Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad. Agneta Wessman Alsin Erika Gelotte Åsa Jouper Jaan
|
|
- Max Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad Agneta Wessman Alsin Erika Gelotte Åsa Jouper Jaan
2
3 Identifiera var du befinner dig? Vad krävs för att gå från bra till mycket bra? Excellent Mycket bra Bra Ganska bra Dålig
4 Vad krävs för att gå från bra till mycket bra? Säkerställ, definiera och tydliggör lärar- och rektorsprofessionen Fortbilda verksamma lärare och rektorer (professionell utveckling, coachning) Ge skolorna mandat att själva äga sin utveckling Gör självvärdering identifiera utvecklingsbehov, prioritera Tag fram rutiner för samarbete
5 Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor
6 UBF: s gemensamma ståndpunkter och kritiska framgångsfaktorer Alla elever kan nå utbildningsmålen Alla med anknytning till skolan förväntar sig att alla elever ska lyckas Goda resultat nås tillsammans Vi vill och verkar för varandras framgång Utbyte av erfarenheter leder till utveckling Strukturerat samarbete för kunskapsoch erfarenhetsutbyte Den som vågar pröva lär sig mer Tillåtande kultur med tillit och respekt Lärandet skall vara synligt för den som lär sig Ledarskap skall ge engagemang och inspiration Synligt lärande och formativ bedömning på alla nivåer i hela organisationen Stöd och uppmuntran på alla nivåer i hela organisationen
7 Organisation för att ta fram programmet för kvalitetsutveckling Styrgrupp FL GU OLG Gymnasiesär OLG Centrum OLG Lindholmen i förändringsledningen Programgrupp 6 rektorer, 1per OLG + de 2 uppdragsled. + Karin/Pia och Sara Fort-bildning OLG Skånegatan Underlag Underlag 1 rektor per OLG långsiktigt Arbetsgrupp 1 Basen Arbetsgrupp 2 Metoder Uppdragsledare 50% 6 lärare x 20 % Uppdragsledare 50% 6 lärare x 20 %
8 Program för kvalitetsutveckling i UBF: s gymnasieskolor En forskningsbaserad syn på vad som påverkar elevernas studieresultat Tydliga verktyg Arbetsformer - hur använda verktygen
9 Delarna i programmet BASEN Gemensamma ståndpunkter & kritiska framgångsfaktorer Påverkansfaktorer & bevis METODER Självvärdering Speglingsbesök Tips på andra metoder
10 Vad kännetecknar de bästa? Mouna Mourshed Mc Kinsey & co Vad är positivt för elevers lärande? John Hattie University of Auckland Hur griper vi oss an det här? Michael Fullan Professor Emeritus, University of Toronto
11 Vilka tre påverkansfaktorer tror du har störst respektive minst effekt på elevens lärande? Läxor Föräldraengagemang Försörjningsstöd Klasstorlek Formativ bedömning Självskattning av betyg Motivation Datorstödd undervisning Kvarsittning /gå om en årskurs Inte etikettera elever
12 Hatties resultat Självskattning av betyg 1,44 Formativ bedömning 0,90 Inte etikettera elever 0,61 Föräldraengagemang 0,51 Motivation 0,48 Värt att satsa på Datorstödd undervisning 0,37 Inte värt att satsa på Läxor 0,29 Klasstorlek 0,21 Försörjningsstöd -0,12 Kvarsittning / -0,16 gå om en årskurs
13 Influensbarometer Utvecklingseffekt Motsatt effekt Lärareffekt 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0-0,2 1,2 Önskvärd effekt
14
15 Spegling
16 Varför spegling? Speglingsbesöken är tänkta som komplement till den självvärdering som skolorna ska arbeta med. Besök i andras verksamheter möjliggör att man blir medveten om utvecklingsområden som skolan kan arbeta vidare med. Den speglande skolan får i sin tur med sig idéer och tankar som kan berika den egna verksamheten.
17 Vårt uppdrag var att fotografera och notera Pilotbesök
18 Vad tittade vi på? Bland annat: Skolan; studiero & skolstorlek. Undervisningen; lärares tydlighet i undervisningen, känsla av positivt sammanhang i klassrummet, kamratpåverkan. Eleverna, kamratpåverkan, klassrumsklimat/ledarskap i klassrummet, koncentration och engagemang.
19 Återkoppling Sammanställning av våra observationer. Vid ett avspänt möte berättade vi vad vi hade sett. Vi samtalade kring de foton vi tagit. Det positiva lyftes fram, förbättringsområden identifierades
20 Spegling inom den egna skolan Inlett ett arbete med spegling mellan kollegor Vi arbetar med detta på våra arbetslagsträffar Utvärdering ska ske i slutet av terminen.
21 Kvalitetskick-off gymnasieområde Centrum
22 Pedagogisk marknad den 23 maj en inspirationsdag för alla chefer
23 KOMMUNALFÖRBUNDET GR IT-chefs-nätverket Lars Björn Rapport om IT-chefs-nätverkets verksamhet mars 2013 Syfte/Uppdrag GR-nätverket "IT-chefs-nätverket" har som mål att finna bästa lösningar inom området kommun och IT. Detta sker genom gemensamma satsningar på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte kring kommunens olika aspekter av IT-frågor, samt möten med leverantörer av mjuk- och hårdvara. Nätverket möts ca 6-10 gånger per år, därutöver verkar ett antal arbetsgrupper i avgränsade frågor. Datum: Innehåll: Antal deltagare: 12/1-12 Ubit-arbetet, om statligt glesbygdsstöd Kommunernas och skolans 1-1-satsningar Aktuellt om siths-kort, införandet i resp kommun 10/2-12 Om det vidgade uppdraget e-hälsa, e-samhälle, Västkom Identitetsfederation för skolan, förebild universitetets Sunet Fix gata mi ett utvecklingsarbete med IT-universitetet 15/3-12 Göteborgs informationssäkerhetsarbete Om nyckeltal för överblick av läget i GR-kommunerna SKL-verktyg, E-blomlådan, för självvärdering av IT-styrning / /5-12 GR-kommunerna och färdväg mot e-samhället Göteborgs projekt tjänstekatalog för verksamhetsstyrning GR-kommuner internetkapacitet, skolornas ökade efterfrågan Om SOLTAK, arbete och visioner Nätverkets arbetsformer, genomgång av tidigare SWOT-analys Diskussion om formulering nätverkets syfte mål /9-12 Ordförandesuccession Christina Larsson, Ale ny ordf Ny GR-resurs Linn Wallér Principer för kommunernas användning av molntjänster 8 16/ /11-12 Skolan som stor del av kommunernas IT-satsning Rapportering arbete inom Västkom Ledningssystem för systematisk kvalitetsuppföljning Apple och affärsmodell för appar SAMBI och e-legitimation, federationslösning Ny IT-strategi och finansieringsmodell för Mölndals Stad
24 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 20/ /4-12 Möte gemensamt med skol-ikt-nätverket i Partilleskola Exempel skolutvecklingsarbete med IKT Framtidsspaning med IT-förtecken Skolfederationsarbetet i GR-kommunerna Ny GR-resurs Christina Wisser Kommun IT och juridik, inför möte med juristnätverk För utförligare information om innehållet på IT-chefsmöten hänvisas till GR Utbildnings hemsida under nätverk och arbetsgrupper. Deltagare i IT-chefs-nätverket Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsb Kungälv Lerum LillaE Mölndal Partille S-sund Tjörn Öckerö Christina Larsson Göran Westerlund Gunilla Åkerström Alec Mägi-Särnholm Peter Antonsson Anders Kopp Roger Julin Magnus Ludvigsson Göran Persson Per Wikström Susann Pohlén Göran Engblom Emil Karlsson Ordförande Christina Larsson Sekreterare Lars Björn 2
25 Fair Sex: Nätverket Ett spel om mänskliga rättigheter
26 Upplevelsebaserat lärande En pedagogik som bygger på att skapa känslor och handlande, följt av reflektion Förståelse för komplexa problem Förstå mjuka värden i relation till fakta Få en personlig upplevelse kopplad till lärandet
27 Förberedelse Genomförande Reflektion
28
29 Det positiva budskapet: Fair sex är sex på lika villkor och motsatsen till trafficking.
30 Om spelet Projektstart mars 2013 Ska vara klart i oktober 2013 Är helt webbaserat och kostnadsfritt att använda Innehåller både webbsidor, interaktiva delar, ljud, film och bild Riktar sig till unga i Gymnasieåldern
31 Projektets genomförande Vi jobbar i agile/sprints med flertalet testomgångar Referensgrupp samt unga i målgruppen Speltester garanterar att vi uppfyller målen Lärarhandledning och skarpa speltest i skolan
32 Spelet ska belysa: Orsaker till sexhandel (trafficking) Sexhandelns konsekvenser på individ och samhälle. Den svenska sexköpslagen samt jämförelser med andra Europeiska länders reglering/liberalisering FNs deklaration om mänskliga rättigheter samt Barnkonventionen.
33 Mål med spelet Ökad jämställdhet och bättre relationer Ökad delaktighet i en viktig samhällsfråga Kunskap om påverkansaktiviteter där eleverna själva kan ta ställning och bidra till opinionsbildning i sociala medier
34 Fair Sex: Nätverket Ett spel om mänskliga rättigheter
35 Karriärtjänster för lärare Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare
36 Inledning Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli Karriärtjänster för lärare ger många yrkesskickliga en möjlighet till nya spännande utmaningar och en alternativ karriärväg. Huvudmännen kan med denna reform utveckla sina skolor genom att planera, anpassa och erbjuda tjänster som baseras på enheters differentierade behov av att förstärka undervisningen. Reformen lämnar möjligheter för varje huvudman att utse karriärtjänster för lärare. Samtidigt står varje huvudman också inför utmaningen att tillvarata denna reform på bästa sätt så att den ger maximal genomslagskraft. Det handlar dels om rekrytering men också hur dessa lärartjänster på bästa sätt ska implementeras i befintlig verksamhet. Detta material togs fram på uppdrag av Utbildningschefsgruppen våren 2013 är ett stöd gällande kompetensprofil för förstelärare. Bakgrund och syfte med karriärtjänster Syftet med regeringens karriärreform är att öka elevernas måluppfyllelse i skolan genom att stötta lärarna, den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat. Syftet med karriärtjänsterna är att genom att tillföra skolan ökad kunskapsmängd och genom systematiskt arbete med kunskaps- och didaktikuppdraget ge alla elever de bästa förutsättningarna för måluppfyllelse. Grundläggande kvalifikationer Lektor en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning är legitimerad kravet gäller inte de tjänster som tillsätts under 2013 har avlagt en examen på forskarnivå har under minst fyra års tjänstgöring som lärare i skolväsendet visat pedagogisk skicklighet (lärare som har undervisat på universitet eller högskola undantas) Förstelärare är legitimerad kravet gäller inte de tjänster som tillsätts under 2013 kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. 2
37 Uppdrag Lektor Lektors arbete ska stärka det vetenskapliga förhållningssättet i verksamheten. Valet av konkreta arbetsuppgifter ska vara en del av kommunens gemensamma och enheternas specifika systematiska kvalitetsarbete. Lektor ska föra in forskning i verksamheten samt att söka forskningsfrågor inom förskolans och skolans verksamhet, gärna tillsamman med forskare. Lektor ska skapa och upprätthålla kontakter med högskolor och universitet samt skapa mötesplatser för pedagogiska samtal för samtliga kommunens förskolor. Lektor ska delta i utvecklingsarbete och utgöra ett stöd för övriga pedagoger att utveckla verksamheten utifrån styrdokumenten med stöd av forskning och beprövad erfarenhet. Förstelärare Försteläraren ska arbeta klassrumsnära i syfte att utveckla undervisningen och nå högre måluppfyllelse. Valet av konkreta arbetsuppgifter bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Exempel på förstelärerens arbetsuppgifter; Försteläraren har en tydlig koppling till den direkta undervisningen och de särskilda arbetsuppgifterna som tillkommer utöver den egna undervisningen. Ta ett särskilt ansvar för ämnesutveckling eller ämnesdidaktik. Även ansvar för ämnesövergripande frågor som värdegrund kan vara en förstelärares särskilda utvecklingsansvar. Ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen. Det kan även handla om att studera kollegornas undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt samt vara involverad i forskning inom de områden som är relevanta för skolan. Utveckla de didaktiska delarna av undervisningen och kollegornas arbetssätt i klassrummen. Fungera som ett direkt, nära stöd till de pedagoger som varje dag möter eleverna, och utgör således ett utvecklande nav i lärarlaget. Utbilda och coacha andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev. Det kan handla om lektionsobservationer, metoddiskussioner i grupp och med enskilda kollegor. Att skapa mötesplatser för pedagogiska diskussioner. Stötta blivande kollegor genom handledning under den verksamhetsförlagda undervisningen (vfu) och introduktionsåret. 3
38 Ett exempel på rekryteringsprocess Förutom de formella kraven gällande förstelärare och lektor behöver huvudmannen göra en problem- och behovsanalys där resultatet ligger till grund för de karriärtjänster som tillsätts. Behoven ser olika ut mellan huvudmän och skolor och detta bör tas i beaktan. När det är bestämt vad för typ av tjänster som ska tillsättas och de önskade kompetenserna är det viktig med en strukturerad och transparent rekryteringsprocess.. Den kan exempelvis bestå av denna process: 1. Lärare med grundkvalifikationerna söker tjänsten. 2. Rektor lämnar en referens/ett utlåtande utifrån kompetensprofil för lärare enligt Skolverket. (SKOLFS 2011:37) Den består av mötet med eleven, ledarskap, samverkan och ansvar för lärande och yrkesutveckling. Den sökande ska vara särskilt skicklig inom dessa områden. 3. Därefter sker ett intervjuförfarande med dem (eller ett urval) som passerar rektors första bedömning och därefter utses lämplig förstelärare. Kompetensprofil för förstelärare Detta förslag på kompetensprofil för förstelärare utgår från SKLs dokument Ett samlat karriärsystem för lärare, som bland annat beskriver vad en förstelärare kan ha för arbetsuppgifter. Detta stödmaterial består av ett antal förslag på kompetenser kopplade till respektive uppgift samt ett antal intervjufrågor som belyser dessa och kan användas i intervjuer. Vidare finns också ett stöd gällande kompetenskriterier avseende förstelärarens kompetens/förmåga gällande samverkan med kollegor och förmåga att skapa ett elevengagemang 1, Arbeta klassrumsnära i syfte att utveckla undervisningen och nå högre måluppfyllelse. Nyfikenhet på lärande Elevers lust att lära Förmågan och vilja att driva och utveckla nya metoder. Relationell kompetens så att den egna närvaron i klassrummet blir positiv. Styrdokumentskompetens. Förmågan att omsätta teori i praktik. Observationskompetens Vad är det bästa med att undervisa? Hur gör du för att skapa relationer i klassrummet? Hur utvecklar du människors förmågor att lära? Vad kännetecknar ett dynamiskt klassrum? 4
39 Hur arbetar du för att få en bild av hur olika undervisningsmetoder ger olika förutsättningar och konsekvenser för olika individer? Hur gör du för att se om olika metoder har god effekt på individers lärande? 2, Ämnesutveckling och utveckla de didaktiskt delarna av undervisningen. Ämneskompetens Kompetens inom ämnesdidaktik för sitt ämne. Kompetens inom aktuell ämnesforskning. Kompetens inom ämnesmetodik för det aktuella ämnet. Kompetens inom bedömning för lärande, både allmänt och ämnesspecifikt. Pedagogisk, digital kompetens. Nätverkskompetens, så att ämnesutvecklingen hålls levande och hela tiden utvecklas. Läroplanskompetens ur ett övergripande perspektiv Grupputveckling Omvärldsbevakning Kritiskt tänkande På vilket sätt skulle du beskriva att ditt arbete förändrats i och med läroplansreformen? Utifrån ditt/dina ämnesområden, vad behöver din skola utveckla förändra för att bättre svara mot uppdraget enligt styrdokumenten? Hur gör du för att hålla dig ajour och fortsätta att utveckla dina ämnesdidaktiska kompetenser? Beskriv ditt ämnes viktigaste roll i elevernas lärprocess. Hur är du med och driver utvecklingen av dina ämnen på skolan? 3, Ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen Kompetens inom allmändidaktik, Ämneskompetens Kompetens inom ämnesdidaktik för sitt ämne. Kompetens inom aktuell ämnesforskning. Kompetens inom ämnesmetodik för det aktuella ämnet. Gedigen kursplanekompetens och förståelse för läroplanen. Kompetens inom bedömning för lärande, både allmänt och ämnesspecifikt. Pedagogisk, digital kompetens. Monteringskunskap: Hur man kan kombinera ljud, text, bild och grafiskt material i stödmaterialet. Kunskap i att webbpublicera och flippa klassrummet så att stödmaterialen kan spridas effektivt. Om du tittar på de läromedel som marknaden erbjuder idag, vad anser du vara bra/dåligt med dessa? Berätta hur du gör idag för att skapa stödverktyg och egna läromedel i din undervisning 5
40 Kan du ge exempel på stödmaterial och läromedel som du utformat? Varför har du utformat dessa? Hur ser du att dessa ger dig ett bättre stöd i ditt uppdrag än det material du hade tillgängligt redan innan? Hur kan modern teknik underlätta arbetet med att ta fram stödverktyg och läromedel/lärresurser till undervisningen? 4, Utbilda och coacha andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev. I det kan metoddiskussioner utifrån enskilda klassrumsobservationer ingå. Relationell kompetens Situationsanpassat ledarskap Kompetens kring modeller för lärande samtalsmodeller och coachande förhållningssätt. Observationskompetens Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande. Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik. Kompetens inom forskning kring lärares professionsutveckling En stor verktygslåda full av olika metoder och verktyg inom aktuellt ämne Vad anser du krävs för att en lärare ska utvecklas inom sin undervisning? Hur arbetar du för att hitta olika individers styrkor och utvecklingsbehov? Hur gör du idag för att få dina kollegor att växa? Beskriv hur du tänker när det gäller att leda människor mot nya, högre mål? Tänk dig att du har en kollega som verkligen behöver stöd i undervisningen. Kollegan är dessvärre inte riktigt medveten om det själv. Hur gör du då? Om du besöker ett klassrum för att göra observationer, hur strukturerar du och lägger upp detta? Vilka delar är de du först letar efter vid ett sådant besök? Vad tror du att du har svårast att se vid klassrumsobservationer? 5, Studera kollegors undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt Relationell kompetens Kompetens inom forskningsmetoder för handledning/coaching Lärande samtal/coachande samtal Situationsanpassat ledarskap. Observationskompetens Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande. Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik. Vad krävs för att en observation/skuggning av kollega ska bli lyckad? Vad finns det för vetenskapligt förankrade framgångsfaktorer inom undervisning? Hur ser du på dem? 6
41 Hur kan man implementera och starta upp forskningscirklar på skolan för att lära tillsammans? Beskriv vad ett vetenskapligt förhållningssätt betyder? Hur applicerar du detta förhållningssätt i ditt möte med dina kollegor? 6, Vara involverad/följa forskning som är relevant för skolan Allmän forskning kring framgångsfaktorer i undervisning. Forskning kring lärande Ämnesdidaktisk forskning Forskning kring bedömning Forskning kring utveckling av lärares profession Koll på skolverkets definition av Skola på vetenskaplig grund, evidens och beprövad erfarenhet Kompetens inom styrdokumenten och läroplanen förmågan att koppla till skolforskning Hur gör du för att hålla dig ajour med aktuell forskning? Vilka forskningsteorier kring lärande och undervisning har inspirerat dig? Varför just de? Hur kan vi stötta upp verksamma lärare så att de lättare kan hänga med i aktuell forskning? Utifrån svensk och internationell skolforskning, vad saknar du mest av på din skola idag? Hur ser du att ni som skola bör arbeta för att tydligare koppla relevant forskning till ert dagliga arbete? 7, Skapa mötesplatser på skolan för pedagogiska diskussioner Kompetens att initiera, planera, driva och utvärdera projekt som syftar till att skapa mötesplatser. Kunskap om forskning kring lärande organisationer Digital kompetens Social kompetens Nätverkskompetens Kommunikativ kompetens Kompetens inom hur man skapar kreativa lärmiljöer. Exempelvis kompetens inom gruppdynamik, Leda Lärande samtal, PDSA (Plan, Do, Study, Act) Vad är en kreativ lärmiljö enligt dig? Vad kännetecknar en lärande organisation? Hur kan man gå tillväga för att systematiskt skapa en positiv delakultur på en skola? Hur bör man agera för att all personal ska känna ett delägarskap i utvecklingsfrågor? Tänk dig att du blir förstelärare på en skola där Jante jobbar. Det finns i nuläget inte så många effektiva mötesplatser för pedagogiska diskussioner. Du får i uppdrag att planera kommande termins pedagogiska samtal. Hur gör du? 7
42 8, Handledning av verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) Kompetens inom handledning/coaching/mentorskap Lärande samtal/coachande samtal Situationsanpassat ledarskap. Observationskompetens Kunskap om den lärarutbildning som studenten går. Bra övergripande insikt om den egna skolans styrkor och svagheter samt vad som är unikt på den egna skolan och hur denna kan skilja sig ifrån andra skolor, så att studenten får en bredare inblick i skolvardagen. Vad har du för erfarenhet av VFU? Tänk dig att du är student och kommer till din skola. Hur skulle du då vilja att VFU:n fungerade? Vad är viktigt att en lärarstudent får med sig ifrån VFU? Hur hjälper VFU-studenter dig att utvecklas i ditt uppdrag? 9, Ta hand om introduktionsåret på skolan Relationell kompetens Kunskap om aktuell lärarutbildning så att det finns en förståelse för den nyutexaminerade lärarens förkunskaper. Kompetens inom handledning/coaching/mentorskap Lärande samtal/coachande samtal Situationsanpassat ledarskap. Observationskompetens Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande. Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik. Hur kan och bör man stötta nya lärare första året? Vad skulle du fokusera på om du var ansvarig för en nyexaminerad lärares introduktionsår? Vilka utmaningar ser du med introduktionsåret? Hur gör en bra coach/mentor? Vad är de mest centrala delarna för en nyutexaminerad lärare att utvecklas inom under introduktionsåret? 8
43 Kompetenskriterier avseende förstelärarens kompetens/förmåga gällande samverkan med kollegor och förmåga att skapa ett elevengagemang. Försteläraren ska ha en särskilt god förmåga i förhållande till nedanstående kriterier Är en positiv kommunikatör med mycket god förmåga att skapa en gynnsam miljö för lärande hos såväl elever som kollegor Tillför entusiasm och energi och är duktig på skapa engagemang bland sina kollegor. Utmanar sina kollegors uppfattningar om lärande och vad som är riktigt bra undervisning Har ett gott anseende bland kollegor och är en uppskattad medarbetare av sin rektor. Är lyhörd och smidig i umgänget med sina kollegor, visar respekt, hänsyn och omtanke. Agerar på ett lugnt och stabilt sätt i mötet med sina kollegor och rektor samt agerar övertygande och tillitsfullt. Är väl medveten om sina personliga egenskaper och kan beskriva sina egna styrkor och utvecklingsområden. Ser möjlighet till förändringar och bidrar till att skapa situationer där nya idéer och förslag kan utvecklas. Motiverar och beskriver pedagogiskt förändringar samt hanterar kritik mot förändring på ett konstruktivt sätt. Har en god överblick gällande skolområdet och har ett starkt samhällsintresse. Tar hänsyn till olika informationskällor och perspektiv för att hålla sig à jour med omvärlden. Skapar ett engagemang hos eleverna och ser en utmaning i att få eleverna att vilja lära hittar fram till elevernas motivation Är lyhörd för elevers och kollegors synpunkter och förmår vidareutveckla sin undervisning utifrån dessa Skapar ett gott arbetsklimat i klassrummet och i samverkan med sina kollegor Är initiativrik och förmår tillämpa många olika metoder och varierande arbetssätt Är resultatorienterad, analytisk och har ledarförmåga. 9
44 Regiongemensam elevenkät 2013 Inför Utbildningschefsgruppen 17 maj 2013 Jenny Nordqvist
45 Syfte Kunna göra jämförelser avseende elevers uppfattning om utbildningen Frågeområden Trivsel & trygghet Delaktighet & inflytande Skolmiljö Kunskap & lärande Bemötande (Fritidshem)
46 Beställning Baspaket Elever i grundskolans åk 2, 5 och 8 Elever i gymnasieskolans åk 2 Tilläggsbeställning Fler frågor Fler årskurser Fler skolformer Vårdnadshavare
47 Nyheter 2013 Resultat på hem/anordnarkommun Härrydas resultat i regionrapporten Omarbetade frågor för grundskolans åk 2
48 Resultat
49 Omfattning Antal elever: Antal elever: Antal elever: Antal svar: Antal svar: Antal svar: Svarsfrekvens: 58% Svarsfrekvens: 74% Svarsfrekvens: 77%
50 Svarsfrekvens Kommun Ale Alingsås Göteborg Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR totalt
51 Övergripande resultat Grundskolans åk 2 Index per frågeområde samt NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck (NKI) Antal svarande, n = 7884 Svarsfrekvens = 86%
52 Övergripande resultat Grundskolans åk 5 Index per frågeområde samt NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck (NKI) Antal svarande, n = 6697 Svarsfrekvens = 83%
53 Övergripande resultat Grundskolans åk 8 Index per frågeområde samt NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) Antal svarande, n = 5156 Svarsfrekvens = 71%
54 Övergripande resultat Gymnasieskolans åk 2 Index per frågeområde samt NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) Antal svarande, n = 4118 Svarsfrekvens = 65%
55 Till hösten Jenny Sjöstrand Utvärdering av årets arbetsprocess Uppstart Regiongemensam elevenkät 2014
56 Mer information Regionrapporten finns på Kontakt
Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare
Karriärtjänster för lärare Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Inledning Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli 2013. Karriärtjänster
Läs merProgram för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor
Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor andra håll? Och vad kan vi lära oss av andra? Över 95 % av dem som lämnar grundskolan i Göteborg börjar i gymnasiet. De flesta erbjuds en Fokus på
Läs merKarriärvägar i Borlänges kommunala skolor
Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar inom skolan Nu erbjuder Borlänge kommun dig som lärare en möjlighet att söka till karriärstjänsterna förstelärare
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merORGANISATION FÖR LÄRARES KARRIÄRUPPDRAG
Sida 1 (6) Personalavdelningen/FoUenheten 2014-03-04 ORGANISATION FÖR LÄRARES KARRIÄRUPPDRAG Kvalifikationskrav, mål och ansvarsbeskrivningar samt fördelning from ht 2014 Beslutas att förvaltningen, utifrån
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merHur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd
Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet Sara Knöfel, undervisningsråd BRUK som en del i det systematiska kvalitetsarbetet Systematiskt BRUK Kontinuerligt I olika faser Varför systematiskt
Läs merGöteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23
Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merNyanlända elever i fokus
Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15
150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merLönepolicy för Umeå universitet
Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning
Läs merUnderlag för utformning av lokal digital plan
Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merOmtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.
Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merSödertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01
- I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag
Läs merChefs- och ledarskapspolicy
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merDelaktighet och inflytande 43 67 67 83 61 68. Skolmiljö 49 79 70 91 82 73. Kunskap och lärande 54 76 84 90 75 78. Bemötande 69 88 85 89 84 85
Regiongemensam elevenkät 215 Index per frågeområde samt NKI 2 212 213 214 215 totalt 215 GR GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 7 98 98 1 9 91 Delaktighet och inflytande 43 7 7 83 1 8 Skolmiljö 49 79 7
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merRapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Läs merKvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för
Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merPM Reviderad 2011-09-19 1 (24) Dnr 62-2011:673 Legitimation för lärare, förskollärare och lektorer Skolverkets kommentarer till föreskrifterna om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och
Läs merSkäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr
Lokal arbetsplan läsåret 2014/15 Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160 70 www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merSkolplan för Karlshamns kommun 2002 2005
Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merBildningsstaden Borås
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merHandlingsplan Vuxenutbildningen 2015
1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem
Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160
Läs merFörslag till beslut Kommunstyrelsens verksamhetsutskott föreslår kommunstyrelsen fatta följande beslut.
2015-10-28 1 (8) Produktionsverksamhet KFKS 2015/173-040 Kommunstyrelsen Internbudget Välfärd skola 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens verksamhetsutskott föreslår kommunstyrelsen fatta följande
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merVisioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan
2011-06-30 Hjälmstaskolan 2011/2012 Arbetsplan Visioner I Hjälmstaskolan skall du: Bli berörd intellektuellt och känslomässigt. Utmanas och överraskas. Känna glädje, skaparlust, trygghet och gemenskap.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs mer1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 2 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, februari 2015 3 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET Denna skrift handlar om den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merSandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan
Sandbäcksskolan Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan 2013 Inledning Sandbäcksskolan är en F-9 skola med ca 450elever.Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Det finns
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs merKvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Läs merLokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9
Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9 Inledning Vid Sammilsdalskolan åk 7-9 går ca 275 elever. Skolan har en idrott- och hälsaprofil som bland annat återspeglas i elevernas schema och timplan. I
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merHR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023
HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merÅsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsen År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 58 45 8 7 Kommunbidrag
Läs merAvesta Kommun. Kvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2
Läs merMusikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration
Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration Inspirera eleverna med världsmusik ta del av nytänkande exempel att använda i undervisningen Hur kan du nå fram och underlätta undervisningen för elever
Läs merRektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer
Rektorsprogrammet Den statliga befattningsutbildningen för rektorer Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merMycket goda studieresultat
Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merKlöxhultsskolan Läsåret 15-16
Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merÄmneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En
Läs merSammanställning - Reflektionsblad dag 1
Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration
Läs merAtt arbeta i förskola och skola i Kalmar
Att arbeta i förskola och skola i Kalmar Du är viktig i vår fortsatta utveckling och strävan mot toppen! I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin absoluta
Läs merFINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM
VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM Finnstaskolan Finnstaskolan är en skola för elever från förskoleklass till och med åk 5. Av utrymmesskäl har åk 5 f.n. sina klassrum i Broskolans lokaler.
Läs merKARRIÄRVÄGAR M.M. I FRÅGA OM LÄRARE I SKOLVÄSENDET Promemoria
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german Bender 2012-12-19 Direkttel: 08-782 91 85 E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM KARRIÄRVÄGAR
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merTomaslundsskolans Läroplansplanering
Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision
Läs mer