Barnets. rättigheter. Lasten oikeudet 20 vuotta 1

Transkript

1 Barnets rättigheter 20 år Lasten oikeudet 20 vuotta 1

2 Grattis! I år fyller FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen, 20 år. Det firar man i höst i hela landet, och jubileumsåret kulminerar i en födelsedagsfest den 20 november I den här bilagan har vi samlat tips på hur man kan fira jubileumsåret. Med finns också information om barnets rättigheter och idéer att använda i vardagens skolarbete till nytta och nöje för alla. välkommen med! Barn har egna rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter gäller alla barn under 18 år. Barnkonventionens tre centrala teman är barnets rätt till särskilt skydd och speciell omsorg, tillräcklig andel av samhällets resurser och rätt att med beaktande av ålder och mognad delta i beslutsfattande som gäller dem själva. Huvudtemat under jubileumsåret är alla barns rätt att vara delaktiga, påverka och bli hörda. Denna rätt betonas också i kampanjen Utgivare: Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd, kampanjen Barn har egna rättigheter, Undervisningsministeriet, Sjötullsgatan 10, Statsrådet. Redaktionsråd: På kampanjen Barn har egna rättigheters vägnar Johanna Klemettinen, Auli Paavola och Georg Henrik Wrede. Ansvarig redaktör: Camilla Lehtinen Redaktör: Robert Sundman, Nuorten ääni -toimitus (Ung röst på stan, redaktionen) Grafiker: Katri Nietosjärvi Bilder: Kenneth Lehtinen. Fotot av Stefan Wallin: SFP Översättning: Malena Torvalds-Westerlund Barnkonventionen, artiklarna 1 och 2. Barn har egna rättigheter, som pågår just nu. Dess mål är att så många vuxna som möjligt ska känna till barnets rättigheter och se det som sin plikt att beakta dem. Kampanjen är ett projekt som koordineras av Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. Politikprogrammets uppgift är att göra Finland till ett ännu mer barnvänligt land. Programmet har som mål att stöda barnens, ungdomarnas och familjernas dagliga välbefinnande, minska utslagningen, öka barns och ungas delaktighet och arbeta för att de ska få komma till tals, samt informera om barnets rättigheter. Kampanjen genomförs av Politikprogrammet i samarbete med barnombudsmannen, medborgarorganisationerna och evangelisk-lutherska kyrkan. Som jubileumsårets beskyddare fungerar republikens president Tarja Halonen. I produktionen av kampanjens material har följande medverkat: Demokrati i Finland, Förbundet Hem och Skola i Finland, Barnombudsmannens byrå, Centralförbundet för Barnskydd, Mannerheims Barnskyddsförbund, stiftelsen Plan Finland, Rädda Barnen, Seurakuntien lapsityön keskus, Finlands Ungdomssamarbete Allians, Barnens riksdag i Finland, Finlands Föräldraförbund, Finska Unicef. Vi tackar: Eleverna vid Sibeliusgymnasiet, Helsingin normaalilyseo och det naturvetenskapliga gymnasiet i Vik; Hector Ekholm, Johanna Ikonen och Aure von Zansen; Reija Salovaara, Finlands ungdomssamarbete Allians och Tiina Tarus, Eira vuxengymnasium. Barnkonventionen, artikel 31. ledarartikel Vi kastar bollen till barn och umgdomar Under Barnkonventionens jubileumsår granskar vi barns och ungas möjligheter att vara delaktiga i samhället. Hur gör vi det möjligt för våra barn att vara medlemmar i samhället? Vilken vägkost ger vi, som hjälper dem att påverka sina liv? Barn och ungdomar bör kunna påverka sin egen uppväxtmiljö. Bara så uppstår en genuin samhörighet som hjälper dem att växa och bli självständiga, gör att de kan bli aktiva medborgare och stärker dem socialt. Hemmet, skolan och kamraterna bildar den miljö där barns och ungdomars världsbild och identitet i huvudsak tar form. Som stöd för denna tillväxtprocess behövs samarbete mellan skola, föräldrar, invånarföreningar och byaråd, ungdomsorganisationer och idrottsföreningar. Också fritiden är viktig för att känslan av samhörighet ska växa sig stark. Motion, konst och kultur ger välbefinnande, och genom upplevelser av framgång stärks grunden för en god självkänsla. Inom kultur och motion är man ofta flera som strävar mot samma mål. Tack vare samarbetet får man uppleva verklig delaktighet och jämlikhet. När man tillsammans kämpar för att få bollen i mål brukar osämja och olikheter hamna i bakgrunden. Delaktighet är att medverka, delta och påverka. Vår uppgift som vuxna är att erbjuda barn och ungdomar möjlighet att vara delaktiga att emellanåt kasta bollen också till dem. Finländarna tycker att man oftare borde fråga efter barnens åsikt Majoriteten av finländarna är redo att ge barn och ungdomar mer att säga till om än de har nu: åringarna ansåg att man oftare borde efterhöra minderårigas åsikt. Enligt enkäter som Taloustutkimus gjorde förra hösten och denna höst anser omkring 80 procent av finländarna att man alltför sällan frågar efter barns och ungas åsikt i ärenden som gäller dem själva. Nästan alla som svarade på enkäten tror att vuxna kan fatta bättre beslut om de beaktar barns och ungdomars åsikter. Finländarna betonade speciellt den roll som Stefan Wallin Kultur- och idrottsminister Ordförande för ministergruppen för Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. kommunernas ungdomsfullmäktige har, och skulle gärna ge dem större inflytande. Också elevkårsverksamheten ses som en bra kanal för barns och ungas delaktighet. Hos oss är man trots allt inte så bekant med FN:s konvention om barnets rättigheter, som förpliktar oss att respektera rätten till delaktighet: de två enkäterna visar att omkring hälften av finländarna inte känner till konventionen. Kampanjen Barn har egna rättigheter har som mål att göra den avsevärt mera känd. Mer om undersökningen: 2 Lasten oikeudet 20 vuotta 3

3 barnets rättigheter i undervisning Vår vardag tillsammans bjuder på insikter och inlärning Möjligheten att påverka gemensamma angelägenheter motiverar till verksamhet och studier. Också för att påverka krävs träning: delaktighet är nånting man växer in i och som man fostras till varje dag. Här följer några i praktiken utprovade sätt att öka delaktigheten och inlärningsglädjen i det dagliga slitet. Barnkonventionen, artikel 12. Delaktighet är att höra och se Barns och ungas rätt att vara delaktiga innebär helt enkelt att vuxna lyssnar på minderårigas åsikter och beaktar dem. Delaktighet är barns och ungdomars möjlighet att enligt förmåga delta i beslutsfattande som gäller dem själva. Rätten att vara delaktig betyder inte att den vuxna fostrarens ansvar överförs på barnet. Den innebär att den vuxna ska vara beredd att lyssna, diskutera, underhandla och fatta beslut i samråd med barnet. Delaktighet är inte bara enskilda åtgärder utan en attityd och ett handlingssätt. Föräldrarna kommer till skolan Ibland kan man låta barn och ungdomar ta ansvar för en föräldrakväll. Eleverna gör inbjudningskort och planerar programmet. De berättar för föräldrarna vad de har lärt sig i de olika läroämnena, på vilket sätt och med vilket resultat. En paneldebatt med elever, lärare och föräldrar kan vara ett sätt att diskutera akuta frågor till exempel mobbning, jämlikhet eller läxor. Man kan också bjuda in någon av beslutsfattarna i kommunen eller en redaktör vid lokaltidningen eller -radion/tv:n. Mer information: Elevkåren fungerar som informationsbro Elevkåren är en viktig del av skolans beslutsfattande, via den får eleverna säga sitt om angelägenheter i sin egen vardag. I den kampanj som Finlands Ungdomssamarbete Allians driver i höst betonas att i en fungerande skola lyssnar man på elevkårens åsikt också när det gäller andra ärenden än planering av matlistan. Via elevkåren får skolans personal dessutom värdefull information att använda i sitt arbete. Därför är elevkåren en viktig kanal för växelverkan också i grundskolorna. Mer information: och Demokrati! Ansvaret för delaktigheten ligger främst på lärarnas axlar lärare kan mycket väl arbeta 30 år i samma skola medan eleverna är där bara tre år. Man kan till exempel bjuda in elever till lärarmöten då ärenden som angår dem tas upp, bland annat frågor rörande inredning, skolmat eller olika projekt. Genom att med eleverna diskutera gränserna för inflytandet kan man skapa en jämlikare skola: vad har de rätt att påverka och vad inte? Vilka är vuxnas, ungdomars och barns ansvarsområden? Och vilka rättigheter har de? Varför dras gränsen just där vi drar den? Så kallade demokratipatruller kan ge en ny syn på skolans hela verksamhet. Elever patrullerar två och två och följer med vad som sker under skoldagen: vad finns det för undervisningsmetoder, vad gör eleverna under rasterna, hur går skollunchen till. Efter kartläggningen rapporterar patrullerna till de andra. Mer information: Det är roligare att göra saker tillsammans också för läraren Hela skolan mår bättre om man tar med barnen och ungdomarna i de vardagliga besluten. I skolor som satsar på delaktighet har man märkt att samhörigheten ökar och mobbningen minskar. Vi-andan blir starkare när man gör saker tillsammans, säger Petter Wallenius som är lärare i högstadiet Lönkan i Helsingfors. Delaktighet motiverar också till studier, säger han. Dessutom är det roligare att göra saker tillsammans, också för läraren. Och diskussion gör vanligen att man faktiskt lyckas förverkliga planer och idéer, och att det sker snabbare än annars. Det har Wallenius märkt under sina 13 år som lärare. Enligt vad han erfarit är en kultur där lärare och elever diskuterar till hjälp då man ska lösa problem. Det går inte att plötsligt etablera samtalskontakt när det är kris. Och eftersom det dagligen råder större eller mindre kriser i skolan är det bra att kontakten redan existerar. Genom att fråga eleverna direkt får man goda tips att använda i arbetet, säger Wallenius. Eleverna med i lärarrekrytering Det är skäl att låta en elevrepresentant vara med när man ska välja en ny lärare. Det är ju eleverna som kommer att ha mest att göra med den lärare som väljs. Alla intervjuare funderar tillsammans ut frågor till lärarkandidaten. Eleven deltar också i intervjuerna och ställer sina egna frågor till kandidaterna. Man funderar tillsammans på resultatet och det slutliga valet görs också i samråd. De vuxna som efter samråd fattar det slutliga beslutet får en uppfattning om hur lärarkandidaten fungerar tillsammans med eleverna. Mer information: rektor Jari Andersson i Sylvään koulu, Vad gör att en skola är lycklig? Denna för alla viktiga fråga är inte svår att behandla: man tänker helt enkelt på vad som gör en skola och en skoldag lycklig. Som hjälpfrågor kan man t.ex. använda: vad gör stämningen bättre? Hur och med vilka medel kan man få skolan att bli trivsammare? Vad skulle få det att kännas ännu tryggare i skolan? Svaren på frågorna kan skrivas ner eller ritas. Utgående från svaren kan man sedan planera en lycklig skola där alla har det bra och där inlärningen fungerar fint. Flera tips: och Har ni redan prövat de här? en temadag, temavecka eller loppmarknad planerad av barn eller ungdomar en fotbollsturnering för hela skolan att fylla ett krampass med kramar på Alla hjärtans dag att göra en egen skoltidning en eller två gånger i året lekutredning: hurdana lekar får man leka hos oss rollekar, t.ex. för att understöda kulturell mångfald Mera idéer och material om delaktighet Publikationer Publikationen Med adress till vuxna! resultaten från barnombudsmannens enkät: barns syn på skolan, familjen och fritiden. Mer information: Handböckerna Fredi och Friidu Handböcker i människorättsarbete för flickor och kvinnor, pojkar och män. Mer information: Handboken Oikeesti En metodbok att använda då barnets rättigheter behandlas i skolan. Mer information: Handböckerna Oikeuden aika Uppdaterade versioner av barnets rättigheter för lärare. Mer information: Boken Tavallisen kiva päivä, Tittamari Marttinen och Timo Kästämä, Lasten keskus Sagoboken som är utgiven av Unicef innehåller också idéer att använda i förskolan och lågstadiet. Mer information: Övrigt material Spelen Kotilo, Aarrearkku och Kovat kertoimet (på finska) Spel att använda då man behandlar flyktingskap och kulturell mångfald. Mer information: Materialpaket om barnets rättigheter Ett paket för barn och ungdomar, som kan användas för att lära andra barn och unga. Mer information: Länkbiblioteket Nuorisotiedon talo Länkbiblioteket listar aktörer inom området barnets rättigheter, och deras material: Spelkorten Ta din rätt Mannerheims barnskyddsförbunds och stiftelsen Plan Finlands spelkort om barnets rättigheter. Mer information: och CD:n Nyt kuuntele mua (Lyssna på mig) Jubileumsårets skiva, med dansinstruktioner. Mera information och annat undervisningsmaterial: Katten Sisu kommer på besök Barnombudsmannens maskot, katten Sisu, lyssnar på vad lågstadiebarn har på hjärtat, låter dem tillsammans fundera på sina rättigheter och uppmuntrar dem att påverka i sin egen närmiljö. Bjud in Sisu till din klass: eller barnombudsmannens byrå, elina.nivala@stm.fi. Håll dig á jour läs jubileumsårets nyhetsbrev (på finska)! Beställning: 4 Lasten oikeudet 20 vuotta 5

4 Också minderåriga är kommuninvånare Även om barn under 18 år inte har rösträtt är de ändå kommuninvånare med rätt och förmåga att påverka i sin hemkommun. Utom barnkonventionen förutsätter också ungdomslagen och barnskyddslagen att barns och ungas åsikter beaktas. Stora skillnader mellan kommunerna när det gäller delaktighet I fråga om barns och ungdomars delaktighet i kommunerna är praxis alltjämt mycket brokig. Bara i omkring en tredjedel av Finlands kommuner kan situationen anses vara tillfredsställande. Orsaken till bristerna när det gäller delaktighet är ofta föråldrade verksamhetsmodeller: i många kommuner kommer man bara inte att tänka på att låta barn och ungdomar delta i beslutsfattandet. Problemet kan också bero på att samarbetet mellan de olika aktörerna i kommunen inte är så aktivt. Lagstiftningen ger möjlighet att förverkliga delaktigheten på olika sätt, till exempel genom inofficiella diskussioner, elevkårer, barnriksdag eller ungdomsfullmäktige. Barnkonventionen, artikel 3. Under den senaste tiden har det blivit särskilt populärt att låta barnens röst höras via elektroniska kanaler. Ett exempel på det är webbtjänsten aloitekanava.fi, som i slutet av året kommer att användas i uppskattningsvis 80 kommuner. Statsrådets mål är att alla kommuner senast år 2010 har ett system som ger barn och ungdomar mellan 5 och 17 år möjlighet att påverka. Mångprofessionellt samarbete till förmån för unga När det gäller tjänster som riktas till unga bör man framöver alltmer betona tidigt ingripande. Enligt den arbetsgrupp inom undervisningsministeriet som arbetat med ungdomslagen, borde denna formuleras tydligare än tidigare beträffande det lokala samarbetet mellan myndigheterna. Arbetsgruppen föreslår att man i kommunerna skapar ett mångprofessionellt handlednings- och servicenätverk för ungdomsfrågor. Det skall bestå av representanter för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomssektorn samt arbets-, polis- och försvarsförvaltningen. Flera kommuner kan ha ett gemensamt nätverk. Mer information: rapporten Att införa bestämmelser om sektorövergripande samarbete och uppsökande ungdomsarbete i lagen, Undervisningsväsendet och skolan med i planeringen av barnskyddet Den nya barnskyddslagen förutsätter att kommunerna har en plan för främjande av barns och ungdomars välmående och för hur barnskyddet ordnas. Att utarbeta en sådan plan är ett stort arbete, eftersom den ska omfatta all den service som rör barns, ungas och familjers välfärd. Enda sättet att få en fungerande plan är att samarbeta öppet över verksamhetsgränserna, säger projektchefen vid THL, Hanna Heinonen. Planen kommer att inverka på kommunens budget och när man lägger upp den gäller det, särskilt under recessionen, att arbeta över yrkesgränserna för att slantarna ska komma till rätt adress. Enligt Heinonen är det skäl att lyssna speciellt noga på experterna i skolan. Skolorna borde vara med och välja de indikatorer som används för att uppskatta behovet av särskilt stöd till barn och ungdomar, och behovet att utveckla service riktad till dem. Har man barn och ungdomar med i processens alla skeden får man planen att fungera också i praktiken. Det finns en risk att planer som görs utan medverkan av barn och ungdomar bli alltför abstrakta, och därför inte kan förverkligas på ett vettigt sätt. Det behövs träning för att lära sig påverka Det bästa med ungdomsgrupperna ryhmissä är att man får diskutera i lugn och ro. De vuxna i skolan lyssnar inte alltid, eller värdesätter inte ungdomars åsikter, säger Kimi Uosukainen. 13-åriga Uosukainen är aktivt med och påverkar, han är bl.a. med i elevkårens styrelse i Lahden yhteiskoulu och i stadens ungdomsfullmäktige. På vilket sätt var du delaktig under dagen? På biologitimmen fick vi rösta om att se på film eller göra nånting annat. Vad innebär det att eleverna är delaktiga i skolan? Ju mer man frågar eleverna, dess bättre. Åtminstone borde man fråga vad de tycker när det gäller inredning och skoltrivsel i allmänhet, till exempel då det ska ordnas sportdagar. Också då man planerar att lägga ner en skola borde eleverna höras. Elevkårerna är bra för delaktigheten. Ungdomar kan själva fatta beslut, men vuxnas hjälp och stöd behövs då besluten ska genomföras. Är det någon nytta med att eleverna är delaktiga? Det är klart. Man kan skapa sig en bra skola. Och om man som ung har gillat att vara delaktig så gör man det som vuxen också. Inspireras eleverna av delaktighet? Mest är det fråga om vilja och tid. En del blir inspirerade då man uppmuntrar dem att vara aktiva. Och andra går alldeles i baklås av sånt. Hos oss tränar lärarna oss i att påverka. Det är bra att till exempel få öva sig att hålla tal, eller få hjälp av läraren med att förbereda ett tal. Har delaktigheten någon inverkan på mobbningen? Med satsningar på samhörigheten kan man påverka, till exempel genom att ordna kompisdagar. Hört i skolan Hur är det egentligen att påverka? Frågan ställdes till två erfarna delaktighetsaktivister. Delaktighet är inte bara elevkårsverksamhet Klassläraren Hannele Järvinen i Etelä-Hervannan yhtenäiskoulu arbetar både med ord och handling för barns och ungas delaktighet. Hon är handledande lärare och delaktighetsutbildare i sin skola, och är på sin fritid med i Barnens riksdag i Finland. På vilket sätt är dina elever delaktiga under skoldagen? I min klass har vi arbetsgrupper med olika teman, som musik, bildkonst, media, hållbar utveckling. Alla får välja vilken grupp de vill vara med i. De gör allt alldeles själva, jag bara övervakar att det går sakligt till. Vad innebär det att eleverna är delaktiga i skolan? Delaktighet i skolan är mycket mer än elevkårs- och stödelevsverksamhet. Tack vare rektorerna lyssnar man hos oss på elevernas synpunkter, och beaktar dem i hög grad och i många sammanhang. Bland annat utarbetade vi skolans vision fram till år 2012 i samarbete med elevkårens styrelse. Är det någon nytta med elevernas delaktighet? Det är klart att det är bra med delaktighet i det dagliga arbetet. Delaktigheten inverkar positivt på klassandan och därigenom på skoltrivseln. Har du tänkt fira barnets rättigheter på jubileumsdagen den 20 november? Javisst, jag ska delta i Barnens riksdags plenum i Helsingfors. De förändringar som konventionen förde med sig är en bra orsak att fira. Och det att konventionen finns. Inspireras eleverna av delaktighet? De blir inspirerade ifall delaktighet känns intressant. Lyckas man förverkliga några planer i sin egen skola känns det inspirerande, som till exempel att få soptunnor eller cykelställningar till skolan, eller tvålar till klassrummen. Men man måste alltid komma ihåg att delaktighet är frivillig. Vill någon inte vara med så ska hon eller han slippa. Har delaktigheten någon inverkan på mobbningen? Jag har inte hört att delaktighet skulle ha någon inverkan på mobbningen. För många elever är elevkårs- eller stödelevsverksamheten en hobby, och inte blir man ju mobbad på grund av andra fritidsintressen heller. Har du tänkt fira barnets rättigheter den 20 november? Ja, på själva festdagen är jag i Helsingfors på Barnens riksdags tredje fysiska plenum. 6 Lasten oikeudet 20 vuotta 7

5 FN:s konvention om barnets rättigheter fyller 20 år Välkommen på födelsedagskalas! Tidpunkt: hela hösten och speciellt Plats: hemma hos er, i er skola eller ert daghem och i hela Finland Program: valfri underhållning för vuxna och barn använd tipsen nedan när ni ordnar en födelsedagsfest eller sök närmaste jubileumsevenemang på adressen Vi gör en egen utställning I skolan kan man behandla och lyfta fram barnets rättigheter med en utställning på temat, till exempel en installation eller ett collage som klassen gör själv. Ett elektroniskt foto av utställningen kan skickas till högtidligheterna den 20 november i Finlandiahuset då barnrättsdagen öppnas. En riksomfattande utställningsinbjudan skickas ut av Barnens riksdag i Finland och barnombudsmannen. Mer information: Överenskommet Utmaningskampanjen Överenskommet (Kättä päälle) är ett enkelt redskap för att låta barnens röst höras. Man fyller tillsammans i avtalsblanketterna i skolan eller hemma. Avtalen kan sättas upp i klassen, i skolans korridorer eller till exempel på kommunens anslagstavla. När man skickar in avtal till kattapaalle@lastenkeskus.fi är de med i en riksomfattande tävling. Mer information och material: Vi träffas i Habbo Habbo är en virtuell värld där vuxna, barn och ungdomar i höst kan fira barnrättsdagen och diskutera med varandra och med yrkesfolk inom det pedagogiska området. Här får man också information om barnets rättigheter. Till Habbos riksomfattande virtuella marsch den 20 november inbjuds dessutom beslutsfattare på kommun- och riksnivå. Då kan barn och unga diskutera direkt med beslutsfattarna och fråga dem om sånt som känns viktigt. Mer information: och Vi bakar barnkonventionsbullar Jubileumsåret är en utmärkt anledning att baka bullar, bakelser eller salta godbitar. Trevligast är det att baka dem tillsammans i skolan, hemma, under klubbträffar eller på arbetsplatser. Vi går på seminarium Seminariet Barnens rätt att delta, påverka och bli hörda arrangeras i Vasa övningsskolas gymnasium, Skolhusgatan 31 den Seminariet riktar sig till alla med ett professionellt, socialt, politiskt och personligt intresse och engagemang för barns och ungas välmående, rättigheter och skyldigheter. Seminariet är kostnadsfritt anmälningar till osterbotten@folkhalsan.fi senast den Mer information: Må bra, Skolan och hälsan Vi bjuder in experter Från stiftelsen Plan Finland kan man beställa ett besök av en person som kommer och berättar om barnets rättigheter och om hur barn i uländerna har det. Vid besöken beaktas målgruppen och lärarens önskemål. Mer information: kotimaa@plan.fi, Vi surfar in på barnens egna sidor Mera idéer om hur man kan ta upp barnets rättigheter och fira jubiléet finns på barnombudsmannens webbplats, barnens egna sidor (på finska). Webbsidorna är samtidigt en verksamhetsmiljö där barn själva kan spela, diskutera och producera innehåll. Bekanta dig särskilt med det nya spelet som handlar om barnets rättigheter, och med jubileumsårets utmaning. Titta in på: (på finska) Mer information om jubiléet och om barnets rättigheter: 8