Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring

Transkript

1 Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring KPP306 Produkt- och Processutveckling 15hp Mikael Knutsson

2 Inledning I kursen KPP 306 Produkt och Processutveckling ska en essä om valfritt ämne inom produktutveckling skrivas. Det ämne jag valt att fördjupa mig inom och ge min syn på är kvalitetssäkring av produktutvecklingsprocessen. I denna essä kommer jag att beskriva ett antal verktyg som kan användas inom kvalitetssäkring samt visa på hur de påverkar kvalitetssäkringen. Jag har i essän bortsett från att vissa verktyg passar bättre till antingen produktutveckling eller processutveckling och istället lagt fokus på deras egenskaper som kvalitetssäkrande verktyg. 1

3 Innehåll Inledning... 1 Definition... 3 Kvalitetssäkringsprocessens verktyg... 4 Kravspecifikation... 4 Funktionsanalys... 4 QFD... 5 FMEA... 5 Felträdsanalys (FTA)... 6 PIPS... 7 Dokumentation... 8 Standardisering... 8 Vikten av kvalitetssäkringsarbete... 9 Källförteckning

4 Definition För att kunna beskriva kvalitetssäkring är det på sin plats att försöka definiera ordet kvalitet. Ordet har olika innebörd för olika människor i olika sammanhang. Uppfattningen kan variera väldigt efter humör och känslor. Här följer några olika tolkningar och definitioner: Lämplighet för användning (Joseph M Juran) Kvalitet skall fokusera på kundens nuvarande och framtida behov (W E Deming) Alla sammantagna egenskaper hos en produkt som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov (Svensk standard SS ) När jag ser det känner jag igen det (Tom Peters) Det svenska institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) ställer sig däremot helt neutrala till att definiera begreppet. De skriver istället att: Kvalitet betyder i grunden hur något är- varans, tjänstens eller processens egenskaper. Varje organisation och medarbetare måste utifrån sina kunder bestämma vad man skall lägga in i begreppet och formulera en definition som passar i den egna verksamheten Blomqvist, Haeger (1996) Detta citat visar på två väldigt viktiga aspekter av begreppet kvalitet. Alla försök till definition bör utgå från kundernas önskemål, kravspecifikation och förväntningar. Dessutom är det av vikt att begreppet kvalitet, på en individuell nivå, känns meningsfull. Utan meningsfullheten blir det svårt att ta kvalitetssäkringen på allvar och då blir det lätt nedprioriterat. 3

5 Kvalitetssäkringsprocessens verktyg För att uppnå en kvalitetssäkrad produktutvecklingsprocess finns det att antal verktyg som kan implementeras i olika steg i processen. Vissa verktyg ska följa hela processen och kan användas i alla steg medan andra kan läggas i efter steg som är viktiga för att bibehålla en hög kvalitet. I detta kapitel redovisas ett antal av dessa verktyg. Till varje verktyg ligger en förklaring till vad verktyget bäst lämpar sig. Det finns många andra typer av verktyg än de jag valt att ta upp här, men dessa visar på skillnader dem emellan och att det är viktigt att upprätthålla kvalitet i alla steg i en process. Kravspecifikation Kravspecifikationen kan utföras på flera olika sätt. Dels kan kunden ha en egenkomponerad önskelista, dels kan kunden tillsammans med företaget gemensamt ta fram en gemensam kravspecifikation. Marknaden ställer också sina krav på exempelvis en produkt. Dessa krav kan vara säkerhet, hållbarhet, miljökrav etc. enligt rådande standarder. Jönson (1995) Detta verktyg säkerställer att produkten eller processen uppfyller de krav som på förhand ställts, vilket är en viktig del av kvalitetsarbetet. När kravspecifikationen är sammanställd och accepterad av alla parter fungerar den som ett kontrakt mellan parterna. Här står exakt vad målet med processen är. Detta är en bra grund till att hålla en hög kvalitet genom hela projektet fram till dess mål oavsett om det är en produkt, tjänst eller process som ska skapas. Funktionsanalys I funktionsanalysen försöker man på ett enkelt sätt beskriva produkten eller processen. Detta gör enklast med att använda sig av ett verb och ett substantiv. Funktionsanalysen är uppdelad i tre steg: Huvudfunktion, delfunktioner och stödfunktioner. Huvudfunktionen är produktens eller processens berättigande. Här beskrivs själva syftet. Ett exempel på detta kan vara en kaffebryggare. EXEMPEL utgående från malt kaffe och kallt vatten HUVUDFUNKTION Åstadkomma varmt kaffe 4

6 DELFUNKTIONER Ta emot vatten, Hålla vatten, Värma vatten, Ta emot kaffepulver, Blanda kaffe och vatten, Avge varmt kaffe STÖDFUNKTIONER Medge rengöring, Skydda brukare från skada, Kräva lite utrymme, Se tilltalande ut Lövgren (2012) Med hjälp av denna kortfattade och enkla beskrivning får man en god översikt över alla de egenskaper produkten är tilltänkt att äga. Det gör det lätt att se om några egenskaper saknas eller är överflödiga. Detta kanske inte är direkt kopplat till kvalitetssäkringen men det är ändå en metod som hjälper till att förenkla arbetet vilket då indirekt bidrar till att, genom hela projektet, fokusera på rätt uppgifter och mål. QFD Quality Function Deployment kallas ofta för kundcentrerad planering och är ett planeringshjälpmedel. Den kan även kallas för kvalitetshuset. I en QFD sammanförs önskemålen med de tilltänkta egenskaperna. De olika koncepten läggs in och på så sätt kan man vikta de olika parametrarna för att få fram det koncept som bäst uppfyller kraven. Jönson (1995) När processen kommit fram till att alla koncept ska väga mot varandra och kategoriseras efter andra parametrar ger detta verktyg en klar och mätbar bild över vilket koncept som är det bästa. Detta kan också skilja sig från projekt till projekt beroende på vad målet är. Vill man tillverka en så billig produkt som möjligt som ändå uppfyller vissa krav, eller vill man helt enkelt ta fram en så hållbar eller säker produkt som möjligt utan större fokus på priset. QFDn kommer då att ge olika resultat även om det handlar om samma koncept som tidigare. Detta ger också en trygghet i projektet då man hela tiden kan gå tillbaka och kontrollera varför just detta koncept är det vinnande. FMEA FMEA är förkortning av Failure Mode and Effect Analysis vilket ofta översätts till Feleffektsanalys. Med hjälp av metoden utförs en systematisk kontroll över fel, felsätt och felorsaker samt vilka konsekvenser och effekter de kan leda till. 5

7 En FMEA utförs tvärvetenskapligt där alla inblandade är med och klarlägger problematiken vilket gör att chanserna för upptäckt av fel är höga. När själva kartläggningen är klar och man bestämt var åtgärder bör sättas in uppskattas felets allvarlighetsgrad, hur ofta det inträffar och hur lätta de är att upptäcka. Graderingen kan exempelvis vara en skala mellan Denna bedömning leder fram till ett risktal som hjälper till med prioriteringen av åtgärder. Efter genomförda åtgärder kan en ny uppskattning göras och detta fortgår tills alla är nöjda och ett acceptabelt risktal har uppnåtts. All denna information sammanställs i någon sorts protokoll (dessa kan se väldigt olika ut beroende på vad som utreds). Jönsson (1995) Bild 1 Bild 1 visar ett exempel på ett FMEA protokoll för akupunkturnålar. En väl genomförd FMEA eliminerar alla tvivel om felorsaker och felkällor. Detta är ett mycket bra kvalitetssäkringsverktyg då alla steg ökar kvaliteten hos produkten eller processen. Felträdsanalys (FTA) En felträdsanalys är en metod som kan användas om felet är känt men orsaken söks. Med logik beskrivs en bestämd händelses orsaker. Resultatet visar i vilken ordning felen uppstår och om det finns faktorer eller händelser som påverkar varandra. Olika symboler visar olika händelser, skeden och aktiviteter. 6

8 FTA utgår från en överordnad händelse som stegvis bryts ned till den minsta bashändelsen som även den påverkar topphändelsen. Grindarna används för att beskriva händelsernas samband. Analysen fortgår tills alla bashändelser är identifierade. Jönsson (1995) Topphändelse Bashändelse Ofullständigt uppdelad händelse eller-grind och-grind Hänvisning till annan del av felträdet 1 & Bild 2: Enkelt exempel på FTA Bild 2 PIPS Phases of Integrated Problem Solving är ett utvärderingsverktyg där hela gruppen tillsammans går igenom projektets alla faser och projektledarens uppfyllande av sin roll. De olika fasernas steg bedöms mellan 1-5 och detta gör att man kan spara informationen till framtida projekt och på detta sätt tillägna sig kunskap från sina tidigare succéer eller misslyckanden. Detta gör att man i framtiden kan kvalitetssäkra själva processen och det bakomliggande arbetet. Baserat på dokumenterad gammal kunskap och erfarenhet bygger man också upp självsäkerhet och kvalitet tidigare i kommande processer. 7

9 Dokumentation För att alla delar i processen ska gå att kontrollera måste de ha dokumenterats på ett strukturellt sätt. Alla dokument som omfattar projektet ska på något sätt sparas. Det kan röra sig om verktygen, korrespondens via brev eller e-post eller andra digitala dokument. Detta ger en sorts spårbarhet om det skulle visa sig att något steg i processen inte skulle uppfylla alla önskvärda krav. Ulrich, Eppinger (2008) För denna typ av dokumentation finns det standarder ibland annat ISO systemet. ISO 9000 är det kvalitetssäkringssystem som ofta används för denna typ av aktivitet. ISO 9000 som är en internationell standard för bland annat dokumentering gör att alla inblandade kan hitta i systemet och varje enskild aktivitet och händelse har sin plats. Även underleverantörer genom hela processkedjan måste vara certifierade för att det ska vara giltigt. Davis (1997) ISO 9001 innehåller 58 krav som i sin tur baseras på 8 principer: Ledarskap Kundfokus Processinriktning Systemangreppssätt för ledning Medarbetarnas engagemang Faktabaserade beslut Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer Ständiga förbättringar SIS (2012) Standardisering Det är viktigt att alla delar av processen eller den slutgiltiga produkten uppfyller de eventuella krav varje enskilt land kan ställa. Ofta skiljer det sig från olika världsdelar också. I Europa används CE-märkning som ett bevis på att en produkt uppfyller de direktiv som ställts av EG. Med en CE-märkning följer ett antal förpliktelser. Produkten ska ha genomgått en riskanalys En bruksanvisning på användarens språk måste finnas Det ska finnas en EG-försäkran om överensstämmelse av tillverkare eller importör Sammanställd tillverkningsdokumentation för produkten med ritningar, beräkningar och testrapporter CE (2012) 8

10 Motsvarigheten i USA är American National Standards Institute, ANSI. Även detta institut arbetar mot det globala ISO systemet för god samverkan. I övrigt liknar det CE-märkning på många sätt. Vikten av kvalitetssäkringsarbete Som avrundning kan det hela sammanfattas med att kvalitetssäkringsarbetet är mycket viktigt i alla avseenden. Den extra kostnad som kan uppstå i och med all dokumentation kan snabbt sparas in om det nu mot förmodan skulle uppstå något fel i processen. Spårbarheten gör att den aktuella aktiviteten snabbt kan lokaliseras och åtgärdas om det skulle visa sig att den innehåller några fel. I en produktutvecklingsprocess kan det bli väldigt kostsamt att inte applicera någon form av kvalitetssäkring i processen. Det kan tyckas vara smart att spara in på detta men om produkten gått från konceptstadiet till en realiserad produkt som i ett senare skede måste återkallas och åtgärdas kan det få stora ekonomiska konsekvenser. Även varumärken kan skadas rejält av sådana situationer. Just sådana skeden kan elimineras med en stabil och kvalitetssäkrad process. Även eventuella certifieringar är enklare att driva igenom om man kan redovisa noggrannhet och kontroll över produktutvecklingsprocessen. Vi processutveckling gäller egentligen samma sak. Att det underlättar spårbarheten vid förändringsarbete och att det enkelt går att uppfylla krav för eventuella certifieringar som till exempel ISO Om man under hela processen har full kontroll på kvaliteten resulterar det i en process som under hela sin livslängd utvecklas exakt så som man förutbestämt. Självklart kan vissa undantagsfall finnas men då beror det på mänskliga faktorer eller tekniska fel som ligger utanför det som normalt går att kontrollera. Om man lyckas hålla processen under kontroll och har säkerställt alla kvalitetssteg kommer projektet att i stor grad flyta på smidigt. Har man dessutom erfarenheter i bagaget från tidigare liknande projekt ökar möjligheterna till att uppnå det perfekta projektet! 9

11 Källförteckning Internetkällor Bild1: sz:l&tbm=isch&tbnid=1- VrMfBIMAN9nM:&imgrefurl= Effects-Analysis-(FMEA)-Risk-Analysis- Example&docid=GnuriFwYr3lDkM&imgurl= 6.png&w=1650&h=1275&ei=ttx9T6y2O_DO4QSP85DFDA&zoom=1&iact=hc&vpx=755&vpy= 175&dur=4617&hovh=197&hovw=255&tx=107&ty=106&sig= &pa ge=1&tbnh=120&tbnw=155&start=0&ndsp=21&ved=1t:429,r:3,s:0,i:72 SIS: ( ) CE: ( ) ANSI: Tryckt litteratur Baxter, M. (1995) Product Design. London. Chapman&Hall Blomqvist, R. och Haeger, T. (1996) Kvalitetsutveckling, Kunddriven verksamhetsutveckling i teori och praktik. Kungälv. Grafikerna i Kungälv AB Davis, L. (1997) Quality Assurance. Copenhagen. Handelshøjskolens Forlag Jönson, K (1995) Kvalitetsboken. Malmö. Skogs Ulrich, K. T. och Eppinger, S. T. (2008) Product Design and Development. 4th ed. Singapore. Mc Graw-Hill Kursmaterial Lövgren, R. Funktionsanalys (vid produktutveckling) Kursmaterial KPP306 (vt-2012) 10