Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler

Transkript

1 Lagutskottet Riksdagen STOCKHOLM Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas på Förmånsrättskommitténs förslag i betänkandet SOU 1999:1. Det är mycket positivt att åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna att rädda livskraftiga företag i ekonomisk kris. Rekonstruktionsmöjligheterna måste förbättras och de oprioriterade borgenärernas möjligheter till utdelning förstärkas. Förslaget att avskaffa statens förmånsrätt för skatter och allmänna avgifter är efterlängtat. Däremot gör det oss genuint bekymrade att regeringen anser att förslaget kan genomföras endast om företagshypotekets ställning försämras, och det av följande skäl. De farhågor som framfördes 1999 och 2000 för att förslaget avseende företagshypotek skulle försämra små och medelstora företags möjligheter att erhålla kredit har nu förstärkts. Från våra medlemsföretag kommer signaler om att banker redan nu tar höjd för den föreslagna förändringen av företagshypoteket och att därigenom kreditmöjligheterna för små och medelstora företag försämras. Situationen tycks vara särskilt besvärlig i norra delen av Sverige. Regeringen har i propositionen (avsnitten 8.2 och 13) analyserat konsekvenserna av ett förändrat företagshypotek och särskilt då effekterna på kreditgivningen till mindre företag. Analysen utmynnar i slutsatsen att regeringen anser att ett genomförande av kommitténs förslag om en ny företagsinteckning allmänt sett inte kan anses vara förenat med sådana risker för kreditgivningen eller leda till sådana kreditkostnader att reformen enbart av det skälet inte bör genomföras. För säkerhets skull sägs dock att en tidig utvärdering av reformens konsekvenser för kreditförsörjningen främst till små och medelstora företag kommer att ske, varvid särskilt reformens regionalpolitiska konsekvenser skall belysas. Vi delar uppfattningen att en tidig utvärdering är bra. Det är dock inte tillräckligt. Skadan kan då redan vara skedd. Föreningen Svenskt Näringsliv anser att analysen behöver kompletteras. Det saknas en ekonomisk beräkning av hur den föreslagna förändringen av företagshypoteket kommer att påverka små och medelstora företag. Regeringens analys ser mer till teoretiska, tekniska samband och konsekvenser av förslaget än till beräkningar av hur förslaget kan påverka det enskilda lilla företaget i praktiska hänseenden.

2 2 (8) De beräkningar som Förmånsrättskommittén gjorde var dessutom inriktade på större företag. Exempelvis utgick beräkningarna i Clas Bergströms och Stefan Sundgrens analys (bilaga 6 i betänkandet) från en genomsnittlig balansräkning för företag i konkurs där skulderna uppgick till 14,7 miljoner kronor. Företagen i fråga hade före konkursen fler än 20 anställda. Siffrorna i den till denna skrivelse bilagda statistik över småföretagens balansomslutning räkenskapsåret 2001, uppdelat på bolag efter antalet anställda, visar att utredningens utgångspunkt för beräkningarna inte är representativ för situationen i de mindre bolagen. Exempelvis redovisas i bilagan att av samtliga företag har stycken 1-4 anställda samt att 63,9 % av företagen med 5-9 anställda har en balansomslutning på mellan och kronor. Medianvärdet för företag med 5-9 anställda är en balansomslutning om drygt 2 miljoner kronor. I detta sammanhang bör beaktas att företagshypotek är störst till antalet i företag med 0-10 anställda; cirka företag i denna kategori hade år 1997 tagit ut företagsinteckningar (Förmånsrättskommitténs betänkande sid 272). Av betänkandet framgår vidare att cirka näringsidkare hade företagsinteckningar år 1997, varav knappt av dessa förekommer i Centrala Företags- och Arbetsställeregistret (CFAR) såsom aktiva näringsidkare i den privata sektorn. Vidare att företagsinteckningar är vanligast bland företag med 6-50 anställda (cirka 70 %), och bland tillverkande företag (sid 273f). Analysen i betänkandet och i regeringens proposition tar dessutom sin avstamp i konsekvenserna av förslaget i obeståndssituationer men bedömer inte på ett genomarbetat sätt effekterna på kreditgivningssidan. För det stora flertalet företag som har eller söker få företagshypotek är det effekterna på kreditgivningen som är det intressanta eller rent av avgörande för deras överlevnad. Härtill kommer att det gått viss tid sedan utredningen gjordes och att andra ekonomiska förhållanden har rått och nu råder. Erfarenheterna av hur detta påverkar kreditgivningen borde tas tillvara innan beslut fattas i frågan. Vidare torde fler erfarenheter kunna inhämtas från andra länder, exempelvis från Finland i och med att övergångsbestämmelserna till ändringarna i den finska förmånsrättsordningen numera upphört att gälla. Mot denna bakgrund är vi nu djupt oroliga för förslagets konsekvenser för kreditgivningen till små och medelstora företag och för att detta förslag genomförs utan att tillräckliga analyser gjorts. En mycket stor del av nya arbetstillfällen skapas i små företag. Små företag är viktig del i att skapa ett framtida välstånd. Om de små företagen, i praktiken deras ägare, kommer att ställas inför ökade krav på säkerhet, höjda priser eller i övrigt försämrade lånevillkor kan det antas hämma den ekonomiska utvecklingen. Regelverken måste alltså stimulera till både entreprenörskap och utveckling av näringslivet för att tillväxt skall kunna skapas. Regeringens syfte med propositionen är bland annat att åstadkomma en sundare kreditgivning, som i större utsträckning grundas på bedömningar av framtida återbetalningsförmåga än på lämnade säkerheter, att befrämja företagsrekonstruktion framför

3 3 (8) konkurs, att snabba upp och tidigarelägga insolvenshanteringen, att öka intressegemenskapen mellan borgenärerna, att utjämna konkurrensförhållandena mellan företag som drivs vidare under konkurs och andra företag, och att ge oprioriterade borgenärer bättre utdelning i konkurs. Dessa syften är vällovliga och behovet av en reform härvidlag är påtagligt. Innan förslagen genomförs måste dock alla åtgärder vidtas för att säkerställa att man utifrån praktikens villkor, och inte enbart med hjälp av teoretiska resonemang, vet vad förändringen av företagshypotekets ställning innebär för kreditgivningen till de mindre företagen. Om väsentliga negativa effekter uppstår måste förslaget korrigeras, utan att för den skull överge de många delar i förslaget som skapar en bättre möjlighet för företagande i allmänhet och för livskraftiga företag i ekonomisk kris att överleva. Svenskt Näringsliv hemställer därför att Lagutskottet kompletterar propositionen med en ekonomisk beräkning av vad den föreslagna förändringen av företagshypoteket skulle innebära för kreditgivningen till mindre företag. Visar den av oss begärda kompletteringen på väsentliga negativa effekter för kreditgivningen, kan en lösning vara att ändra förslaget så att företagshypoteket skulle gälla - inte i hälften - utan i exempelvis 85 % av all gäldenärens egendom. Procentsatsen skulle sedan kunna trappas ned. En liknande ordning fanns övergångsvis i Finland. FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Jan Persson Anne Wigart

4 4 (8) Göran Wikner Småföretagens balansomslutning Här redovisas uppgifter om småföretagens balansomslutning fördelade efter några olika branscher och antal anställda. Grundmaterialet kommer från UC Select 2002:4. De uppgifter som var kända av UC fram till och med november 2002 finns med. Det innebär att huvuddelen av uppgifterna om företagens balansomslutning avser räkenskapsåret Av de företag enligt urvalskriterierna (se nedan), avser 91 procent företag vars verksamhetsår avslutades 2001 och 7 procent företag vars verksamhetsår avslutades under Urvalskriterier Följande kriterier har använts vid urvalet av företag: 1. Företaget ingår ej i svensk koncern. Det innebär att de stora företagens alla dotterbolag inte finns med i urvalet. 2. Företaget har F-skattesedel, är registrerat för moms och arbetsgivaravgift. Det innebär att det i huvudsak endast finns (mer eller mindre) aktiva företag med i urvalet. 3. Företag som drivs i aktiebolagsform. Det finns två skäl till detta kriterium, nämligen att de flesta aktiva företag bedrivs i form av AB och att det saknas bokslutsinformation för företag, som drivs som HB/KB eller som enskild firma. Företagen i urvalet har fördelats efter följande storlekar på företagen: 1-4 anställda 5-9 anställda anställda anställda Samtliga företag Följande branscher redovisas (SNI-koder inom parentes): Samtliga branscher Tillverkningsindustri (D) Byggverksamhet (E) Parti- och detaljhandel samt reparation (G) Hotell- och restaurangverksamhet (H) Landtransport, transport i rörsystem (SNI 6, del av I) Exploatering av och handel med egna fastigheter + Uthyrning av egna fastigheter (SNI , del av K). Urvalet av branscher är i en mening godtyckligt, men har gjorts för att spegla olika delar av näringslivet samt valts med tanke på branschernas potentiella lånebehov.

5 5 (8) Resultat Resultaten av körningarna redovisas i en tabell för varje bransch enligt ovan. I tabellen redovisas fördelningen i procent för samtliga företag, alltså inklusive de företag för vilka uppgift saknas. Dessutom finns uppgift om antalet företag i branschen fördelat efter storleksordning. Slutligen finns uppgifter om medianvärdet på balansomslutningen. Det senare har beräknats med intrapollering inom det intervall i vilken gränsen går mellan de 50 procent av företagen som har högst respektive lägst balansomslutning. Tabell 1 Samtliga branscher 0-9 0,1 0,0 0,0 0,0 0, ,7 0,0 0,0 0,0 2, ,7 2,5 0,4 0,2 22, ,4 10,2 2,1 0,4 18, ,5 63,9 40,6 15,6 33, ,6 16,2 29,9 20,3 6, ,7 6,6 25,2 53,0 5, ,1 0,3 1,2 7,1 0, ,1 0,2 0,4 2,8 0, ,0 0,0 0,1 0,5 0,2 UPPGIFT SAKNAS 0,1 0,1 0,0 0,1 9,9 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 uppgift Antal företag Antal företag med uppgift Tabell 2 Tillverkningsindustri (D) 0-9 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ,2 0,0 0,0 0,0 1, ,7 1,3 0,1 0,1 18, ,9 6,7 0,4 0,0 16, ,6 68,4 34,3 7,1 36, ,3 17,8 32,9 17,1 8, ,1 5,7 31,4 67,8 8, ,0 0,1 0,6 5,8 0, ,0 0,1 0,2 1,9 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,2 UPPGIFT SAKNAS 0,1 0,0 0,1 0,1 7,0 Summa uppgift Antal företag Antal företag med uppgift

6 6 (8) Tabell 3 Byggverksamhet (E) 0-9 0,1 0,0 0,0 0,0 0, ,0 0,0 0,0 0,0 1, ,9 1,0 0,0 0,0 21, ,9 11,0 0,6 0,2 21, ,2 74,5 52,3 13,3 36, ,8 10,5 32,6 35,9 6, ,9 2,8 14,0 48,0 3, ,1 0,1 0,4 2,1 0, ,0 0,0 0,1 0,4 0, UPPGIFT SAKNAS Summa uppgift Antal företag Antal företag med uppgift Tabell 4 Parti- och detaljhandel samt reparation (G) 0-9 0,1 0,0 0,0 0,0 0, ,4 0,0 0,0 0,0 2, ,3 0,6 0,0 0,2 17, ,4 4,4 0,2 0,0 17, ,7 62,4 25,1 3,6 36, ,3 21,5 34,0 11,8 7, ,6 10,4 38,1 67,5 6, UPPGIFT SAKNAS Summa uppgift Antal företag Antal företag med uppgift

7 7 (8) Tabell 5 Hotell- och restaurangverksamhet (H) 0-9 0,1 0,1 0,2 0,0 0, ,5 0,2 0,0 0,0 2, ,6 10,8 1,1 0,0 23, ,9 29,2 7,8 0,5 20, ,4 54,0 72,9 41,8 31, ,9 4,0 12,4 33,3 4, ,6 1,5 5,5 21,4 2, ,0 0,1 0,0 2,5 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 UPPGIFT SAKNAS 0,0 0,1 0,0 0,5 16,1 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 uppgift Antal företag Antal företag med uppgift Tabell 6 Landtransport, transport i rörsystem (SNI 6, del av I) 0-9 0,0 0,1 0,0 0,4 0, ,6 0,0 0,0 0,0 0, ,6 1,2 0,3 0,0 14, ,7 9,0 1,5 0,4 16, ,3 62,2 36,2 13,2 47, ,3 24,2 40,1 25,4 9, ,3 2,9 21,3 57,5 4, ,0 0,3 0,4 2,1 0, ,0 0,0 0,0 1,1 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 UPPGIFT SAKNAS 0,1 0,1 0,1 0,0 6,8 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 uppgift Antal företag Antal företag med uppgift

8 8 (8) Tabell 7 Exploatering av och handel med egna fastigheter + Uthyrning av egna fastigheter (SNI , del av K) ,1 0,0 0,0 0,0 0, ,4 0,0 0,0 0,0 0, ,1 2,2 0,0 0,0 7, ,3 2,9 3,1 0,0 8, ,7 30,7 18,8 0,0 37, ,2 16,1 9,4 3,3 15, ,9 27,0 39,1 36,7 18, ,3 5,8 6,3 10,0 2, ,0 14,6 20,3 16,7 2, ,0 0,7 3,1 33,3 0,4 UPPGIFT SAKNAS 0,1 0,0 0,0 0,0 6,6 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 uppgift Antal företag Antal företag med uppgift