ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN"

Transkript

1 ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP VID ÄLTAPRAKTIKEN Annica Håkansson Ulla Winnberg Juni 2004 ÄltaPraktiken 1

2 Överviktsbehandling i grupp vid Ältapraktiken Slutrapport Författare: Annica Håkansson, dietist och Ulla Winnberg, sjuksköterska Adress: Ältapraktiken, Box 43, Älta E-post: Sammanfattning Fetma kostar samhället ca. 5-7% av den samlade hälso- och sjukvårdsbudgeten. Eftersom WHO klassat fetma som en sjukdom, och därmed ett medicinskt problem, bör överviktsbehandling ingå i sjukvårdens behandlingsutbud. Syftet med projektet var att få patienten att bli medveten om vikten av en livsstilsförändring som förebygger sjukdom och ohälsa samt leder till 5-10 % viktnedgång samt att minska behovet av sjukvård. År 1999 startades två stycken överviktsgrupper och år 2002 startades ytterligare två stycken grupper, totalt 24 personer varav 9 stycken avhopp. 15 personer slutförde kursen. De är mellan år. De hade ett BMI mellan när de startade. Programmet har varit 90 minuter vid varje tillfälle. Vi startade med träffar en gång per vecka under tre månader. Därefter hade vi uppföljningsbesök en gång var 14: e dag. Andra året träffades vi fem gånger under ett år. Vi har totalt träffats 23 gånger på två år. Vi har använt oss av en hälsoprofil, som har delats ut tre gånger, för att kunna se om det har blivit förändringar i motionsvanor, alkoholvanor, kostvanor, livskvalitet samt stress. Vi har även haft en motivationsblankett där patienten själv, före kursstarten, fått skriva ner vad de ser som för- och nackdelar med att börja en överviktsbehandling. Vid kursens start och slut har patienten själv fått skriva ner de mål och delmål som de vill uppnå med kursen. Vi har uppnått de uppställda målen för projektet. Kvinnogruppen har i genomsnitt gått ned 6 % av sin vikt, midjemåttet har i genomsnitt minskat 5 % samt BMI har i genomsnitt sänkts med 7 %. Gruppen har nu ett BMI mellan Mansgruppen har i genomsnitt gått ned 7 % i vikt. Midjemåttet har i genomsnitt minskat 6 %. BMI har i genomsnitt minskat 7 %. Gruppen har nu ett BMI mellan En patient har slutat med hjärtmedicin och har därmed minskat behovet av sjukvård. Några har fått lägre blodtryck. Vid den muntliga utvärderingen har många i gruppen uppgivit att de har fått ökad livskvalitet och ett ökat socialt liv samt även ändrat måltidsordning, följer tallriksmodellen, minskat på energirika drycker som exempel juice och alkohol samt börjat motionerat mer. 2

3 Bakgrund Fetma kostar samhället c. 5-7 % av den samlade hälso- och sjukvårdsbudgeten. Ungefär hälften av kostnaderna ligger i direkta kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel, operationer o.s.v. men andra hälften ligger i produktionsbortfall, sjukskrivning och förtidspensionering. De psykosociala kostnaderna går inte ens att mäta men är betydande. Fetma drabbar ca 6-9 % av den svenska befolkningen. Eftersom WHO klassat fetma som en sjukdom, och därmed ett medicinskt problem, bör överviktsbehandling ingå i sjukvårdens behandlingsutbud. Orsakerna till övervikt/fetma kan vara många. Gemensamt är dock att det föreligger en obalans mellan energiutgifter och energiintag. Personalen på många vårdcentraler har idag inte resurser för gruppundervisning för överviktiga patienter. Vi, Ulla Winnberg och Annica Håkansson träffades när Annica presenterade sig på Ältapraktiken Vi hade på varsitt håll sett ett stort behov av och en stor efterfrågan på överviktsbehandling i grupp. Vi bestämde oss då för att starta en överviktsgrupp tillsammans. Vi gick Ingela Melins utbildning/modell på Överviktsenheten på Karolinska Sjukhuset, nuvarande Samhällsmedicin, och arbetade efter hennes modell. Vi fick ett väldigt bra resultat med den första gruppen. Vi såg också ett växande behov och intresse för överviktsbehandling samtidigt som efterfrågan på läkemedel för övervikt ökade. Vi sökte pengar för att kunna fortsätta att bedriva överviktsbehandlingen. Mål Att få patienten att bli medveten om vikten av en livsstilsförändring som leder till viktnedgång och förebygger sjukdom och ohälsa. Öka kunskap och förståelse för en livsstilsförändring samt 5-10 % viktnedgång. Att genom ökad kunskap få en större trygghet i egenvård. Att minska behovet av sjukvård. Målgrupp Målgruppen var personer med det metabola syndromet bosatta inom Nacka-Värmdö området som hade ett BMI som låg mellan Män och kvinnor (homogena grupper). Urval Vi fick remisser från läkare och sjuksköterskor samt även ifrån andra inom vården dit vi hade skickat vår information om överviktsbehandlingen. 3

4 Metod Metoden hämtades från Ingela Melins program som det beskrivs i Obestitas, praktisk klinisk behandling av övervikt baserad på beteendemodifikation och konventionell behandling (1), som bygger på att patienterna arbetar med hemuppgifter om kost och motion. Vid varje träff hade vi en föreläsning om det aktuella ämne som hemuppgifterna behandlade. Patienterna redovisade för varandra hur det löst hemuppgifterna. Syftet med denna metod är även att skapa en bra gruppdynamik. Vid dessa diskussioner valde vi handledare att ha en mer tillbakadragen roll. Vi valde att ha homogena grupper avseende kön och BMI. Fas 1. Ett informationsmöte där vi presenterade behandlingsprogrammet. Information om deltagarens/handledarens roll, närvaroplikt, den beräknade tiden för behandlingen. De som var intresserade av att deltaga lämnade in sin intresseanmälan efter mötet. Fas 2. Ett individuellt bedömningssamtal gjordes för att bedöma den aktuella motivationsnivån hos varje patient. I samband med detta mättes puls, blodtryck, vikt, längd och midjemått. Blodprover avseende mätning av b-glukos, HbA1c, kolesterol och triglycerider togs också.. Fas 3 Gruppträffar med 10 deltagare. En träff/vecka under de tre första behandlingsmånaderna, två gånger i månaden behandlingen ut (ett år). Vid kris runt 6 månader extra besök. Ämnesområden för samtalen följde Ingela Melins upplägg. Behandlingsprogrammet omfattade följande punkter: Sociala färdigheter förmåga att sätta gränser och kunna säga nej utan att känna skuld, rädsla, ångest eller skam. Kognitiv omprogrammering ersätta oönskade tankemönster t.ex. negativa monologer jag är helt utan självkontroll. Stimuluskontroll eliminera eller förebygga stimuli som kan leda till återfall genom att öva in nya beteendetekniker samt planera och strukturera sin livssituation. Återfallsprevention skapa handfasta strategier som bygger på individens tidigare erfarenheter av risksituationer. Kartläggning och gradering av risksituationer samt hur man undviker eller åtgärdar dem genom att förändra sin beteendekedja. Ätbeteendeförändringar praktiska övningar för att öva in ett mer lämpligt beteende genom matregistrering, olika beteendetekniker i samband med ätandet och mat samt hunger och sugregistrering. Positiv förstärkning upprätthåller och stödjer det modifierade beteendet, t.ex. motivationsövningar, fira förändringar som man klarat av, planera in situationer och aktiviteter som ger glädje och tillfredsställelse. Dietetik sambandet mat-hälsa-sjukdom. Grundläggande om energiomsättning och ABC i näringslära. Fysisk aktivitet kartlägga och registrera den nuvarande fysiska aktiviteten samt öka motivationen för att vara mera fysiskt aktiv inom realistiska ramar. Fysiologi hur kroppen fungerar, metabolism, aptitreglering och riskfaktorer. 4

5 Fas 4 Uppföljning var sjätte månad i två år (vägning och beteendetekniker). Bortfall 32 personer kallades till ett informationsmöte, av dessa kom 30 personer. 24 personer anmälde sig till behandlingsprogrammet varav 15 personer fullföljde behandlingen. Det största avhoppet var i gruppen som vi hade på kvällstid. En hypotes är att de ej prioriterade överviktsbehandlingen från början eftersom de ville/önskade ha en kvällstid. Genomförande Informationsmötet innehöll information om överviktsbehandlingen. För dem som ville gå vidare följde ett så kallat motivationssamtal som bland annat belyste fördelar och nackdelar med att börja en överviktsbehandling. Totalt 24 stycken började efter informationsmötet. Tre olika grupper startades. Grupp 1 : Det är 8 stycken kvinnor samt ett avhopp. De är födda mellan När gruppen startade hade de ett BMI mellan Antal träffar: 23 ggr Grupp 2: Det är 7 stycken kvinnor samt fem stycken avhopp. De är födda mellan När gruppen startade hade de ett BMI mellan Antal träffar: 23 ggr (kvällsgruppen) Grupp 3 : Det är 5 stycken män samt ett avhopp. De är födda mellan När gruppen startade hade de ett BMI mellan Antal träffar: 23 ggr Grupp 4 : Det är två stycken finsktalande kvinnor varav en avled. De är födda mellan Tidschema Grupperna startade i januari 2000, informationsmötet hade vi i november 1999 och motivationssamtalen i december Grupperna träffades en gång per vecka under 3 månader. Därefter följde uppföljningsbesök en gång var 14: e dag. Under det andra året träffades grupperna fem gånger. Till varje grupptillfälle åtgick ca tre timmar. 5

6 Kontraktet Patient och behandlare gör upp behandlingskontrakt (1) enligt Ingela Melins modell. I kontraktet ingår tystnadsplikt gentemot patienten samt att de ska höra av sig vid frånvaro samt hålla tiden till kursstart. Utvärderingsmaterial Vi har använt oss av en hälsoprofil (bilaga 1) enligt Ingrid Eckermans modell, som har delats ut tre gånger, för att kunna mäta förändringar i vikt, BMI, motionsvanor, alkoholvanor, kostvanor, livskvalitet samt stress. Vi har använt en motivationsblankett (bilaga 2) där patienten själv, före kursstarten, fått skriva ner vad de ser som för- och nackdelar med att börja en överviktsbehandling. Vid kursens start och slut har patienten själv fått skriva ner de mål och delmål som de vill uppnå med kursen. Vi avslutade med en personlig intervju där samma frågor ställdes som fanns i hälsoenkäten. Resultat De flesta deltagarna angav som huvudmål med behandlingen att gå ned i vikt och därmed eliminera följdsjukdomar och risken för följdsjukdomar. En förväntan var även att må bättre, få större självförtroende och förändra dåliga kostvanor. Det fanns också en önskan om bättre motionsvanor. På frågan om hur deras kunskaper angående bra mat vid övervikt angav majoriteten att det redan hade stora kunskaper. 14 stycken uppgav att de fått information om övervikt genom enskilda samtal med personal inom sjukvården tidigare. 10 stycken hade fått information genom vän, böcker eller annan kurs eller studiecirkel. På frågan om man tidigare haft eller har besvär med högt blodtryck, ledbesvär, ryggvärk, snarkningar, högt blodsocker eller depression uppgav en person problem med depression, 5 personer besvär med leder, 4 personer besvär med högt blodtryck, 3 personer besvär med snarkningar, 1 person besvär med högt blodsocker. På frågan hur uppfattar du din hälsa jämfört med andra människor i din ålder? angav 9 personer att de uppfattade den som sämre, 1 person uppfattade den som bättre och 14 personer som ungefär lika. Nackdelar med deltagandet i behandlingen uppgavs bland annat vara att inte kunna använda mat som stressdämpare, ej kunna tröstäta, avstå från sötsaker samt att behandlingen kräver planering. 6

7 På fråga vad kan hindra mig att lyckas uppgavs tidsbrist, för mycket arbete, psykisk stress, kriser, större problem, besvikelse, avsaknad av stöd, depression, uppkomst av sjukdom samt trycket utifrån. Viktförändring i kg , , ,9 10 1,7 startvikt slutvikt , , Alla Kvinnor M än Ovanstående visar den genomsnittliga startvikten och slutvikten efter två år för alla respektive kvinnor och män separat. Kvinnogrupperna har gått ner 6,3% av sin vikt. Midjemåttet har också minskat 5 % samt BMI har sänkts med 7%. Gruppen har nu ett BMI mellan Mansgruppen har gått ner 7 % i vikt. Midjemåttet har minskat 6 %. BMI har sänkts med 7 %. Gruppen har nu ett BMI mellan VIKT Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 108,9 94, ,2 94, , Kvinnor 96,9 90, , ,8 86, Män 141,6 135, ,6 130, ,8 129, MIDJEMÅTT Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 116, , , Kvinnor 108, , , Män ,7 139,5 130,

8 BMI Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla ,5 28, , ,4 33, Kvinnor ,5 28, , ,7 31, Män 42, ,4 34,5 41,2 38, ,2 38, LIVSKVALITET Livskvaliteten har bedömts på en skala från 1 till 10, där 1 = dålig livskvalitet och 10 = mycket bra livskvalitet. Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 6, , , Kvinnor 6, , ,1 7, Män 6 5, ,5 6,5 6, ,5 8 5 STRESS Stress har bedömts på en skala från 1 till 10, där 1 = mycket stressad och 10 = ingen stress alls. Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 4,5 5 8, , ,0 0 Kvinnor 4,9 5 8,0 0 4,2 4 9,0 0 5,5 6 9,0 1 Män 3,3 2 3,3 0 3,5 3 3,5 0 3, ALK0HOLKONSUMTION CL PER VECKA Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 17,3 13, ,4 17, ,8 12, Kvinnor 13,6 10, ,1 10, ,0 5, Män 28,3 30, ,0 20, ,5 25, SÖTA DRYCKER DL/VECKA Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 7,4 2, ,2 3, ,8 1, Kvinnor 2,7 2, ,6 3, ,6 1,0 4 0 Män 18,0 11, ,3 7, ,0 5,

9 FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet har bedömts utifrån tre olika alternativ, där 1=rörelse mindre än 1timme/vecka, 2=rörelse 1-3 timmar/vecka och 3=rörelse minst 3,5 timmar/vecka. Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 1,5 2, ,9 2, ,1 2,0 3 1 Kvinnor 1,6 2, ,7 2, ,2 2,0 3 1 Män 1,5 1,5 1,5 1 2,2 1,5 2,25 1 2,0 2, stycken av 15 har börjat motionera. MAT Tallriksmodellen: Vid kursens start åt alla för stora portioner. Vid kursens slut följde 11 stycken av 15 tallriksmodellen. Måltidsordning: Vid kursens start hade alla felaktig måltidsordning. Vid kursens slut följde 9 stycken av 15 måltidsordningen. ALLMÄNT Vi har träffats totalt 23 gånger på två år. En av behandlingsgrupperna för kvinnor har legat på kvällstid, efter arbetet, och i den gruppen har vi haft de flesta avhoppen. Här redovisas några förändringar som deltagarna har gjort under denna tid: Kvinnogruppen Deltagare 1: Viktnedgång 8,8 kg, midjemått minskat 13 cm. Patient har börjat motionera. Hennes besvär i knäet har blivit bättre och hon har fått ett rikare socialt liv. Innan kursen uppgav hon att hon var deprimerad. Blodtrycket har blivit bättre samt även blodsockret. Säger att hon är glad, kan nu köpa kläder som sitter bättre. Har mindre värk i höften, orkar med sitt arbete bättre. Patienten har tidigare gått i fastegrupp, Huddinge sjukhus 91, hos Stefan Rössner, gick ned 25 kg men gick sedan upp i vikt igen. Har tidigare även ätit Xenical i 3 mån, gått ned i vikt men sedan gått upp i vikt igen Deltagare 2: Viktnedgång 5,3 kg, midjemåttminskat 6 cm. Patient har börjat motionera mer. Hon uppger att hon har fått en bättre social tillvaro - livskvalitet. Hon har minskat på ölkonsumtionen. Har ett oförändrat blodtryck men bättre blodsocker. Patienten blev medveten om vikten av rätt mathållning, äter mindre fett och mer grönsaker. Patienten upplever en positiv förändring i 9

10 livskvaliteten, har fått fler vänner, blivit mer utåtriktad, motionerar med andra i gruppen. Patienten drabbades av coloncancer under behandlingsperioden. Deltagare 3: Viktuppgång 1,8 kg, midjemått ökat 3 cm. Patient har börjat motionera. Blodtrycket har blivit bättre samt kolesterolet har sjunkit. Deltagare 4: Viktnedgång 3,8 kg, midjemått minskat 6 cm. Patienten uppger att hon börjat motionera mer följer måltidsordningen samt tallriksmodellen. Blodtrycket har förbättrats. Uppger att hon fått ett bättre självförtroende, håller vikten och accepterar sig själv bättre. Deltagare 5: Viktuppgång 2,4 kg, midjemått ökat 4 cm. Patient har inte varit motiverad. Blodtrycket är oförändrat. Motionerar mer. Den här patienten har fått oerhört mycket stöd, dels individuellt 29 ggr samt 17 gruppträffar. I efterhand kan vi se att hon inte är tillräckligt motiverad, borde inte ha varit med i gruppen. Deltagare 6: Viktnedgång 13 kg, midjemått minskat 11,5 cm. Motionerar mer än tidigare. Patient har börjat äta lunch och fått ett bättre socialt liv. Piggare, gladare, bättre självförtroende, känner sig attraktiv. Patienten har ett mycket stressigt arbete, har ändrat sitt beteende även beträffande sina arbetsuppgifter. Deltagare 7: Viktnedgång 10 kg, midjemått minskat 5 cm. Har börjat arbeta halvtid. Har slutat med hjärtmedicin samt blodtrycket har förbättras. Känner sig mycket piggare och gladare, har fått nya vänner, motionerar regelbundet tillsammans med andra i gruppen. Patienten har opererat in en hjärtklaff, viktminskningen hade stor betydelse inför operationen. Har fått sin blodtrycksmedicin utsatt. Deltagare 8: Viktnedgång 5,3 kg, midjemått minskat 3,5 cm. Blodtrycket är oförändrat. Har blivit medveten om sina dåliga matvanor, börjat motionera, ändrat mathållningen, minskat på fett och socker. Känner sig piggare och gladare, har bättre ork. Har minskad värk i sina knän. Deltagare 9: Viktuppgång 0,6 kg, midjemått: oförändrat. Har blivit medveten om att förbättra levnadsvanorna. Deltar i motionsgrupp i Älta, kliver av bussen tidigare, går i trappor istället för att ta hissen. Har blivit gladare och fått nya vänner. Deltagare 10: Patienten har ändrat måltidsordningen, äter mer regelbundet. Har börjat motionera mera. Minskat på fettet. Patienten mår bättre, är piggare och gladare. Patienten har utvecklat en diabetes men har gått ned i vikt och blodsockervärdena har blivit bättre. Deltagare 15: Patienten har blivit medveten om sin dåliga kosthållning, undviker fett och socker. Har börjat i motionsgrupp i Älta. Hon uppger bättre självförtroende, är gladare och lugnare. Har fått en större bekantskapskrets. Patienten behöver mycket stöd. 10

11 Mansgruppen Deltagare 1: Viktnedgång 5,6 kg, midjemått minskat 15 cm. Har börjat promenera. Tillämpar tallriksmodellen samt äter frukost. Hans blodtryck har sänkts. Han känner sig gladare, har fått nya vänner, deltar i motionsgrupp. Går hos psykolog och får hjälp och stöd. Deltagare 2: Viktnedgång 4,3 kg, midjemått minskat 8 cm. Patient äter mindre portioner och följer tallriksmodellen. Har minskat på fettet. Blodtrycket är oförändrat. Patienten känner sig piggare. Deltagare 3: Viktnedgång 7 kg, midjemått minskat 8 cm. Patienten har tillsammans med annan gruppmedlem startat motionsgrupp i Älta. Han äter oftare lunch samt grovt bröd. Känner sig gladare. Upplever mindre stress. Har dragit ned på sin alkoholkonsumtion. Deltagare 4: Oförändrat. Äter mindre, blivit medveten om dåliga vanor, bättre kosthållning. Han känner sig gladare, har fått nya kompisar. Han har startat en egen motionsgrupp. Han lider av ett besvärligt bensår p g a sin övervikt. En del patienterna har börjat promenera, gå stavgång och styrketräna tillsammans. Vi gav patienterna i uppdrag att själva starta och driva sportaktiviteter. Det resulterade i att några hyrde gymnastiksalen i Stenöskolan och själva rekryterade en egen ledare. Mansgruppen startade med promenader vid Hellasgården. Ältapraktikens personal startade en grupp med stavgång som hölls en gång i veckan. En grupp började simma tillsammans och håller fortfarande på. Slutsatser Behandlingsprogrammet har givit ett positivt resultat med avseende på viktreducering. Medelvärdet för vikten i hela gruppen har minskat med 6,6 %. Då vårt mål var en viktminskning på 5-10% bedömer vi detta resultat som bra. Genom ökad kunskap och förståelse har deltagarna kunnat göra en livsstilsförändring som lett till sundare matvanor. Konsumtionen av alkohol och söta drycker har minskat. Deltagarnas upplevda livskvalitet har ökat. Gruppbehandlingen har lett till att nya kontakter skapats vilket därmed också bidragit till ett rikare socialt liv för många av deltagarna. Detta i sin tur leder till att patienterna har ett stöd i varandra även efter att den handledda gruppbehandlingen upphört. Diskussion Målet för gruppen som helhet kan anses som uppfyllt dock förekom det ett stort antal avhopp och vissa personer uppnådde ingen förändring beträffande viktreduktion. Viktigt är dock att poängtera det positiva resultatet i subjektivt välbefinnande hos dessa personer. För dessa 11

12 patienter har en vinst uppnåtts i och med att en uppåtgående viktkurva har brutits och ett nytt beteende startat Målgruppen från början var personer med BMI mellan I våra grupper ingick dock även personer med BMI >35. Dessa personer togs med då andra instanser för dem ej var tillgängliga och ett starkt önskemål om att få vara med fanns hos dem. De högsta BMIvärdena förelåg främst i mansgruppen men trots dessa ser man ändå ett gott resultat i denna grupp. Vad gäller motivationen är det mycket viktigt att ha minst ett motivationssamtal med varje individ för bedömning av förmågan att fullfölja behandlingen. Det bör finnas tydliga inklusionskriterier och exklusionskriterier. I denna studie var det största bortfallet i kvällsgruppen. En trolig förklaring till detta bortfall är att i denna grupp var deltagandet av patienterna ej kontinuerligt, deltagarna skiftade från gång till gång och därmed växte inte någon bra gruppdynamik fram. En förklaring till detta kan vara att deltagarna kände sig stressade att komma direkt efter jobbet. Det förekom även barnvaktsproblem. En av deltagarna föll bort då hon reste bort under en längre tid. En av deltagarna bodde ej i Älta och hade lång resväg. En av deltagarna deltog främst p g a ordination från läkare och var ej tillräckligt motiverad själv. En av deltagarna genomgick en samtidig skilsmässa och hade därmed svårt att fokusera på kursen. Det visade sig att det var de patienter som var mest motiverade som uppvisade de bästa resultaten. De som kom på flest träffar och engagerade sig i hemuppgifterna och visade sig vara de som åstadkom de största positiva förändringarna. Täta träffar ger bra resultat och håller motivationen uppe. När träffarna sedan glesar ut kan det vara svårt för en del att fortsätta att vara lika motiverade. Vi uppmuntrade patienterna att ringa om de tyckte att det var svårt. Det var bra med uppföljning efter 2 år då det ofta tar lång tid att gå ned i vikt, resultatet visar sig ofta lång senare efter att nya vanor har tillämpats. I och med denna uppföljning framkom positiva förändringar i livsstilen. Det är även viktigt att vara två handledare och gärna med olika yrkeskategori, tex sjuksköterska och dietist eller sjuksköterska och sjukgymnast. Detta för att få lite olika infallsvinklar på behandlingen och ge varandra stöd i arbetet. Finansiering och stöd Projektet finansierades med medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden, sammanlagt kr. Patienterna betalade 60 kr för varje besök. Stöd i att ansöka om medel, ta fram projektbeskrivning, utvärdering, bland annat hälsoprofilen, samt rapportskrivning har erhållits från Folkhälsoenheten i Nacka (www.slso.sll.se/nackafolkhalsa). 12

13 Framtidsvisioner Att erbjuda överviktsbehandling för fler patienter och därmed korta ner väntetiden. Att behandla fler patienter som har ett lägre BMI, 26-30, för att arbeta mer preventivt innan de får ett högt BMI, Att ha möjlighet att remittera patienter till psykolog eller beteendevetare. Att erbjuda kurser i matlagning och arbeta mer praktisk med kost, till exempel tips på bra mellanmål mm. Kontinuerlig handledning för handledarna och vidareutbildning är mycket viktigt. Fyraårsuppföljning Mäta kondition Bilagor 1. Hälsoprofil 2. Motivationsblankett Referenser 1. Melin, Ingela. Obesitas handbok för praktisk klinisk behandling av övervikt baserad på beteendemodifikation och konventionell behandling. Studentlitteratur Melin, Ingela. Obesitas arbetsbok för dig som vill gå ner i vikt på sikt. Studentlitteratur

14 5. Kost Hälsoprofil : Kvinnor Jag äter frukost dagar i veckan. Jag äter lunch dagar i veckan. Jag äter middag dagar i veckan. Namn : Vikt : Min tallriksmodell ser ut så här: Längd : BMI : Lunch Min mjölkkonsumtion är ca. dl/vecka. Middag Blodtryck : Midjemått : Min juice-/saft-/läskkonsumtion är ca. dl/vecka. Datum: 6. Jag trivs med livet. (sätt ett kryss på linjen) Jag trivs inte alls. Jag stortrivs. Överviktsmottagningen, Ältapraktiken Dietist Annica Håkansson Distriktssköterska Ulla Winnberg

15 1. Att röra på sig. Jag rör mig vanligen så här mycket på fritiden samt till och från arbetet: I huvudsak stillasittande fritid. Promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande sällan eller aldrig (mindre än 1 timme i veckan). (1) Jag rör mig i form av promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande. Sammanlagt blir det 1-3 timmar i veckan. (2) 3. Nikotin Röker Röker ej 4. Alkohol Snusar Snusar ej Jag rör mig i form av promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande i minst 30 minuter de flesta dagar. Sammanlagt en vanlig vecka blir det minst 3 1/2 timmar. (3) 2. Stress "Stress" kan för en del personer ibland vara positiv. Oftast är dock stress negativ. "Negativ stress" kan sägas vara en känsla av att inte räcka till, att inte klara av de uppgifter som man tänkt sig utföra. Min alkoholkonsumtion motsvarar centiliter (cl) i veckan. 1 flaska lättöl = 1cl starksprit 1 burk öl 2,8% = 3cl starksprit 1 burk öl 3,6% = 4cl starksprit 1 burk mellanöl = 5cl starksprit 1 burk starköl = 6cl starksprit 1 burk extrastark starköl = 8cl starksprit 1 glas vin 17cl = 5cl starksprit 1 glas starkvin 6cl = 5cl starksprit Jag upplever min nivå av negativ stress som: (Sätt ett kryss på linjen) Maximal negativ stress. Ingen negativ stress alls. Staplarna visar hur mycket alkohol svenska kvinnor uppger att de dricker under en vecka. Alkoholen har räknats om till starksprit.

16 5. Kost Hälsoprofil : Män Jag äter frukost dagar i veckan. Jag äter lunch dagar i veckan. Jag äter middag dagar i veckan. Namn : Vikt : Min tallriksmodell ser ut så här: Längd : BMI : Lunch Min mjölkkonsumtion är ca. dl/vecka. Middag Blodtryck : Midjemått : Min juice-/saft-/läskkonsumtion är ca. dl/vecka. Datum: 6. Jag trivs med livet. (sätt ett kryss på linjen) Jag trivs inte alls. Jag stortrivs. Överviktsmottagningen, Ältapraktiken Dietist Annica Håkansson Distriktssköterska Ulla Winnberg

17 1. Att röra på sig. Jag rör mig vanligen så här mycket på fritiden samt till och från arbetet: I huvudsak stillasittande fritid. Promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande sällan eller aldrig (mindre än 1 timme i veckan). (1) Jag rör mig i form av promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande. Sammanlagt blir det 1-3 timmar i veckan. (2) 3. Nikotin Röker Röker ej 4. Alkohol Snusar Snusar ej Jag rör mig i form av promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande i minst 30 minuter de flesta dagar. Sammanlagt en vanlig vecka blir det minst 3 1/2 timmar. (3) 2. Stress "Stress" kan för en del personer ibland vara positiv. Oftast är dock stress negativ. "Negativ stress" kan sägas vara en känsla av att inte räcka till, att inte klara av de uppgifter som man tänkt sig utföra. Min alkoholkonsumtion motsvarar centiliter (cl) i veckan. 1 flaska lättöl = 1cl starksprit 1 burk öl 2,8% = 3cl starksprit 1 burk öl 3,6% = 4cl starksprit 1 burk mellanöl = 5cl starksprit 1 burk starköl = 6cl starksprit 1 burk extrastark starköl = 8cl starksprit 1 glas vin 17cl = 5cl starksprit 1 glas starkvin 6cl = 5cl starksprit Jag upplever min nivå av negativ stress som: (Sätt ett kryss på linjen) Maximal negativ stress. Ingen negativ stress alls. Staplarna visar hur mycket alkohol svenska män uppger att de dricker under en vecka. Alkoholen har räknats om till starksprit.

18 Motivation Tänk efter om tiden är mogen och om du just nu har möjlighet att börja förändra dina vanor. Det är lätt att gå ned i vikt men inte lika lätt att behålla viktnedgången. Steg 1. Steg 2. Är du beredd att förändra dina vanor matvanor - motionsvanor? Väg fördelar och nackdelar mot varandra! Det är viktigt att du får ett perspektiv på vad det innebär att ändra på dina vanor och vad det innebär att deltaga i denna behandling. Fördelar / vinster Vad ökar mina möjligheter att lyckas just nu Nackdelar / uppoffringar Vad kan hindra mig från att lyckas Är du beredd? JA NEJ Hur skulle du kunna förbereda dig ytterligare?

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid Kenneth Borggren Kenneth.borggren@previa.se Handledare: Frida Eek. Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitetssjukhus

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting inför 2000-talet

Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting inför 2000-talet Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting inför 2000-talet Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för personskadeprevention A. Allmänna frågor 1. Vilket år är Du född?

Läs mer

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) Working Document: WP4-N6 Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) European Commission FP5 Project No. QLK4-2002-02650 Title: Whole-body vibration Initial Assessment Self-Administered Questionnaire

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2010 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Barnets hälsa i fokus

Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Välkomna till Salut-satsningen

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Överviktsbehandling i grupp Slutrapport

Överviktsbehandling i grupp Slutrapport 2003-10-23 Överviktsbehandling i grupp Slutrapport Författare: Anne Christenson, sjukgymnast och Liisa Eckerbom, dietist Adress: RehabCentrum, Nacka Närsjukhus, 131 83 Nacka. E-post. Liisa.eckerbom@slpo.sll.se

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3 Information Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3 Innehållsansvarig: Annmari Apell Magnusson, Sjuksköterska, Avdelning 44 (annma113) Giltig från: 2014-08-06 Godkänt av: Henrik Olsson, Överläkare,

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Personuppgifter Personnummer Telefon Namn Mail Adress Ansvarig SSK (fylls i av Adocto) Postnummer och ort Datum för besöket Företag/privatperson Tjänstgöringsgrad

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer