DEN NYA FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN VILKEN INVERKAN HAR DEN HAFT PÅ BANKERS KREDITGIVNING OCH PÅ DERAS INSTÄLLNING TILL FÖRETAGSREKONSTRUKTIONER?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN NYA FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN VILKEN INVERKAN HAR DEN HAFT PÅ BANKERS KREDITGIVNING OCH PÅ DERAS INSTÄLLNING TILL FÖRETAGSREKONSTRUKTIONER?"

Transkript

1 DEN NYA FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN VILKEN INVERKAN HAR DEN HAFT PÅ BANKERS KREDITGIVNING OCH PÅ DERAS INSTÄLLNING TILL FÖRETAGSREKONSTRUKTIONER? Magisteruppsats i Företagsekonomi Stefan Haga Maria Wallgren VT 2008:MF15

2 Förord Författandet av uppsatsen har varit mycket lärorikt och intressant. Vi kommer med största sannolikhet att ha användning för den vunna kunskapen om bland annat kreditgivning, förmånsrätt och företagsrekonstruktion i våra kommande yrkesliv. Vår förhoppning är att vi även kan förmedla den kunskapen till uppsatsens läsare. Vi ser nu fram emot fortsatt forskning kring en eventuell ny förändring av förmånsrättslagen. Vi vill ta tillfället i akt att tacka de banker samt medarbetare på Ackordscentralen som ställt upp på intervjuer. Utan Er hjälp hade studien inte varit möjlig att genomföra. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Arne Söderbom som inspirerat oss och kommit med synpunkter under uppsatsprocessen. Borås, Juni 2008 Stefan Haga Maria Wallgren II

3 Svensk titel: Den nya förmånsrättslagen Vilken inverkan har den haft på bankernas kreditgivning och på deras inställning till företagsrekonstruktioner? Engelsk titel: The new law of priority rights What effect has it resulted in on banks credit granting and there attitude towards reorganisation of companies? Utgivningsår: 2008 Författare: Stefan Haga & Maria Wallgren Handledare: Arne Söderbom Abstract Almost every company in Sweden are depending on credits to run their business. Bank s credit granting to companies is regulated by Swedish law, foremost by the law of bank and finance. The law says that the banks are obligated to do a credit rating regardless of whether the companies have securities to offer or not. Some companies get in to financial distress in all though the banks are precise in their credit granting. Company reorganisation is one way to deal with the problem when it occurs. If the company still ends up in bankruptcy, the priority right decides in which order the creditors get dividend. In the year 2004 the law of priority rights changed. It resulted in a change of the floating charge from a specific priority right in some of the debtor s assets to a general priority right in 55 percent of all of the debtor s assets. The government had several purposes with the transformation, for example that the banks attitude towards reorganisation of companies would improve. The amendment aimed to influence the banks in their credit granting, to get them to focus more on profitability than securities. Cash flow and credit follow-up were also elements that the government desired to become more important in the credit granting, since the follow-up of those elements should gain the probability to more successful reorganisations. The new law have the target of quite some critic, because of the opinion that it inhibits credit granting to newly established companies. We have found it interesting to explore how the new law has been received by the banks and how it has influenced their way of acting, from the above section. The purpose of this thesis is to interpret how the change in the law of priority rights and to analyze its affect on credit granting to producing and growing companies. Further we want to analyze if the amendment has achieved its purpose to create a more positive attitude from the banks towards reorganisations of companies. The study has been carried out using a qualitative method and an abductive approach. Eight semi-structured interviews have been carried out on four banks and with Ackordscentralen in Borås. One conclusion that the study has resulted in is that the biggest difference in the banks credit granting since the new law has been adopted, is that the banks choose different ways for financing. All of the banks have said that downpayments and leasing are more common after the year The use of factoring has also increased. The change is a result of the fact that the banks still have one hundred percent securities in the objects that are being financed. The focus on cash flow and credit follow-up has however not increased because of the new law. The banks does not think that the lawchange has resulted in more problems for growing and producing companies be granted credits. III

4 We have also come to the conclusion that the banks attitudes towards company reorganisation are somewhat weak and it has not improved because of the new law. Swedbank Sjuhärad has however shown a slightly more positive attitude than the other banks. It has been hard to settle how the new laws have effected the banks credit granting. This is due to the boom years in Sweden after the law was adopted. This thesis is written in Swedish. Keywords: Banking, Priority rights, Credit granting to companies & Reorganisation of companies. IV

5 Sammanfattning I Sverige är de flesta företag beroende av att få krediter för att kunna driva sin verksamhet. Bankernas kreditgivning till företag regleras i svensk lag framför allt genom lagen om bankoch finansieringsrörelse (SFS 2004:297). Där anges att bankerna är skyldiga att genomföra en kreditprövning oavsett om företagen har säkerheter för krediten eller ej. Även om bankerna är noggranna i sina kreditgivningsprocesser händer det att företag får betalningssvårigheter. När så sker kan företagsrekonstruktioner vara ett sätt att komma rätta med problemet. Om företagen trots allt går i konkurs avgör förmånsrätten i vilken ordning borgenärerna får utdelning. År 2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket innebar en förändring av företagshypoteket. Företagshypoteket förändrades från att ha varit en särskild förmånsrätt i vissa av gäldenärens tillgångar till en allmän förmånsrätt i 55 procent av alla tillgångar. Regeringen hade flera syften med förändringen, exempelvis att bankernas inställning till företagsrekonstruktioner skulle förbättras. Lagändringen syftade även till att påverka bankers agerande gällande kreditgivning för att få dem att fokusera på lönsamhet istället för säkerheter. Återbetalningsförmåga och kredituppföljning skulle bli viktigare delar i kreditgivningsprocessen. Förhoppningen var att uppföljning av återbetalningsförmågan ska öka chansen till fler lyckade företagsrekonstruktioner. Den nya lagen har dock fått utså en hel del kritik, bland annat för att den anses hämma nyföretagandet och företagens möjligheter att erhålla krediter. Vi har utifrån ovanstående funnit det intressant att studera hur den nya lagen mottagits av bankerna och hur den har påverkat deras sätt att agera. Syftet med uppsatsen är därmed att tolka förändringen av förmånsrättslagen och analysera dess inverkan på kreditgivning till tillverkande och växande företag. Vidare avser vi att analysera huruvida lagändringen har uppnått sitt syfte att skapa en positivare inställning till företagsrekonstruktioner hos banker. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats, där åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts på fyra banker samt Ackordscentralen i Borås. En slutsats som studien har mynnat ut i är att valet av finansieringsformer har varit den största förändringen i bankernas kreditgivning på grund av den nya lagen. Samtliga banker har angett att avbetalningsfinansiering och leasing har blivit vanligare sedan Användandet av factoring har även till viss del ökat. Förändringen beror på att bankerna på så sätt även fortsättningsvis har hundraprocentig säkerhet i det som finansieras. Något ökat fokus på återbetalningsförmåga och kredituppföljning har det dock inte blivit sedan lagändringen. Bankerna anser heller inte att lagändringen har medfört att det blivit svårare för växande och tillverkande företag att erhålla krediter. Av studien har det även visat sig att bankernas inställning till företagsrekonstruktioner är något svag och att den inte har förbättras sedan lagändringen. Swedbank Sjuhärad har dock uppvisat en något mer positiv inställning än de övriga bankerna. En sak som emellertid är klar är att det har varit svårt att bedöma vilken inverkan den nya lagen fått angående bankernas inställning till företagsrekonstruktioner, eftersom det varit högkonjunktur i Sverige sedan den infördes. Nyckelord: Bank, Förmånsrätt, Kreditgivning till företag & Företagsrekonstruktion V

6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND FÖRSTUDIE PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERINGAR SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION TEORETISK REFERENSRAM REGELVERK FÖR KREDITGIVNING KREDITRISK KREDITPRÖVNING FINANSIERINGSFORMER Reverslån Checkräkningskredit Leasing Avbetalning Factoring BETALNINGSPROBLEM ÅTGÄRDER VID BETALNINGSPROBLEM Betalningsinställelse Företagsrekonstruktion Konkurs Utmätning FÖRMÅNSRÄTT Den nya förmånsrättslagen Den nya förmånsrättslagens syften Kritik mot den nya förmånsrättslagen och förslag till förändringar SÄKERHETER VID KREDITGIVNING Företagshypotek Företagsinteckning Panträtt i fast egendom Borgen METOD VETENSKAPLIGT SYNSÄTT FORSKNINGSANSATS ANGREPPSSÄTT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Urval Intervjumetodik Bearbetning ANALYSMETOD VALIDITET OCH RELIABILITET KÄLLKRITIK EMPIRI TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ÄLVSBORGS PROVINSBANK Intervju, Jan Alkmark Intervju, Ann-Charlotte Philipsson LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK Intervju, Lena Johansson HANDELSBANKEN Intervju, Christina Ljung VI

7 4.4.2 Intervju, Thomas Bogsjö SWEDBANK SJUHÄRAD Intervju, Peder Wiland Intervju, Göran Sundelius ACKORDSCENTRALEN Intervju, Bengt Olson och Anette Johansson ANALYS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KREDITPRÖVNING FINANSIERINGSFORMER SÄKERHETER BETALNINGSPROBLEM SLUTSATSER UPPSATSENS BIDRAG AVSLUTANDE DISKUSSION FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 INTERVJUGUIDE: BANK...I BILAGA 2 INTERVJUGUIDE: ACKORDSCENTRALEN... II Figurförteckning FIGUR 1: ETT FÖRETAGS VÄG FRÅN KREDITANSÖKAN TILL BETALNINGSPROBLEM... 7 FIGUR 2: OLIKA FORMER AV BETALNINGSPROBLEM OCH DESS KLASSIFICERING FIGUR 3: PRIORITETSORDNING EMELLAN FÖRMÅNSBERÄTTIGADE FORDRINGAR FIGUR 4: SKILLNADERNA MELLAN FÖRETAGSHYPOTEK OCH FÖRETAGSINTECKNING FIGUR 5: ANALYSMODELL FIGUR 6: TEORETISKA REFERENSRAMENS CENTRALA BEGREPP VII

8 1 Inledning Det första kapitlet inleds med en beskrivning av bakgrunden till uppsatsens ämne. Vi presenterar även en kort sammanfattning av en förstudie som vi genomfört under mars 2008, vilken ligger till grund för problematiseringen. Syftet med studien samt våra avgränsningar redogör vi även för i kapitlet. Avslutningsvis tydliggörs uppsatsens vidare upplägg i en disposition. 1.1 Bakgrund I Sverige är de flesta företag beroende av att få krediter för att kunna driva sin verksamhet (Tegin, 1997). De flesta krediter medför någon form av risk för kreditgivarna. Bankers kreditgivning regleras av lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297). Lagen ger uttryck för vad som är tillåtet i bankverksamheter överlag, men regelsystemet innefattar även ett fastställande av när krediter får och inte får lämnas. Lagen begränsar således bankers möjligheter att ta risker. Lagen om bank- och finansieringsrörelse ligger till grund för hur bankernas kreditgivning ska gå till. Utifrån de regler som finns i lagen har varje bank utvecklat en egen kreditgivningsprocess där bland annat olika finansierings- och kreditsäkerhetsalternativ ingår för att möta företags skiljda förutsättningar. Kreditgivningsprocesser syftar främst till att ge en bedömning av hur stor risk krediter skulle medföra för bankerna. Risken baseras på en analys av kredittagarna, där exempelvis finansiell ställning och likviditet är viktiga delar, men de säkerheter företagen kan presentera är givetvis också en betydande del av analysen (Broomé, Elmér & Nylén, 1998). Företagens behov och vad krediterna ska användas till avgör vilken kreditform som kan bli aktuell. Till de vanligaste kreditformerna hör reverslån, checkräkningskredit och leasing. Krediterna kräver i allmänhet någon form av säkerhet beroende på vad bankerna har kommit fram till i sin kreditprövning. Säkerheter har varierande värde och till de mest förekommande hör företagsinteckning 1 och borgen. Det händer dock att banker missbedömer företag, eller att händelser som resulterar i betalningssvårigheter för företagen inträffar, trots att bankerna haft en tillfredsställande kreditgivningsprocess. Det kan i värsta fall innebära att företagen går i konkurs (Ibid.). En förutsättning för att någon ska kunna försätta ett företag i konkurs är att det är på obestånd 2 (www.ne.se 3 ). När företag går i konkurs sker en tillgångsutredning, i vilken det fastställs om det finns någon utmätningsbar fast eller lös egendom. Om så är fallet säljs egendomen. Förfarandet kallas utmätning och genomförs av kronofogdemyndigheten. Banker och andra borgenärer kan ansöka om att sätta företag, som inte kan betala en fordran, i konkurs för att på så sätt försöka få betalt för sin fordran. När utmätning och konkurs inträffar för företag med krediter hos banker har förmånsrättslagen stor betydelse, eftersom förmånsrätten bestämmer i vilken ordning krediter och fordringar ska betalas tillbaka (Tegin, 1997). 1 Företagsinteckning innebär att kreditgivare får allmän förmånsrätt i näringsidkarens all egendom, men endast i 55 procent av värdet av egendomen som återstår när borgenärer med särskild förmånsrätt erhållit utdelning ur konkursen (SFS 2003:528). 2 Obestånd innebär att gäldenären inte kan betala sina skulder och att det inte är tillfälligt (Melin, 2000). 3 Sökord: Konkurs 1

9 År 2004 förändrade regeringen förmånsrättslagen. Förändringen hade många syften, bland annat var en av de bärande tankarna att en bedömning av företag med betalningssvårigheter ska ske i ett tidigare skede. Det ska i sin tur få till följd att företagsrekonstruktion blir ett mer realistiskt alternativ till konkurs (Prop. 2002/03:49). Företagsrekonstruktioner syftar till att ge företagen tid att bedöma om det är möjligt att rädda företagen genom ett ackordsförfarande (Edström, Lundén & Svensson, 1999). Företagsrekonstruktioner är ett verktyg för att återställa lönsamheten i företag som drabbas av ekonomiska problem. Om en bedömning av företagets ekonomiska situation sker snabbare kan även beslut om en eventuell konkurs ske snabbare (Prop. 2002/03:49). Det kan resultera i att även avveckling av olönsamma verksamheter sker medan det fortfarande finns tillgångar kvar att avyttra. Lagändringen syftade även till att påverka bankers agerande gällande kreditgivning för att få dem att fokusera på företags lönsamhet istället för de säkerheter de kan erbjuda. Återbetalningsförmåga och kredituppföljning skulle även bli viktigare delar i kreditgivningsprocessen, eftersom uppföljning av de faktorerna ökar chansen för lyckade företagsrekonstruktioner, enligt Förmånsrättskommittén 4. De förändringarna i och med den nya förmånsrättslagen, som syftade till att påverka bankers kreditgivningsprocess, var att lagen om företagshypotek ersattes av lagen om företagsinteckning (Ibid.). Företagsinteckningen är en sämre säkerhet än företagshypoteket (SFS 2003:528 & SFS 1984:649). Kreditgivare får, i och med lagändringen, en allmän förmånsrätt som gäller i 55 procent av den tillgångsmassa som ingår i företagsinteckningen, istället för en särskild förmånsrätt som gäller i 100 procent av den tillgångsmassan som ligger till grund för företagshypoteket. I media har den nya lagen fått utstå en hel del kritik. År 1999, då den nya lagen ännu bara var ett betänkande (SOU 1999: 1) framförde Claes Bergström 5 i en artikel publicerad i Ekonomisk debatt, flera tänkbara sätt som lagändringen skulle kunna påverka bankers kreditgivning. Då banker inte kan erhålla tillräckliga säkerheter för sina krediter blir de mer beroende av att göra företagsanalyser, vilka ofta baseras på historik. Problemet är, enligt Bergström, att många små och medelstora företag saknar den historiken. Det leder inte sällan till att banker undviker att bevilja dem krediter. En annan effekt som skulle kunna bli trolig till följd av lagändringen är att andra typer av krediter, till exempel leasing, blir vanligare i framtiden menar Bergström. Han avslutar artikeln med orden: En reform på området bör ha siktet inställt på att ge företag och långivare en variationsrik meny av kontraktsalternativ. En tvingande urholkning av företagshypoteket skulle vara en reform i motsatt riktning (Bergström, 1999, s. 297). För att möta missnöjet mot den nya förmånsrättslagen tillsatte regeringen en utredning under 2007 (SOU 2007:71). I utredningen diskuterades huruvida nya förändringar av förmånsrättslagen skulle kunna bli aktuella. Föremålet för diskussionen var bland annat om företagsinteckningens värde som säkerhet ska stärkas eller ej. Utredarna kom fram till att företagsinteckningens värde som säkerhet bör höjas till 75 procent istället för nu gällande 55 procent i form av allmän förmånsrätt. Det ansågs balansera de motstridiga intressen som finns i frågan på bästa sätt. Beslut är dock ännu inte fattat i frågan. 4 Förmånsrättskommittén tillsattes av regeringen 1995 och är en parlamentarisk kommitté vars mål var att utreda frågor gällande förmånsrättslagen (Prop. 2002/03:49). 5 Claes Bergstöm är professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm samt sakkunnig i justitiedepartementet i förmånsrättsutredningen. 2

10 1.2 Förstudie Under mars 2008 genomförde vi en förstudie i syfte att få djupare förståelse för uppsatsens ämne och för att kunna skapa en bättre precisering av senare forskningsfrågor. Det som fångade vårt intresse var kritiken som riktats mot den nya lagen. Många röster, bland annat från Företagarförbundets VD, Per Lidström (Wahlin, 2006), som framhöll att lagen skulle hämma nyföretagandet i och med att det skulle bli svårare för nystartade företag att erhålla krediter från banker. Det var tydligt att de nya reglerna skapade motstånd i samhället, främst från små företag. Det fick oss att undra om reglerna även påverkat andra aktörer i negativ bemärkelse. Det har nu hunnit gå några år sedan regeringen beslutade att ändra förmånsrättslagen och de bakomliggande problemen som ledde till förändringen har eventuellt hunnit bli åtgärdade. Då den nya lagen bland annat syftade till att öka bankernas fokus på återbetalningsförmåga och kredituppföljning är frågan hur den har påverkat bankernas kreditgivning i praktiken. Kanske var kritiken endast riktad från småföretag, eller har även andra grupper av företag påverkats negativt av lagändringen. Vi bestämde oss för att undersöka hur lagändringen påverkat banker, främst deras kreditgivningsprocess. På grund av att undersökningen var en förstudie och därmed mindre omfattande, valde vi endast en av storbankerna 6 som studieobjekt. Valet föll på Handelsbanken och våra frågeställningar var: Hur har den nya förmånsrättslagen påverkat Handelsbankens kreditgivning till företag? Hur har Handelsbankens sätt att analysera företagen förändrats i och med lagändringen? För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en intervju med Christina Ljung, chef för företagsgruppen, Handelsbanken, Stora Torget, Borås 7. En av de slutsatser som vi kunnat dra ifrån förstudien är att Handelsbankens kreditgivning till företag påverkats på flera sätt på grund av lagändringen. För de flesta företag finns fortfarande lika goda möjligheter som innan lagändringen att få krediter hos banken, men valet av finansieringsformerna har ändrats. Tidigare var checkräkningskrediter och reverslån de överlägset vanligaste finansieringsformerna men i och med att företagsinteckningen innebar en försämrad förmånsrätt har Handelsbanken styrt kreditgivningen mot andra finansieringsformer. Leasing, avbetalning samt i vissa fall även factoring har blivit vanligare finansieringsformer. Syftet med användandet av de olika finansieringsformerna är att minska kreditrisken. Handelsbankens förändrade val av finansieringsformer har inneburit stora förändringar för bland annat tillverkande och växande företag vid kreditgivning. För nystartade företag har lagändringen inneburit vissa problem med att få krediter hos Handelsbanken. Främst gäller det för finansiering av rörelsekapital då företagen i många fall saknar eget kapital eller tillgångar att använda som säkerhet. Handelsbanken har ökat 6 Vi definierar storbankerna som de fyra största bankerna i Sverige: Handelsbanken, Nordea, Swedbank samt SEB. 7 Personlig intervju den 17 mars

11 användningen av borgen som säkerhet i de fallen, eftersom det ger en bättre säkerhet för krediten under förutsättning att exempelvis företagens ägare har god privatekonomi och går i borgen för företaget. Av intervjun framgick det dock att borgen som säkerhet inte har blivit vanligare för stora företag, eftersom de i många fall har ett tillräckligt gott kassaflöde för att beviljas krediter ändå. Den slutsats som vi kommit till angående den andra frågeställningen är att Handelsbanken inte har ändrat sitt sätt att analysera företag i och med den nya förmånsrättslagen. Av intervjun framgick det dock att Handelsbanken har ökat fokus på kassaflöde (som ger uttryck för ett företags återbetalningsförmåga). Det beror på att kassaflödet är centralt för att företag ska kunna betala ränta och amortera på sina krediter. 1.3 Problemdiskussion Slutsatsen som vi kom fram till i förstudien, att Handelsbankens sätt att analysera företag inte har förändrats, kan anses vara något oväntat i och med lagändrings syften avseende ökad fokus på återbetalningsförmåga och kredituppföljning. Det skulle kanske kunna förklaras med att Handelsbankens företagsfilosofi, enligt Flores och Lucas (2005), genom historien har präglats av försiktighet, speciellt vid kreditgivning. Förstudien skapade förutsättningar för nya studier och ledde till att nya frågor uppstod. Är förklaringen att Handelsbanken historiskt sett varit försiktiga, eller har andra svenska bankers kreditgivning påverkats på ett liknande sätt av den nya lagen? För att kunna dra mer generella slutsatser kan det därför vara intressant att vidga studien till flera banker. Förstudien visade även att kreditgivning skiljer sig åt beroende på vilken kategori av företag som det kredittagande företaget tillhör. Man skulle kunna fråga sig hur kreditgivningen till olika grupper av företag har påverkats av lagändringen. Från förstudien har vi kunnat konstatera att en lämplig grupp för en sådan undersökning skulle kunna vara tillverkande och växande företag 8. Det eftersom att kreditgivning till den kategorin företag visade på intressanta förändringar i förstudien. I den utredning som staten genomförde under 2007, visades att en ny förändring av förmånsrättslagen skulle kunna bli aktuell i framtiden (SOU 2007:71). Vad är det som ligger bakom det? Hur har kreditgivningen påverkats av lagändringen, som resulterade i att företagshypoteket ersattes av företagsinteckningen, i praktiken? Har syftena med lagändringen inte kunnat uppnås? En annan aspekt, som inte studerats i förstudien men som framstår som intressant med tanke på lagändringens syften är vilken påverkan den nya förmånsrätten har haft på bankernas inställning till företag med betalningsproblem och till att medverka vid företagsrekonstruktioner. Det var, som nämnts i bakgrunden, ett av syftena med lagändringen att underlätta för företagen att undvika obestånd, och därmed risken för att gå i konkurs. Det kanske går att urskilja om bankernas inställning till företag med betalningsproblem förändrats på grund av lagen nu när det har gått några år sedan förändringen skedde. Då de flesta röster som hörts i frågan om den nya förmånsrättslagen har varit negativa till förändringen ställer vi oss frågande till vilken inverkan den har haft på bankers inställning till företag med betalningsproblem och att delta vid företagsrekonstruktioner i samband med det. 8 Växande företag innebär i det här sammanhanget, enligt oss, företag som växer och är i behov av ökat kapital. Det är den definition som fortsättningsvis kommer att användas i uppsatsen. 4

12 1.4 Problemformuleringar Utifrån ovanstående resonemang har vi utformat en huvudfråga och en underfråga. Hur har den nya förmånsrättslagen påverkat bankers kreditgivning till tillverkande och växande företag? 1.5 Syfte o Vilken inverkan har lagändringen haft på bankers inställning till företagsrekonstruktioner? Syftet med uppsatsen är att tolka förändringen av förmånsrättslagen och analysera dess inverkan på kreditgivning till tillverkande och växande företag. Vidare avser vi att analysera huruvida lagändringen har uppnått sitt syfte att skapa en positivare inställning till företagsrekonstruktioner hos banker. Utifrån syftet ämnar vi att bidra med språkutveckling inom ämnet. 1.6 Avgränsningar Uppsatsen behandlar endast bankers kreditgivning till tillverkande och växande företag. Vi behandlar endast den del av bankers kreditprövning som berör företags återbetalningsförmåga eftersom lagändringen ämnar påverka den delen av kreditprövningen. Vidare har vi avgränsat oss till de förändringar i förmånsrättslagen som innebar att lagen om företagshypotek ersattes av lagen om företagsinteckning. Vi har valt att behandla Handelsbanken, Swedbank Sjuhärad, Älvsborgs Provinsbank samt Länsförsäkringar bank. Vi har även valt att göra en geografisk avgränsning till Borås. För att belysa forskningsfrågorna ur ett annat perspektiv kommer Ackordscentralen att intervjuas, vilket kommer att ske på kontoret i Borås med hänsyn till studiens geografiska avgränsning. 1.7 Disposition Kapitel 2: Kapitlet behandlar den teoretiska referensramen som innefattar en generell beskrivning av bankers kreditgivning. Där innefattas lagen om bank- och finansieringsrörelse, en beskrivning av kreditrisk samt de vanligaste finansieringsalternativen som banker kan erbjuda sina företagskunder. Vidare beskrivs vad som händer när företag drabbas av betalningsproblem samt betydelsen av att förmånsrätten förändrades. I ett avsnitt behandlas till sist säkerhetsformer vid kreditgivning. Kapitel 3: Inledningsvis diskuteras vetenskaplig ansats, förhållningssätt och undersökningsmetod. I kapitlet redogörs även för hur undersökningen genomförts, samt datainsamlingsmetoden som använts. Vi för även en diskussion kring validitet, reliabilitet och hur vi agerat källkritikiskt. Kapitel 4: I det fjärde kapitlet presenteras den empiriska undersökningen. Kapitlet följer samma struktur som kapitlet som behandlar den teoretiska referensramen. 5

13 Kapitel 5: En analys av det empiriska materialet kopplat till den teoretiska referensramen presenteras i kapitlet. Kapitel 6: I uppsatsens sista kapitel redogör vi för de slutsatser vi kunnat dra ifrån studien kopplat till frågeställningarna och syftet. Dessutom redovisas det bidrag som studien resulterat i. Förslag till fortsatt forskning presenteras avslutningsvis. 6

14 2 Teoretisk referensram I kapitlet redogörs för den teoretiska referensram som är relevant i förhållande till uppsatsens problem. Inledningsvis ges en kort sammanfattning av kapitlet där uppsatsens centrala begrepp klargörs. I den första delen av kapitlet beskrivs bankers kreditgivning och i den senare delen redogörs för problematiken kring företag med betalningsproblem. I Figur 1 nedan illustreras hur delarna i den teoretiska referensramen hänger samman. Förklaringen av modellen kan ses som en sammanfattning av kapitlet. Figur 1: Ett företags väg från kreditansökan till betalningsproblem (Egen modell) Flertalet teoretiska begrepp är relevanta för att förstå bankernas kreditgivning samt hur kreditprövningen påverkats av förändringen i förmånsrättslagen. I samband med att företag ansöker om kredit hos banker genomförs en kreditprövning av bankerna (Broomé, Elmér & Nylén, 1998), vilket illustreras överst i figuren. Bakomliggande faktorer, så som regelverket som styr kreditgivning och kreditrisk är viktiga faktorer i den här delen av kreditgivningen. Konkret är det viktigt vid kreditprövningen att bedöma företags återbetalningsförmåga (Nilsson, 2005) samt deras finansiella motståndskraft (Sigbladh, Lundén & Stenberg, 1999). Om banker anser att företagen är kreditvärdiga diskuteras vilken finansieringsform som kan bli aktuell för krediterna, beroende på vad som ska finansieras samt vilka säkerheter företagen kan erbjuda (Bruns, 2004). I kapitlet beskrivs vad finansieringsformerna innebär i praktiken för banker och låntagare. Leasing, avbetalning och factoring är finansieringsformer som ger banker direktpant i objektet som utgör säkerheten (Tegin, 1997). För banker innebär det en fördel eftersom det då är en tydlig koppling mellan krediter och säkerheter. Både för företag och banker liknar avbetalning vanliga reverslån till sin utformning, medan det förekommer större skillnader vid leasing (Ibid.) och factoring (Adlercreutz, 2004 & Martinson, 2002). Reverslån utgör en stor del av bankernas utlåning (Andrén, Eriksson & Hansson, 2003). Ofta är de sammankopplade med en 7

15 real- eller namnsäkerhet (Tegin, 1997). Företagsinteckning är ett exempel på en realsäkerhet. Företagsinteckning innebär en allmän förmånsrätt i 55 procent av all gäldenärens egendom (Adlercreutz, 2004) till skillnad från företagshypoteket som innebar en särskild förmånsrätt i en viss del av gäldenärens lösa egendom (Tegin, 1997). Den streckade linjen i figuren utgör gränsen för att företag kan fullgöra sina betalningsåtaganden eller om de drabbas av betalningsproblem. Beroende på kreditform och vilka säkerheter banker har för sina fordringar på gäldenären framstår de olika alternativen företagsrekonstruktion, utmätning och konkurs mer eller mindre attraktiva ur bankernas perspektiv för att minimera kreditförlusterna (Folkesson, 2006). De olika alternativen är medel att använda för att lösa betalningsproblemen. I kapitlet beskrivs även vad som händer om betalningsproblemen inte går att lösa. Förmånsrättslagen styr vilka fordringar som ska få utdelning först ur ett konkursbo. Ett av syftena med ändringen av förmånsrättslagen var att företagsrekonstruktion skulle framstå som ett attraktivare alternativ till konkurs för kreditgivarna jämfört med innan lagändringen när gäldenären får betalningsproblem (Prop. 2002/03:49). Tidigare var konkurs ett mer fördelaktigt alternativ för bankerna om de hade säkerhet för sin fordran i form av företagshypotek, eftersom det utgjorde en bättre säkerhet än företagsinteckningen. Företagshypoteket gick även att utnyttja vid utmätning, men efter ändringen är så inte fallet om säkerheten utgörs av en företagsinteckning. Däremot kan banker begära utmätning om de har panträtt i fast egendom som säkerhet för sin fordran (Folkesson, 2006). Problematiken kring förmånsrätten samt de vanligaste säkerhetsformerna beskrivs avslutningsvis i kapitlet. Litteraturöversikt I uppsatsen vill vi använda oss av relevant litteratur och lagtext som behandlar kreditgivning samt hur förmånsrätt påverkar kreditgivningen. För kreditgivning har lagen om bank- och finansieringsrörelse varit viktig, eftersom den reglerar bankernas verksamheter. I övrigt har Kredithandboken av Tegin (1997) samt Kreditgivning till företag av Broomé, Elmér och Nylén (1998) till största del legat till grund för beskrivningen av bankernas kreditgivning eftersom det varit svårt att finna litteratur som publicerats efter att förmånsrättslagen ändrades. Utöver dem har vi försökt att komplettera med annan, något mer aktuell litteratur. Lagen om bank- och finansieringsrörelse styr hur kreditgivningen går till samt att bankerna ska ha betryggande säkerheter. Säkerheternas värde styrs av förmånsrättslagen. Utifrån det som bakgrund har vi beskrivit de olika formera av säkerheter som finns vid kreditgivning till företag med hjälp av lagtext samt av böcker så som till exempel Adlercreutz (2004), Finansieringsformers rättsliga reglering, som haft stor betydelse. För att beskriva betalningsproblematiken och de åtgärder som kan vidtas då den uppstår har vi i huvudsak använt oss av Folkessons (2006) bok, Företaget i ekonomisk kris: en inblick i insolvensjuridiken. Avslutningsvis kan tilläggas att vi även använt oss av avhandlingar, statliga offentliga utredningar samt propositioner. 8

16 2.1 Regelverk för kreditgivning De regler som bestämmer hur bankrörelse ska bedrivas återfinns i lagen om bank- och finansieringsrörelse. I lagen anges bland annat i 6 kap 1 3 att en bank ska bedrivas på ett sådant sätt att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras, vilket innebär att reglerna berör soliditet och likviditet (Finansinspektionen, 2004). I anknytning till det anges i lagen även att banker ska identifiera, mäta, styra samt kontrollera riskerna som finns förknippade med rörelsen (SFS 2004: 297). Rörelsen ska också bedrivas och organiseras på ett sådant sätt att bankens ställning kan överblickas samt även i övrigt vara sund. I lagen om bank- och finansieringsrörelse, 7 kap anges vilken typ av verksamhet en bank får bedriva och vad den kan bestå av (Ibid.). Exempel på det är att lämna ut och förmedla krediter, ge ekonomisk rådgivning samt bedriva valutahandel. I 8 kap fastställs hur banker ska hantera kreditgivning och i 1 sägs att: Innan ett kreditinstitut beslutar att bevilja en kredit skall det pröva risken för att de förpliktelser som följer av kreditavtalet inte kan fullgöras. Institutet får bevilja en kredit bara om förpliktelserna på goda grunder kan förväntas bli fullgjorda. (Lag om bank- och finansieringsrörelse, SFS 2004:297) 2.2 Kreditrisk Alla lån som banker ger för med sig någon form av risk, även om den i vissa fall är mycket liten (Broomé, Elmér & Nylén, 1998). Kreditrisk innebär att banker helt eller delvis inte får betalning från företag enligt överenskommelse samt den eventuella förlust som uppstår i samband med det (Falkman, 2002). Bankers riskbedömning innefattar två faktorer, risk för fallissemang och risk vid fallissemang (Tegin, 1997). Risk för fallissemang ger uttryck för sannolikheten att kredittagare inte har möjlighet att återbetala lånen (Broomé, Elmér & Nylén, 1998). Risken vid fallissemang har att göra med krediternas säkerheter. Risk för fallissemang bedöms med hjälp av bankers värdering av kredittagande företag, medan risken vid fallissemang innebär att bedöma säkerhetens värde med tiden (Tegin, 1997). Genom att multiplicera risken för fallissemang med risken vid fallissemang kan den marginal som kreditgivarna måste ha för att möta kreditrisken beräknas. Den marginalen kallas risktäckningskrav. Om risken för fallissemang bedöms till 0,5 procent, medan risken vid fallissemang är 100 procent (vilket betyder att krediten saknar säkerhet), innebär det att kreditgivare måste täcka in risktäckningskravet på 0,5 procent (100 procent * 0,5 procent) i utlåningsräntorna. Då risken för fallissemang är låg kan banker acceptera en högre risk vid fallissemang, men då risken för fallissemang ökar, förstärks kraven på säkerheter. Det är dock svårt för banker att göra exakta beräkningar av de två riskerna, men huvudprincipen är att bankers risktäckningskrav måste täckas in av räntan på krediten (Ibid.). Vidare menar Tegin (1997), att en viktig princip gällande riskhantering vid kreditgivning är att aldrig bevilja krediter med fullgoda säkerheter om det är troligt att företagen kommer att drabbas av fallissemang. Det beror bland annat på att det både är kostsamt och tidskrävande att avveckla engagemang. 9

17 2.3 Kreditprövning Företagens kvalitet påverkar möjligheten att attrahera främmande kapital (Nilsson, 2005). Banker är skyldiga att genomföra en kreditprövning innan krediter kan beviljas, oavsett om företagen kan lämna säkerhet för krediterna eller ej (Broomé, Elmér & Nylén, 1998). För att göra kreditprövningar och därmed bedöma risker som krediterna skulle kunna medföra finns ett flertal analysmodeller som kan användas. Vi beskriver endast en liten del av den bedömningen, återbetalningsförmågan. Det är en av de delar av kreditprövningen som lagändringen vill ge ökad betydelse vid kreditgivning (Prop. 2002/03:49). Att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga innebär, enligt Nilsson (2005), att företagens kreditvärdighet bestäms. Vidare anser han att det har blivit en viktig del av bankers kreditbedömning och i många fall kan god återbetalningsförmåga vara mer betydande än säkerheter. Ett sätt att bedöma företags återbetalningsförmåga är att göra en kassaflödesanalys (Falkman, et al, 1998). Det innebär en sammanställning över företagens förändring av likvida medel. Kassaflödesanalyser utgörs av en uppställning av företagens inbetalningar och utbetalningar, vilket ofta är uppdelat i tre sektorer; den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Uppdelningen åskådliggör hur mycket likvida medel verksamheterna har genererat, hur mycket som har nyttjats till investeringar och hur verksamheterna har finansierats. Analyserna kan användas för att bedöma en mängd olika funktioner i företag till exempel om ägare tar för mycket utdelning eller om basverksamheterna är nog lönsamma (Carlson, 2004). Analyserna kan ske både vertikalt för att få periodens uppdelning, samt horisontellt för att se utvecklingen ur ett historiskt perspektiv. Genom att jämföra kassaflöde mellan olika perioder kan banker få en uppfattning om hur företagsledningar har agerat för att exempelvis förbättra en negativ trend (Broomé, Elmér & Nylén, 1998). Bruns (2004) menar att tillväxtföretag ofta söker sig till nya marknader eller kunder, vilket är förknippat med relativt stora risker. Ju fortare företag växer, desto lägre tenderar kassaflödena att bli från företagens tidigare verksamheter. Bruns menar att det är en anledning till att det blir svårare för små och medelstora tillväxtföretag att erhålla krediter från banker. Dock är den här kategorin företag ofta innovativa och kan anpassas till omgivningen snabbare än större företag, vilket gör att kreditrisken minskas. Små och medelstora tillväxtföretag är också relativt ofta ägarledda vilket innebär att ägarna har ett stort engagemang i att företagen ska lyckas. Det påverkar också kreditrisken positivt. 2.4 Finansieringsformer Forskning har visat att banklån är den viktigaste externa resursen för att möta kapitalbehovet i små och medelstora företag (Barton & Matthew, 1989, Myers, 1984 & Winborg & Landström, 1997 se Bruns, 2004). Ur samhällssynvinkel är det viktigt att små och medelstora tillväxtföretag får tillgång till kapital för att kunna växa eftersom det skapar många arbetstillfällen (Bruns, 2004). Tillväxt är kostsamt för företag, både när det gäller kapital och andra resurser, exempelvis tid. För att den kategorin av företag ska kunna fortsätta att växa och konkurrera med varandra är bankkrediter avgörande. Det är av stor vikt att krediterna är 10

18 så pass förmånliga för företag att de tjänar på att växa. Nedan beskrivs de vanligaste kreditformer som banker kan erbjuda sina företagskunder Reverslån Bankers utlåning består till stor del av reverslån. Vid reverslån upprättas ett skuldebrev (en revers) på kreditsumman (Andrén, Eriksson & Hansson, 2003). Reverslån kan exempelvis lämnas från banker för att täcka ett investeringsbehov eller för att öka företagens rörelsekapital. Det kan i princip lämnas för vilket ändamål som helst. Lånen kan ha lång (mer än ett år) eller kort löptid, med fast eller rörlig ränta. De kan också ges med eller utan amortering. Reverslån med rörlig ränta baseras på bankers refinansieringsränta som varierar beroende på det allmänna ränteläget (Tegin, 1997). Även om företag väljer längre löptid för krediter, kan kreditgivare gå med på att lösa lånen i förtid. Då krävs i de flesta fall en ersättning för att täcka bankernas kostnader som det innebär. Att lösa en kredit med fast ränta kan därför bli kostsamt för kredittagare (Ibid.). De säkerheter som oftast är aktuella vid reverslån är real 9 - respektive namnsäkerhet 10 (se avsnitt 2.8 för en närmare beskrivning av de olika säkerhetsformerna) (Ibid.) Checkräkningskredit Checkräkningskredit är ett checkräkningskonto med kredit som kan användas för att täcka företags kapitalbehov. Det används även till att hantera företags in- och utbetalningar och det är vanligt att ett bank- eller plusgiro är kopplat till kontot. Företag betalar en årlig limitavgift som brukar variera mellan en till två procent av kreditbeloppet. Därutöver betalar företag ränta på den del av krediterna som utnyttjas. Om checkkrediter sällan utnyttjas blir den effektiva räntan på det utnyttjade beloppet hög av den orsaken att limitavgiften baseras på limitbeloppet. Det innebär att det är en dålig lösning för företag att ha en onödigt hög beviljad checkkredit. Finns behov kan bankerna istället mot en extra avgift godta en tidsbegränsad övertrassering av checkräkningskreditens limitbelopp (Ibid.) Leasing Finansieringsformen leasing kan liknas vid ett hyresavtal där den leasade egendomen ställs som säkerhet. Företag kan leasa i princip all slags egendom, exempelvis fastigheter, fordon och maskinutrustning (Adlercreutz, 2004). Leasing är inte reglerat i svensk lag och baseras därför på avtal, sedvana, praxis och doktrin. Normalt sett skiljer man på operationell och finansiell leasing. Skillnaden är att operationell leasing innefattar service och underhåll av den leasade egendomen, vilket inte ingår i finansiell leasing. Banker är emellertid inte tillåtna att använda leasing som kreditform, varför leasing sköts av dotterbolagen (Andrén, Eriksson & Hansson, 2003). Ur obligationsrättslig 11 synvinkel är det noga att fastställa vem som är rätt ägare till egendomen. Sakrättsligt 12 är det ett måste att ett leasingavtal tecknas senast i samband med 9 Företagsinteckning och panträtt i fast egendom är exempel på realsäkerheter (Tegin, 1997). 10 Namnsäkerhet kan exempelvis innebära att borgen används som säkerhet (Ibid.). 11 Obligationsrätt reglerar fordringar och förhållandet mellan kreditgivaren och kredittagaren. Det frågor som innefattas där är exempelvis om avtalet är juridiskt bindande mellan parterna, vilka rättigheter och förpliktelser de har mot varandra samt vad som händer om kredittagaren inte har rätt att teckna firman (Ibid.). 12 Sakrätt gäller regler mot tredje man och ett sakrättsligt skydd innebär att kreditgivaren har en skyddad position gentemot andra borgenärer om kredittagaren exempelvis skulle gå i konkurs (Ibid.). 11

19 leveransen för att leasegivare ska vara sakrättsligt skyddade. Det är också viktigt för kreditgivare att den finansierade egendomen kan återtas om leasetagare går i konkurs, vilket kallas separationsrätt. För att det ska vara möjligt måste den leasade egendomen utgöras av lös egendom. Är det fast egendom saknas separationsrätt och det medför att egendomen inte kan återtas vid en eventuell konkurs (Tegin, 1997). Leasing sker under en viss kontraktstid som företag betalar månadshyra och ränta för (Ibid.). Löptiden brukar vanligtvis anpassas till den leasade egendomens livslängd (Adlercreutz, 2004). När företag ingår ett leasingavtal med kreditgivare är det inte möjligt att avbryta det i förtid, med undantag för att en sådan möjlighet har skrivits in i avtalet. Dock är det möjligt för kreditgivare att säga upp avtalet vid kontraktsbrott. Försök av leasetagaren att lösa avtalet innan det löpt ut anses dock vara ett skadeståndsgrundat avtalsbrott (Tegin, 1997). Det är därför olämpligt att leasa egendom som behöver bytas ofta. Oftast krävs inga säkerheter vid leasing, men har företag svag kreditvärdighet kan säkerhet erfordras, till exempel genom borgen (se avsnitt 2.8 om säkerheter) (Andrén, Eriksson & Hansson, 2003). Den risk som leasing innebär för kreditgivare kan minskas genom förhöjd första hyra, kortare leasingtid eller genom snabbare amortering i början av leasingperioden (Tegin, 1997). Fördelen med leasing för kreditgivare är, enligt Tegin (1997), att kopplingen mellan krediter och säkerheter är klar och värdet på säkerheterna är någorlunda lätt att uppskatta. Säkerheterna kan inte försvinna, eftersom det är brottsligt att sälja en egendom som leasas. Nackdelarna för leasetagare är att det inte är möjligt att bryta ett avtal innan det går ut (eller det kan åtminstone bli dyrt). Möjligheten att resultatreglera kan också minska jämfört mot om företagen skulle ha ägt tillgången. Dock får företag fördelen att soliditeten blir högre (eftersom egendomen inte räknas in i tillgångarna) samt att en hög finansieringsgrad kan erhållas. En ytterligare fördel som Tegin (1997) nämner är att leasetagare inte behöver betala för att ta ut företagsinteckning/pantbrev, vilket hade varit nödvändigt om företagsinteckning använts som säkerhet. En ytterliggare fördel som Adlercreutz (2004) nämner är att hela leasingkostnaden är avdragsgill Avbetalning Finansieringsformen avbetalning liknar leasing i utformningen (Tegin, 1997). Skillnaden är att företag blir juridiska ägare till egendom som köps på avbetalning och ska därför bokföra samt göra avskrivningar för dem. En annan skillnad är att företag kan bryta avbetalningsavtalet innan löptiden är slut, vilket inte är möjligt vid leasing. För banker är det en fördel att säkerhet finns i egendomen. Kreditgivares säkerhet utgörs av att kreditgivare i avbetalningskontraktet lagt in en punkt angående återtagandeförbehåll eller äganderättsförbehåll. Äganderätten till den finansierade egendomen innehas av företagen, men kreditgivare behåller möjligheten att under vissa omständigheter häva avtalet och på så vis kunna återta egendomen. Exempelvis kan så ske om företag som köper egendom på avbetalning bryter mot avbetalningsvillkoren, inte betalar eller hamnar på obestånd. Kreditgivare kan då sälja egendomen för att reglera sina fordringar mot köparna (Ibid.). Kopplingen mellan fordringar och säkerheternas värde är tydlig vid avbetalning, jämfört med finansiering med företagsinteckning som säkerhet, vilket leder till att det är lättare för banker att bedöma risken som krediterna medför, menar Tegin (1997). En annan fördel med avbetalning är att säkerheten inte försvinner lika lätt, eftersom det inte är möjligt enligt lag att sälja egendomen för företagen. Tegin nämner även att avbetalningsfinansierings är en säkrare 12

20 finansieringsform än om företagsinteckningen används som säkerhet, vilket medför att högra belåning är möjlig. Avbetalning kan vara en mer lämplig kreditform än leasing om egendomen behöver bytas ofta och det finns risk att avtalstiden inte hunnit löpa ut innan dess (Ibid.). En annan fördel som Tegin anser att avbetalning kan ha för företag är att det kan ge högre belåning än om företagsinteckningen och exempelvis reverslån skulle använts, eftersom avbetalning är säkrare för banken. Dessutom slipper företagen, precis som vid leasing, betala för att ta ut företagsinteckning/pantbrev. En nackdel är dock att avbetalning inte kan användas för egendom som redan levererats och ägs av företagen. Avbetalning kräver, jämfört med leasing, en större kontantinsats från företag. Möjlighet till resultatreglering är större vid avbetalning än vid leasing, eftersom avskrivningars storlek går att variera något inom lagens gränser. Leasingavgift måste däremot skattemässigt periodiseras över avtalstiden. En nackdel med avbetalning jämfört med leasing är att det medför lägre soliditet eftersom leasing inte belastar balansräkningen i den juridiska personen (Ibid.) Factoring Factoring är en finansieringsform som i vissa fall kan innefatta en administrativ tjänst. Factoring kan ske på två sätt, som fakturabelåning eller fakturaköp. Den administrativa tjänsten består bland annat i att finansbolagen sköter vissa bokföringsåtgärder samt driver kravverksamhet och debiterar eventuell dröjsmålsränta (Broomé, Elmér & Nylén, 1998). Det finns ingen specifik lagstiftning som reglerar factoring (Tegin, 1997). Pantsättning av fordran följer i stort skuldebrevslagens allmänna regler om bland annat överlåtelse av fordran. I avsaknad av reglering styrs factoring genom avtal som upprättas mellan kreditgivare och säljande företag. För att kreditgivare ska ha ett sakrättsligt skydd krävs alltid en överlåtelse av fordringarna för en skuld, en underrättelse (denuntiation) på fakturorna till köpare om att fordringarna överlåtits samt att betalningsströmmarna går till ett konto som kontrolleras av kreditgivare. Fakturabelåning innebär att kreditgivare beviljar utställarna av fakturor (säljande företag) kredit mot säkerhet i fakturautställarnas fordran mot köpare (Adlercreutz, 2004). Fakturorna pantsätts därmed och överlåts till kreditgivarna. Fakturamottagarna (köpare) meddelas om det och betalning sker därefter till kreditgivarna. Inbetalning avräknas sedan på de säljande företagens krediter. Praktiskt går det till så att företagen anger på fakturorna, innan de skickas till kund, att fordringarna har överlåtits till kreditgivarna och att kunderna därmed ska betala till dem (Martinson, 2002). Då fakturorna skickas till kund kontaktar företagen bankerna med begäran om kredit. Fakturaköp innebär att kreditgivare köper enstaka eller flera fakturor av säljare (Ibid.). På så sätt övergår risken till kreditgivarna, men vid fakturabelåning stannar risken hos de säljande företagen som belånar fakturorna. Factoring kan vara lämpligt för företag som behöver den administrativa tjänsten, eller som är i behov av rörelsekapital, men saknar andra säkerheter (Martinson, 2002). Det krävs givetvis även att företagen använder sig av fakturaförsäljning i relativt stor utsträckning. Det är inte möjligt att belåna alla fakturor, är kundfordringarna obetalda sedan länge vill kreditgivare naturligtvis inte belåna dem. Om köparna har kvittningsrätt, det vill säga att de 13

Finansbolagens verksamhet

Finansbolagens verksamhet 2014-08-30 Finansbolagens verksamhet Vad är och gör ett finansbolag? De finansbolag som ägs av banker samverkar i branschgemensamma frågor i Finansbolagskommittén inom Svenska Bankföreningen. I detta samarbete

Läs mer

Kreditgivning och ekonomisk kris om nystartade företag ur bankens perspektiv

Kreditgivning och ekonomisk kris om nystartade företag ur bankens perspektiv MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF19 Kreditgivning och ekonomisk kris om nystartade företag ur bankens perspektiv Maria Bergström Johan Klasson

Läs mer

Avtal, Inköp, Leasing

Avtal, Inköp, Leasing Avtal, Inköp, Leasing Daniel Evertsson Lycksele Golfklubb HGU 2013-2015 Handledare: Calle Lönnberg 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sida 2. Sida 3. Sida 4. Sida 5. Sida 6-9. Sida 10 Sida 11 Sida 12 Sida

Läs mer

Regress Ordlista finanstermer. Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation. Annuitet Marginal. Kreditkostnad Prisbasbelopp. Geldenär Förtidslösen

Regress Ordlista finanstermer. Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation. Annuitet Marginal. Kreditkostnad Prisbasbelopp. Geldenär Förtidslösen SKODA FINANSIERING Rak amortering Regress Ordlista finanstermer Indrivning Bilförmån Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation Annuitet Marginal Kreditkostnad Prisbasbelopp Geldenär Förtidslösen Kundränta

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF07 Företagsrekonstruktion Väljer företag att gå i konkurs framför en rekonstruktion? Mikael Andersson Jon

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF2 Finansiella leasingvillkor FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika 1 Finansiering eget kapital Bundet och fritt aktiekapital tillskjutet av ägarna Balanserat resultat +/-

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF07 Företagsrekonstruktion Väljer företag att gå i konkurs framför en rekonstruktion? Mikael Andersson Jon

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36)

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36) Författningssamling Sida: 32 (-36) REGLEMENTE FÖR PENNINGHANTERINGEN I HÖRBY KOMMUN 1. Mål och riktlinjer Den nya kommunallagen tar upp penninghanteringen i 8 kap 1-3: Kommunernas och landstingens medelsförvaltning

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Delårsrapport per 2009-06-30

Delårsrapport per 2009-06-30 Delårsrapport per 2009-06-30 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2009 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 090101-090630. ALLMÄNT

Läs mer

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Blad 1 Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Fastställda av kommunstyrelsen 20 juni 2012, 193 1. Inledning Dessa bestämmelser omfattar kreditgivning, avtal, fakturering och

Läs mer

Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004

Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004 D-UPPSATS 2005:47 Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004 FREDRIK HERTZMAN RÄTTSVETENSKAP D Luleå tekniska universitet Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.6 Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN räntebärande fordringar dnr 2/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Syfte

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso,

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, 2010 Bokslut Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Finansiering. Visit Värmland 2015-03-12. Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner

Finansiering. Visit Värmland 2015-03-12. Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner Finansiering Visit Värmland 2015-03-12 Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner Sockenstämman den 15 maj 1855 Syftet var dubbelt då: synnerlig fördel för församlingen

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod 11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod MARIKAB redovisar nedanstående balans- och resultaträkning för 20X8. Upprätta en kassaflödesanalys för 20X8 med hjälp av dessa rapporter och upplysningarna

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Försäkringsrörelse. Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015

Försäkringsrörelse. Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Försäkringsrörelse Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.se Disposition 1. Försäkringsrörelse 2. Gränsdragningsfrågor

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Cakewalk Capital AB, org nr. 556886-6007 Ejdervägen 2, 47132

Läs mer

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen)

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsen föreslår att stämman beslutar om efterutdelning till aktieägarna av bolagets

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar

Läs mer

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS 0231 Datum: 2012-11-26 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Datum: Gäller från:

Läs mer

Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för fodringsbevakning.

Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för fodringsbevakning. Karlsborgs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-18 Diarienummer 1(1) Anders Johansson Ekonomichef Ekonomienheten Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga.

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga. Allmänna villkor Kreditgivare är SMS Pengar Norden AB, 556221-6902 (hädanefter Kundfinans), som bedriver verksamhet under varumärket Kundfinans. Kundfinans tillhandhåller konsumentkrediter (hädanefter

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker Behöver Sverige en ny Bo Becker 1 Insolvens Insolvens: ett företag kan inte betala sina skulder Ett företag har tillgångar värda V och skulder D Insolvens om V < D Företaget kan likvideras eller rekonstrueras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av säkerställda obligationer; SFS 2003:1223 Utkom från trycket den 14 januari 2004 utfärdad den 18 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Ekonomisk planering. David T. Rosell david.rosell@liu.se

Ekonomisk planering. David T. Rosell david.rosell@liu.se Ekonomisk planering David T. Rosell david.rosell@liu.se Ekonomisk planering - en viktig del av idékvalificeringen och affärsplaneringen Business venture idea Product feasibility Industry/market feasibility

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening

Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening 1(5) Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening Ärendet SDE Hockeyförening bildades i maj 2010 genom sammanslagning av de tre hockeysektionerna i Danderyds kommun, Stocksunds IF, Danderyds

Läs mer

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering.

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Bokslut 2009 Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

Villkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015

Villkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Villkor S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren) som

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag

Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag SvK1000, v3.1, 2011-11-16 Marknad 2012-03-13 Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag 1 Inledning Svenska Kraftnät har systemansvaret för det svenska elsystemet. Svenska Kraftnät tecknar

Läs mer

Bankers behov av redovisningsinformation vid kreditgivning

Bankers behov av redovisningsinformation vid kreditgivning Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Bankers behov av redovisningsinformation vid kreditgivning Kandidatuppsats i företagsekonomi Ekonomistyrning, FEC399, HT 2005 Författare: Lena Lander John Svensson

Läs mer

Privatlån. 4 Dröjsmålsränta och förseningsavgift. 1 Definitioner. 2 Ränta. 5 Avgifter och kostnader. 3 Det totala beloppet som ska betalas

Privatlån. 4 Dröjsmålsränta och förseningsavgift. 1 Definitioner. 2 Ränta. 5 Avgifter och kostnader. 3 Det totala beloppet som ska betalas Allmänna villkor från 2011-03-01 1 Definitioner Effektiv ränta avser kreditkostnad (ränta och särskilda avgifter) angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-08-24 Finansrapport 1 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Fakturerings- och kravpolicy

Fakturerings- och kravpolicy Fakturerings- och kravpolicy Policydokument för den kommunala organisationen i Bergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-24 Dnr 2014/138 2014-04-07 1 (4) Fakturerings- och kravpolicy för Bergs

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

Allmänna villkor Paxo Finans AB

Allmänna villkor Paxo Finans AB Innehåll Allmänna villkor Paxo Finans AB... 2 1. Allmänt... 2 2. Kreditprövning... 2 3. Lånet... 2 4. Ränta och avgifter... 2 5. Återbetalning och avbetalning... 3 6. Kredittagarens rätt till förtidsbetalning...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT

KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT BAKGRUND Kommuninvest i Sverige AB ("Kommuninvest") är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening ("Föreningen").

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Paxo Finans AB, org.nr. 556902-7344 Kungsgatan 37, 111 56 Stockholm

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer