I syfte att förbättra möjligheterna för dessa barn att delta i fritidsaktiviter aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2014 att införa en fritidspeng. Avsikten är att fritidspengen ska rikta sig till barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre under det senaste året. Fritidspengen föreslås regleras i socialtjänstlagen. Om detta förslag genomförs kan det underlätta för den grupp barn som lever i familjer med långvarigt bistånd, men det påverkar dock inte hela den grupp som lever i relativ fattigdom. Det är stor skillnad på hur många barn som lever i relativ fattigdom och hur många som lever i familjer som får långvarigt bistånd. Det är därför viktigt att också tänka kring vilka åtgärder som görs för att utjämna skillnader, då endast en liten del av den utsatta gruppen går att nå via ekonomiskt bistånd. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Andel barn 0-17 år i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd i Sundbyberg av samtliga, % ANDEL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND I SUNDBYBERG AV SAMTLIGA, % Svensk bakgrund En förälder med utländsk bakgrund Två föräldrar med utländsk bakgrund Utrikes födda Andel barn 0-17 år i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd i Sundbyberg, ensamstående, % ANDEL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND I SUNDBYBERG, ENSAMSTÅENDE, % Svensk bakgrund En förälder med utländskt bakgrund Utrikes födda JÄMFÖR RELATIV FATTIGDOM OCH LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Jmf relativ fattigdom och långvarigt ekonomiskt bistånd Andel barn i relativ fattigdom, Sbg Andel barn i relativ fattigdom, Sthlm län Andel barn i relativ fattigdom, riket Andel barn med långv ek bist, Sbg Andel barn med långv ek bist, Sthlm län Andel barn med långv ek bist, riket 22 23

14 Vi vet idag genom forskning att utbildning är en skyddande faktor för alla former av utsatthet. Sundbybergs elever går i många olika skolor, vilket är något som måste vägas in i resultatet nedan. Det betyder att en grupp elever går i skolor utanför staden och de nås inte av de eventuella åtgärder och interventioner som görs i våra kommunala skolor i staden. Bilden nedan visar våra boende oavsett var de går i skolan. En positiv utveckling som inte framgår av diagrammet nedan är att resultaten för eleverna i Sundbybergs skolor har gått uppåt under Community Readiness Model (CRM) Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, andel (%) ELEVER I ÅK 9 SOM UPPNÅTT MÅLEN I ALLA ÄMNEN, ANDEL (%) 90,0 85,0 Botkyrka Huddinge 80,0 75,0 70,0 65,0 60, Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Upplands Väsby Källa: Kolada GYMNASIEELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL UNIVERSITET Gymnasieelever OCH HÖGSKOLA, med grundläggande ANDEL (%) behörighet till universitet och högskola, andel (%) 95,0 Botkyrka 90,0 Huddinge Järfälla 85,0 80,0 75,0 Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje 70,0 Upplands Väsby Källa: Kolada COMMUNITY READINESS MODEL (CRM)- beskriver en organisations förändringsbenägenhet. Utgångspunkten är att mäta hur medveten och redo en organisation och dess ledande aktörer är till att börja arbeta med ett specifikt ämnesområde. Detta mäts genom intervjuer som kopplas till olika dimensioner, vilka är utsedda och gäller för alla olika frågor som undersöks med hjälp av modellen. Inom Fokus barn och unga använder vi verktyget som ett sätt att följa upp processen i vårt arbete. Då arbetet inom fokusområdet barnfattigdom påbörjades i början av 2012 gjordes en mätning av hur förutsättningarna såg ut för att kunna arbeta med området. Resultatet visar bland annat på att det saknas kännedom om frågan och att det behövs en ökad medvetenhet om vad som konkret ska och kan göras inom området

15 Mycket görs redan nu i Sundbybergs kommunala verksamheter FOKUS BARN OCH UNGA är en samverkansorganisation i staden som bland annat syftar till att främja god hälsa på lika villkor för barn och unga. Processen involverar både berörda förvaltningar och externa aktörer. Samverkan utvecklas utifrån olika perspektiv genom både främjande, förebyggande och riktade insatser. Arbetet avgränsas i fokusområden som på olika sätt identifierats att vara angelägna att utveckla för barn och ungas tillvaro. Genom de olika fokusområdena och dess innehåll stärks flera av de faktorer som anses vara viktiga för att utjämna skillnader i livsvillkor; bland annat utvecklas stadens kunskap i barns rättigheter, delaktighet och inflytande. Ett annat exempel är det pilotprojekt som startat på en av stadens förskolor där en intensiv satsning görs med de insatser och metoder vi vet främjar hälsa och förebygger psykisk ohälsa. Förskola och skola har en stor betydelse för att utjämna skillnader och säkra viktiga skyddande faktorer i barn och ungas uppväxt. Vår förskola och skola är sedan årsskiftet 2011/2012 helt avgiftsfri vad det gäller alla kostnader för aktiviteter. Det innebär bland annat att alla barn/elever ska kunna delta i all verksamhet utan att särskild utrustning ska tas med hemifrån, matsäck, kostnader för utflykter med mera. Inom förskola och skola finns flera olika sätt att utjämna skillnader i livsvillkor. Det görs i det dagliga arbetet kopplat till läroplanen. Såsom i språkutvecklingsprojekt, matematiksatsning, Stegvis (socialt emotionellt arbete som är integrerat på stadens alla kommunala förskolor). Det sker också i övergripande jämställdhetsarbete och vid mer praktiska åtgärder som läxhjälp, låneutrustning och klädbytardagar. Sedan våren 2013 finns också en förskola som är öppen både kvällar, nätter och helger. Det finns en rad andra insatser som både görs systematiskt och annat mer som en kompensatorisk insats vid behov. Det kan till exempel handla om ett genomtänkt förhållningssätt i samtal om lov, födelsedagar, etcetera eller att det serveras extra mycket frukost och det finns kläder och liknande att låna. Fritiden är central och kan många gånger fungera skyddande för barn och unga. Verksamheterna som bedrivs inom staden är en viktig arena med stora möjligheter att utveckla skyddsfaktorer för att stärka de barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet. Kultur- och fritidsförvaltningen omfattar många olika verksamheter och områden, såsom mötesplatser för barn och ungdomar, fältsekreterare, bibliotek, simhall, musikskola, ungdomsmottagning, samordning av stadens folkhälsoarbete, idrottsanläggningar, föreningsbidrag och Kulturcentrum. Utifrån förvaltningens breda uppdrag och stora verksamhetsområde görs väldigt mycket redan idag. Kostandsfri öppen verksamhet, syskonrabatt i musikskolan, simskola för alla elever i årskurs två, utdelning av badbiljetter, via bland annat BVC och ungdomsmottagningen, samt olika satsningar inom biblioteket är bara några exempel. Kultur och fritid arbetar också med något kallat kulturgaranti där barnoch utbildningsförvaltningen ger en summa per elev för att det ska erbjudas och arrangeras kultur för elever i skolan. Folkhälsouppdraget inom staden tar sin utgångspunkt i det övergripande målet för folkhälsa, vilket är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ekonomisk och social trygghet är en av de grundläggande förutsättningarna för att förebygga och utjämna skillnder i uppväxtvillkor

16 Individ- och omsorgsförvaltningen möter en målgrupp där barn och unga på olika sätt har svårigheter och lever i social utsatthet. Insatser görs för att stärka det som man inom forskningen kallar skyddsfaktorer, då vi idag vet att goda relationer i familjen, skola och utbildning och en meningsfull fritid verkar skyddande. Det görs också en särskild satsning på de barn och unga som är placerade i familjehem, genom att förvaltningen anställt en speciallärare som stöd för deras skolgång. Något som på sikt kan omfatta även andra barn och unga som är föremål för insatser. Det görs också vissa åtgärder kring fritiden. Den del av stadens folkhälsoarbete som bedrivs genom Fokus barn och unga, exempelvis drogförebyggande, föräldrastöd med mera, samordnas och ingår också i förvaltningens uppdrag. Förvaltningen ansvarar också för den delen som handlar om ekonomiskt bistånd. Det finns en lagstadgad skyldighet kring försörjningsstöd och ekonomisk trygghet. Försörjningsstödet är reglerat och i första hand tänkt som ett tillfälligt bistånd. Enheten gör också en del specifika åtgärder, de familjer med minderåriga barn som varit socialbidragsberoende en längre tid kan ansöka om kostnader för semester på en enklare basnivå. Barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd ska ges möjlighet till viss sommar- ledighet från förskola/fritidsverksamhet. Inkomster från sommarjobb för skolungdomar påverkar inte familjens försörjningsstöd. Det finns också ett specifikt vräkningsförebyggande arbete för barnfamiljer. Kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen har inte barn och unga som huvudsaklig målgrupp, däremot finns många föräldrar inom verksamhetsområdet. Förvaltningen gör flera olika åtgärder som påverkar barns tillvaro, de flesta riktade mot föräldrar kring språk, arbete och utbildning om vårt samhällssystem. En annan stor insats från förvaltningen är att erbjuda och ordna sommarjobb åt stadens alla ungdomar från årskurs nio till två år i gymnasiet

17 Omvärldsbevakning - vad gör andra kommuner? TROTS ATT FRÅGAN om barnfattigdom inte är ny så är det väldigt olika hur och om den hanteras i landets olika kommuner. Enligt Majblommans kommunrapport 2012 är det endast elva av landets kommuner som anger att de har en plan för att bekämpa barnfattigdom och ytterligare sexton som anger att de planerar för eller håller på att ta fram en plan. De finns också svårigheter att få fram samlad information hos kommunerna då arbetet inte är systematiserat i någon högre grad. Några exempel finns att tillgå: Botkyrka har satsat på breda insatser, bland annat att halvera avgiften till kulturskolan och göra stora satsningar på kultur med avgiftsfria regelbundna arrangemang under året. Det finns också något som kallas Botkyrkas kulturella allemansrätt som handlar om vad alla elever i grundskola får ta del av under skoltiden. Inom skolan är det beslutat att alla elever mellan årskurs sju och tre på gymnasiet får en dator. Resurser till skolan fördelas utifrån olika kriterier och viss del är avsatt för vissa områden. Frukost serveras på en del skolor för fem kronor. De har precis som Sundbyberg beslutat om avgiftsfri förskola/skola då det gäller aktiviteter och liknande. Socialtjänsten gör också åtgärder som extra försörjningsstöd med 2500 kr/barn till familjer som levt på bistånd i tio månader; det kan exempelvis gå till föreningsavgifter. Det ges också bidrag till internetkostnader för barnfamiljer. Lerum har särskilda riktlinjer för barnfamiljer som har försörjningsstöd som omfattar allt ifrån dator/bredband, sommaraktiviteter, bidrag till studenten för fest och kläder, skolfoto, julpeng med mera. De gör generösa bedömningar som sker utifrån att försörjningsstöd uppburits under sex månader. Lerum arrangerar också kostnadsfria sommarläger för yngre barn och familjecentralen är öppen hela sommaren och arrangerar utflykter i samarbete med kyrkan. I Ludvika har Rädda Barnen startat ett fritidsbibliotek där både barn och föräldrar kan få låna utrustning såsom skridskor, skidjackor och liknande. Utrustningen är omärkt så att det inte syns att den är lånad. Västerås arbetar sedan några år tillbaka med flera olika initiativ för att motverka barnfattigdom. De gör insatser både på generell nivå och mer specifik och utgår från en kartläggning som gjordes för några år sedan. Kommunstyrelsen avsatte under 2012 extra medel till åtgärder för att underlätta situationen för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Medel gick till bland annat extra utbetalningar för barns fritidsaktiviteter, klädbidrag vid studentfirande och extra medel till jul för de som levt på försörjningsstöd i tre månader. Övriga åtgärder handlar om bland annat skolluncher för dem som går på sommarskola, sommaraktiviteter och gratis transporter med bussar. De har också ett prioriterat arbete kring konventionen om barns rättigheter. I Malmö har en kommission på uppdrag av kommunstyrelsen arbetat fram en rapport om social hållbarhet som omfattar ett antal olika förslag för att minska ojämlikhet i hälsa. Rapporten berör samhällsstrukturer och har 30 31

18 en vetenskaplig underbyggnad där fem olika perspektiv varit vägledande. Ett utav förslagen handlar om sociala investeringar och att göra en synvända i frågan om att se sociala insatser och satsningar som investeringar istället för kostnader (Malmös väg mot en hållbar framtid, hälsa, välfärd och rättvisa, 2013). Rapporten är omfattande och kan av utrymmesskäl inte återges i detta sammanhang. Åtgärderna bygger på att utveckla social hållbarhet genom att förbättra hälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Utredningen har ett helhetsperspektiv och det är därför svårt att ta ut och redogöra för enskilda delar. Rapporten ger ett bra och viktigt kunskapsunderlag som kan vara till hjälp för det fortsatta arbetet kring att utjämna skillnader i livsvillkor. I rapporten förordas och förklaras exempelvis vikten av att se sociala investeringar som något som skapar resurser, inte kostnader. Kommissionen ger bland annat förslag på att skapa sociala investeringsfonder, vilket är något man har prövat i Norrköping. Läs vidare på: På Island har de lyckats vända en negativ trend av riskbeteende hos unga genom en rad olika åtgärder. Bland annat genom ett subventionerat fritidskort med syftet att skapa social jämlikhet och därmed göra det möjligt för alla barn, oavsett sociala och ekonomiska förhållanden, att delta i organiserade fritidsaktiviteter. Åtgärden bygger på forskning om fritiden och organiserade ledda aktiviteter som en skyddande faktor för olika sociala riskbeteenden. Läs vidare på: I Järfälla har man gjort en grundlig genomgång och även förslag samt kostnader för att införa ett liknande system som på Island. Läs vidare på:

19 Vad kan vi göra i Sundbyberg? Förslag på åtgärder/ aktiviteter UPPDRAGET KRING FRÅGAN om barnfattigdom från styrgruppen för Fokus barn och unga har utvecklats i en lärande process. Arbetet har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i våra egna verksamheter och i övriga landet. Fokus har vi haft på att stärka det som fungerar, hitta nya åtgärder/ aktiviteter och skapa delaktighet bland berörda. Samverkansledaren för Fokus barn och unga har lett utredningsarbetet och den workshop vars resultat arbetats in i utredningen. De förslag på åtgärder/aktiviteter som utredningen gör är processade i en workshop där olika representanter från stadens egna verksamheter, samt några frivilligorganisationer deltagit. En del av förslagen handlar om mer strukturella frågor och en del om åtgärder här och nu. Det är viktigt att väga in båda perspektiven då de mer långsiktiga strukturella åtgärderna kan göra det bättre framåt, men inte hjälper barn och unga i deras liv just nu. Förslagen varierar också såtillvida att vissa ryms inom befintlig budget och andra kräver att nya kostnader hanteras. Flera förslag berör sociala investeringsfonder, en utredning om detta har gjorts i staden under våren I budget 2013, beslutad av kommunfullmäktige, fick individ- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en social investeringsfond i staden. Syftet med fonden är att förebygga en framtida social och ekonomisk marginalisering av barn och unga genom olika former av stödjande insatser under deras uppväxt. Individ- och omsorgsnämnden har överlämnat ärendet för vidare beredning i kommunstyrelsen. DE FÖRSLAG SOM ARBETATS fram har processats av styrgruppen för Fokus barn och unga. Styrgruppen ansvarar för att följa upp de fem prioriterade områdena i rapporten. Övriga åtgärder/insatser hanteras i respektive nämnds internbudget utifrån vad som är möjligt att prioritera i verksamhetsplanen. Varje förvaltning äger ansvaret för de områden som kan kopplas till den egna verksamheten, dock är styrgruppens prioriteringar de som i första hand ska hanteras. FÖLJANDE OMRÅDEN HAR PRIORITERATS ATT ARBETA VIDARE MED: I ärendeberedning ska alltid barnperspektivet beaktas och beskrivas i tjänsteskrivelser. Bevaka barnperspektivet i alla frågor som berör barn. Nej Social investeringsfond, en intensiv satsning på nyanlända för att korta tiden för etablering (nu sju år i genomsnitt). Genom en kortare etableringstid kan kostnader för ekonomiskt bistånd minska på lång sikt. Åtgärden kan utvecklas mer genom att exempelvis anställa långtidsarbetslösa (bidragsberoende) med lämplig kompetens som lotsar inom den egna kulturkretsen. Ja 34 35

20 Ökad kunskap om barn och ungas situation och livsvillkor Att få en förbättrad kunskap och förståelse som leder till ett bättre förhållningssätt. Åtgärden kan omfatta flera dimensioner med fördjupning av olika teman och också öka delaktigheten bland stadens barn och unga där erfarenheter kan samlas in genom fokusgrupper och liknande. Det pågår en del inom detta åtgärdsområde bland annat inom Fokus barn och ungas uppdrag, men det saknas en samlad kunskap och information. De enskilda verksamheterna kan också ta större ansvar i frågan. Ett sätt kan vara att skugga kollegor på olika arbetsplatser. Nej SL kort till elever, förslag till alla alternativt behovsprövat. Jämna ut skillnader och enklare att resa till och från skolan och fritidsaktiviteter. Ja Kostnadsfria aktiviteter på loven. Upplevelse, sysselsättning, träffa kompisar. Aktiviteterna kan vara olika några pågå över längre tid men ska ske i samverkan mellan olika verksamheter i staden både kommunala och frivilliga. Ja ÖVRIGA FÖRSLAG Social investeringsfond, skapa tillgång till fritidsaktiviteter med nolltaxa i exempelvis badhus, parklek, utökad fritidsgårdsverksamhet. Minska utsatthet och minska effekter av trångboddhet Ja Social investeringsfond En gemensam pott pengar (även tillsammans med polis och landsting) som ska gå till förebyggande verksamhet som riktar sig till alla barn i utsatta situationer Ja Riktlinjer för ekonomiskt bistånd med barnperspektiv. Minska konsekvenser och effekter av barnfattigdom. Eventuellt Uppföljning av kostnadsfri förskola och skola. Ökad kunskap och synliggöra konsekvenser, likvärdighet med mera Nej En person ska vid varje mötestillfälle i alla kommunala verksamheter utses för att särskilt bevaka barnets behov. Bevaka barnperspektivet i alla frågor som berör barn. Nej Handlingsplan kring arbetet med att utjämna skillnader i livsvillkor och motverka barnfattigdom. Synliggöra hur våra verksamheter kan förebygga barnfattigdom. Vi ska nå riksgenomsnittet. Det ska vara mätbart för att se vilka aktiviteter som är verkningsfulla Nej Vidareutveckla samarbetet med näringslivet i staden Att hitta fler arbetsplatser, som ökar möjligheten för alla att få arbete vilket ger färre fattiga familjer/barn. I ett tidigt skede då företag etablerar sig i Sundbyberg ska de informeras om att kompetensoch arbetsmarknadsförvaltningen finns. Nej 36 37

21 Samlad information om gratis aktiviteter för barn och ungdomar. Samt samlad information (på flera språk) om klädbytardagar, kulturevenemang och annat för föräldrar. Spridning inom lämpliga forum. Öka deltagandet och ge tillgång till fritidsaktiviteter. Öka föräldrars möjligheter till egna initiativ för att förbättra situationen. Nej Frukost i skolan för alla. Bättre förutsättningar för lärande. Tillfälle till social samvaro och språkutveckling. Innan beslut bör en konsekvensanalys göras. Ja Projektarbete i skolan. Öka elevernas samhällsengagemang och handlingskraft, välbefinnande och empati. Ny forskning inom området visar på positiva effekter till exempel får elever arbeta med projekt att och få in pengar eller liknande för att sedan själva stödja barn och unga på olika sätt (erfarenhet finns på Ursviksskolan). Nej Prova-på aktiviteter för barn och föräldrar Öka föräldrars kunskap om vad som finns att tillgå. Öka delaktighet och engagemang. Nej Gratis skol- och sommarlovskort till alla i åk 4-9. Öka tillgången till aktiviteter, nätverksbyggande och relationer, utjämna skillnader. Ja Coach till ungdomar för att de själva ska starta grupper och aktiviteter. Skapa delaktighet och arbeta utifrån ungas egna engagemang och intresse. Korta beslutsvägar. Ja Spontanidrottsplats/ aktivitetspark (mellan Rissne torg och skolan) Öka möjligheten till spontana aktiviteter, trygghet och skapa mötesplats. Projekt i samverkan med staden och Rissne kyrkan samt andra frivilligorganisationer. Ja 38 39

22 Analys FRÅGAN OM BARNFATTIGDOM är komplex och rymmer många delar, rapporten har berört flera av dem såsom moraliska och etiska frågor, den sociala dimensionen som handlar om delaktighet och även svårigheter med begreppet som sådant. En ytterligare svårighet är att det som framförallt kan påverka finns på nationell nivå och berör strukturella förändringar som socialförsäkringssystemet, arbetslöshet, bostadsbidrag med mera. Det är viktigt att se både vad som kan göras på lång sikt och vilka strukturella förändringar som behövs, men det måste också arbetas här och nu för att förbättra barn och ungdomars nuvarande situation och liv. En del handlar om synsätt och hur vi förhåller oss till frågor som omfattar mjuka värden, vilket flera ledande forskare driver genom att tala om ett socialt investeringsperspektiv. Det betyder att vi ser sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt. Det visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. Det görs redan ett antal olika åtgärder i kommunens verksamheter och också en hel del bland de olika frivilligorganisationerna i staden. Flera av dessa åtgärder går att utveckla vidare och systematisera. Ett viktigt utvecklingsområde är samarbete och samverkan med andra aktörer, interna likväl externa. Alla verksamheterna är viktiga i arbetet med att utjämna skillnader och våra statistiska underlag visar bland annat att vi når väldigt få som lever i ekonomisk utsatthet genom socialtjänsten. Det är allas ansvar att göra insatser i frågan och det största genomslaget går att få genom breda insatser inom skola och fritid. Det är synnerligen viktigt för barn som lever i ekonomiskt utsatthet att skolan är bra. Vi vet genom forskning att skola och utbildning kan vara helt avgörande för barn och ungas tillvaro och framtid. Det grundläggande är förhållningssättet som handlar om att ha höga förväntningar på barn och ungas förmåga och samtidigt en stor medvetenhet kring deras situation och levnadsförhållanden. Fritiden kan fungera kompensatorisk för barn och unga som lever i olika form av social utsatthet. Vi kan göra mycket för att möjliggöra att fler barn och unga får tillgång och kan delta i olika kultur- och fritidsaktiviteter. Det är viktigt att behålla det lokala perspektivet och kanske framförallt se vad vi kan göra här och nu för att utjämna skillnader i uppväxtvillkor. Det är lätt att hamna i retoriska kullerbyttor och känsla av maktlöshet i frågan om barnfattigdom. Det är helt klart utifrån vårt statistiska underlag och erfarenheter från verksamheterna att det finns ett antal barn i vår stad som lever i både social och ekonomisk utsatthet. Medarbetare i staden har många kreativa och kloka idéer som kan utvecklas vidare, det görs redan mycket nu men systematik, kunskap och gemensamma åtgärder behöver utveckla. Frågan berör alla verksamheter och det behövs i vissa fall beslut och ställningstaganden på kommunövergripande nivå. En del åtgärder ryms inom budget och andra behöver ekonomisk förstärkning för att genomföras. Frågan om sociala investeringsfonder som har utretts av individ- och omsorgsförvaltningen är under beredning inför ställningstagande i kommunstyrelsen

23 Det handlar också om att sätta frågan högt på agendan och tydligt visa vilken angelägenhetsgrad den har i staden. Det handlar om hur vi pratar om den och i handling visar att frågan om våra barn och ungas livsvillkor är prioriterad. Vi behöver öka och sprida kunskap om barn och ungas tillvaro, och kommunicera kring beslut. Vissa åtgärder som görs för att utjämna skillnader kan uppfattas som negativa för föräldrar i allmänhet. En sådan åtgärd har till exempel beslutet om att alla aktiviterer ska vara helt kostnadsfria i förskola/skola varit, där en del föräldrar menar att barn går miste om saker, exempelvis att ta med egen matsäck eller utrustning till aktiviteter. En annan diskussion har uppstått kring skolfotografering, där kritik mot beslutet att inte ha fotografering på förskolor har framkommit. Det är viktigt att stadens samtliga verksamheter ser helheten och har ett barnperspektiv. Barn definierar sig ytterst sällan själva som fattiga och vi som arbetar i denna kontext måste ha kunskap för att inte marginalisera ytterligare. För Fokus barn och unga 2014 Anne-Charlotte Blomqvist Referenslista Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (2013) Malmös väg mot en hållbar framtid, hälsa välfärd och rättvisa Majblommans kommunundersökning Majkommun 2012 Näsman, E. (2012) Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv, Gothia förlag AB, Stockholm Rädda Barnen (2013) På marginalen Länkar: social-investeringsfond/ ae /09b+Peng-checkutredningen_ version_ pdf Salonen T, (2010) Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2010, Rädda Barnen Salonen T, (2012) Barns ekonomiska utsatthet årsrapport 2012:2, Rädda Barnen Socialstyrelsen (2013) Barns och ungas hälsa, välfärd och omsorg 2013, Edita Västra Aros, Västerås Statistiska centralbyrån (2009) Barns fritid, levnadsförhållande rapport 116 UD info 2006 (2010) Mänskliga rättigheter Konventionen om barns rättigheter. Regeringskansliet, Davidsons Tryckeri, Växjö 42 43