Pascal , bilaga 1
|
|
- Stig Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pascal , bilaga 1 Bilaga med kompletteringar till tidigare ansökan Projektområde: Tillgänglighet till kultur för personer med funktionshinder Projektets namn: PASCAL påtryck intryck uttryck avtryck Sökande organisation: Tidsplan: Hösten 2006 hösten 2009 PROJEKTBESKRIVNING Bakgrund, SMoK, är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där 85 % av landets kommuner är anslutna genom sina musik- och kulturskolor. Musik- och kulturskolorna är en frivillig verksamhet för kommunerna, men finns ändå i 282 av landets 290 kommuner. SMoKs uppgift är bl.a. att stötta kommunerna och utveckla verksamheten vid dessa musik- och kulturskolor. SMoK är det enda nationella samordningsorganet för musik- och kulturskolor och har därför ett övergripande uppdrag, tillsammans med kommunerna, att nå de handikappolitiska målen och öka verksamhetens tillgänglighet för barn och unga med funktionshinder. Verksamheten vid musik- och kulturskolorna är inte lagstadgad och lyder inte under några nationella läroplaner eller skollagstiftningar, men påverkas ändå av dessa. Vid sidan av den frivilliga verksamheten samarbetar många musik- och kulturskolor med kommunernas för-, grund-, sär- och gymnasieskolor samt resurs- och elevvårdsteam. På nationell nivå har SMoK drivit skolutvecklingsprojekt som haft som uppdrag att stimulera samarbetet med andra skolformer. I kommuner där ett sådant samarbete har fungerat bra har musik- och kulturskolornas olika kompetenser varit ett viktigt komplement till andra skolformer, framför allt inom olika projekt eller utvecklingsarbeten som syftat till att integrera estetiken i lärandet. I Carlbeck-kommitténs slutbetänkande behandlas bl.a. särskolans samverkan med andra skolformer och författarna skriver: Särskolans undervisning kännetecknas ofta av sinnenas samspel, dvs flera intelligenser får komma till uttryck, och av att undervisningen i högre utsträckning sker genom ämnesintegrering. Vi anser att de mer praktisk-estetiska ämnena kan erbjuda en samverkansyta. Det är inom dessa mindre teoretiska ämnen som elever med utvecklingsstörning kan känna att de kan samspela på mer lika villkor. De samarbetsprojekt som SMoK har följt har visat att det Carlbeck-kommittén kallar samverkansyta är en viktig del i mötet mellan barn och ungdomar, olika ämnen, skolformer och pedagoger. Den estetiska verksamheten blir ett kitt, som engagerar och stimulerar. Carlbeck-kommittén skriver också I läroplanen för skolan (Lpo 94) står att ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. SMoK,,, STOCKHOLM Org nr , Pg sid 1
2 Landets musik- och kulturskolor erbjuder med sin kompetens en möjlighet till ökad kvalitet inom andra skolformer. Samtidigt behöver den egna frivilliga verksamheten utvecklas och bli tillgänglig för alla barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar. Några inträdesprov finns ej och skolorna förenar en bred basverksamhet med en mer yrkesförberedande verksamhet. Musik- och kulturskolorna är landets mest omfattande kulturverksamhet för barn och ungdomar och når ca elever, inom flera konstarter. Som samordningsorgan har SMoK ett ansvar för att göra verksamheten tillgänglig för alla barn och för att ge barn och ungdomar med funktionshinder möjligheter att vara aktiva kulturskapare och delta i kulturlivet. För att få reda på om barn och unga med funktionshinder var delaktiga i musik- och kulturskolornas verksamheter genomförde SMoK en förstudie Förstudien gjordes med ekonomiskt stöd från Kulturrådet och ligger till grund för den här ansökan. Resultatet finns presenterat i rapporten Funktionshinder hinder eller möjlighet i kommunala musikoch kulturskolan och beskriver bl.a. upplevda hinder och möjligheter för barn och unga med funktionshinder att ta del av musik- och kulturskolans verksamhet. Rapporten visar att tillgänglighet, kompetens, utrustning, ekonomi, ambitioner och medvetenhet skiljer sig åt mellan olika musik- och kulturskolor. Goda ambitioner och exempel finns, men överlag visar rapporten att det finns mycket kvar att göra innan verksamheten är tillgänglig för alla barn och ungdomar. Rapporten visar att antalet inskrivna elever med funktionshinder är lågt. Målsättningen med det projekt vi nu söker medel för är att ändra detta förhållande. Resultaten i rapporten bygger på intervjuer och enkäter riktade till ledare och lärare. För att verksamheten nu ska utvecklas i rätt riktning och projektet ge konkreta resultat behöver vi även starta en bred dialog direkt med de berörda barnen och ungdomarna. Vi behöver också hitta former för möten mellan elever och pedagoger och mellan eleverna i verksamheten oberoende om de har ett funktionshinder eller ej. Dessutom behöver vi utveckla en dialog och ett samarbete med olika handikapporganisationer, andra skolformer, specialpedagogiska institutet (SIT), andra organisationer och föreningar. SMoK vill använda den estetiska samverkansytan och andra kontaktytor för att stärka barns och ungdomars kulturengagemang, ge verktyg och skapa förutsättningar för att de ska kunna fungera som aktiva samhällsmedborgare. För att kunna använda sig av våra demokratiska rättigheter behöver man ha tillgång till uttryckssätt och mod att använda dom. Landets musik- och kulturskolor arbetar redan med dessa frågor och färdigheter, men frågan kvarstår; varför finns så få elever med funktionshinder på musik- och kulturskolorna? Vi tror det beror på en kombination av dålig marknadsföring av vad musik- och kulturskolan kan erbjuda dessa barn och en kunskapsbrist inom musik- och kulturskolan som skapar osäkerhet och passivitet. Barn och ungdomar med funktionshinder behöver kunskap och stimulans inom musik, dans, drama/teater och bild/konst på samma sätt som alla andra barn- och ungdomar. Vi vill med projektet undanröja de hinder som finns för ett deltagande på samma villkor som gäller för alla andra barn. Målgrupper - Barn och ungdomar med funktionshinder. - Lärare och ledare inom musik- och kulturskolorna. - Lärare och ledare inom barn- och ungdomsskolan SMoK,,, STOCKHOLM Org nr , Pg sid 2
3 Mål Att, i dialog med barn och ungdomar med funktionshinder, få kunskap om deras behov, utveckla och anpassa metodik, pedagogik och verktyg så att tillgängligheten till landets musik- och kulturskolor ökar. Att ge så många barn och ungdomar med funktionshinder som möjligt förutsättningar att delta i verksamheten, att utvecklas inom olika konstarter och att vara aktivt delaktiga i det offentliga kulturlivet. Att utveckla samverkan med barn- och ungdomsskolan, inte minst särskolan, så att fler lärare med estetisk utbildning anställs inom dessa skolformer. Detta kan med fördel ske genom samverkan direkt med musik- och kulturskolan. Att öka kunskapen om barn och ungdomar med funktionshinder inom musik- och kulturskolan samt starta nya kurser på högskolenivå så att en högre kunskapsnivå inom skolorna kan permanentas Att, inom musik- och kulturskolors verksamhet, synliggöra goda exempel på verksamheter för barn och ungdomar med funktionshinder och på så sätt utmana och stimulera andra att pröva nya metoder. Att, i dialog med föreningar, organisationer och studieförbund utveckla samverkansformer som gör att ungdomar med funktionshinder som slutar på musik- och kulturskolorna hittar andra former av kulturaktiviteter där de kan vara aktiva under resten av sina liv. Metod Vi kommer i ett första skede arbeta med tio till femton pilotkommuner. (Under ansökningstiden har en dialog förts med Västerås,Stenungsund, Kiruna, Sigtuna, Härlanda, Solna, Hofors och Växjö. Dessa kommuner har visat intresse av att delta i projektet. Fler kommuner kommer att beredas möjlighet att delta.) Pilotkommunerna skall under projekttiden utveckla kulturskolornas verksamhet gentemot funktionshindrade barn- och ungdomar. Resultaten av detta arbete skall via fortbildningsdagar och seminarier spridas över resten av landet. påtryck: Dialogen med unga med funktionshinder ska i första hand föras på den enskilda kulturskolan i pilotkommunerna. Alla med någon form av funktionshinder skall inbjudas till kulturskolan och erbjudas plats i valfri verksamhet. Pilotkommunernas musik- och kulturskolor kommer även att föra en dialog med lokala och regionala handikapporganisationer. FOMS (Föreningen för fritidstjänstemän inom omsorg/handikapp) och handikapporganisationerna blir viktiga samverkanspartners inte minst för att musik- och kulturskolorna skall nå de barn och ungdomar med funktionshinder som finns i kommunerna. intryck: SMoK ska i samverkan med SIT (Specialpedagogiska Institutet), HI (Hjälpmedelsinstitutet), estetiska högskolor och handikapporganisationer arrangera fortbildning för lärare och ledare för att öka kunskap och medvetenhet om olika funktionshinder. En viktig del av projektet är att skapa nya kurser på högskolenivå för att öka kompetensen inom musik- och kulturskolan. uttryck: SMoK ska genom musik- och kulturskolornas verksamhet, bidra till att ge barn och ungdomar med funktionshinder kunskaper och verktyg att uttrycka sig och fördjupa sig inom olika konstarter. Undervisningen ska anpassas efter eleverna. avtryck: SMoK ska, via media och genom musik- och kulturskolornas konserter, utställningar, föreställningar mm, medverka till att även elever med funktionshinder och deras uttryck gör avtryck i SMoK,,, STOCKHOLM Org nr , Pg sid 3
4 kulturliv och samhälle. SMoK ska vidare stimulera till samtal och reflektion kring kulturuttrycken, så att dessa även kan bli aktiva kommunikationsverktyg för eleverna. Vilka aktiviteter planerar vi? År pilotkommuner väljs ut. Dessa kommuner skall ha som målsättning att kunna erbjuda alla barn och ungdomar som har funktionshinder en möjlighet att delta i musik- och kulturskolans verksamhet. Målsättningen är att en aktiv rekrytering sker så att en fördubbling av antalet elever med funktionshinder som deltar i verksamheten uppnås. I varje pilotkommun skapas dels en referensgrupp med några av de deltagande ungdomarna och dels en referensgrupp med föreningar, föräldrar, FOMS mfl utifrån de lokala förutsättningarna. Båda grupperna skall ha som uppgift att diskutera, följa upp och utvärdera den verksamhet som pågår och startas samt föreslå insatser för att utveckla den. - Lärarna och ledarna i projektets pilotkommuner får av projektet finansierade gemensamma fortbildnings- och inspirationsdagar. Målet med dessa dagar är att såväl ge kunskap kring olika former av funktionshinder som att inspirera till utveckling genom att lyfta fram exempel på bra verksamhet från musik- och kulturskolor, andra skolformer och föreningar. En annan viktig del är att lyfta fram de läromedel, exempelvis anpassade musikinstrument, som finns på marknaden. (Det norska projektet Dissimilis och svenska Musinova med MING-instrumenten är två kontakter vi har etablerade. Inom föreningen Very Special Arts finns ett amerikanskt läromedel som vi tillsammans med dem skall studera och se hur det kan användas i vår verksamhet.) Fortbildningsdagarna har två syften; dels utveckla kunskapen hos lärare och ledare inom musik- och kulturskolan och dels öka kunskapen hos anställda inom barn- och ungdomsskolan hur konstarterna kan användas i pedagogiska syften och hur samverkan mellan lärare med olika utbildningar kan utveckla verksamheten. - Arbetet med att skapa en permanent utbildning inom de estetiska högskolorna med en tydlig inriktning mot arbete med barn- och ungdomar med funktionshinder inleds. Målsättningen är att dessa utbildningar skall bestå av både kortare fortbildningskurser och en mer gedigen påbyggnadsutbildning för lärare så att dessa kan arbeta med specialpedagogik på estetisk grund inom såväl barn- och ungdomsskolan som inom musik- och kulturskolan. Vi är övertygade om att många elever inom barn- och ungdomsskolan med exempelvis lindrigare läs- och skrivsvårigheter skulle utvecklas positivt genom specialundervisning i form av rytmik och dans. Arbetet inriktas på att denna typ av utbildning etableras på alla estetiska högskolor, men i vart fall, inom alla konstarter. Om kurser kan startas där lärare med olika konstnärlig bakgrund kan delta tillsammans är detta en extra kvalité. År 2 - Fortbildningen i kombination med uppföljning/reflektion och inspiration från goda exempel fortsätter med lärare och ledare i pilotkommunerna. - Dokumentation av verksamheten i pilotkommunerna i form av en film inleds. Målsättningen med filmen är främst att föra vidare de goda exemplen till alla landets musik- och kulturskolor samt andra intresserade föreningar och organisationer. Filmen skall utgöra en del av ett fortbildningspaket som kan utnyttjas lokalt utan annan kostnad än distributionskostnaden. Detta skall kunna beställas av SMoK när projektet avslutas. - Uppföljning och utvärdering under ledning av professor Stig Larsson, HAREC - Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning inleds. - En analys görs av läromedel, hjälpmedel och behov av anpassning av dessa utifrån del elever som deltar eller önskar delta i verksamheten. Detta görs i nära samverkan med SIT och HI. En förhoppning är att ett annat av SMoKs projekt, Pedagogisk Portal, kan användas både för spridning av goda exempel, och för SMoK,,, STOCKHOLM Org nr , Pg sid 4
5 läromedel direkt anpassade för webben. Samverkan med föreningen Very Special Arts kommer att ske även inom detta område. År 3 - Fortbildningen, dokumentationen, uppföljning/utvärdering fortsätter. - Högskoleutbildningarna, se år 1, skall startas senast i samband med höstterminen En större konferens/seminarium/festival arrangeras där de i projektet deltagande eleverna medverkar. Syftet är tredelat. Dels vill vi exponera aktiviteterna massmedialt och genom det öka medvetenheten om behovet av verksamheten. Dessutom vill vi ge de deltagande eleverna, lärarna och ledarna en möjlighet att möta varandra och ta del av exempel på den lokala verksamheten. Slutligen vill vi till denna dag/dessa dagar bjuda in övriga musik- och kulturskolor, föreningar och andra intresserade för att inspirera dem i det fortsatta arbetet. Samverkande föreningar, organisationer, företag som FOMS, Very Special Arts, Dissimilis, Musinova, HSO, HI, studieförbund, de estetiska högskolorna, BO mfl inbjuds att delta. Vilka ska vara med i aktiviteterna? Under hela projektet kommer elever med och utan funktionshinder, lärare och ledare vid landets musikoch kulturskolor och barn- och ungdomsskolan att vara delaktiga. Vi ser det som naturligt att verksamheten för barn- och ungdomar med funktionshinder både kommer att ske inom ramen för det vanliga kursutbudet i grupper där barn med och utan funktionshinder deltar samt mer tillrättalagda kurser anpassade efter deltagarnas specifika krav. Vi ser det som vårt primära mål att få så många barn- och ungdomar med funktionshinder som möjligt att hitta till verksamheten på musik- och kulturskolan. Dessutom vill vi utveckla samverkan med andra skolformer på ett sådant sätt att vi även där kan erbjuda elever med funktionshinder en bättre verksamhet. Projektorganisation Projektet kommer att ägas av SMoKs medlemmar och ledas av en styrgrupp, en referensgrupp och en. Styrgruppen kommer att består av SMoKs VU (verkställande utskott), f.n. bestående av ordförande och vice ordförande, en tillsvidare- och en projektanställd tjänsteman, samt n för Pascal. Referensguppen kommer, förutom och styrgruppens medlemmar, att bestå av representanter från HSO/BO (Tove Rinnan), SIT (Eva Bolin Thougaard och Göran Hartman), HI (Gunilla Hammarskiöld) och SKL (Laina Kämpe). Till vissa referensgruppsmöten kommer även representanter från olika handikappförbund, föreningar, estetiska högskolor, musik- och kulturskolor och andra skolformer att kunna inbjudas. Vad är nyskapande och utvecklande med projektet? Genom projektet vill SMoK: genom specialriktad fortbildning och möten mellan olika aktörer utveckla och anpassa pedagogik, metodik, arbetsformer och verktyg inom olika konstarter, för att musik- och kulturskolan bättre skall kunna möta behov och önskemål hos elever med funktionshinder.i första hand handlar det om SMoK,,, STOCKHOLM Org nr , Pg sid 5
6 utvecklande av befintliga verksamheter, i andra hand att utveckla ny pedagogik och ny teknik för att förbättra verksamheten. i dialog med estetiska högskolor utveckla ytterligare kompetens inom området. En lärarexamen med specialpedagogisk och estetisk inriktning skall etableras under projekttiden. Denna del av projektet innebär att nya utbildningar startas. samordna insatser för barn och unga med funktionshinder mellan musik- och kulturskolor, handikapporganisationer, föreningar, FOMS, SIT mfl. Ett kompletterande mål är att även om musik- och kulturskolan inte har verksamhet för högre åldrar skall ungdomar/vuxna med funktionshinder hitta andra aktiviteter att delta i. Även denna del handlar i första hand om kvalitativ utveckling av befintlig verksamhet. Hur ska verksamheten drivas vidare efter projekttidens slut? Förändringsarbetet är långsiktigt! Projektets olika aktiviteter ska ses som ett markerat och rejält avstamp för att skapa en varaktig förändring och få alla våra musik- och kulturskolor att öka tillgängligheten för barn och unga med funktionshinder. Det ska bli en naturlig del av verksamheten. Detta skall i ett första steg ske inom de pilotkommuner som ingår i projektet. Efter projekttiden skall detta arbete vara etablerat och kunna fortsätta inom SMoK utan särskilda projektmedel. Vi hoppas också att projektets alla parter, institutioner och organisationer ska känna både lust och behov att fortsätta samarbetet även efter projekttidens slut. Kontakter, på lokal och regional och statlig nivå, som initierats eller fördjupats under projektets gång, är viktiga att behålla för att nå en långsiktig utveckling och förändring. Ett fortsatt samarbete mellan musik- och kulturskolor, andra skolformer och resurs- och elevvårdsteam är viktigt för att nå så många elever som möjligt och för att gemensamt arbeta för att nå de handikappolitiska målen. Samverkansformer mellan skolformer och föreningar, organisationer skall etableras och kunna ges en bredare samverkansyta där den enskilde eleven får tillgång till fler resurser och kompetenser. Dessa modeller skall under projekttiden spridas till alla landets kommuner och kunna inspirera till fortsatt utvecklingsarbete. Målet är att deltagande i musik- och kulturskolans verksamhet blir en betydelsefull del i en elevs åtgärdsprogram. Projektet skall ha gett kunskaper, erfarenheter och beredskap för några lärare att arbeta konsultativt och få en kunskapsuppbyggande roll på sin musik- eller kulturskola, både då det gäller bemötande och arbete med elever med funktionshinder. SMoK kommer efter projekttiden att fortsätta dialogen med högskolor kring de utbildningar som etableras under projekttiden. Budget Beräknade kostnader och intäkter Kostnaden för hela projektet beräknas till kr. ( kr per år) Se bilaga 2. Av detta belopp söker vi hos Arvsfonden ett bidrag på kronor per år under under tre år; summa Dokumentation Hur ska projektet dokumenteras? Kontinuerlig dokumentation av arbetet i text och bild skall ske inom pilotkommunernas musik- och kulturskolor. Projektledaren har ansvar för att dokumentera projektets olika faser i text och bild. SMoK,,, STOCKHOLM Org nr , Pg sid 6
7 Dokumentationen skall kontinuerligt finnas tillgänglig bl.a. på SMoKs hemsida men även publiceras i andra former exempelvis SMoKs egen tidskrift KulturSMocKan Dokumentation kommer även ske i form av en film. Detta arbete kommer vi att lägga ut på en professionell filmare. Filmen skall vara dokumenterande men även fungera som en del av ett större fortbildningspaket. Fokus i filmen skall ligga på verksamheten med barn- och ungdomar. Hur ska projektet utvärderas? Kontinuerlig utvärdering ska göras av lärare vid landets musik- och kulturskolor. Projektledaren har ansvar för att utarbeta rutiner kring löpande utvärdering samt för utvärdering av seminarier. Extern utvärdering genomförs av HAREC- Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning under ledning av professor Stig Larsson. Samarbetsorganisationer SMoKs samarbetsorganisationer inom projektet är Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) ingår i referensgruppen Barnombudsmannen (BO) ingår i referensgruppen Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingår i referensgruppen Specialpedagogiska institutet (SIT) ingår i referensgruppen Hjälpmedelsinstitutet (HI) ingår i referensgruppen Organisationen Svenska Very Special Arts Föreningen för fritidstjänstemän inom omsorg/handikapp (FOMS) Estetiska högskolor med lärar- eller pedagogutbildning (Musikhögskolorna i Stockholm, Malmö, Göteborg, Ingesund och Piteå. Konstfack i Stockholm och bildlärarutbildningen i Umeå, dramapedagogutbildningarna, danspedagogutbildningarna i Stockholm och Piteå mfl) Härmed ansöker vi om ett bidrag på kronor per år under under tre år; summa kronor. Håkan Sandh SMoK,,, STOCKHOLM Org nr , Pg sid 7
Handlingsplan Skapande skola Borås Stad
Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva
Läs merEn handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen
En handbok från Kulturskolerådet Från musikskola till kulturskola - tips på vägen Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och
Läs merKultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Läs merAlla barn har rätt till kultur
Alla barn har rätt till kultur Artikel 31 i FNs barnkonvention erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Denna rätt ska respekteras och främjas. Kulturell och konstnärlig
Läs merskola för alla barn i Söderhamns kommun
En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merSkapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun
2009-02-25 Sid 1 (6) Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun Ett kulturpedagogiskt program utvecklingsmöjligheter utifrån helhetsperspektiv. Tänka framåt men göra nu (SOU 2006:45) Fakta:
Läs merFoto: Mattias Johansson
Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merSlutrapport för projektet
Håkan Sandh projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Box 16344 S-103 26 STOCKHOLM Besöksadress: Nybrokajen 11 +46 708 317 498 hakan.sandh@smok.se www.smok.se 10-12-0110-12-01 Till Arvsfonden Kulturrådet
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merVarför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?
Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merVerksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se
Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande
Läs merVerksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Läs merHandlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning
01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merHandikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor
Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar
Läs merAvsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län
MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring
Läs merSkapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan
Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Bakgrund - problembeskrivning Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands läns kommuner. Strömsund är en vacker glesbygdskommun,
Läs merKulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merHANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17
1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merDÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER
Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merVälfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete
Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges
Läs merKulturpoli skt program för Gävle Kommun
Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan
Läs merSilviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet
Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003 Ansvarsområden Silviaskolan är en regional 1-9 skola för barn och ungdomar med hörselnedsättning, vilket innebär att alla elever
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs mer2015-01-09. Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015 Bryngelstorpskolans fritidshem Bullerbyn är namnet på den fritishemsavdelning som tar emot barnen från förskoleklassen och 1/3 av årskurs
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merLitteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken
SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information
Läs merOM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas
Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~
BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merREGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag
REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Förslag Lisa Alm Projektledare Botkyrka kommun Maj 2010 1 Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merProgram för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun
1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merBiblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merÅstorps kommuns. Kommunikationsstrategi
Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merfungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.
Projektbeskrivning Projektetsnamn: Berätta! Sökande: De Ungas Sommarakademi på Konstepidemin, Göteborg Kontaktperson: Sofia Åhrman, projektledare 0708-144104, sofia@konstepidemin.se, Adress: Konstepidemin,
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merStudieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019
Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merHANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP
HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP Integration med hjälp av handboll i Vivalla och Brickebacken Örebro SK Handboll Herr Projektansvarig: Vice Ordförande Jerker Lindgren Bakgrund HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH
Läs merHandikappolitiskt program. för. Orust kommun
FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef
Läs mer1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för
Läs merHandlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09
Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är
Läs merHammarby Förskolor Skolor Väster
2010-09-30 1 (8) Dnr: Kvalitetsredovisning Avseende hösten 2009 våren 2010 Hammarby Förskolor Skolor Väster Ingående förskolor: Hammarby Trollflöjten Hammarbyängen Knattekompaniet Ansvarig: Gunilla Karlsten
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merKvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA
Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS
Läs merSLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING
2011-06-30 SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING Projektnamn: Kompetensförsörjning för Musik- och kulturskolor i Mellersta Norrland 15/1 15/7 2011 Projektnummer: 2010-3070053 Sammanfattning Projektidé Problemområden
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merVerksamhetsplan för Kulturnämnden
Verksamhetsplan 1 (8) Datum 2014-09-01 KN Dnr. 2014/74 Verksamhetsplan för Kulturnämnden Inledning Kulturnämndens uppdrag är att driva kommunens stora kulturinstitutioner som Biblioteken, Kulturskolan,
Läs merEkonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket
Ekonomismart ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2 Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket Sida 1 av 7 Samarbetsavtalet Detta avtal reglerar samarbetsparternas
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merÖvertorneå kommun. Barn 0 utbildning
Övertorneå kommun Barn 0 utbildning Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Övertorneå kommun Barn- och utbildningsnämnden ger, på högsta nivå och med goda resultat, utbildning till kommunens invånare
Läs merArbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan
Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets
Läs merARBETSPLAN 2014/2015
ARBETSPLAN 2014/2015 FÖR NORRA FÖRSKOLORNA ROBERTSHOLM SOLEN & MÅNEN PERSFALLET INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 NORMER OCH VÄRDEN 2 UTVECKLING OCH LÄRANDE 3 BARNS INFLYTANDE 4 FÖRSKOLA OCH HEM 5 SAMVERKAN
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15
Läs merKVALITETSREDOVISNING. Musikskolan. Läsår 2008/2009. Peter Ström. Rektor
KVALITETSREDOVISNING Musikskolan Läsår 2008/2009 Peter Ström Rektor Insändes till BU-kontoret senast den 31augusti 2009 Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/skolans rutiner för
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Ödenäs fritidshem består av en avdelning. Västergården samt barn från förskoleavdelningen Mellomgården.
Läs merProjektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs merL J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Brunna förskolor Rapport Mars - 2014 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Läs merELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER
ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet
Läs merFörvaltningsberättelse 2015
Barn- och utbildningsnämnden 1 (9) Förvaltningsberättelse 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Bankgiro 339-8328
Läs merProjektbeskrivning Funktionshindrade och jakt
2010-11-14 Projektbeskrivning Funktionshindrade och jakt Huvudman Svenska Jägareförbundet, Öster Malma, 611 91 Nyköping Samarbetsorganisationer Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) Box 49084, 100
Läs merSkolinspektionens uppdrag 2012-05-29. Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen
Skolinspektionen granskar förskolan Presentation den 30 maj IngBeth Larsson, Fil.dr/projektledare 1 Skolinspektionen - En statlig tillsynsmyndighet 2 Skolinspektionens uppdrag Har varje barns och varje
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merdels driva Transits verksamhet på Telefonplan i Stockholm,
1 (5) Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ideella föreningen Transit Kulturinkubator, rörande verksamheten i en regional kulturinkubator 2012.
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merMål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för
Läs merUNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merKvalitetsanalys. Lärandesektion
Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur
Läs merTill Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket
Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.
Läs mer