Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet?

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (27) Utlysningens namn och diarienummer , Kompetensförsörjning programområde Uppgifter om organisationen Organisationens namn Skövde kommun Utdelningsadress - Postnummer Webbplats Postort Skövde Organisationsnummer Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda Behörig företrädare Eva Karlsson Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Musikskolan Skövde Utdelningsadress CFAR-nummer Telefonnummer Postnummer Skövde Besökadress E-postadress SNI-kod Postort sonja.kihlblom@skovde.se Vuxenutbildning och övrig utbildning Faxnummer BankGiro PlusGiro Antal anställda Kvinnor 9 Män 11 PRO v.3 [ ] d.pro3 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn PUFFIMOK-V Projektets besökadress Musikskolan Postnummer Postadress Skövde Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Programområde Ja Nej 1. Kompetensförsörjning Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF- fördraget 2. Ökat arbetskraftsutbud och förordning (2009:982) om statligt stöd för Socialfonden? Ja Nej Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, Antal deltagare mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Kvinnor Män Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland och Öarna Västsverige Vilka ska delta i projektet? Uppfyller projektet något av följande kriterier? Sysselsatta Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Etnicitet Kön Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (27) Kontaktperson projekt För- och efternamn Hans Skoglund E-postadress hasse@vindoga.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Martin Lindor E-postadress martin.lindor@skovde.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund och problemanalys Förprojektering: Beskriv huvudproblemet och orsakerna till detta i den mån de är identifierade. Behov och orsaker ska analyseras under förprojekteringen med hjälp av relevanta intressenter. Genomförande: Beskriv projektets uppkomst, bakgrund och vilket huvudproblem som ska lösas genom projektet samt de viktigaste orsakerna till detta problem. Detta är en ansökan från 38 Moks (Musik och Kulturskolor) i Halland och Västra Götaland. Projektet har valt att arbeta med inriktningen ATTITYDPÅVERKANDE INSATSER med diskrimineringsgrunderna etnicitet, funktionshinder och kön med kriterierna lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan PROBLEM MoKs når i huvudsak de välsituerade eleverna med sin verksamhet medan verksamheten syftar till att alla barn skall nås. HUVUDPROBLEMET KAN DELAS UPP I ETT ANTAL DELPROBLEM 1. Elevernas krav har förändrats. Avnämarnas - elevernas val ändras över tid, populariteten hos instrument och uttrycksformer förskjuts eller växlar. Kraven på lärarnas förmåga att möta deras behov ökar. Den befintliga personalen har inte sällan utbildning i ämnen som eleverna inte väljer eller så har de inte tillräcklig utbildning för att möta elevernas specifika krav. Detta gäller framförallt på mindre skolor med en liten personalstyrka. 2. Alla elever skall ha rätt att delta i MoKs verksamhet Kraven på att möta alla elever ökar, elever med krav på specifika uttrycksformer, elever med funktionsnedsättning, elever med annan bakgrund än den svenska. Detta ställer krav på en lärare som är utbildad för att möta motiverade elever med bra föräldrastöd. Bland eleverna dominerar flickor. De utgör ca 67 % och pojkar 33 %. 3. Krav på flexibilitet och djärvhet att möta nya utmaningar i yrkesrollen. Pedagogerna i MoKs har under många år haft en expertroll som utgår från instrumentkunnande. Nu ställs nya krav på kunskap och krav på ett vidgat undervisningsbegrepp. Många nya ämnen har tillkommit och kraven på samarbete har ökat.

3 Sid 3 (27) 4. IT-utvecklingen och nya kommunikationssätt har utvecklats. IT-utvecklingen, som så starkt präglar ungdomars livsstilar och uttryck, omfattas inte alltid av lärarna och speglas sällan i MoKs utbud av kurser. IT-utvecklingen har en pedagogisk/metodisk dimension men också en kommunikativ. Många lärare riskerar att hamna utanför i brist på relation till IT:s möjlighet att skapa nya uttryck som kan attrahera eleverna. 5. Kunskapen är bristfällig om begrepp som kvalitet och forskning. Det finns ett stort behov av forskning kring MoKs verksamheter. MoKs roll i samhället har förändrats från att enbart vara en utbildare i framförallt musik till få en bredare roll. Från att vara en skola som erbjuder vissa bestämda kurser till att bli en skola som ur elevernas behov skapar relevant kursverksamhet. 6. Kunskap som enskilda anställda får på kurser och annan fortbildning har hittills inte tagits emot i MoKs organisation på ett bra sätt. BAKGRUND MoKs verksamhet startade med Musikskolor på 30-talet. De bidrog till utbildning för ungdomar så att många mindre orter fick en konsert- och orkesterverksamhet med t ex paradorkestrar. Runt 1990 började de omvandlas till Kulturskolor med tillskott som bild och form, dans och teater.detta är idag den dominerande formen. Musiken är dock fortfarande dominerande med ca 80 % av verksamheten och 90 % av resurserna. Idag har samhället utanför skolorna ändrats radikalt. De mindre förändringar som skett över tid i skolornas verkssamhet svarar inte mot dagens krav. Personalens utbildning är relevant för en traditionell utbildning men är inte tillräcklig för att möta nya attityder och krav. MoKs fick ökade resurser från starten under 1930-talet, men under 1990-talets ekonomiska kris försvann 25% av musik- och kulturskolans resurser. En enkät SMoK genomförde våren 2009 visade att minst 50 % av musik- och kulturskolorna fick besparingar Ytterligare nedskärningar sker Omställningsrisken för personal är idag en realitet. Detta ställer helt ny krav på personal och ledning. Detta projekt hämtar inspiration ur PUFFIMOK-ÖM ett genomförandeprojekt med ESFstöd som redovisas hösten Det har Diarienummer: samt från Sveriges Musik och Kulturskoleråds (SMoK) plattform för MoKs verkssamhet. PUFFIMOK är ett namn som fått stort genomslag och betyder Pedagogisk Utvecklingen För Framtiden i Musik och Kulturskolorna. PUFFIMOK-V kommer att dra lärdom av detta projekt och utvecklar ett helt nytt projekt utifrån erfarenheterna i PUFFIMOK-ÖM. Utvärderingen av PUFFIMOK-ÖM kommer att ha stor betydelse och det nya projektet avser att arbeta mer systematiskt med de rekommendationer som utvärderaren i det projektet angav. NY INRIKTNING (Citat ur utvärderingen av PUFFIMOK-ÖM gjord av Sven Nilsson) 1. Fokusera: Efter Puffimok gäller det att hitta några utvecklingsteman som man kan samlas kring i respektive skola. Det kan komma att kräva viss komplettering med några kurser så att alla medarbetare delar vissa gemensamma erfarenheter och kunskaper. 2. Kulturskola för alla: det finns en tydlig social snedrekrytering till musik och kulturskolorna, och den består. Att

4 Sid 4 (27) ändra på detta kräver både självprövning och utveckling av nytt innehåll, nya arbetsformer och nya strukturer. 3. Kvalitetsarbete: uppföljningen och utvärderingen av skolornas arbete är bristfällig. Det finns metoder och tekniker, men man måste börja använda dem. Likaså behöver man använda metoder för utveckling av kvaliteten, ta reda på 'kundernas' intressen och behov, analysera dem och omsätta resultaten av reflektionerna i arbetet. 4. IT: Puffimok har visat på många nya sätt att använda it-baserade metoder i musik- och kulturskolornas arbete. Men den allmänna kunskapsnivån är låg och det krävs högre standard på utrustning och tillämpningar. 5. Ledning: genom Puffimok har musik- och kulturskolorna fått en enorm input i form av inspiration, ny kunskap, nya färdigheter, ny teknik och kanske också nya attityder. Men effekterna kan klinga av utan att lämna tydliga spår, om man inte fångar upp och utvecklar de initiativ som tagits. Puffimok har varit ett kompetensutvecklingsprojekt. Men kompetensutvecklingen är inget självändamål, den har en riktning, och denna riktning pekar mot en stor och grundläggande förändring i musik- och kulturskolorna. Min bedömning är att detta förändringstema spelade en stor roll och skapade en del turbulens i projektets början men att både personal och ledning i de olika skolorna efter hand har nöjt sig med vad de fått ta emot och i motsvarande grad tonat ner de utmaningar som också ligger i projektet Även SMoK har intressanta synpunkter i sin plattform. SMoKs inriktningsmål för musik och kulturskolan - Musik- och kulturskolan skall erbjuda alla barn och ungdomar en pedagogisk, lustfylld, skapande och frivillig verksamhet för konstnärlig och personlig utveckling. - Musik- och kulturskolan skall aktivt verka för att alla barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar kan delta i verksamheten. (Se FNs konvention om barnets rättigheter, särskilt artiklarna 4, 13 och 31) - Musik- och kulturskolan skall ha utbildade lärare. - Musik- och kulturskolan skall ha pedagogik som utgår från barnets egen lust att lära och skapa. - Musik- och kulturskolan skall arbeta för att få en viktig roll för såväl personlig som samhällelig utveckling. - Musik- och kulturskolan skall erbjuda en bred verksamhet samt ge möjlighet till specialisering och fördjupning. - Musik- och kulturskolan skall se elevernas påverkansmöjlighet på innehåll och utformning av skolans verksamhet som en förutsättning för hög kvalitet. Intressenter som påverkas av och påverkar projektet Förprojektering: Beskriv projektets tänkta intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även hur de kommer att engageras under förprojekteringen i syfte att kartlägga och undersöka deras behov och idéer. Genomförande: Beskriv projektets intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även deras engagemang i projektet. Primär målgrupp för projektet är anställda i Västsveriges MoKs. Det rör sig om ca 82 chefer/ledare/administratörer och 768 lärare i 38 skolor i 34 kommuner, sammanlagt 850 anställda, som hittils är anmälda. Enkät om skolorna skickas in som bilaga. Om pengar erhålles kommer vi att under mobiliseringsfasen att inbjuda MOKS som hittills ej anmält sitt intresse att delta. Vi räknar också med att inbjuda estetlärare i grund och gymnasieskola delta. En idé är att skapa nätverk mellan lärare i MOKS och dessa för att skapa en mer hållbar utveckling för esstetämnena. 21 kommuner och sammanlagt 25 skolor är hittills ej anmälda. Vi räknar på detta sätt med att det totalt blir minst 1000 deltagare i projektet. Efter mobiliseringsfasen redovisas det faktiska antalet. I projektet ligger också att skapa flexibla och kreativa medarbetare som kan förädla sina arbetsplatser, men också att ge dem självkänsla och mod att finna nya anställningar om krisen är framme. Det kan handla om att söka nya typer av befintliga arbeten eller att skapa nya arbetsmöjligheter av egen kraft. Denna grupp påverkas - att omvärdera sina attityder till elever med olika förutsättningar, olika social och etnisk bakgrund, kön och funktionsnedsättning. - till förändring av attityder till elevernas behov jämfört med lärarens egna - till att bli skickligare och säkrare i sin yrkesroll

5 Sid 5 (27) - till större kunskaper om hälsorisker i yrket och hur dessa kan förebyggas - till att utveckla förståelse för begreppen tillgänglighet och jämställdhetsintegrering och dessa begrepp blir en integrerad del av det vardagliga yrkeslivet - att använda IT som personligt hjälpmedel, i kommunikation med elever och andra samt som stimulans och metod i undervisningen - till kunskap om kvalitetsbegreppet och i metoder hur detta kan mätas i MoKs verksamhet - till ett större ansvarstagande för helheten i MoKs - till kreativitet och flexibilitet för att bidra till utveckling och förnyelse av arbetsplatsen tillsammans med arbetskamrater - att bidra till och delta i att lokala, regionala och nationella nätverk, som skall skapas och utvecklas inom projektet En sekundär grupp som kommer att påverkas är de minst elever, som direkt kommer att beröras av den ökade kompetensen hos sin lärare. Eleverna är en stor del av målet för lärarnas utbildning Samverkanspartner är högskolor med estetiska utbildningar, framförallt lärarutbildningar men även andra utbildningar. I detta projekt finns i planeringsstadiet 6 universitet/högskolor och ca 20 entreprenörer. Detta fastläggs under mobiliseringsfasen. De skall bidra med upplägg, innehåll och genomförande av de utbildningar, som planeras inom projektet. Sammanlagt kan ca 60 lärare från dessa bli delaktiga i utbildningarna, som t ex föreläsare. Detta kan i sin tur bidra till bättre kunskap om MoKs verklighet hos högskolorna, vilket i sin tur kan bidra mer relevanta grundutbildningar i framtiden. En förhoppning är att samarbetet i projektet skall stimulera till mer forskning och skapandet av en begreppsapparat för MoKs verksamhet. Erfarenheterna från PUFFIMOK-ÖM visar att dessa aktörer blev starkt påverkade av projektet med ett nytänkande som kan komma till nytta i detta projekt Professionella kulturinstitutioner från Västsverige kommer också att medverka vid utbildningar och nätverksskapande. SMoK deltar dels som utbildare i bl a Pascal och Q se vidare under erfarenhet av projekt. Dessutom kommer de att hjälpa till att sprida resultatet till de andra 280 MoKs i Sverige samt internationellt. Estetlärare från några grund och gymnasieskolor kommer att inbjudas att delta i kurser, konferenser och workshops tillsammans med deltagare ur MoKs. Avsikten är att detta skall leda till en pilotverksamhet med att skapa praktiskt estetiska nätverk i kommunerna med personal från MoKs och lärarna i de andra skolformerna, som på sina dagliga arbetsplatser ofta är i minoritet och ofta saknar utvecklings- och fortbildningssmöjligheter i sina ämnen. Jämställdhetsintegrering Förprojektering: Beskriv hur projektet ska ge deltagarna ökade kunskaper om vad jämställdhetsintegrering är, samt hur projektet ska arbeta jämställdhetsintegrerat gentemot projektets deltagare. Genomförande: Redogör för resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet samt hur resultatet påverkar projektinnehållet. Den utförda enkäten visar att könsfördelningen i personalen 56,5% kvinnor och 43,5 % män. Gapet mellan mån och kvinnor ökar. I ämnena dans, teater samt bild och form är kvinnodominansen total vilket också slår igenom på elevernas könstillhörighet. Av de anmälda till projektet i t ex dansämnet är alla kvinnor. Det finns anledning att reflektera över denna utveckling och utveckla metoder för att skapa en jämnare könsfördelning vid rekrytering av personal. Bland eleverna dominerar flickor med ca 67 % av platserna. Detta leder till funderingar hur vi bättre skall kunna möta pojkars behov. Ett område som projektet skall belysa. En SWOT-analys kommer att genomföras i varje skola under mobiliseringsfasen. Resultat kommer att sammanställas för alla skolor. Denna kommer att vara vägledande vid kursval. Kursanordnarna kommer också förmås att se varje kurs mot bakgrund av förhållningssättet jämställdhetsintegrering.

6 Sid 6 (27) MoKs i Västsverige vill konkret arbeta vidare med detta, först i projektet för att konsolidera arbetet i organisationen. Detta mål finns också i projektet eftersom inriktningen är attitydpåverkande insatser. Syftet är att alla MoKs i framtiden skall använda strategin jämställdhetsintegrering i det kontinuerliga arbetet. Arbetet kommer att följas upp och sammanfattas på såväl regional och nationell nivå. I mobiliseringsfasen kommer konkreta förslag på utbildning och en organisation som bättre hanterar jämställdhetsintegrering att planeras. Vi kommer att använda oss av processtöd för Jämställdhetsintegrering i uppbyggandet av en utbildningsinsats för alla skolor som dessutom förväntas göra en plan för arbetet med jämställdhetsintegrering. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Förprojektering: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Genomförande: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning samt hur denna kunskap ska integreras i projektgenomförandet. Tillgänglighet blir en integrerad del i genomförandeprojektet. Det ligger i den attitydförändring som projektet vill åstadkomma kring kön, etnicitet och funktionsnedsättning. Tillgängligheten för personalen kommer att garanteras genom att de som anmäler sig också anger särskilda stödbehov i detta avseende. Kulturskolorna arbetar för alla barns delaktighet och under senare år har det sk Pascalprojektet, som är en 3 årig utbildning i arbete med funktionsnedsatta elever, genomförts för en stor grupp lärare. En liknande kurs av introduktionskaraktär planeras i projektet med stöd av SMoK. Målsättningen är att varje skola skall ha minst en representant på denna, så att kunskapen sprids till alla deltagare. Detta leder till kunskap hur man arbetar med målgruppen barn med funktionsnedsättning men också grundkunskap i relationen till kollegor med nedsättning. Tillgänglighet beträffande lokaler kommer också att genomlysas i varje skola i projektet. Tillgänglig verksamhet avser också bemötande och handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna höra och delta i diskussioner. Också denna punkt har flera dimensioner dels för de med funktionsnedsättning men också en vidare mer generell mening som ungdomars olika livsstilar. - hur når vi ungdomar idag t ex via IT - på vilka arenor når vi ungdomar - hur kan våra lokaler göras mer attraktiva för ungdomar - hur kan barn och ungdomars inflytande över MoKs stärkas Informativ tillgänglighet har också dessa två dimensioner en gentemot olika typer av funktionsnedsättning och en beroende på den ständiga utvecklingen av informationsmöjligheterna och tillgängligheten på olika informationsarenor. Sammanfattning. Projektet har som en prioritering att ge personalen kunskap om hur man möjliggör för elever med funktionsnedsättning att delta i MoKs verkamhet. Motsvarande arbete läggs ned för att personalen utbildas till ökad förståelse och kunskap om kommunikation med olika ungdomssegment också de med olika etnisk bakgrund och olika kön. Målformulering, projektets mål Förprojektering: Formulera tänkta mål på lång och medellång sikt. Genomförande: Ange projektets mål på lång, medellång och kort sikt. Säkerställ att det finns en logisk koppling mellan målnivåerna.

7 Sid 7 (27) Övergripande mål (mål på lång sikt) Per Sjöberg PUFFIMOK-ÖMs och SMoKs ordförande säger i boken Sikta Högt Om vi inte lyckas förändra kulturskolorna kommer många att vara borta om tio år. Konkurrensen både om pengarna och med andra fritidssysselsättningar är påtaglig och stark. Det kommer inte att bli lättare att rekrytera elever eller finansiera skolorna. Vi måste arbeta hårt och målmedvetet... PUFFIMOK-V vill inte se till att denna profetia besannas. Därför satsar vi hårt på detta utbildningsprojekt. Därför skall vi senast 2015 ha skapat MoK - en skola där personalen ser till barnens utvecklingsmöjligheter oavsett kön, etisk tillhörighet och ev funktionsnedsättning - ett kontinuerligt givande samarbete med grund- och gymnasieskolor - skapat insikt och ansvarstagande hos den politiska ledningen om vikten av en kulturell dimension för alla barn och ungdomar - en god relation med kursanordnarna - ett bra länssamarbete med en starkare regional funktion - en väl fungerande MoKs som är beredda att ta emot input och förändra sig efter elevernas behov - en väl fungerade organisation för elevinflytande - tillgång till MoKS för alla barn Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt) Vid projektets slut i februari 2014 skall följande vara uppnått Syftet är att åstadkomma en kvalitativ skillnad för individen och dennes position på arbetsmarknaden. Detta gäller i förstone på den nuvarande arbetsplatsen men skall också utveckla förmågan hos den anställde att byta arbete eller starta eget. Mål - att de anställdas attityder ändrats så att insikten om alla barns och ungdomars rätt att delta i MoKs verksamhet blivit en gemensam plattform i verksamheten - att de anställda bidrar till att utveckla metoder, samarbeten och nätverk som stödjer detta mål - att de anställdas kunskaper vidgats, så att de bättre klarar sin framtida arbetssituation samtidigt de fått insikter om sin roll i arbetsplatsens utveckling. - åstadkomma delaktighet genom att skapa lokala och regionala nätverk, där fortsatta diskussioner förs med de många samarbetspartnerna och ytterst med alla MoKs i landet. - skapa nätverk inom regionen mellan MoKs och kommunernas övriga skolor. Skapa nätverk mellan skolorna på olika teman för att stärka samarbetet Delmål (projekt på kort sikt) Målsättningen är att ge personalen kunskaper efter individuella och kollektiva behov och syfte. Detta kommer bl a att ske igenom ett antal kurser som i detalj kommer att redovisas efter mobiliseringsfasen. MÅL PÅ KORT SIKT (SOMMAREN 2013) FÖR INDIVIDEN Efter projektet skall varje deltagare - Ha befäst nya attityder till relationen med elever framförallt beträffande kön, etnicitet och funktionsnedsättning - se sin roll i helheten och se möjligheter att utveckla sin arbetsplats - utvecklat sig i sitt eget ämne och fått kunskaper om hur det kan samverka med andra ämnen - vara mer flexibel och kreativ i sin yrkesroll - användning av IT som stöd i metodiken och vid information - fått insikt i begreppet kvalitet och kunna använda det sitt yrke - bidra till att MoKs utvecklar nya roller i samhället - gått igenom en utbildning på tre av nedanstående fem områden

8 Sid 8 (27) MÅL PÅ KORT SIKT (SOMMAREN 2013) FÖR ARBETSPLATSEN MoKs skall ha - Skapat metoder för att ta emot personalens nya kunskaper och ge dem förutsättningar att utveckla verksamheten - Skapat strukturer för att stödja attitydförändringar så att alla barn kan tas emot i verksamheten - Påbörjat arbetet med nätverksbyggande inom skolan, inom kommunen, inom länet med kursanordnare. - Lagt grunden för en lärande organisation på arbetsplatsen. En del av ovanstående målsättningar är inte direkt mätbara utan får mätas i de kontinuerliga skriftliga utvärderingar som görs efter varje kurs samt genom utvärderarens iakttagelser. Projektet drivs genom olika lärprocesser. Under sommaren 2013 genomlyses projektet och förändringar sker utifrån detta under hösten DJUPARE FÖRKLARING Följande DELPROBLEM angavs under bakgrund 1. Eleverna krav har förändrats. 2. Alla elever skall ha rätt att delta i MoKs verksamhet 3. Krav på flexibilitet och djärvhet att möta nya utmaningar i yrkesrollen. 4. IT-utvecklingen och nya kommunikationssätt har utvecklats. 5. Kunskapen är bristfällig om begrepp som kvalitet och forskning. 6. Kunskap som enskilda anställda får på kurser har hittills inte tagits till vara i MoKs organisation på ett bra sätt. Dessa delproblem vill vi lösa med kursverksamhet, workshops, samarbete nätverksbyggande och strukturell utveckling av arbetsplatsen. KURSVERKSAMHETEN DELAS UPP I FÖLJANDE RUBRIKER Tillgänglighet Vidgad pedagogroll Informations och kommunikationsteknologi Kvalitetsarbete MoKs roll i samhället 1. Tillgänglighet MoKs skall vara tillgänglig för alla barn oavsett funktionsnedsättning och lärarna har därför behov av att öka sina kunskaper för att möta vart och ett av dessa barn. Inte minst beroende på att många lärare är äldre och detta synsätt inte fanns vid deras grundutbildning. Under kartläggningen har det kommit fram att tillgänglighet för alla elever är viktigt, dvs också nya målgrupper nya svenskar, andra underrepresenterade grupper, etc. En annan tillgänglighetsfråga är att kunskap söks på nytt sätt idag genom IT och olika mobila lösningar. Personalen har ett behov av utökad kunskap inom detta område för att kunna möta sina olika elever på bästa sätt. 2. Vidgad pedagogroll Lärarrollen förändras med omvärldsförändringarna. Behov finns på större kunskap avseende ny metodik, nya tekniska lösningar, gruppundervisning i musik, flexibilitet och effektivitet i lärarrollen samt entreprenörskap. Många behov har framkommit under inventeringen som t ex Kontaktytor mellan konstarterna, ökad flexibilitet och effektivitet i lärarrollen, konstarter i samverkan, bredare kunskapsbas, nya ekonomiska förutsättningar ställer nya krav, kund-elev-brukare och ny tid-nya krav. En enkät som genomförts visar att MoKs också samarbetar med den obligatoriska skolan. Ibland är närmare 50 % av verksamheten förlagd dit. Många lärare har behov av utbildning i pedagogiskt ledarskap. Ledare/rektorer upplever förändrade arbetsuppgifter, krav och uppdrag.

9 Sid 9 (27) 3. Informations och kommunikationsteknologi Lärarnas kompetens inom IT är ofta bristfällig I lärarnas arbete med ungdomar behöver IT-kunskaperna därför stärkas på många områden. 4. Kvalitetsarbete SMoK har bl a bedrivit de sk Q-projekten med kvalitetsinriktning dessa bör omfatta fler lärare för att få ett hållbart kvalitetsarbete. Metoder Våga visa kan utveckla lärare och övrig personal på ett utmärkt sätt. Detta handlar om att utvärdera metoder som används i andra skolor för att klara målen. Det finns en stort behov från lärarhåll att utbilda sig i kvalitetsfrågor. Musik- och kulturskolorna har oftast en undanskymd roll i kommunernas kvalitetsarbete, och det finns ingen naturlig diskussionspart inom den egna kommunen. Vi märker behovet av att kunna jämföra skolor över kommungränserna - ur ett politiskt perspektiv, vilket inte har varit möjligt tidigare då man hanterat nyckeltal och mått på skilda sätt. Många musik- och kulturskolor har inte heller några tydliga politiska mål att arbeta efter, vilket ställer högre krav på tjänstemännen/ledarna att kunna formulera tydliga mål utifrån kommunala visioner. Att arbeta vidare med kvalitetsfrågor är centralt för den fortsatta verksamhetsutvecklingen. Att ha relevanta jämförelsemöjligheter med andra kommuner liksom att utveckla verktyg för internt kvalitetsarbete är en viktig nyckel för att möta nu- och framtidens behov och önskemål. 5. MoKs roll i samhället MoKs roll i samhället förändras. Personalen har ett stort behov av kunskap och helhetssyn. Vid en omvärldsanalys har vi funnit MoKs -har en ny roll när kulturen ses som tillväxtfaktor i samhället - är en viktig kulturstruktur i kommunerna. - är en del av en regional kulturpolitik. MoKs är också - ett stöd i det vanliga skolarbetet - en kulturprofil och attraktion i kommunen - en samverkanspart i kulturfrågor WORKSHOPS (Lärgrupper) Under projektet läggs också tid på att utveckla nya strukturer med lärgrupper och stöd av workshops. Arbetet sker på hemmaplan med hjälp av egen personal som utbildats till processledare. Här tas impulserna från kurser snabbt tillvara. SAMARBETE NÄTVERKSBYGGANDE Detta arbete påbörjas i projektets början. Arbetet utgår från den enskilda skolan och dess behov relaterad till kommunen och dess verksamheter. Går vidare till kursanordnare och kulturinstitutioner. Arbetet fortsätter regionalt och på länsnivå. Med det långsiktiga målet att skapa aktiva nätverk på nationell och internationell nivå. Mervärde Beskriv hur projektets mål och verksamhet löser och tillmötesgår identifierade behov och problem hos intressenterna jämfört med hur det sker idag Detta projekt innehåller många mervärden. I projektet kommer både utveckling och test av nya metoder att genomföras t ex lärprocesser med inslag av kurser, workshops, seminarier samt bildande av flera nätverk som skall stärka arbetet under och efter projektet. Projektarbetet kommer att bidra till utveckling och förädling av befintliga verksamheter. En viktig del i detta sammanhang att främja en utveckling av arbetsmarknadens strukturer, exempelvis förändrade attityder vad gäller diskrimineringsgrunderna kön, funktionsnedsättning och etnicitet. Detta innebär också att bidra till utveckling i utsatta stadsdelar i storstäder i regionen. I projektet finns också kurser i personligt entreprenörskap och projekt som främjar ett entreprenöriellt tänkande. NYTT PROJEKT Målgrupppen i detta projekt har tidigare inte fått någon utbildning inom projektets inriktning. Det rör sig om nya

10 Sid 10 (27) aktörer. Det är ett banbrytande projekt inom MoKs och målet är att nå samtliga kommuner i Västsverige både i Halland och Västra Götaland. Detta innebär att det finns en stor möjlighet att sprida projektets resultat och erfarenheter och de kan bli en gemensam del i MoKs utveckling i hela Västsverige. Detta är speciellt intressant eftersom varje kommun har sin ingång i projektet beroende på geografiskt läge, arbetsmarknadsstruktur, lokal kultur mm. Alla bidrar utifrån sina förutsättningar till måluppfyllelse. Olika lokala inriktningar i ett sammanhang kan skapa en spännande region med mångfald och samarbete. I problem och bakgrund har delproblemen lagts fram. I syften och mål har vi tidigare nämnt hur vi tänker arbeta för att lösa dessa problem. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande Förprojektering: Beskriv hur ni ska följa upp och lära av arbetet under förprojekteringen. Genomförande: Beskriv hur ni ska dokumentera, följa upp och utvärdera projektet samt hur detta ska bidra till lärande i projektet. En särskild utvärderare anställs som kontinuerligt följer projektet och påverkar projektförloppet - lärande utvärdering. Varje deltagare i alla kurser skall utvärdera genomgångna kurser. Denna utvärdering sammanställs vid avslutet av projektet och kommer tillsammans med utvärderares resultat att ligga till grund för en särskild utvärderingsrapport. Utvärderaren får administrativt stöd för distribution, insamling och sammanställning av enkäter av projektledningen. Kommunikatören bidrar också till arbetet med dokumentation, kommunikation och distribution. Projektgruppen kommer fortlöpande att följa projektet och vid behov korrigera verksamheten. Utvärderaren kommer att bidra till arbetet och ge projektgruppen underlag i detta arbete. Under projekttiden arbetas parallellt med kursverksamhet och bearbetning i de lokala lärgrupperna. Projektet avslutas med internt arbete i varje MoKs under två dagar då personalen reflekterar över utbildning de gått igenom. Diskussion sker runt erfarenheter och slutsatser av kompetenshöjningen och betydelsen för det gemensamma framtida arbetet med bl a jämställdhetsintegrering och tillgänglighet på arbetsplatsen fastställs. I samband med detta sker en lokal utvärdering av arbetet i projektet. Denna ges till utvärderaren som tar hänsyn till den enskilda MoKs utvärdering i utvärderingen för hela projektet. Projektet bidrar till lärande genom att deltagarna får kunskap, bearbetar kunskapen för att kunna presentera den för kollegor, diskuterar resultatet, utvärderar och planerar för framtiden. Samtidigt som var och en får del av andras erfarenheter och får därmed möjlighet att ifrågasätta och revidera sina egna kunskaper. Vi ser det som en utmärkt lärprocess! Utvärderingen kommer att processas och delges till andra PUFFIMOK-projekt i landet. Om det ges möjlighet att genomföra flera regionala projekt kommer en sammanställning av samtliga utvärderingar i de olika projekten kommer att göras i det sista av dessa projekt. På detta sätt skulle en lärutveckling över tid kunna beskrivas. Strukturer för samarbete i län/regioner skapas. En speciell lärprocess kommer att användas i projektet. - Kurserna avser att stärka vår inriktning på fem områden. - Deltagarnas erfarenheter fångas upp och förstärks i grupper på arbetsplatsen. Där deltagarna får feedback.

11 Sid 11 (27) - Metoder utvecklas för hur vi snabbare får igång nya verksamheter och aktiviteter med stöd i gruppernas arbete. - Nya kurser fördjupar arbetet och proceduren upprepas. Riskanalys och riskhantering Ange vilka de potentiella riskerna är som kan leda till svårigheter att uppnå målen i ert projekt och ange även hur ni planerar att hantera dessa risker. Riskanalys av medfinansiering görs i fältet om medfinansiering. Potentiella risker Riskhantering Svårt att förutse deltagandet i de enskilda kurserna i det stora utbudet. De små skolorna och deras anställda marginaliseras lätt i den egna kommunen, vilket minskar möjligheten till utveckling. Västsverige är ett stort geografiskt område, vilket i en del fall kan få presumtiva kursdeltagare att inte delta. Överenskommelser med kursanordnarna så att en optimal användning av varje kurs åstadkoms. I projektet fokuserar vi på detta. För att stärka de anställda bildas nätverk. Faddrar från större skolor stödjer de mindre och ger impulser och kraft. Parallella kurser ordnas med lämplig geografisk spridning så de kan nås av alla. Skövde, Vänersborg, Borås, Göteborg och Halmstad blir huvudorter. Externa tjänster Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. I budgeten har vi inte kunnat lägga in namn på aktörer inom köpta tjänster eftersom upphandling kommer att ske när vi vet om projektet tilldelats medel. Externa tjänster är kordinator, projektledare, utvärderare, kommunikatör och deltid för för strategisk påverkan. Tid- och aktivitetsplan Förprojektering: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter. Genomförande: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter och/eller kompetensutvecklingsinsatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Mobiliseringsfas. Projektet förankras i samtliga skolor. Grund och gymnasieskolor med estetisk undervisning inbjuds att delta. Projektledare, koordinator, utvärderare anställs. Styrgrupp fastställs. Förslag från skolorna beaktas. Kursanordnare kontaktas och ger förslag på utbud. Kick OFF genomförs. Utbud av kurser läggs ut på nätet. Kompetensanalyser och kursval diskuteras mellan chef och personal utifrån individens behov och skolans behov. Deltagarna anmäler sig till kurserna. Kursdagar och individer i kurserna fastställs. Varje skola bestämmer hur de skall arbeta i det skolinterna utvecklingsarbetet med lärgrupper. Modell för elevernas inflytande skapas. Rapport sänds till ESF. Kurser genomförs också i tillgänglighet och jämställdhetsintegrering. Verksamheten dokumenteras på SMoKs hemsida och via sociala medier. Varje skola arbetar genom sina grupper att ta emot input och ge feedback. Blocket avslutas med en analys som ligger till grund för fortsättningen av projektet. ESF informeras fortlöpande via månadsrapporterna. SCBrapporter sänds in månadsvis. Projektet beskrivs i lokala medier såväl som i SMoKs Kultursmockan och på deras hemsida. Träff med kursnordnarna och opinionsbildare för att få input. Fortsatt relevant kursverksamhet efter analysplanen. Byggande av nätverk. Utvärdering har pågått kontinuerligt sedan start. Arbete i skolorna för att skapa en ny struktur och verksamheter. Arbete på länsplan för att stärka denna nivån och finna bra kanaler för flödet av idéer för den kulturella utvecklingen i länet. Strategisk påverkan också utanför länet. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer?

12 Sid 12 (27) I detta projekt fokuserar vi på individens inflytande över sin egen utveckling i arbetslivet. Syftet är att stimulera kompetensutveckling och att utveckla arbetslivet i ett långsiktigt perspektiv. Kortsiktiga resultat kan gälla förändringar på individnivå, medan långsiktiga effekter oftast innebär att verksamheten förändras. Lärandet kan även stärka individen på arbetsmarknaden. Att tänka nytt och att se saker på ett annorlunda sätt så kallat utvecklingsinriktat lärande är en förutsättning i dagens arbetsliv. Olika former för lärande kan kombineras Vårt projekt ska både ge kunskap och kompetens genom olika lärprocesser. Lärandet kan organiseras på olika sätt: Formellt lärande genom kurser och utbildningar Informellt lärande genom en ny struktur där deltagarna reflekterar över sitt arbete Icke-formellt lärande genom workshops, projekt och reflektion över sina lärprocesser Lärandet sker alltid i ett sammanhang Detta innebär att vi i projektet vill - att ledningen ger stöd för projektet och tid till kompetensutveckling samt utgår från att individen är kreativ och utvecklingsbar genom hela livet - att vi skall skapa en öppen kultur och en arbetsorganisation som stimulerar samarbete, problemlösning och nytänkande - att individer kopplas loss från vardagsarbetet och får kunskap som ger sammanhang och nya idéer - att lärande är till nytta för både individen och verksamheten. - att projekt bidrar till att utveckla deltagarnas miljö i till att bli en lärande miljö. Det är avgörande för att lärandet ska bli långsiktigt och hållbart och fortsätta efter projektet. För att skapa en lärande miljö behöver ledningen och politiker ställa sig bakom och prioritera deltagarnas lärande. En lärande miljö kan också skapas genom att olika arbetsplatser och organisationer kopplas samman. få till stånd samverkan mellan deltagare från olika miljöer, något som stimulerar deltagande, och som bidrar till öppenhet och gemensamt lärande. få till stånd samarbete i team, nätverk eller i mer informella träffar. På det sättet skapas lärande miljöer som kan bestå efter projektet. skapa olikhet i sammansättningen av deltagare som främjar lärande och nytänkande. Beskrivning 1. På vilket sätt ges de berörda möjligheter att vara delaktiga i och påverka innehållet, planeringen och genomförandet i en utbildning? De anställda blir delaktiga genom en första information om projektet från sina chefer. Som tidigare informerats om alla delar av projektet vid ett rektorsinternat tillsammans med styrgrupp och projektledning. Vid en Kickoff deltar alla projektdeltagare. De informeras om projektet i alla dess delar av styrgrupp och projektledning samt om kurserna av kursanordnare, som de också kan gå runt och träffa personligen. Efter konferensen läggs en preliminär kursplan ut på nätet, som är tillgänglig för alla. Varje anställd går sedan igenom sina kursval med sin chef vid kompetenssamtal. Chefen och den anställde går igenom den anställdes önskemål och MoKs verksamhetsutvecklingsbehov. Tillsammans enas de om vilka kurser den anställde skall gå utifrån sina egna önskemål, skolans behov av utveckling och projektets syfte och mål. Den anställde anmäler sig därefter till sina kurser. Projektledningen sammanfattar anmälningarna och lägger i kontakt med kursanordnarna med kursanordnarna ut kurs, kursdag, plats och tid till kursdeltagarna, som har en viss möjlighet att ångra sina val. Denna process är också viktig ur kostnadseffektivitet. Den ger optimalt antal kurser och tar också hänsyn till resekostnader. Parallellt med detta bildas lokala nätverk, lärgrupper, som skall förädla och vidarebearbeta deltagarnas input till MoKs.

13 Sid 13 (27) 2. Stöder ledningen aktivt kompetensutvecklingen och skapar den förutsättningar för att deltagarna ska kunna tillämpa sina kunskaper? Hittills är de anmälda skolornas chefer positiva. Genom processen får vi reda på dessas och ev tillkommandes attityder och i mobiliseringsfasen får vi det slutliga svaret på om de vill fortsätta eller ej. Det är viktigt att ledningen vill och visar att projektet är viktigt för skolan, deltagarna och ledningen. 3. Fungerar arbetsplatsen som en lärande miljö? Vet ej men avsikten är att den skall bli en sådan. Projektets insatser syftar till detta. 4. Kommer projektet att ge deltagarna en teoretisk kunskap och en praktisk kompetens, det vill säga något som är användbart i arbetet? I projektet ges kurser med teoretiskt och praktiskt innehåll. Deltagarna skall välja ur båda grupperna. I lärgrupperna i skolorna ges deltagarna möjlighet att använda båda. 5. Ingår det i individens kompetens att utveckla arbetssätt, samarbete, ansvarstagande, kundrelationer med mer? Detta är grunden i projektet med de diskrimineringsgrundande insatser vi valt skall vi öka möjligheten för alla barn och ungdomar att delta oavsett kön, funktionshinder och etnisk bakgrund. Därför vill vi vidga pedagogrollen för att finna nya arbetssätt, för nya samarbeten och metoder för att bredda expertrollen till ett ansvarstagande för sig, sina kamrater, eleverna och hela organisationen. 6. Kompetensutvecklingen bör innefatta moment som stimulerar till utveckling, ansvar och nytänkande hos deltagarna. Se ovan och komplettera detta med en satsning på entreprenörskap. 7. Finns det stöd och öppenhet så att deltagarnas självförtroende och motivation stärks? Det är ett mål att det skall bli då. Våra erfarenheter från PUFFIMOK-ÖM är att det skedde stora saker på detta område. Det bär vi med oss i det nya projektet. 8. Hur lyckas projektet ta vara på möjligheterna till lärande genom att kombinera formellt, icke-formellt och informellt lärande? Det är avsikten att det skall ske eftersom de processer med kurser, konferenser, samarbetsgrupper lokalt, lokala processledare etableras, lokala projekt mm samt motsvarigheter på regional nivå är avsedda att främja just detta. 9. Finns det ett lärande mellan olika deltagande arbetsplatser eller delprojekt i projektet? Detta är en självklarhet. Ett nätverksarbete etableras mellan ämnen, skolor, deltagare och kursanordnare, skolor lokalt och regionala funktioner. Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Ingår inte men finns med implicit Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Detta är ett fleraktörsprojekt med upp till 70 aktörer. Projekten kommer dessutom att samverka på olika plan med olika projekt och i breda partnerskap.

14 Sid 14 (27) Ett framgångsrikt partnerskap bygger på en strategiskt relevant sammansättning av aktörer från offentliga, privata och ideella organisationer. Strategisk blir sammansättningen i de lägen potentialen med partnerskapsarbetet uppmärksammas och engagerar relevanta kunskaps- och idébärare vilka har erfarenheter av, närhet till och bemyndigande att företräda sin organisations intressen och ambitioner att utveckla och testa metoder på kort sikt, samt bidra till att reformera verksamhetens innehåll och utförande på längre sikt. SMoK har byggt ett sådant partnerskap tillsammans med MoKs i Västsverige. Genom samverkan mellan olika aktörer vill vi göra ett gemensamt utvecklingsarbete effektivare. Vi har lyckats få en bred sammansättning av aktörer. Projektet har skapat en bred samverkan lokalt i MoKs, regionalt och nationellt inom MoKs, Universitet och högskolor, konstnärliga institutioner och entreprenörer. Dessutom kommuniceras projektet via det medlemskap SMoK har i internationella organ. Samverkanspartnerna finns redovisade under rubriken Samverkansparter i ansökan. Deras roll är att bidra med kurser och undervisning. En annan viktig faktor är att de får bättre kunskap om SMoK och kan ta med denna i planeringen av framtida utbildningar inom högskolorna. MoKs bidrar i denna modell med lärarnas kunskap om mötet med elever och deltagare, i MoKs testas idéer och metoder när de möter verkligheten i vardagen. Pedagogernas erfarenheter är viktiga eftersom de dagligen får bekräftelser på om metoder fungerar eller inte fungerar. Erfarenheter som förs in i Universiteten och Högskolorna och kan påverka den framtida utbildningen och fortbildningen så att den blir mer relevant. Forskningen och kunskapen hos Universiteten och Högskolorna är naturligtvis mycket viktig för MoKs personals utveckling. Här gäller det att utveckla forskning och metoder för att få en bättre kunskap om hur de många utvecklingar som sker i MoKs fungerar. Idag är denna forskning blygsam näst intill obefintlig. I forskningen kan beskrivas vad som egentligen sker i MoKs och i undervisningssituationen, värdera verksamheten objektivt och ge förslag på utvecklingsmöjligheter för personalen. Högskolorna har förhoppningsvis ett beskrivande helikopterperspektiv, som kan leda till spännande utvecklingsförslag i pedagogernas möte med eleven. Politisk ledning, MoKs och MoKs anställda får på detta sätt en gemensam plattform för att fatta bra beslut inför framtiden. En av de innovativa idéerna i detta projekt är att entreprenörer inom branschen bjuds in. Genom ett sådant samarbete kan de få feedback på hur deras produkter används och hur de fungerar i arbetssituationen, vilket kan leda till värdefulla kunskaper för dem för en vidareutveckling av sina produkter. Entreprenörerna kan i samarbetet få idéer från pedagoger och chefer om nya produkter och tjänster, som de sedan kan utveckla i samklang med verksamheten i MoKs. Mervärde med denna partnerskapsmodell behöver inte självklart innebära att varje partner får ut mer av insatserna än vad de skulle ha fått om de inte samverkat. Snarare kan det finnas olika förlorare och vinnare på kort sikt, men på lång sikt finns förhoppningsvis ett mervärde för alla. Genom sammansättningen av partners finns en lång rad områden täckta. Med seminarierna når vi också ut och bildar opinion genom de utvalda föreläsarna, som ofta är opinionsbildare på sina specialområden. Projektresultaten kommer självklart att kommuniceras inom projektet, men också genom de andra deltagarna, med andra kommuner, med regionen, samarbetspartners och andra länder. Hela projektet bygger på samverkan. Genomförandeprojektet skall fungera interaktivt dvs gjorda erfarenheter förs in i projektet kontinuerligt. I en beskrivning av olika intressenters bidrag till och nytta av samverkan belyses vikten av att alla partner måste bidra i ett partnerskap för att målet ska uppnås, om än inte nödvändigtvis med samma medel.

15 Sid 15 (27) Målet är att skapa ett partnerskap för framtiden. Ett partnerskap som arbetar kontinuerligt för utveckling av personal i framtidens föränderliga kreativa strukturer. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Detta projekt är en del i ett stort strategiskt projekt som ytterst kan beröra 97 % av landets kommuner och som indirekt påverkar ca barn och ungdomar. Lägg därtill estetiska utbildningar inom hela landets universitet och högskolor, kulturinstitutioner, entreprenörer inom området samt fackliga organisationer. VAD ska vi sprida? Det som kan spridas är resultatet av projektet, hur projekten organiserats och utvärderingen av projektet. Genom all vår verksamhet i projektet får vi kunskap om bra och relevanta kurser och för den delen några, förhoppningsvis få, som inte håller måttet. Detta är viktig kunskap som vi avser att sprida. Vi vill också sprida samarbetsformer inom partnerskapen och mellan partnerskapen i andra regioner, forskningsresultat och pågående arbeten i projekten. Andra intressanta resultat som kommer fram under projektet. VEM ska informeras eller engageras? MoKs i andra delar av landet och högskolor, lärarutbildningar, politiker med lokalt ansvar för MoKs, SKL (Sveriges kommuner och landsting) och de ansvariga för landets kulturpolitik. Grund och gymnasieskolor är liksom fackliga organisationer viktiga. Direkt individpåverkan sker i möten med elever och föräldrar, en möjlig målgrupp på över en miljon individer. I genomförandeprojektet är det därför viktigt att all personal får insikt om den roll de har också för helheten och bilden av sin arbetsplats i MoKs. I MoKs utåtriktade arbete med konserter, scenkonst och olika arrangemang nås en än större målgrupp, som kan påverkas av den positiva utveckling MoKs står inför. MoKs är dessutom en del av den kommunala organisationen och samarbetar i de flesta fall med kommunens största förvaltning, nämligen skolan. Detta ger närhet och möjlighet till påverkan på politiker och övriga förvaltningar. En viktig del är att projektet bidrar till att personalen vågar ta plats i de demokratiska processerna och berätta sin egen berättelse om verksamheten i sin MoKs. HUR Lokalt redovisas projektet i lokalpress, spridande av slutdokumentet, seminarier och studiedagar. I avslutningen av projektet kommer ytterligare metoder att diskuteras. Inom strategisk påverkan i budgeten finns också en skrift budgeterad som konkret skall berätta om tankarna i projektet, genomförande och resultat. En särskild kommunikatör kopplas till projektet. Centralt har SMoK deltagit i många utredningsgrupper, utredningar, remissvar och annat, där övriga deltagare organiskt har fått tillfälle att lära känna MoKs och vikten av arbetet i dessa. SMoK har ett nära samarbete med SKL och har tilldelats uppdrag av statliga myndigheter. Kontaktvägarna finns och vi hoppas att denna ansökan skall leda till ytterligare nätverk. SMoK har nyligen bildat ett nätverk SMoKs Vänner med företrädare från många olika områden av svensk förvaltning, kultur och näringsliv. Genom SMoKs regionala kontinuerliga möten i länen ges en fortlöpande information om utveckling och diskussioner leder till gemensamma mål och aktiviteter. Det ansökta projektet kan förstärka organisationen och strukturen på länsnivå och utbytet mellan län i hela Sverige genom SMoK. SMoK ordnar en årlig konferens för alla MoKs i landet, där gemensamma angelägenheter diskuteras. SMoK finns också som aktiv part i internationella nätverk och organisationer och försöker bilda opinion för många frågor. SMoK tar initiativ till ansökningar som denna men också till internationella EU-projekt som landar i någon region. På detta sätt skapas dynamiska förutsättningar för idé och metodutveckling mellan organisationens olika delar, med

16 Sid 16 (27) utomstående aktörer som universitet och entreprenörer och mellan länder. I ett framtidsperspektiv har personal över hela landet, regionvis, fått kompetenshöjning, där resultaten sprids och värderas i hela Sverige. Projektet kommer att redovisas i en skrift och seminarier planeras kring erfarenheterna. Detta sker i varje region. Det finns därför en omfattande flora av verbala mötesplatser för opinionsbildning. På denna arena kommer också ESF och ev projekt att diskuteras. SMok finns också med i olika mediala sammanhang. Förutom en väl besökt och informativ hemsida ( har organisationen en egen tidskrift KulturSmockan, som läses av medarbetare i hela landet. Fermaten är ett medlemsbrev som används kommunikativt i båda riktningarna Varje MoKs brukar dessutom bidra med egna artiklar i egna lokalpressen men också belysas av nyhetsvärdesskäl. För att ytterligare stärka effekten inom detta kriterium kommer vi som nämnts att anställa en särskild kommunikatör i projektet. Projektet kommer att vara transparent och öppet för alla. På SMoKs hemsida läggs det pågående projektets delresultat ut och så småningom det slutliga resultatet. Kurskatalog med fördjupad information läggs också ut på hemsidan. Processen kan på detta sätt följas av dem som ingår i projekten men också av andra projekt och en bred allmänhet. Samtidigt kan enskilda Kulturskolor lägga fram sina idéer. Avsikten är att det skall kunna leda till en kontinuerligt, nätverksbaserat givande och tagande. En lärprocess som inte tar slut vid projektet slut. Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Nej Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. PUFFIMOK-V är kopplat till flera projekt. PASCAL SMoKs projekt Pascal, som handlar om arbete med barn och ungdom med funktionsnedsättningar. Deras erfarenheter bidrar till ökad kunskap och ATTITYDFÖRÄNDRINGAR för deltagarna vilket ökar erfarenheterna inom diskrimineringsgrunden funktionshinder. SMoK har bl a gett ut en bok har getts ut på temat med titeln Funktionsnedsättning Funktionsuppsättning boken om hur vi får en Kulturskola för alla. Q-PROJEKTET SMoKs projekt Q-projektet ger handledning för hur man arbetar med kvalitet i MoKs. Detta ger värdefull kunskap både för de enskilda MoKs med också för projektet som också behöver denna input för att kunna redovisa projektet med större stringens. KRUT

17 Sid 17 (27) Projektet KRUt är ett samverkansprojekt för att utveckla musik- och kulturskolornas verksamhet genom ökad samverkan inom Kattegatt/Skagerackområdet. Sveriges Musik- och kulturskoleråd (SMoK) har tillsammans med systerorganisationerna i Danmark och Norge beviljats ett bidrag på 16 miljoner kronor till projektet KRUt inom Kattegatt/Skagerack området. (Interreg IVA) Projektet startar den 1 augusti 2010 och avslutas 31 juli Projektet KRUt är ett samverkansprojekt för att utveckla musik- och kulturskolornas verksamhet genom ökad samverkan inom Kattegatt/Skagerackområdet. Målet är att utveckla verksamheten inom fem nyckelområden mångfaldsperspektivet, integration av ungdomar med funktionshinder, utveckling av professionella konstnärer, ökad digital kompetens och ökad utbildning i entreprenörskap. Resultaten av projektet skall även, i samverkan med universiteten i området, påverka den framtida lärarutbildningen för musik- och kulturskolornas personal. Också detta projekt bär på viktiga erfarenheter till PUFFIMOK-V. Ett gemensamt seminarium planeras för erfarenhetsutbyte mellan projekten. PUFFIMOK-ÖM Detta projekt ger med sina utvärderingar en grund för PUFFIMOK-V som går vidare och utvecklar det egna projektet från en högre nivå. ROAD MAP FOR ARTS EDUCATION Road Map for Arts Education tar sin utgångspunkt i överväganden som gjordes under Världskonferensen för utbildning i estetiska ämnen år 2006 i Lissabon. Dess syfte är att utforska den estetiska undervisningens betydelse för att möta behovet av kreativitet och kulturell medvetenhet under 2000-talet. Rapporten vill fungera som en inspirationskälla och ett fundament för framtida beslut och handlande inom området, kommunicera en vision om den estetiska undervisningens betydelse samt utveckla konsensus om denna betydelse. ANNE BAMFORD Anne Bamford har lett en UNESCOstudie med 170 medverkande länder och 500 fallstudier kring bild och medier i utbildning. Hennes fokus är Arts in education, vari inkluderas alla medie och uttrycksformer. Hon studerar inte enbart enskilda ämnen, såsom bild och musik, utan också kommunicerande praktiker använda i alla ämnen och skolsammanhang Anne Bamford har lett andra stora internationella projekt och också skrivet boken the WOW-factor. Hon kommer att inbjudas till projektet och citeras i en bilaga till ansökan. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Projektet kommer att ledas av en styrgrupp. I denna ingår ledamöter från de olika underregionerna i regionen Västra Götaland och Halland. Ordförande i gruppen kommer från projektägaren Skövde kommun. Skövde kommun är projektägare i projektet och har erfarenheter i rollen och i den ekonomiska hanteringen. I mobiliseringsfasen kommer också en projektledare, koordinator, regionala projektledare, ekonom och kommunikatör att ingå. Arbetsuppgifterna är att koordinera helheten, redovisa verksamheten till ESF, bidra till att projektet går enligt ansökan och visst kontaktarbete med utbildningsanordnare. En särskild utvärderare har yttersta ansvaret för att utvärderingen enligt ansökan genomförs likaså En kommunikatör ansvarar beskrivna insatser i

18 Sid 18 (27) marknadsföring och strategisk påverkan. En koordinator, som arbetade med datorstöd för PUFFIMOK-ÖM, kommer att fortsätta arbeta med detta i det nya projektet. Kurserna kommer att spridas över regionen För kurser som har deltagare från flera kommuner förelås Skövde, Vänersborg, Borås, Göteborg och Halmstad blir huvudarenor. För utläggning av kurser geografiskt, lokala genomförande och lokaladministration för dessa anställs fem regionala projektledare på deltid. Utvärderaren följer projektet under hela projektets gång, lärande utvärdering, genom att bearbeta lokala delutvärderingar, följa projektgruppens möten, kontakter med kommunerna, kontakter med projektledaren och sammanfatta resultaten i en slutlig utvärdering. Strategisk påverkan sker dels av projektgruppen med kommunikatören, som bidrar till kontinuerlig påverkan, en avslutande skrift samt ett avslutande seminarium, där deltagare i projektet, samverkanspartners och yttre opinionsbildare deltar. I projektorganisationens förlängning utvecklas tematiska nätverk samt nya former för påverkan och deltagande från eleverna i samtliga MoKs MOBILISERINGSFASEN Vi kommer att 1. Rapportera från mobiliseringsfasen hur mobiliseringen gjorts, hur kartläggning genomförts, vilka som varit delaktiga. 2. Fördjupa problemformuleringen. Kartlägga och analysera problem- och behovsbild visa resultatet, beskriva hur vi arbetat fram denna problem- och behovsbild. 3. ha konkretiserat projektmål, delmål, förväntade resultat och effekter. 4. Fördjupat tids- och aktivitetsplan.vi kommer att tydliggör vilka utbildningsinsatser som blir aktuella samt ange vilka organisationer som ska ta del av insatserna. 5. Ge konkret beskrivning av hur projektet ska arbeta med programkriterierna lärande miljöer, samverkan och strategiskt påverkan som är aktuella enligt beslutet. 6. Ge en konkret plan för arbetet med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. 7. Beskriva projektorganisationens uppbyggnad och funktion. Beskriva kompetens som finns och behövs samt ge en tydlig ansvarsfördelning.vi kommer också att visa hur företrädare för målgruppen ska engageras i projektets styreller arbetsgrupper. 8. Genomföra en fördjupad riskanalys med åtgärdsplan. 9. Att ge tydlig beskrivning av hur uppföljning och utvärdering ska göras och utsedd utvärderare. 10. Att göra en reviderad budget för genomförandeprojektet samt göra kommentarer om den inlämnade budgeten för genomförandefasen. 11. Att ge uppgifter om samverkansparter om dessa inte finns angivna i ursprungsansökan, och deras roller i projektet. 12. Uppgifter om deltagande aktörer. 13. Att göra redogörelser för hur projektet ska genomföras med hänvisning till ytterligare krav som framgår av utlysningstexten för den ansökningsomgången. 14. Att redogöra för hur vi beaktat statsstödsreglerna i vårt projekt Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. SMoK har bedrivit och bedriver just nu flera projekt. Det under tillgänglighet nämnda Pascalprojektet, där 150 chefer och pedagoger från ca 25 skolor deltagit i en mångårig kompetenshöjningsinsats om undervisning av funktionshindrade i MoKs. Erfarenheterna från detta projekt kommer att levandegöras i projektet. Detta är ju viktigt med tanke på att tillgänglighet för deltagare med funktionshinder är ett speciellt kriterium.

19 Sid 19 (27) Kvalitetsprojektet Q-projektet är ett pågående projekt med deltagande från 35 MoKs Förprojekt PUFFIMOK-ÖM. Förprojektet är avslutat och ger input i denna ansökan framförallt för mobiliseringsfasen. SMoK var initiativtagare men Karlskoga kommun projektägare. Genomförandeprojektet PUFFIMOK-ÖM Är just avslutat. Input i detta projekt genom kontaktytor med kursanordnare, utvärderingar, projektledaren mm förs in i PUFFIMOK-V Projektgruppen, som beskrivs under projektorganisation har de mycket stor kompetens, kreativitet och projektvana. Den centrale projektledaren har byggt upp, utbildat och utvecklat verksamheter inom två landsomfattande organisationer Riksteatern (lokala och regionala teaterföreningar) och inom Folketshusföreningarna lokala Bio Kontrast. Inom Riksteatern startade han 1989 Teaterdagarna, som årligen samlar ca 1000 deltagare och som fortfarande pågår. Han har dessutom en bakgrund som chef för Sveriges största Kulturskolor, Stockholm och Örebro. Han bidrog till utvecklingen Kulturskolan Stockholm bl a med ett stort stöd från ESF i Växtkraft mål 3. Han har dessutom deltagit aktivt i ett stort antal nationella och internationella projekt och har varit styrelseledamot i SMoK i fyra år. Sist men inte minst har han lett projektet PUFFIMOK-ÖM från start till mål. Ett ESF-projekt med närmare 700 deltagare, 180 kurstillfällen mellan 1 och 5 kursdagar. Ett projekt som i storlek påminner om PUFFIMOK-V. I de lokala MoKs finns stora erfarenheter för att inte tala om samarbetsparterna, som alla har stor vana vid stora och komplicerade projekt. Så det finns en gedigen kunskap och en trygghet i organisationen inför detta uppdrag, även om det är relativt stort. Det finns en beredskap i hela organisationen att bidra med gjorda projekterfarenheter i detta projekt. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. I projektet finns en ekonomiadministratör i Skövde som har överblick och som har satt sig in ESFs regler för ekonomihantering. Kommuner är vana att arbeta utifrån kommunernas upphandlingsregler vilka stämmer väl överens med ESFs. Samverkan kommer att ske med ekonomen i PUFFIMOK-ÖM. I detta projekt finns det många kursanordnare som kommer att köpas in och Lagen om offentlig upphandling kommer att tillämpas. Detta gör att de kurser och kursanordnare vi föreslår i ansökan fås ses som ett preliminärt förslag som kan komma att ändras då uppköpen är så stora att LOU blir tillämplig. SMoK och andra i projektet har erfarenheter av bl a ESF och deras tillämpningar vilket blir en garant för ett bra handläggande. ESF kan följa arbetet genom de månatliga rapporterna. Ett system för IT-baserad redovisning har skapats för att göra redovisningen effektivare och underlätta rapporteringen till ESF och SCB. Detta system kommer att användas också i andra regioner och därmed uppnås en kostnadseffektivitet men också för en effektivare jämförelse mellan projekt i olika regioner. I ett så här stort projekt gäller det att skapa tydliga regler för resor, ev hotellboende, ev luncher, fika och liknande kostnader. De kan tyckas små i det enskilda fallet men det skenar lätt iväg om reglerna är otydliga.

20 Sid 20 (27) Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Personlig utveckling för framtidens Musik- och Kulturskolor i Västsverige (PUFFIMOK-V) ger personalen kompetenshöjning i samarbete med estetiska pedagogutbildningar, kulturinstitutioner och privata entreprenörer. Målet en mångsidig, kreativ och flexibel personal med helhetssyn och nya attityder. Sammanfattning av projektet på engelska. Individual development for future Music and Arts schools in West Sweden (PUFFIMOK-V) will raise competence of staff in cooperation with aesthetic educators, culture institutions and private entrepreneurs. Lead to a many sided, creative and flexible staff with a comprehensive view and new attitudes Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. 1. Sammanfattning av anmälda MoKs personalfördelning 2. Förklarade text. Lärmiljö. 3. Exemmpel. Ej färdigsammanställd skiss på kurser, konferenser i PUFFIMOK-ÖM. 4. Utvärdering PUFFIMOK-ÖM 5. Skrift Sikta högt Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Bland aktörer som förklarat sig intresserade att delta finns följande Advantum, Konstfack (Konstfack, ), Sveriges Musik och Kulturskole (SMoK, ), Konstnärligt utvecklingsarbete (Dramatiska Institutet, ), Vindoga AB (Vindoga AB, ), Polyvalent AB (Polyvalent AB, ), Playalong AB (Playalong AB, ), STOLPE, AGNETA BIRGITTA (STOLPE, AGNETA BIRGITTA, ), ORCAB AB (ORCAB AB, ), Kungliga Musikhögskolan (Kungliga Musikhögskolan, ), Musikhögskolan (Örebro Universitet, ), SMI (Stockholms Musikpedagogiska In, ), POSITIV ENERGI SWEDEN AB (POSITIV ENERGI SWEDEN AB, ), U.I. PERSONLIGT ENTREPRENÖRSKA (U.I. PERSONLIGT ENTREPRENÖRSKA, ). Fler kommer att kontaktas om projektet blir av. Vi kommer att kontakta utbildare i Västsverige under mobiliseringsfasen bland Universitet, Högskolor, entreprenörer och andra utbildare. Vi kommer också att kontakta Kultur i Väst, teater-och dansinstitutioner i Västsverige. Avsikten är att de skall bidra till kursverksamhet och vara med i framtida nätverk som skall byggas under projektet. Målet är att de med hjälp av sina speciella kurser skall bidra till att projektet kan uppfylla sina mål. Vi kommer att ha en dialog med varje kursanordnare om målet och syftet, så att de kan anpassa kurserna efter detta. Vi kommer att poängtera vikten av de olika kriterierna, som vi har i projektet, skall belysas i varje kurs. Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr SMoK Sveriges Musik och Kulturskole Beskriv hur ni har gått till väga för att säkerställa medfinansieringen: Beskriv de åtgärder ni kommer att vidta om förväntad medfinansiering uteblir: Göteborgs Kommun