Anteckningar och idéer från kvalitetsträff i Visby maj 2009

Transkript

1 Anteckningar och idéer från kvalitetsträff i Visby maj 2009 Nedan valda delar av mina notat och tanker från kvalitetsträffen i Visby maj. Jag har som annex 1 bifogat det vi avslutade med sista dagen. Program som annex 2. Även om inte programmet efterlevdes i detalj så höll vi oss till andemeningen! Lista på deltagare i Annex 3. Vi blev överens om att: Rickard Garvare (LTU) tar stafettpinnen för det fortsatta arbetet Förslag om att ordna en kvalitetskonferens om ca 1 år (plats återstår att bli överens om) Kartläggning av alla kvalitetsutbildningar i Sverige - Raine börjar Att dela kunskap om olika sätt att examinera - Beskrivningar kan skickas till Raine som distribuerar till alla Notat från tisdag 26 maj Det finns en klar vilja till samarbete. Det finns också en gemensam uppfattning om att det finns en stor utbildningsmarknad som inte tillgodoses. Möjliga områden för samarbete som listades var: Att jobba med gemensam kursutveckling Samarbete för både campus- och distanskurser Kurser på export (engelska) Låna ut lärare Ökat lärarsamarbete Vi kom aldrig fram till det konkreta hur detta skulle göras. Den stora frågan blev vad kvalitet och kvalitetsarbete är. För att kunna förstärka samarbetet är det en fördel att kunna enas om vad som avses med kvalitetsarbete. Kvalitetsutveckling Min tolkning är att alla var överens om att i stället för kvalitet använda ordet kvalitetsutveckling. Det fanns inte konsensus för att gå över till att använda förbättringskunskap. Det engelska begreppet Quality Management uppfattades som OK. Området skulle alltså kunna beskrivas som: Kvalitetsutveckling Quality Management. Området kvalitetsteknik skulle då kunna ses som en delmängd av kvalitetsutveckling. Eftersom ämnet heter kvalitetsteknik och det är det som används av studera.nu kräver en förändring viss samordning. Problemet med ordet kvalitetsteknik är att det inte beskriver det område som hanteras inom kvalitetsutveckling. Det är inte helt logiskt att inordna 6Sigma och Lean Production under kvalitetsteknik och ännu svårare är det att se ledarskap som en del av kvalitetsteknik. För många potentiella studenter kan ämnet kvalitetsteknik verka avskräckande. Vad innehåller kvalitetsutveckling? Samtliga deltagare kunde se en utgångspunkt i hörnstensmodellen och även i viss mån i modellen värderingar arbetssätt och verktyg, Bergman & Klefsjö (2007, 39 och 436). 1

2 Arbeta med processer Arbeta med förbättringar Sätt Kunden i centrum Basera beslut på fakta Skapa delaktighet Engagerat ledarskap Ovan, Hörnstensmodellen tolkad av Jacob Hallencreutz. Engagerat ledarskap och skapa delaktighet (skapa förutsättningar för delaktighet) är inringade eftersom dessa värderingar i nuvarande kvalitetslitteratur praktiskt taget saknar stödjande arbetssätt och verktyg samtidigt som det är på dessa punkter vi ofta hittar framgångsfaktorerna för lyckade förändringar. Offensiv kvalitetsutveckling Mål: Öka kundtillfredsställelse med lägre resursåtgång Styrdiagram Figure 2-1 Släktskapsdiagram Paretodiagram Värderingar Verktyg Sätt kunderna Arbeta med i centrum Relations- Träd- processer Skapa diagram diagram Basera beslut förutsättningar Fiskbens- på fakta för delaktighet Kvalitetsdiagram Engagerat huset Arbeta ständigt ledarskap Kriterierna Med förbättringar i SIQs modell Process- Kundcentrerad kartor planering Tvärfunktionella grupper Kompetens- Måldelning Benchutveckling Leverantörsmarking Processsamverkaledning Själv- Sex Sigma utvärdering Arbetssätt I modellen Värderingar-Arbetssätt-Verktyg (VAV) ovan återfinns hörnstensmodellens sex värderingar. Även om modellen bara utgör exempel på tankesättet kan man skönja att fokus är på kvalitetstekniska verktyg och arbetssätt. I sin presentation om Kvalitet som framgångsfaktor en intervjuanals av olika organisationer i Sverige visade Barbro Gälldin från SIQ att just ledarskapet av många ses som det kritiska. Nästan samtliga tillfrågade anser att det finns en betydande förbättringspotential i den egna organisationen. VAV skulle lika väl kunna användas för att beskriva Lean Management och Sex Sigma som bägge kan ses som egna program och inte nödvändigtvis som delmängder av Offensiv 2

3 kvalitetsutveckling (TQM). En kommentar som kom upp var att i så fall bör även arbete med ISO 9000 finnas med på samma nivå som t.ex. Sex Sigma. TQM ISO 9000 Lean 6Sigma Med stor sannolikhet blir de olika systemen ganska snarlika till innehåll. En sådan VAVjämförelse skulle kunna användas som en varudeklaration för innehållet i kvalitetsutveckling. Det som förmodligen bör definieras utöver de element som finns med i nuvarande VAVmodell är en programkomponent eller recept för användning. Denna är för t.ex. 6Sigma välutarbetad och gör förbättringsarbetet strukturerat. Även för ISO 9000 finns en strukturerad arbetsgång. Användning av VAV skulle då kunna förlängas till att även omfatta arbete för hållbar utveckling där bidraget är strukturen och kvalitetsutvecklingskompetensen. Mål : Att förbättra effektivt och produktivt för HU Värderingar Verktyg Processyn Systemsyn Standarder, lagar, Ständig Ledningens förordningar och riktlinjer Figure 2-1 förbättring engagemang Presentationsteknik Kvalitetsverktyg Allas möjlighet och Öppenhet ansvar att medverka Projektmallar Rapport- Mångfald Faktabaserade mallar Processmodeller Verksamhetssystem beslut Intressentfokus System för mätetal Arbetssätt Intressentstyrd utveckling Att jobba Att kombinera med team-building teori och praktik Att använda Q-verktyg Att använda ledarskapsteori Att arbeta med FEK Att arbeta med intressenter Processledning Bilden ovan är taget från internt arbete på avdelning kvalitetsteknik, HGO. Den har utgjort grund till utvecklingsarbete inom avdelningen. Modellen VAV kan användas som en varudeklarering för olika kurser samtidigt som kurserna relateras till en helhet. Det borde bli tydligare hur man har definierat den kvalitetsutveckling som avses. En tolkning av den första dagen är att det finns en uppfattning om att behovet av kvalitetsarbete är minst lika stor nu som tidigare. 3

4 Notat onsdag 27 maj Jacobs tolkning av våra diskussioner på tisdagen var att det fanns en viss vilja till förändring i gruppen men att den till stor del kunde beskrivas som inom fine tuning, se figur nedan (baserat på D.Nadler). Efter att diskussionerna utvecklades kunde man skönja att vi närmade oss new direction. Unexpected, sudden behaviour ADAPTATION MAJOR TRANS- FORMATION Timing of change Expected, planned for FINE TUNING NEW DIRECTION Within the existing framework, natural development, continuous improvement Outside the existing framework, radical, urgent Degree of change Dagen gick till att presentera deltagarna och de olika lärosätena. De flesta använder Bergman & Klefsjö som kursbok och hörnstensmodellen är väl förankrad. Kursinnehållet för de grundläggande kurserna är snarlikt men inte standardiserat. Det är också stor variation på vad kurserna kallas. HGO har fokus på distanskurser och bara ett fåtal campuskurser Linköping har bara campuskurser LTU, HV och MIUN har både campus- och distanskurser Tolkningen är att utbudet skulle kunna göras mera översiktligt för tilltänkta studenter genom viss standardisering av namn och kursinnehåll. T.ex. är det inte helt lätt att läsa distanskurser från olika lärosäten med olika namn men delvis samma innehåll. Ämnet kvalitetsteknik har på de två första avdelningarna för kvalitetsteknik i Sverige, Luleå och Linköping, krympt väsentligt. Räknat på antal anställda och antal doktorander har omfattningen uppskattningsvis minskat med ca 70%. Samtidigt har flera lärosäten börjat med kvalitetsteknik men det finns inget ställe med den omfattning som Luleå och Linköping hade för 10 år sedan. Tolkningen är att det finns en risk för splittring och urvattning av ämnet. Det borde vara möjligt att bli enig om innehåll och namn för grundkurser som ett led i en standardisering med syfte att göra ämnet tydligare och mera intressant för nya studenter. 4

5 Notat torsdag 28 maj Gruppen var på slutet något decimerad men diskussionerna var trots det animerade och det verkade ha skett en ytterligare förflyttning i figuren ovan mot New Direction. Diskussionerna mynnade ut i de punkter som finns listade i Annex 1. Det fanns en klar vilja till samarbete på olika plan. Vi diskuterade bl.a. en gemensam webbsida där vi skulle kunna lägga upp material och vi diskuterade gemensam utveckling av nya kurser. Per definition har alla för mycket att göra och det är svårt att hinna med nytt även om det på sikt skulle kunna minska arbetsbördan. Möjligheten till utveckling finns. Det krävs enlig Jacob att: En läroinstans måste "ta lead" i arbetet att förstärka kvalitetsrörelsen. LTU vi Rickard Garvare har lovat göra detta. 5

6 ANNEX 1- Några beslut om fortsättning: Rickard Garvare (LTU) tar stafettpinnen för det fortsatta arbetet Förslag om att ordna en kvalitetskonferens om ca 1 år (plats återstår att bli överens om) Kartläggning av alla kvalitetsutbildningar i Sverige - Raine börjar Att dela kunskap om olika sätt att examinera - Beskrivningar kan skickas till Raine som distribuerar till alla Visioner och mål (i slumpmässig ordning) -Försiktig förändring av begreppet TQM mot Quality Management - kvalitetsutveckling -Se till att Q-tänkandet genomsyrar hela samhället -Etablerad praktik som gör avtryck på studenter och företag -Ingenjör i beteendevetenskap -Etablerad teori (identifiera kärna i Quality Management) -Tänka utanför boxen (kunna samarbeta bättre över organisationsgränser) -Delad kunskap -Använd befintlig kompetens/kurser -Fokusera på intressener (vem - det beror på situationen -dvs ej alltid kunden först) -Kvalitetsutveckling tar sig an organisations & samhällsförbättringar -En läroinstans måste "ta lead" i arbetet att förstärka kvalitetsrörelsen -Nystart på kvalitet i samband med generationsskifte -Bättre kommunikation för att snabba på kvalitetsutveckling Vad kan vi göra? -Arbeta med teoribeskrivning och beskriva kvalitetsutveckling bättre (från TQM och offensiv kvalitetsutveckling till kvalitetsutveckling) -Kartlägga alla kvalitetskurser i Sverige (universitet och högskola). -Gemensam artikel - statement om kvalitetsteori -Översätta KBA (Bergman & Klefsjö - Kvalitet från behov till användning) så den passar alla grupper (inte bara tekniker) -Hitta komplement till KBA -Bra grundkurser -Gemensamma distanskurser -Full tillgång till existerande material (t.ex. utbildningsmaterial, tentor etc i word, ppt eller EXCEL - dvs fr access - syfte att minska dubbelarbete och att få ut mera från befintliga resurser) -Ordna gemensamt material på web-baserad resursplattform -Digital dynamisk KBA som kan kundanpassas -Gemensam kurs som test för samarbete och utveckling (aktionsforskning) -Vi måste synas - Swedish school of QM -Halvdistanskurser i samarbete förlagda på lämplig ort med användning av topp-krafter som föreläsare och inspiratörer -Kvalitetskonferens om ett år -Standardisering av kursnamn och kursinnehåll för att göra det lättare för studenterna -Utbilda riksdagsledamöter i kvalitetsutveckling 6

7 ANNEX 2 - Program Kvalitetslärarträff i Visby Maj Vi håller hus i föreläsningssal B24 under hela träffen. Salen finns i HGOs huvudbyggnad, en trappa upp från cafeterian. Tisdag 26 maj Förmiddag: Vi bjuder på fika i byggnaden Kasernen från ca kl 9:00 en trappa upp hos kvalitetsteknik. Vid ca 12 går vi och äter lunch Kl. 13:00-13:30 Välkomst, Karin Bengtsson tf Rektor Kl 13:30-14:30 Barbro Gälldin-Holmberg från SIQ - "Kvalitet som framgångsfaktor Kl. 14:30-15:00 Fika KL 15:00-15:15 Möjligheter med samarbete Mohsen Hakim och Raine Isaksson Kl 15:15-16:00 SWOT-analys i grupper om ett framtida läge för förbättringsutbildning Kl. 16:00-16:30 Presentation av arbeten samt diskussion Kl 19 Bord bokat på Nunnan mat och dryck finns att handla Onsdag 27 maj Kl :00 Deltagare presenterar (vem de är, vad de gör, planer och förslag på hur man skulle kunna utveckla kvalitetsteknik-förbättringskunskap som ämne). Dator finns. 10:00-10:30 Fika 10:30-10:45 Mohsen Hakim Om kvalitetstänkande att leva som man lär som kvalitetslärare 10:45-12:00 Fortsättning presentationer Lunch kl Kl 13:00-13:30 Ledarskapsstrategier och systemtänkande teori och praktik Jacob Hallencreutz, managementkonsult och forskarstuderande Kl 13:30-14:45 Gruppdiskussioner delvis baserat på tisdagens SWOT-analys T.ex: Är offensiv kvalitetsutveckling, service management och kvalitetsteknik relevanta begrepp som kan bära innehållet i förbättringskunskap eller behövs det förändringar för bättre kommunikation och större intresse? Går det att standardisera kursutbud och hur skulle en modell för det kunna se ut? Kan vi ge gemensamma distanskurser? Fika 14:45-15:15 Kl 15:15-17:00 Presentation av gruppdiskussionerna och diskussion om möjliga åtgärder 19 Black Sheep Arms - mat och dryck finns att handla 7

8 Torsdag 28 maj Kl :15 Presentation av sammanfattning från onsdagens diskussioner - förslag för utveckling och framtida arbete för diskussion Kl. 9:15-10:00 Gruppdiskussioner för att konkretisera förslag Fika 10:00-10:30 Kl 10:30-12:00 Presentation av förslag och diskussion av om det finns behov att gå vidare och hur detta kan göras. Raine.isaksson@hgo.se Mohsen.Hakim@hgo.se Gunnar.Dahlin@hgo.se

9 Annex 3 Deltagarlista Namn E-post Organisation Mohsen Hakim Mohsen.hakim@spray.se Högskolan Gotland Jacob Hallencreutz jh@implement.se Implement Management Partner Erik Loven Erik.loven@ltu.se Luleå Tekniska Universitet Mia Ljungblom Mia.ljungblom@hgo.se Högskolan Gotland Jonas Hansson Jonas.hansson@hv.se Högskolan Väst Anna-Lena Berglund Anna-lena.berglund@hgo.se Högskolan Gotland Monica Norberg Monica.norberg@hgo.se Högskolan Gotland Magnus Larsson Magnus.larsson@hgo.se Högskolan Gotland/ALMI Bozena Poksinska Bozena.poksinska@liu.se Linköpings Universitet Rickard Garvare Rickard.garvare@ltu.se Luleå Tekniska Universitet Raine Isaksson Raine.isaksson@hgo.se Högskolan Gotland Magnus Svensson Magnus.svensson@miun.se Mittuniversitetet Barbro Gälldin-Holmberg bgh@siq.se SIQ Karin Bengtsson Karin.bengtsson@hgo.se Högskolan Gotland 9