Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor Sammanfattning Socialnämnden har gett socialförvaltningen i uppdrag att utreda barnfattigdomen i Håbo kommun. På socialförvaltningens initiativ har en arbetsgrupp bildats med representanter från socialförvaltningen, bildningsförvaltningen och elevhälsan för att utreda barnfattigdomen i Håbo kommun. Utredningen siktar både på att identifiera och minska den utsatta gruppen men också att ta fram åtgärder som minskar konsekvenserna av den ekonomiska utsattheten för barnen i målgruppen. Arbetsgruppens utredningsarbete har bland annat resulterat i en konferens hösten 2012 för politiker och tjänstemän. En lägesrapport som beskriver problembilden har också tagits fram. Lägesrapporten lyfter fram skola och barnomsorg som en plats där ekonomisk utsatthet bland barn märks av genom både direkta och indirekta kostnader, t.ex. i samband med friluftsdagar och studieresor då föräldrarna bland annat kan ombeds bidra med utrustning, ombyteskläder och matsäck. Inom ramen för arbetsgruppens arbete har ansvariga inom skol- och bildningsförvaltningen fått uppdraget att se över riktlinjer och policys gällande elevers avgifter i skolan, till exempel vid skolresor och insamling till klasskassan. Som underlag i detta arbete har enkätfrågor gått ut till föräldrar med barn i kommunal förskola, grundskola och fritids, elever i kommunens gymnasieskola och i huvudsak pedagogisk personal inom skol- och i bildningsförvaltningen. Undersökningen om dolda kostnader i förskola och skola i Håbo kommun genomfördes i mars 2013 och fick ett stort gensvar från vårdnadshavarna, med över 800 svar. Svaren från vårdnadshavarna fördelade sig på 260 svar från dem med barn i förskolan, 322 svar från dem barn i grundskolan och 224 från dem med barn i både förskolan och skolan.. Övriga svarsfrekvenser var låga. Personalenkäten besvarades av 88 och elevenkäten bland gymnasieelever i tredje årskursen av 36 elever. Av svaren framgår att det finns kostnader som många föräldrar och elever upplever att de förväntas bidra med till förskolan och skolan. Några exempel

2 TJÄNSTESKRIVELSE 2(6) är frukt, matsäck och pengar vid utflykter. Man uppmanas även att ta med utrustning, vanligen hjälm eller pulka, men även skridskor, cykel eller skidor. På friluftsdagar erbjuds i grundskolan aktiviteter som kan kosta över 300 kronor, som skidåkning i Romme. Kostnadsfria alternativ erbjuds då också. På gymnasiet får eleverna egna datorer men tar i flera fall själva med sig skrivmaterial och miniräknare att använda i undervisningen. Förväntningarna/kraven tycks inte lika stora för barnen i förskolan, det är då barnen kommer till skolan och interaktionen med omvärlden ökar som också kostnaderna för föräldrarna blir större. Av svaren framgår också att det finns stora skillnader mellan förskolor och skolor, men även inom samma skola där vissa föräldrar eller gymnasieelever inte behöver bidra med vare sig frukt, utrustning eller pengar hemifrån medan andra uppger att de i varierande grad förväntas stå för detta. Både bland föräldrar, elever och bland personal ökar uppmärksamheten kring att det finns barn och elever från ekonomiskt utsatta familjer då barnen finns i skolan jämfört med i förskolan. På frågan om vad vårdnadshavarna tycker att verksamheten kan göra för att kompensera för dessa barn ger de varierade svaren uttryck för ett komplext problem, utan enkla lösningar. Vissa anser att man inte vill att de utsatta barnen ska bli åsidosatta eller utpekade, samtidigt som man tycker att förskolan och skolan inte helt kan upphöra med utflykter och aktiviteter för barnen. Vissa föreslår åtgärder som går ut på att rikta stöd direkt till de barn som behöver det, medan andra betonar vikten av att behandla alla barnen lika, så att ingen pekas ut. Återkommande förslag är bland annat att skolan ska hålla med matpaket vid utflykter, att det ska finnas en betalkassa för alla barn och låneutrustning att tillgå. Frivilliga insamlingar, som exempelvis under arrangemanget Skoljoggen, nämns både som bra och som utpekande exempel. Söka medel ur fonder, t.ex. Majblomman, föreslås också. Personalen ger uttryck för liknande tankegångar där en del uppger att man slutat med aktiviteter som kostar pengar, erbjuder matpaket, viss låneutrustning, extrablöjor och har vinteroveraller att låna ut. Några ur personalen uppger att de ibland betalar ur egen fick för att kompensera för de barn som inte har med egna pengar vid utflykter. På många av frågorna i undersökningen är det en stor andel som svarat att de inte vet som gäller på det egna barnets förskola eller skola. Ett exempel är att färre än var tredje förälder uppger att det har kännedom om huruvida det i samband med insamling till klassresa framgår att insamlingen är frivillig och att de pengar som samlas in omfattar alla elever.

3 TJÄNSTESKRIVELSE 3(6) Vad säger skollagen och Skolinspektionen? Enligt skollagen 1 ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Även utbildningen i förskoleklass ska vara helt avgiftsfri på samma sätt som i grundskolan 2. Det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för barnen och eleverna. Med obetydlig kostnad menas främst kostnader för en färdbiljett, en mindre entréavgift till ett museum eller liknande. Motsvarande regler finns för gymnasieskolan 3. Dock har huvudmannen för utbildningen på gymnasiet möjlighet att godkänna att eleverna själva bekostar enstaka egna hjälpmedel. Gymnasieskolan är inte heller skyldig att erbjuda näringsriktiga skolmåltider så som i grundskolan. Skolinspektionen har sammanfattat sin tolkning av skollagen i en lathund som finns med i informationsbladet Avgifter i skolan. I Lathund för avgifter i grund- och gymnasieskolan, redogörs för den praxis som myndigheten använder vid sin bedömning av avgifter i samband med tillsynen, samt vilka regler man utgår ifrån i sina bedömningar. Kostnader som Skolinspektionen enligt lathunden inte accepterar är: Avgift för läromedel, inklusive miniräknare, i utbildning för skolpliktiga elever Avgift för försäkring vid användandet av skolans bärbara dator i skola och hemmet för skoländamål Avgift i samband med elevens val Profilavgift Anmälnings- eller köavgift Krav på arbetsinsatser från föräldrar Medlemsavgift Kostnader som Skolinspektionen kan acceptera vid enstaka tillfällen: 700 kronor för läromedel, inklusive miniräknare, i gymnasieskolan. 300 kronor för en studieresa Kostnader för måltider under studieresa 100 kronor för studiebesök 1 10 kap. 10 skollagen (2010:800) 2 9 kap 8 och 9 skollagen (2010:800) 3 15 kap skollagen (2010:800)

4 TJÄNSTESKRIVELSE 4(6) 100 kronor för aktiviteter kopplade till idrott och hälsa (friluftsdag). För både förskoleklass, grundskolan och gymnasiet gäller att vissa frivilliga avgifter får förekomma, bland annat vid skolresor och liknande aktiviteter 4. Även här gäller att det ska handla om enstaka tillfällen. Kostnader för skolresor och utflykter som överstiger en obetydlig kostnad ska täckas antingen via skolans medel eller genom att elever helt frivilligt samlar in pengar. Motsvarande gäller för fristående skolor. Frivilligheten innebär att om en grupp elever på en skola samlar in pengar till en skolresa eller liknande som är en del av utbildningen, ska aktiviteten vara öppen för alla elever. Detta gäller oavsett om vårdnadshavarna väljer att bidra eller inte. Om den kostnadsbelagda aktiviteten är en del av utbildningen ska alla elever få delta. Skolinspektionens lathund ger en vägledning till hur verksamheterna bör förhålla sig till avgifter och kostnader. Den täcker dock inte in samliga frågeställningar kring flera av de indirekta kostnader som Håbo kommuns undersökning också berört, t.ex. hur mycket idrottsutrustning en elev själv ska förväntas bidra med och hur skolan bör hantera matsäck. En avstämning av hur Skolinspektionen bedömer indirekta kostnader bör ske liksom stöd i att uttolka definitionen av t.ex. medlemsavgifter eller avgifter i samband med elevens val. Vad gör andra kommuner? Många kommuner har, precis som Håbo kommun, påbörjat ett aktivt arbete för bekämpa barnfattigdomens konsekvenser, inte minst inom skolans område. Den ideella organisationen Majblomman lyfter varje år fram kommuner i Sverige som enligt organisationens definitioner arbetar aktivt med att förbättra förutsättningarna för barn i ekonomiskt utsatta familjer. De kommunala åtgärder som Majblomman lyfter fram som goda exempel är: Att kommunen har en plan för att bekämpa barnfattigdom Att kommunen medvetandegör förtroendevalda och personal om barnfattigdomens villkor och har ett barnperspektiv när beslut fattas. Att det finns en policy som begränsar eller tar bort avgifter, insamlingar och matsäck inom skolan. Även elevernas möjlighet att låna hem en dator nämns här. Att förskola och fritids finns på sommarlovet, på obekväm arbetstid och för arbetslösas barn. Att gratis kollektivtrafik erbjuds till skolbarn på helger och skollov. Att gratis eller subventionerade fritidsaktiviteter och sommarlovsaktiviteter finns tillgängliga för barn och unga kap. 11 andra stycket, 15 kap 18 skollagen (2010:800)

5 TJÄNSTESKRIVELSE 5(6) Slutsatser av undersökningen om dolda kostnader Det förekommer avgifter och indirekta kostnader inom Håbo kommuns verksamheter inom såväl förskolan, grundskolan som i gymnasiet. Omfattningen av de dolda kostnaderna är större inom skolan, jämfört med förskolan och på fritids. De indirekta kostnaderna handlar framför allt om medhavd frukt, matsäck och viss egen utrustning, såsom hjälm, pulka, skridskor och idrottskläder. På gymnasiet består indirekta kostnader bland annat av skrivmaterial och miniräknare. Avgifter vid utflykter och studiebesök förekommer också. Det handlar vanligtvis om max 50 kronor per barn och termin. I grundskolan är det inte ovanligt att avgiften uppgår till 200 kronor per elev och termin. Vissa aktiviteter vid friluftsdagar kan kosta över 300 kronor. Avgiftsfria aktiviteter erbjuds då också. Det finns verksamheter som har tagit ställning så att inga aktiviteter som görs utanför skolan innebär några avgifter för vårdnadshavarna. Både personal och vårdnadshavare uppmärksammar i högre utsträckning barn i ekonomiskt utsatta familjer i skolan än i förskolan. Många föräldrar vet inte vad som gäller på det egna barnets förskola eller skola. Inte heller om förskolan och skolan kompenserar för de barn som inte har med sig inför utflykten eller friluftsdagen. Reflektioner av undersökningen I ett samhälle där det finns barn i ekonomisk utsatthet är det nödvändigt att säkerställa att alla barn och ungdomar har tillgång till så likvärdig utbildning som möjligt. Det får inte bero på familjers ekonomiska förutsättningar om barnen ska ges goda förutsättningar till att uppnå bra och konkurrenskraftiga studieresultat. De indirekta kostnader som uppstår då eleverna förväntas ha matsäck eller utrustning som grova kläder, skridskor för att kunna deltaga i skolaktiviteter kan i många fall komma att överstiga de rekommendationer som gäller för avgifter. Det är en delvis grannlaga uppgift att dra gränser för vad som är rimligt att förvänta sig att eleverna har tillgång till av personlig utrustning. Det är dock angeläget att skolan även fortsättningsvis är en arena där elever ges möjligheter att pröva olika aktiviteter som ibland är helt nya för eleverna. Många gånger är dessa aktiviteter kopplade till fritid och friluftsliv men även andra, kulturella inslag, finns representerade. Genom möjligheten att få pröva på, kan livslånga intressen grundas inom områden som inte finns i elevens uppväxtsammanhang. Exempel på sådan verksamhet är lägerskolor där eleverna får möjlighet att uppleva friluftsliv, vistas i skog

6 TJÄNSTESKRIVELSE 6(6) och mark, delta i vattenaktiviteter utomhus eller besöka en storstad. För vissa ungdomar är sådana upplevelser helt nya. Undersökningen om dolda kostnader visar att det finns variationer i hur avgifter och indirekta kostnader hanteras inom Håbo kommuns olika skolverksamheter. De många vet ej-svaren hos både personal och vårdnadshavare visar också på en osäkerhet om vad som gäller i dessa frågor. Enskilda enheter tycks ha tagit ställning till att inte genomföra aktiviteter som innebär avgifter eller indirekta kostnader för vårdnadshavarna. Däremot saknar gemensamma riktlinjer. Då personalen känner ovisshet om vad som gäller och när det saknas gemensamma riktlinjer finns risk för att skollagen överträds vad gäller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för barnen och eleverna. Beslutsunderlag Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor (rapport), Majblommans kommunrapport 2012 Skolinspektionens informationsblad Avgifter i skolan, Barnfattigdom, Håbo kommun, Lägesrapport SN2011/ Förslag till beslut 1. Skolnämnden ger förvaltningen i uppdrag att, i samarbete med bildningsförvaltningen, ta fram riktlinjer och policys för direkta och indirekta kostnader inom förskola, skola och gymnasieskola. 2. Skolnämnden beslutar att skolinspektionens tolkning av skollagen ska tillämpas när avgifter tas ut. Beslutsexpediering Förvaltningschefen Staben Rektorerna Förskolecheferna Biträdande rektorer förskola/skola