Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomisk utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomisk utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och"

Transkript

1 Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomisk utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i våra egna verksamheter och i övriga landet. Fokus har vi haft på att stärka det som fungerar, hitta nya åtgärder/aktiviteter och skapa delaktighet bland berörda. Barnfattigdom - ekonomisk utsatthet i Sundbyberg ATT UTJÄMNA SKILLNADER I LIVSVILLKOR BLAND BARN OCH UNGA

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet 4 Definition av begrepp 7 Rädda barnens årsrapport Barnperspektiv och ekonomisk utsatthet 11 Ekonomisk utsatthet i Sundbyberg 12 Olika aktörer i staden 13 Sundbyberg i siffror 14 Community Readiness Model (CRM) 25 Mycket görs redan nu i Sundbybergs kommunala verksamheter 26 Omvärldsbevakning - vad gör andra kommuner? 30 Vad kan vi göra i Sundbyberg? 34 Förslag på åtgärder/aktiviteter 35 Analys 40 Referenslista 43

3 Bakgrund FOKUS BARN OCH UNGA fick hösten 2011 ett nytt fokusområde utsett och ett uppdrag från stadens politiker via styrgruppen för Fokus barn och unga, om att kartlägga och därmed definiera hur det specifikt ser ut kring frågan om barnfattigdom i staden. Utgångspunkten var att kartlägga vad vi redan gör och kan göra mer av för att utjämna skillnader i livsvillkor för barn och unga. I budget 2012 med plan för 2013 var frågan om barnfattigdom särskilt prioriterad. Kartläggningen påbörjades våren 2012 och utfördes via den av styrgruppen utsedda arbetsgruppen. Underlaget sammanställdes och redovisades av samverkansledaren för Fokus barn och unga våren Styrgruppen beslutade därefter om att en fördjupad kartläggning ska genomföras och redovisas som rapport. Kartläggningen ska omfatta ett socioekonomiskt perspektiv där Sundbyberg jämförs i förhållande till andra liknande kommuner i form av fakta/statistik. Den ska också innehålla en omvärldsbevakning av frågan. Vad gör andra för att motverka barnfattigdom och utjämna skillnader i livsvillkor? Detta ska sedan kopplas till en analys som ligger till grund för vilka åtgärder vi kan göra här och nu och på sikt inom respektive nämnds uppdrag. 3

4 Barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet FRÅGAN OM BARNFATTIGDOM har under de senaste åren diskuterats och debatterats i både media och inom verksamheter som berör barn och ungas tillvaro. Debatten har spänt mellan att ifrågasätta om det överhuvudtaget existerar i Sverige, vad begreppet egentligen omfattar till att snarare tala om fattiga föräldrar kopplat till vårt socialförsäkringssystem etcetera. Det är helt klart en fråga som väcker mycket känslor och innehåller en moralisk dimension som varierar både över tid och med vilka grundläggande värderingar människor har. Själva benämningen har också varit föremål för diskussion och flera forskare, exempelvis Elisabet Näsman (2012), väljer att använda barnfattigdom och ekonomisk utsatthet synonymt. Det kommer också att göras i denna text. Barnfattigdom måste ses i sin kontext och för att kunna förstå, förebygga och åtgärda behöver helheten vägas in. En del berör den sociala dimensionen som handlar om delaktighet och utanförskap i både skola och fritid. Det är något forskningen belyser och som är central i de olika intervjuer som gjorts med både barn, unga och deras föräldrar. Det kan handla om många olika saker som att exempelvis inte kunna delta i aktiviteter, betala kursavgifter och busskort, känsla av skam och skuld etcetera, (Näsman E. 2012). I rapporten På marginalen (Rädda Barnen, 2013) talar barn och ungdomar om begränsningar i vardagen då de inte har samma möjligheter att delta i olika sammanhang. Enligt rapporten handlar det inte om aktiviteterna eller att ha speciella statusmarkörer utan om att få vara delaktig. Många barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet har svårt att låta barnen delta i fritidsaktiviteter, både på grund av avgifter och kostnader för utrustning. Det är också något som påverkar innehållet på loven då utflykter, semesterresor, läger med mera inte är möjligt att finansiera. Transporter är också något som nämns i många sammanhang och svårigheter att delta på olika sätt då barn/ ungdomar inte har busskort. Umgänget med vänner kan också begränsas exempelvis att mindre barn inte kan gå på kalas då det inte är möjligt att köpa present och att det inte går att bjuda igen med eget kalas. De som är äldre beskriver det svårt att umgås på grund av att vänner går på bio, fikar och gör annat som kostar pengar. Många intervjuer berör också barnens oro över föräldrarnas situation och att de själva inte alltid är tillräckligt förstående kring föräldrarnas ekonomiska läge. Det finns inget gemensamt mått för den sociala dimensionen, men exempelvis Statistiska centralbyrån har i rapporten Barns fritid (2009) visat på att barn som lever i ekonomisk utsatthet inte deltar i fritidsaktiviteter i samma utsträckning som jämnåriga. Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) lyfter också den sociala dimensionen. De menar att barn i ekonomisk utsatthet i Sverige sällan saknar mat och kläder, utan snarare drabbas av andra svårigheter som har konsekvenser både under uppväxten och för framtiden. Det kan exempelvis handla om trångboddhet och otrygghet i bostadsområdet. Skillnader i både fysisk och psykisk hälsa nämns också; även om skillnaderna är små är det till nackdel för barn som lever i ekonomisk utsatthet. I rapporten nämns också att ekonomisk utsatthet är något som barn till ensamstående föräldrar eller barn till föräldrar som är utrikesfödda drabbas särskilt hårt av. 4 5

5 Definition av begrepp BARNFATTIGDOM KAN DEFINIERAS på flera sätt och är ett relativt begrepp. Det ser alltså olika ut beroende av i vilket land och vilken tid man lever. Att mäta förekomsten av barnfattigdom på ett enda sätt är inte vedertaget, vilket ökar komplexiteten ytterligare då frågan diskuteras. Det mått som i första hand kommer att förekomma i textens diagram är det som handlar om relativ fattigdom som är EU:s fattigdomsmått, vilket innebär andel hushåll som har lägre inkomst än sextio procent av landets medianinkomst (Salonen T. 2010). År 2011 låg medianinkomsten i landet på lite drygt kr/år. Rädda Barnen använder sig av ett så kallat absolut mått där man satt samman två delmått, låg inkomststandard och försörjningsstöd. Att leva i barnfattigdom räknas i enlighet med detta de familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd (Salonen T. 2012). I de fall som måttet används i denna text kommer det tydligt framgå. 7

6 Rädda barnens årsrapport 2012 RÄDDA BARNEN ÄR DE som kontinuerligt följer utvecklingen kring barnfattigdom och de har sedan 2002 genomfört studier om barns uppväxtvillkor. Rapporterna skrivna av professor Tapio Salonen ger en bild av de förändringar som skett kring barns välfärd; den senaste redovisar utvecklingen till och med 2010 (observera att Rädda barnen använder måttet absolut fattigdom vilket inte är detsamma som används i de kommande diagram som redovisas framåt i texten). Några av huvudresultaten från årets rapport visar sammanfattningsvis: Till skillnad från barn med sammanboende föräldrar där det har skett en viss minskning av barnfattigdomen från 2009 till 2010, har det för barn till ensamstående föräldrar skett det motsatta då den ekonomiska utsattheten har ökat. Bland barn till ensamstående föräldrar är barnfattigdomen tre gånger så hög (28,5 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent) år Skillnader mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är stora. Nästan var tredje barn med utländsk bakgrund lever i ekonomisk utsatthet (31,2 procent), jämfört med barn med föräldrar som är födda i Sverige (6,0 procent). Att ha en ensamstående förälder med utländsk bakgrund förstärker ytterligare riskerna för ekonomisk utsatthet. Mer än hälften av alla barn (54,1 procent) till ensamstående förälder med utländsk bakgrund levde i ekonomisk fattigdom Till skillnad från endast 2.4 procent av alla barn som bodde med sina båda svenskfödda föräldrar, vilket pekar på mycket ojämlika ekonomiska villkor. Det finns en stor variation i landets kommuner när det gäller barnfattigdomfrån 4 procent i Täby till 32,7 procent i Malmö (Sundbyberg 15 procent). Variationen är ännu större mellan storstädernas stadsdelar som visar stora ekonomiska klyftor. För en mer omfattande genomgång av begrepp och resultat se Rädda Barnens årsrapport 2012:2 (Salonen T, 2012.) 8 9

7 Barnperspektiv och ekonomisk utsatthet I ENLIGHET MED FN:s KONVENTION om barnets rättigheter har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling (artikel 27). Den förstärks också med andra artiklar som handlar om barns rätt till fritid och att delta i såväl kulturell, konstnärlig och annan fritidsverksamhet (artikel 31). Konventionen är inriktad på individen och handlar om mänskliga rättigheter. Den är universell och gör barns tillvaro till en internationell angelägenhet. Genom att Sverige har ratificerat den så har vi en skyldighet att se till barns bästa utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar såväl det ekonomiska, sociala och kulturella, som de politiska och medborgerliga rättigheterna (UD INFO, 2006). En del i forskningen sätter fokus på barnet snarare än föräldrarnas förmåga och möjlighet att försörja barnen. Detta är ett viktigt perspektiv då debatten kring barnfattigdom tenderar att i första hand handla om föräldrarna och huruvida de arbetar eller inte. Näsman (2012) problematiserar kring frågan om moral, skam och skuld då föräldrar, som inte lever upp till vår gängse bild av vad som är vår samhälleliga plikt, värderas som sämre än andra medborgare. Hon lyfter frågan ur ett barnperspektiv, vilket ger frågan ytterligare komplexitet. Andra som också väljer att sätta ljuset på barnet och ge ett inifrånperspektiv är Majblomman som gör årliga kommunrapporter. I kommunundersökningen Majkommun 2012 lyfter de olika perspektiv, bland annat det som handlar om ansvar. De menar att barnfattigdom är en fråga för hela kommunen och inte bara för socialtjänsten. De belyser också här- och nu perspektivet. Barn som lever nu kan inte vänta på långsiktiga politiska förändringar utan behöver ha det bra nu. Då kan små åtgärder exempelvis matsäck från förskola/skola vid utflykter och olika former av gratis fritidsaktiviteter göra stor skillnad. 11

8 Ekonomisk utsatthet i Sundbyberg Olika aktörer i staden GENOM DEN KARTLÄGGNING som tidigare gjorts i staden kan det konstateras att ekonomisk utsatthet märks på flera olika sätt. Sundbyberg avviker inte från vad andra kommuner uppger vara områden där ojämlikhet i uppväxtvillkoren är synligt. De olika kommunala verksamheterna uppfattar svårigheter för barn och unga och ger en rad olika exempel kopplade till de områden där de möter vår unga befolkning. Några exempel på vad som nämnts är trångboddhet, vilket bland annat påverkar studierna och möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, både på grund av avgifter och dyra SL-kort, är något som många uppger vara en svårighet. Att närvaron på förskola och i fritidsverksamhet är hög även under semestertid och att barn inte får någon semester är ytterligare något som tolkas som tecken på ekonomiska svårigheter. Det finns en mängd olika exempel där barn och ungas tillvaro skapar frågor och tankar kring hur vi på olika sätt kan bidra till mer jämlika uppväxtvillkor. ÄVEN ANDRA VERKSAMHETER som inte kommunen driver uppger att de möter barnfamiljer, i synnerhet ensamstående föräldrar och familjer som inte är födda i Sverige, som lever i ekonomisk utsatthet. En del vill eller vågar inte av olika skäl ha kontakt med myndigheter. Flera av frivilligorganisationerna i Sundbyberg, exempelvis kyrkor och föreningar arbetar aktivt med att stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Frälsningsarmén i Sundbyberg är ett exempel där de bland annat har stöttat ett antal ensamstående mammor under några år. Stödet som utgår är både ekonomiskt och socialt och kan vara i form av mat, kläder, pengar och bidrag till aktiviteter. Frälsningsarmén är noga med att sätta biståndet i ett större sammanhang för att jobba långsiktigt med en hållbar förbättring. Svenska kyrkan lyfter också det sociala stödet som en viktig del men menar samtidigt och att de inte ska ta över socialtjänstens arbete. Under perioden september 2012 till juli 2013 har de gjort fondutbetalningar till cirka 30 hushåll med barn. Kyrkan kan bevilja fondmedel maximalt var sjätte månad. De vill också understryka att siffrorna bara visar en liten del av den utsatthet som de möter samt att kyrkans medel inte räcker till, utan att de också hjälper till att söka fondmedel från andra håll

9 Sundbyberg i siffror ARBETSLÖSHET I PROCENT Arbetslöshet, % 12,0 10,0 Botkyrka Huddinge VI HAR VALT UT ÅTTA kommuner i länet för att jämföra med Sundbyberg i siffror. Hela länet finns också med som en jämförande variabel. De kommuner vi jämför oss med är dels två grannkommuner, Solna och Sollentuna. Upplands Väsby finns med då vi ofta jämförs med dem och resterande kommuner är utvalda då de har samma eller nära socioekonomiska förutsättning enligt den klassificering som Socialstyrelsen gör i Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd. Förutsättningarna bygger på uppgifter från SCB. Våra jämförelsekommuner har följande socioekonomiska klassificering 2013 SOLLENTUNA 2 SOLNA 3 UPPLANDS VÄSBY 5 JÄRFÄLLA 6 SUNDBYBERG 7 HUDDINGE 7 SIGTUNA 7 BOTKYRKA 8 SÖDERTÄLJE 8 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Upplands Väsby Föräldrars ekonomiska situation påverkar i hög grad barn och ungas livsvillkor. Att föräldrar har jobb och försörjning blir en viktig förutsättning för hur tillvaron för familjens tillvaro ser ut. Källa: Kolada 14 15

10 Sundbyberg har en historiskt hög flyktinginvandring och 2013 års placering, tredje högsta i länet, räknat på befolkningsmängd och femma i faktiska tal, är ungefär samma placering som Sundbyberg brukar hamna på. INVÅNARE MED HÖGST GRUNDSKOLEUTBILDNING, ANDEL (%) Invånare med högst grundskoleutbildning, andel (%) 26,0 21,0 16,0 11,0 6, Botkyrka Huddinge Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Upplands Väsby ANTAL MOTTAGNA FLYKTINGAR / 1000 INVÅNARE Botkyrka Huddinge Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Upplands Väsby Källa: SCB Arbetslöshet hänger ihop med flera faktorer, en utav dem är utbildning, men frågan är komplex och rymmer många olika orsaker. Det vi ser är att trots att utbildningsnivån höjs så ökar arbetslösheten. Källa: Kolada Källa: SCB De flyktingar som bosätter sig i Sundbyberg bor i stor utsträckning hemma hos släkt eller andra landsmän. Förra årets höga asylinvandring, som främst berodde på kriget i Syrien, har inte påverkat Sundbyberg i samma utsträckning som till exempel Södertälje. Däremot avspeglar sig kriget i Syrien i kommunen i form av en generell ökning av flyktinginvadringen, precis som i riket i stort

11 Inom EU används fattigdomsmåttet relativ fattigdom(se definition under rubrik definition av begrepp ). Sundbyberg har ett stadigt ökande antal invånare som ligger inom ramen för det som kallas relativ fattigdom och staden ligger också betydligt högre än både länet och riket. Det statistiska underlaget nedan är hämtat från SCB om inget annat uppges. ANTAL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED INKOMST MINDRE ÄN 60 PROCENT AV SAMTLIGA I SUNDBYBERG, % 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Barn 0-17 år i familjer med inkomst mindre än 60 procent av samtliga, % Stockholms län Upplands-Väsby Järfälla Huddinge Botkyrka Sollentuna Södertälje Sundbyberg Solna Sigtuna Hela riket BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED INKOMST MINDRE ÄN 60 PROCENT AV SAMTLIGA, % Både Rädda Barnens årliga rapporter och andra undersökningar visar att vissa grupper i befolkningen är särskilt drabbade av ekonomisk utsatthet. Bakgrundsfaktorer som att vara ensamstående förälder och/eller ha utländskt ursprung påverkar i hög grad. Skillnader mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är stora. Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen av begreppet finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik (MIS 2002:3). Definitionen av begreppet ändrades Tidigare ingick även inrikes födda personer med en utrikes född förälder i begreppet

12 Antal barn 0-17 år i relativ fattigdom i Sundbyberg ANTAL BARN 0-17 ÅR I RELATIV FATTIGDOM I SUNDBYBERG Andel barn 0-17 år i familjer med inkomst mindre än 60 procent av samtliga ensamstående i Sundbyberg, % ANDEL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED INKOMST MINDRE ÄN 60 PROCENT AV SAMTLIGA ENSAMSTÅENDE I SUNDBYBERG, % Antal barn 0-17 år i relativ fattigdom i Sbg 60,0 40,0 20,0 0, Att ha en ensamstående förälder med utländsk bakgrund förstärker ytterligare riskerna för ekonomisk utsatthet. Samtliga familjer Svensk bakgrund En förälder m utländsk bakgrund Vi har högre relativ fattigdom än genomsnittligt i riket, trots detta har vi samma snitt som riket på andel som får ekonomiskt bistånd. ANTAL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Andel barn 0-17 år i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, samtliga, % Stockholms län Upplands-Väsby Järfälla Huddinge Botkyrka Sollentuna Södertälje Sundbyberg Solna Sigtuna Hela riket LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND, SAMTLIGA, % Det är tydligt att de barn som drabbas i högst grad av ekonomisk utsatthet är de som är utrikes födda (nyanlända). Den genomsnittliga etableringstiden i Sverige är sju år, sedan börjar skillnaderna jämna ut sig

13 Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. I syfte att förbättra möjligheterna för dessa barn att delta i fritidsaktiviter aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2014 att införa en fritidspeng. Avsikten är att fritidspengen ska rikta sig till barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre under det senaste året. Fritidspengen föreslås regleras i socialtjänstlagen. Om detta förslag genomförs kan det underlätta för den grupp barn som lever i familjer med långvarigt bistånd, men det påverkar dock inte hela den grupp som lever i relativ fattigdom. Det är stor skillnad på hur många barn som lever i relativ fattigdom och hur många som lever i familjer som får långvarigt bistånd. Det är därför viktigt att också tänka kring vilka åtgärder som görs för att utjämna skillnader, då endast en liten del av den utsatta gruppen går att nå via ekonomiskt bistånd. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Andel barn 0-17 år i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd i Sundbyberg av samtliga, % ANDEL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND I SUNDBYBERG AV SAMTLIGA, % Svensk bakgrund En förälder med utländsk bakgrund Två föräldrar med utländsk bakgrund Utrikes födda Andel barn 0-17 år i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd i Sundbyberg, ensamstående, % ANDEL BARN 0-17 ÅR I FAMILJER MED LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND I SUNDBYBERG, ENSAMSTÅENDE, % Svensk bakgrund En förälder med utländskt bakgrund Utrikes födda JÄMFÖR RELATIV FATTIGDOM OCH LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Jmf relativ fattigdom och långvarigt ekonomiskt bistånd Andel barn i relativ fattigdom, Sbg Andel barn i relativ fattigdom, Sthlm län Andel barn i relativ fattigdom, riket Andel barn med långv ek bist, Sbg Andel barn med långv ek bist, Sthlm län Andel barn med långv ek bist, riket 22 23

14 Vi vet idag genom forskning att utbildning är en skyddande faktor för alla former av utsatthet. Sundbybergs elever går i många olika skolor, vilket är något som måste vägas in i resultatet nedan. Det betyder att en grupp elever går i skolor utanför staden och de nås inte av de eventuella åtgärder och interventioner som görs i våra kommunala skolor i staden. Bilden nedan visar våra boende oavsett var de går i skolan. En positiv utveckling som inte framgår av diagrammet nedan är att resultaten för eleverna i Sundbybergs skolor har gått uppåt under Community Readiness Model (CRM) Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, andel (%) ELEVER I ÅK 9 SOM UPPNÅTT MÅLEN I ALLA ÄMNEN, ANDEL (%) 90,0 85,0 Botkyrka Huddinge 80,0 75,0 70,0 65,0 60, Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Upplands Väsby Källa: Kolada GYMNASIEELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL UNIVERSITET Gymnasieelever OCH HÖGSKOLA, med grundläggande ANDEL (%) behörighet till universitet och högskola, andel (%) 95,0 Botkyrka 90,0 Huddinge Järfälla 85,0 80,0 75,0 Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje 70,0 Upplands Väsby Källa: Kolada COMMUNITY READINESS MODEL (CRM)- beskriver en organisations förändringsbenägenhet. Utgångspunkten är att mäta hur medveten och redo en organisation och dess ledande aktörer är till att börja arbeta med ett specifikt ämnesområde. Detta mäts genom intervjuer som kopplas till olika dimensioner, vilka är utsedda och gäller för alla olika frågor som undersöks med hjälp av modellen. Inom Fokus barn och unga använder vi verktyget som ett sätt att följa upp processen i vårt arbete. Då arbetet inom fokusområdet barnfattigdom påbörjades i början av 2012 gjordes en mätning av hur förutsättningarna såg ut för att kunna arbeta med området. Resultatet visar bland annat på att det saknas kännedom om frågan och att det behövs en ökad medvetenhet om vad som konkret ska och kan göras inom området

15 Mycket görs redan nu i Sundbybergs kommunala verksamheter FOKUS BARN OCH UNGA är en samverkansorganisation i staden som bland annat syftar till att främja god hälsa på lika villkor för barn och unga. Processen involverar både berörda förvaltningar och externa aktörer. Samverkan utvecklas utifrån olika perspektiv genom både främjande, förebyggande och riktade insatser. Arbetet avgränsas i fokusområden som på olika sätt identifierats att vara angelägna att utveckla för barn och ungas tillvaro. Genom de olika fokusområdena och dess innehåll stärks flera av de faktorer som anses vara viktiga för att utjämna skillnader i livsvillkor; bland annat utvecklas stadens kunskap i barns rättigheter, delaktighet och inflytande. Ett annat exempel är det pilotprojekt som startat på en av stadens förskolor där en intensiv satsning görs med de insatser och metoder vi vet främjar hälsa och förebygger psykisk ohälsa. Förskola och skola har en stor betydelse för att utjämna skillnader och säkra viktiga skyddande faktorer i barn och ungas uppväxt. Vår förskola och skola är sedan årsskiftet 2011/2012 helt avgiftsfri vad det gäller alla kostnader för aktiviteter. Det innebär bland annat att alla barn/elever ska kunna delta i all verksamhet utan att särskild utrustning ska tas med hemifrån, matsäck, kostnader för utflykter med mera. Inom förskola och skola finns flera olika sätt att utjämna skillnader i livsvillkor. Det görs i det dagliga arbetet kopplat till läroplanen. Såsom i språkutvecklingsprojekt, matematiksatsning, Stegvis (socialt emotionellt arbete som är integrerat på stadens alla kommunala förskolor). Det sker också i övergripande jämställdhetsarbete och vid mer praktiska åtgärder som läxhjälp, låneutrustning och klädbytardagar. Sedan våren 2013 finns också en förskola som är öppen både kvällar, nätter och helger. Det finns en rad andra insatser som både görs systematiskt och annat mer som en kompensatorisk insats vid behov. Det kan till exempel handla om ett genomtänkt förhållningssätt i samtal om lov, födelsedagar, etcetera eller att det serveras extra mycket frukost och det finns kläder och liknande att låna. Fritiden är central och kan många gånger fungera skyddande för barn och unga. Verksamheterna som bedrivs inom staden är en viktig arena med stora möjligheter att utveckla skyddsfaktorer för att stärka de barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet. Kultur- och fritidsförvaltningen omfattar många olika verksamheter och områden, såsom mötesplatser för barn och ungdomar, fältsekreterare, bibliotek, simhall, musikskola, ungdomsmottagning, samordning av stadens folkhälsoarbete, idrottsanläggningar, föreningsbidrag och Kulturcentrum. Utifrån förvaltningens breda uppdrag och stora verksamhetsområde görs väldigt mycket redan idag. Kostandsfri öppen verksamhet, syskonrabatt i musikskolan, simskola för alla elever i årskurs två, utdelning av badbiljetter, via bland annat BVC och ungdomsmottagningen, samt olika satsningar inom biblioteket är bara några exempel. Kultur och fritid arbetar också med något kallat kulturgaranti där barnoch utbildningsförvaltningen ger en summa per elev för att det ska erbjudas och arrangeras kultur för elever i skolan. Folkhälsouppdraget inom staden tar sin utgångspunkt i det övergripande målet för folkhälsa, vilket är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ekonomisk och social trygghet är en av de grundläggande förutsättningarna för att förebygga och utjämna skillnder i uppväxtvillkor

16 Individ- och omsorgsförvaltningen möter en målgrupp där barn och unga på olika sätt har svårigheter och lever i social utsatthet. Insatser görs för att stärka det som man inom forskningen kallar skyddsfaktorer, då vi idag vet att goda relationer i familjen, skola och utbildning och en meningsfull fritid verkar skyddande. Det görs också en särskild satsning på de barn och unga som är placerade i familjehem, genom att förvaltningen anställt en speciallärare som stöd för deras skolgång. Något som på sikt kan omfatta även andra barn och unga som är föremål för insatser. Det görs också vissa åtgärder kring fritiden. Den del av stadens folkhälsoarbete som bedrivs genom Fokus barn och unga, exempelvis drogförebyggande, föräldrastöd med mera, samordnas och ingår också i förvaltningens uppdrag. Förvaltningen ansvarar också för den delen som handlar om ekonomiskt bistånd. Det finns en lagstadgad skyldighet kring försörjningsstöd och ekonomisk trygghet. Försörjningsstödet är reglerat och i första hand tänkt som ett tillfälligt bistånd. Enheten gör också en del specifika åtgärder, de familjer med minderåriga barn som varit socialbidragsberoende en längre tid kan ansöka om kostnader för semester på en enklare basnivå. Barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd ska ges möjlighet till viss sommar- ledighet från förskola/fritidsverksamhet. Inkomster från sommarjobb för skolungdomar påverkar inte familjens försörjningsstöd. Det finns också ett specifikt vräkningsförebyggande arbete för barnfamiljer. Kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen har inte barn och unga som huvudsaklig målgrupp, däremot finns många föräldrar inom verksamhetsområdet. Förvaltningen gör flera olika åtgärder som påverkar barns tillvaro, de flesta riktade mot föräldrar kring språk, arbete och utbildning om vårt samhällssystem. En annan stor insats från förvaltningen är att erbjuda och ordna sommarjobb åt stadens alla ungdomar från årskurs nio till två år i gymnasiet

17 Omvärldsbevakning - vad gör andra kommuner? TROTS ATT FRÅGAN om barnfattigdom inte är ny så är det väldigt olika hur och om den hanteras i landets olika kommuner. Enligt Majblommans kommunrapport 2012 är det endast elva av landets kommuner som anger att de har en plan för att bekämpa barnfattigdom och ytterligare sexton som anger att de planerar för eller håller på att ta fram en plan. De finns också svårigheter att få fram samlad information hos kommunerna då arbetet inte är systematiserat i någon högre grad. Några exempel finns att tillgå: Botkyrka har satsat på breda insatser, bland annat att halvera avgiften till kulturskolan och göra stora satsningar på kultur med avgiftsfria regelbundna arrangemang under året. Det finns också något som kallas Botkyrkas kulturella allemansrätt som handlar om vad alla elever i grundskola får ta del av under skoltiden. Inom skolan är det beslutat att alla elever mellan årskurs sju och tre på gymnasiet får en dator. Resurser till skolan fördelas utifrån olika kriterier och viss del är avsatt för vissa områden. Frukost serveras på en del skolor för fem kronor. De har precis som Sundbyberg beslutat om avgiftsfri förskola/skola då det gäller aktiviteter och liknande. Socialtjänsten gör också åtgärder som extra försörjningsstöd med 2500 kr/barn till familjer som levt på bistånd i tio månader; det kan exempelvis gå till föreningsavgifter. Det ges också bidrag till internetkostnader för barnfamiljer. Lerum har särskilda riktlinjer för barnfamiljer som har försörjningsstöd som omfattar allt ifrån dator/bredband, sommaraktiviteter, bidrag till studenten för fest och kläder, skolfoto, julpeng med mera. De gör generösa bedömningar som sker utifrån att försörjningsstöd uppburits under sex månader. Lerum arrangerar också kostnadsfria sommarläger för yngre barn och familjecentralen är öppen hela sommaren och arrangerar utflykter i samarbete med kyrkan. I Ludvika har Rädda Barnen startat ett fritidsbibliotek där både barn och föräldrar kan få låna utrustning såsom skridskor, skidjackor och liknande. Utrustningen är omärkt så att det inte syns att den är lånad. Västerås arbetar sedan några år tillbaka med flera olika initiativ för att motverka barnfattigdom. De gör insatser både på generell nivå och mer specifik och utgår från en kartläggning som gjordes för några år sedan. Kommunstyrelsen avsatte under 2012 extra medel till åtgärder för att underlätta situationen för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Medel gick till bland annat extra utbetalningar för barns fritidsaktiviteter, klädbidrag vid studentfirande och extra medel till jul för de som levt på försörjningsstöd i tre månader. Övriga åtgärder handlar om bland annat skolluncher för dem som går på sommarskola, sommaraktiviteter och gratis transporter med bussar. De har också ett prioriterat arbete kring konventionen om barns rättigheter. I Malmö har en kommission på uppdrag av kommunstyrelsen arbetat fram en rapport om social hållbarhet som omfattar ett antal olika förslag för att minska ojämlikhet i hälsa. Rapporten berör samhällsstrukturer och har 30 31

18 en vetenskaplig underbyggnad där fem olika perspektiv varit vägledande. Ett utav förslagen handlar om sociala investeringar och att göra en synvända i frågan om att se sociala insatser och satsningar som investeringar istället för kostnader (Malmös väg mot en hållbar framtid, hälsa, välfärd och rättvisa, 2013). Rapporten är omfattande och kan av utrymmesskäl inte återges i detta sammanhang. Åtgärderna bygger på att utveckla social hållbarhet genom att förbättra hälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Utredningen har ett helhetsperspektiv och det är därför svårt att ta ut och redogöra för enskilda delar. Rapporten ger ett bra och viktigt kunskapsunderlag som kan vara till hjälp för det fortsatta arbetet kring att utjämna skillnader i livsvillkor. I rapporten förordas och förklaras exempelvis vikten av att se sociala investeringar som något som skapar resurser, inte kostnader. Kommissionen ger bland annat förslag på att skapa sociala investeringsfonder, vilket är något man har prövat i Norrköping. Läs vidare på: På Island har de lyckats vända en negativ trend av riskbeteende hos unga genom en rad olika åtgärder. Bland annat genom ett subventionerat fritidskort med syftet att skapa social jämlikhet och därmed göra det möjligt för alla barn, oavsett sociala och ekonomiska förhållanden, att delta i organiserade fritidsaktiviteter. Åtgärden bygger på forskning om fritiden och organiserade ledda aktiviteter som en skyddande faktor för olika sociala riskbeteenden. Läs vidare på: I Järfälla har man gjort en grundlig genomgång och även förslag samt kostnader för att införa ett liknande system som på Island. Läs vidare på:

19 Vad kan vi göra i Sundbyberg? Förslag på åtgärder/ aktiviteter UPPDRAGET KRING FRÅGAN om barnfattigdom från styrgruppen för Fokus barn och unga har utvecklats i en lärande process. Arbetet har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i våra egna verksamheter och i övriga landet. Fokus har vi haft på att stärka det som fungerar, hitta nya åtgärder/ aktiviteter och skapa delaktighet bland berörda. Samverkansledaren för Fokus barn och unga har lett utredningsarbetet och den workshop vars resultat arbetats in i utredningen. De förslag på åtgärder/aktiviteter som utredningen gör är processade i en workshop där olika representanter från stadens egna verksamheter, samt några frivilligorganisationer deltagit. En del av förslagen handlar om mer strukturella frågor och en del om åtgärder här och nu. Det är viktigt att väga in båda perspektiven då de mer långsiktiga strukturella åtgärderna kan göra det bättre framåt, men inte hjälper barn och unga i deras liv just nu. Förslagen varierar också såtillvida att vissa ryms inom befintlig budget och andra kräver att nya kostnader hanteras. Flera förslag berör sociala investeringsfonder, en utredning om detta har gjorts i staden under våren I budget 2013, beslutad av kommunfullmäktige, fick individ- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en social investeringsfond i staden. Syftet med fonden är att förebygga en framtida social och ekonomisk marginalisering av barn och unga genom olika former av stödjande insatser under deras uppväxt. Individ- och omsorgsnämnden har överlämnat ärendet för vidare beredning i kommunstyrelsen. DE FÖRSLAG SOM ARBETATS fram har processats av styrgruppen för Fokus barn och unga. Styrgruppen ansvarar för att följa upp de fem prioriterade områdena i rapporten. Övriga åtgärder/insatser hanteras i respektive nämnds internbudget utifrån vad som är möjligt att prioritera i verksamhetsplanen. Varje förvaltning äger ansvaret för de områden som kan kopplas till den egna verksamheten, dock är styrgruppens prioriteringar de som i första hand ska hanteras. FÖLJANDE OMRÅDEN HAR PRIORITERATS ATT ARBETA VIDARE MED: I ärendeberedning ska alltid barnperspektivet beaktas och beskrivas i tjänsteskrivelser. Bevaka barnperspektivet i alla frågor som berör barn. Nej Social investeringsfond, en intensiv satsning på nyanlända för att korta tiden för etablering (nu sju år i genomsnitt). Genom en kortare etableringstid kan kostnader för ekonomiskt bistånd minska på lång sikt. Åtgärden kan utvecklas mer genom att exempelvis anställa långtidsarbetslösa (bidragsberoende) med lämplig kompetens som lotsar inom den egna kulturkretsen. Ja 34 35

20 Ökad kunskap om barn och ungas situation och livsvillkor Att få en förbättrad kunskap och förståelse som leder till ett bättre förhållningssätt. Åtgärden kan omfatta flera dimensioner med fördjupning av olika teman och också öka delaktigheten bland stadens barn och unga där erfarenheter kan samlas in genom fokusgrupper och liknande. Det pågår en del inom detta åtgärdsområde bland annat inom Fokus barn och ungas uppdrag, men det saknas en samlad kunskap och information. De enskilda verksamheterna kan också ta större ansvar i frågan. Ett sätt kan vara att skugga kollegor på olika arbetsplatser. Nej SL kort till elever, förslag till alla alternativt behovsprövat. Jämna ut skillnader och enklare att resa till och från skolan och fritidsaktiviteter. Ja Kostnadsfria aktiviteter på loven. Upplevelse, sysselsättning, träffa kompisar. Aktiviteterna kan vara olika några pågå över längre tid men ska ske i samverkan mellan olika verksamheter i staden både kommunala och frivilliga. Ja ÖVRIGA FÖRSLAG Social investeringsfond, skapa tillgång till fritidsaktiviteter med nolltaxa i exempelvis badhus, parklek, utökad fritidsgårdsverksamhet. Minska utsatthet och minska effekter av trångboddhet Ja Social investeringsfond En gemensam pott pengar (även tillsammans med polis och landsting) som ska gå till förebyggande verksamhet som riktar sig till alla barn i utsatta situationer Ja Riktlinjer för ekonomiskt bistånd med barnperspektiv. Minska konsekvenser och effekter av barnfattigdom. Eventuellt Uppföljning av kostnadsfri förskola och skola. Ökad kunskap och synliggöra konsekvenser, likvärdighet med mera Nej En person ska vid varje mötestillfälle i alla kommunala verksamheter utses för att särskilt bevaka barnets behov. Bevaka barnperspektivet i alla frågor som berör barn. Nej Handlingsplan kring arbetet med att utjämna skillnader i livsvillkor och motverka barnfattigdom. Synliggöra hur våra verksamheter kan förebygga barnfattigdom. Vi ska nå riksgenomsnittet. Det ska vara mätbart för att se vilka aktiviteter som är verkningsfulla Nej Vidareutveckla samarbetet med näringslivet i staden Att hitta fler arbetsplatser, som ökar möjligheten för alla att få arbete vilket ger färre fattiga familjer/barn. I ett tidigt skede då företag etablerar sig i Sundbyberg ska de informeras om att kompetensoch arbetsmarknadsförvaltningen finns. Nej 36 37

Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomisk utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och

Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomisk utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomisk utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i våra egna verksamheter och i övriga landet.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Regeringskansliet: Remiss - PM Förslag till avskaffandet av fritidspeng i socialtjänstlagen (2001:453)

Regeringskansliet: Remiss - PM Förslag till avskaffandet av fritidspeng i socialtjänstlagen (2001:453) ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0246 Regeringskansliet: Remiss - PM Förslag till avskaffandet av fritidspeng i socialtjänstlagen (2001:453)

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa

Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa Rapportsammandrag Stadsrevisionen 15 november 2016 Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer Inledning I dag råder stark efterfrågan på lediga bostäder i Göteborg.

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd

Uppföljning ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-01-18 Diarienummer AMN-2017-0002 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 24 23 MAJ 2012 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-15 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten BARNENS KRISPAKET Arbetslösheten stiger, skyddsnäten brister, fattigdomen växer. Det talas om branscher, aktiekurser och räntor. När familjer blir arbetslösa riskerar barns trygghet att slås sönder. De

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-02 Handläggare Samuel Svan Telefon: 08 508 24 836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från Kommunstyrelsen

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) avseende avskaffande av bestämmelserna om fritidspeng

Remisspromemoria om förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) avseende avskaffande av bestämmelserna om fritidspeng Promemoria 2015-05-13 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Kansliråd Karin Stillerud Telefon 08 405 34 17 Mobil 072 530 59 04 Telefax 08 10 36 33 E-post karin.stillerud@regeringskansliet.se

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges

Läs mer

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-11-03 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) 2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR BARN I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL

Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR BARN I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR BARN I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-01-04, 26 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-04 ANSVAR

Läs mer

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15

Läs mer

Barnperspektivet vad gäller ekonomiskt bistånd Motion av Tomas Rudin (s) (2007:19)

Barnperspektivet vad gäller ekonomiskt bistånd Motion av Tomas Rudin (s) (2007:19) Utlåtande 2008: RVII (Dnr 325-1832/2007) Barnperspektivet vad gäller ekonomiskt bistånd Motion av Tomas Rudin (s) (2007:19) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2007:19)

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-27 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ansökan om statsbidrag för utveckling

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Handlingsplan för barnens bästa i Forshaga kommun

Handlingsplan för barnens bästa i Forshaga kommun Handlingsplan för barnens bästa i Forshaga kommun En fördjupad fattigdom med ökade klyftor mellan olika grupper barn, leder till att barn hamnar i utanförskap och tvingas växa upp i samhällets marginaler.

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-01-13 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län B A K G R U N D Det här är en plan och ett styrdokument för hur kommunerna som samverkar via Centrum för samhällsorientering

Läs mer

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom -Vad kan och bör man göra för att minska Malmöbarns ekonomiska utsatthet? Spridningskonferensen 10 september 2013 Anna Angelin Tapio Salonen Intervjuer med

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer