ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN

Transkript

1 ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP VID ÄLTAPRAKTIKEN Annica Håkansson Ulla Winnberg Juni 2004 ÄltaPraktiken 1

2 Överviktsbehandling i grupp vid Ältapraktiken Slutrapport Författare: Annica Håkansson, dietist och Ulla Winnberg, sjuksköterska Adress: Ältapraktiken, Box 43, Älta E-post: ulla.winnberg@altapraktiken.com, annica_hakansson@hotmail.com Sammanfattning Fetma kostar samhället ca. 5-7% av den samlade hälso- och sjukvårdsbudgeten. Eftersom WHO klassat fetma som en sjukdom, och därmed ett medicinskt problem, bör överviktsbehandling ingå i sjukvårdens behandlingsutbud. Syftet med projektet var att få patienten att bli medveten om vikten av en livsstilsförändring som förebygger sjukdom och ohälsa samt leder till 5-10 % viktnedgång samt att minska behovet av sjukvård. År 1999 startades två stycken överviktsgrupper och år 2002 startades ytterligare två stycken grupper, totalt 24 personer varav 9 stycken avhopp. 15 personer slutförde kursen. De är mellan år. De hade ett BMI mellan när de startade. Programmet har varit 90 minuter vid varje tillfälle. Vi startade med träffar en gång per vecka under tre månader. Därefter hade vi uppföljningsbesök en gång var 14: e dag. Andra året träffades vi fem gånger under ett år. Vi har totalt träffats 23 gånger på två år. Vi har använt oss av en hälsoprofil, som har delats ut tre gånger, för att kunna se om det har blivit förändringar i motionsvanor, alkoholvanor, kostvanor, livskvalitet samt stress. Vi har även haft en motivationsblankett där patienten själv, före kursstarten, fått skriva ner vad de ser som för- och nackdelar med att börja en överviktsbehandling. Vid kursens start och slut har patienten själv fått skriva ner de mål och delmål som de vill uppnå med kursen. Vi har uppnått de uppställda målen för projektet. Kvinnogruppen har i genomsnitt gått ned 6 % av sin vikt, midjemåttet har i genomsnitt minskat 5 % samt BMI har i genomsnitt sänkts med 7 %. Gruppen har nu ett BMI mellan Mansgruppen har i genomsnitt gått ned 7 % i vikt. Midjemåttet har i genomsnitt minskat 6 %. BMI har i genomsnitt minskat 7 %. Gruppen har nu ett BMI mellan En patient har slutat med hjärtmedicin och har därmed minskat behovet av sjukvård. Några har fått lägre blodtryck. Vid den muntliga utvärderingen har många i gruppen uppgivit att de har fått ökad livskvalitet och ett ökat socialt liv samt även ändrat måltidsordning, följer tallriksmodellen, minskat på energirika drycker som exempel juice och alkohol samt börjat motionerat mer. 2

3 Bakgrund Fetma kostar samhället c. 5-7 % av den samlade hälso- och sjukvårdsbudgeten. Ungefär hälften av kostnaderna ligger i direkta kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel, operationer o.s.v. men andra hälften ligger i produktionsbortfall, sjukskrivning och förtidspensionering. De psykosociala kostnaderna går inte ens att mäta men är betydande. Fetma drabbar ca 6-9 % av den svenska befolkningen. Eftersom WHO klassat fetma som en sjukdom, och därmed ett medicinskt problem, bör överviktsbehandling ingå i sjukvårdens behandlingsutbud. Orsakerna till övervikt/fetma kan vara många. Gemensamt är dock att det föreligger en obalans mellan energiutgifter och energiintag. Personalen på många vårdcentraler har idag inte resurser för gruppundervisning för överviktiga patienter. Vi, Ulla Winnberg och Annica Håkansson träffades när Annica presenterade sig på Ältapraktiken Vi hade på varsitt håll sett ett stort behov av och en stor efterfrågan på överviktsbehandling i grupp. Vi bestämde oss då för att starta en överviktsgrupp tillsammans. Vi gick Ingela Melins utbildning/modell på Överviktsenheten på Karolinska Sjukhuset, nuvarande Samhällsmedicin, och arbetade efter hennes modell. Vi fick ett väldigt bra resultat med den första gruppen. Vi såg också ett växande behov och intresse för överviktsbehandling samtidigt som efterfrågan på läkemedel för övervikt ökade. Vi sökte pengar för att kunna fortsätta att bedriva överviktsbehandlingen. Mål Att få patienten att bli medveten om vikten av en livsstilsförändring som leder till viktnedgång och förebygger sjukdom och ohälsa. Öka kunskap och förståelse för en livsstilsförändring samt 5-10 % viktnedgång. Att genom ökad kunskap få en större trygghet i egenvård. Att minska behovet av sjukvård. Målgrupp Målgruppen var personer med det metabola syndromet bosatta inom Nacka-Värmdö området som hade ett BMI som låg mellan Män och kvinnor (homogena grupper). Urval Vi fick remisser från läkare och sjuksköterskor samt även ifrån andra inom vården dit vi hade skickat vår information om överviktsbehandlingen. 3

4 Metod Metoden hämtades från Ingela Melins program som det beskrivs i Obestitas, praktisk klinisk behandling av övervikt baserad på beteendemodifikation och konventionell behandling (1), som bygger på att patienterna arbetar med hemuppgifter om kost och motion. Vid varje träff hade vi en föreläsning om det aktuella ämne som hemuppgifterna behandlade. Patienterna redovisade för varandra hur det löst hemuppgifterna. Syftet med denna metod är även att skapa en bra gruppdynamik. Vid dessa diskussioner valde vi handledare att ha en mer tillbakadragen roll. Vi valde att ha homogena grupper avseende kön och BMI. Fas 1. Ett informationsmöte där vi presenterade behandlingsprogrammet. Information om deltagarens/handledarens roll, närvaroplikt, den beräknade tiden för behandlingen. De som var intresserade av att deltaga lämnade in sin intresseanmälan efter mötet. Fas 2. Ett individuellt bedömningssamtal gjordes för att bedöma den aktuella motivationsnivån hos varje patient. I samband med detta mättes puls, blodtryck, vikt, längd och midjemått. Blodprover avseende mätning av b-glukos, HbA1c, kolesterol och triglycerider togs också.. Fas 3 Gruppträffar med 10 deltagare. En träff/vecka under de tre första behandlingsmånaderna, två gånger i månaden behandlingen ut (ett år). Vid kris runt 6 månader extra besök. Ämnesområden för samtalen följde Ingela Melins upplägg. Behandlingsprogrammet omfattade följande punkter: Sociala färdigheter förmåga att sätta gränser och kunna säga nej utan att känna skuld, rädsla, ångest eller skam. Kognitiv omprogrammering ersätta oönskade tankemönster t.ex. negativa monologer jag är helt utan självkontroll. Stimuluskontroll eliminera eller förebygga stimuli som kan leda till återfall genom att öva in nya beteendetekniker samt planera och strukturera sin livssituation. Återfallsprevention skapa handfasta strategier som bygger på individens tidigare erfarenheter av risksituationer. Kartläggning och gradering av risksituationer samt hur man undviker eller åtgärdar dem genom att förändra sin beteendekedja. Ätbeteendeförändringar praktiska övningar för att öva in ett mer lämpligt beteende genom matregistrering, olika beteendetekniker i samband med ätandet och mat samt hunger och sugregistrering. Positiv förstärkning upprätthåller och stödjer det modifierade beteendet, t.ex. motivationsövningar, fira förändringar som man klarat av, planera in situationer och aktiviteter som ger glädje och tillfredsställelse. Dietetik sambandet mat-hälsa-sjukdom. Grundläggande om energiomsättning och ABC i näringslära. Fysisk aktivitet kartlägga och registrera den nuvarande fysiska aktiviteten samt öka motivationen för att vara mera fysiskt aktiv inom realistiska ramar. Fysiologi hur kroppen fungerar, metabolism, aptitreglering och riskfaktorer. 4

5 Fas 4 Uppföljning var sjätte månad i två år (vägning och beteendetekniker). Bortfall 32 personer kallades till ett informationsmöte, av dessa kom 30 personer. 24 personer anmälde sig till behandlingsprogrammet varav 15 personer fullföljde behandlingen. Det största avhoppet var i gruppen som vi hade på kvällstid. En hypotes är att de ej prioriterade överviktsbehandlingen från början eftersom de ville/önskade ha en kvällstid. Genomförande Informationsmötet innehöll information om överviktsbehandlingen. För dem som ville gå vidare följde ett så kallat motivationssamtal som bland annat belyste fördelar och nackdelar med att börja en överviktsbehandling. Totalt 24 stycken började efter informationsmötet. Tre olika grupper startades. Grupp 1 : Det är 8 stycken kvinnor samt ett avhopp. De är födda mellan När gruppen startade hade de ett BMI mellan Antal träffar: 23 ggr Grupp 2: Det är 7 stycken kvinnor samt fem stycken avhopp. De är födda mellan När gruppen startade hade de ett BMI mellan Antal träffar: 23 ggr (kvällsgruppen) Grupp 3 : Det är 5 stycken män samt ett avhopp. De är födda mellan När gruppen startade hade de ett BMI mellan Antal träffar: 23 ggr Grupp 4 : Det är två stycken finsktalande kvinnor varav en avled. De är födda mellan Tidschema Grupperna startade i januari 2000, informationsmötet hade vi i november 1999 och motivationssamtalen i december Grupperna träffades en gång per vecka under 3 månader. Därefter följde uppföljningsbesök en gång var 14: e dag. Under det andra året träffades grupperna fem gånger. Till varje grupptillfälle åtgick ca tre timmar. 5

6 Kontraktet Patient och behandlare gör upp behandlingskontrakt (1) enligt Ingela Melins modell. I kontraktet ingår tystnadsplikt gentemot patienten samt att de ska höra av sig vid frånvaro samt hålla tiden till kursstart. Utvärderingsmaterial Vi har använt oss av en hälsoprofil (bilaga 1) enligt Ingrid Eckermans modell, som har delats ut tre gånger, för att kunna mäta förändringar i vikt, BMI, motionsvanor, alkoholvanor, kostvanor, livskvalitet samt stress. Vi har använt en motivationsblankett (bilaga 2) där patienten själv, före kursstarten, fått skriva ner vad de ser som för- och nackdelar med att börja en överviktsbehandling. Vid kursens start och slut har patienten själv fått skriva ner de mål och delmål som de vill uppnå med kursen. Vi avslutade med en personlig intervju där samma frågor ställdes som fanns i hälsoenkäten. Resultat De flesta deltagarna angav som huvudmål med behandlingen att gå ned i vikt och därmed eliminera följdsjukdomar och risken för följdsjukdomar. En förväntan var även att må bättre, få större självförtroende och förändra dåliga kostvanor. Det fanns också en önskan om bättre motionsvanor. På frågan om hur deras kunskaper angående bra mat vid övervikt angav majoriteten att det redan hade stora kunskaper. 14 stycken uppgav att de fått information om övervikt genom enskilda samtal med personal inom sjukvården tidigare. 10 stycken hade fått information genom vän, böcker eller annan kurs eller studiecirkel. På frågan om man tidigare haft eller har besvär med högt blodtryck, ledbesvär, ryggvärk, snarkningar, högt blodsocker eller depression uppgav en person problem med depression, 5 personer besvär med leder, 4 personer besvär med högt blodtryck, 3 personer besvär med snarkningar, 1 person besvär med högt blodsocker. På frågan hur uppfattar du din hälsa jämfört med andra människor i din ålder? angav 9 personer att de uppfattade den som sämre, 1 person uppfattade den som bättre och 14 personer som ungefär lika. Nackdelar med deltagandet i behandlingen uppgavs bland annat vara att inte kunna använda mat som stressdämpare, ej kunna tröstäta, avstå från sötsaker samt att behandlingen kräver planering. 6

7 På fråga vad kan hindra mig att lyckas uppgavs tidsbrist, för mycket arbete, psykisk stress, kriser, större problem, besvikelse, avsaknad av stöd, depression, uppkomst av sjukdom samt trycket utifrån. Viktförändring i kg , , ,9 10 1,7 startvikt slutvikt , , Alla Kvinnor M än Ovanstående visar den genomsnittliga startvikten och slutvikten efter två år för alla respektive kvinnor och män separat. Kvinnogrupperna har gått ner 6,3% av sin vikt. Midjemåttet har också minskat 5 % samt BMI har sänkts med 7%. Gruppen har nu ett BMI mellan Mansgruppen har gått ner 7 % i vikt. Midjemåttet har minskat 6 %. BMI har sänkts med 7 %. Gruppen har nu ett BMI mellan VIKT Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 108,9 94, ,2 94, , Kvinnor 96,9 90, , ,8 86, Män 141,6 135, ,6 130, ,8 129, MIDJEMÅTT Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 116, , , Kvinnor 108, , , Män ,7 139,5 130,

8 BMI Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla ,5 28, , ,4 33, Kvinnor ,5 28, , ,7 31, Män 42, ,4 34,5 41,2 38, ,2 38, LIVSKVALITET Livskvaliteten har bedömts på en skala från 1 till 10, där 1 = dålig livskvalitet och 10 = mycket bra livskvalitet. Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 6, , , Kvinnor 6, , ,1 7, Män 6 5, ,5 6,5 6, ,5 8 5 STRESS Stress har bedömts på en skala från 1 till 10, där 1 = mycket stressad och 10 = ingen stress alls. Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 4,5 5 8, , ,0 0 Kvinnor 4,9 5 8,0 0 4,2 4 9,0 0 5,5 6 9,0 1 Män 3,3 2 3,3 0 3,5 3 3,5 0 3, ALK0HOLKONSUMTION CL PER VECKA Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 17,3 13, ,4 17, ,8 12, Kvinnor 13,6 10, ,1 10, ,0 5, Män 28,3 30, ,0 20, ,5 25, SÖTA DRYCKER DL/VECKA Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 7,4 2, ,2 3, ,8 1, Kvinnor 2,7 2, ,6 3, ,6 1,0 4 0 Män 18,0 11, ,3 7, ,0 5,

9 FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet har bedömts utifrån tre olika alternativ, där 1=rörelse mindre än 1timme/vecka, 2=rörelse 1-3 timmar/vecka och 3=rörelse minst 3,5 timmar/vecka. Kursstart Efter 1 år Efter 2 år Medel Median Max Min Medel Median Max Min Medel Median Max Min Alla 1,5 2, ,9 2, ,1 2,0 3 1 Kvinnor 1,6 2, ,7 2, ,2 2,0 3 1 Män 1,5 1,5 1,5 1 2,2 1,5 2,25 1 2,0 2, stycken av 15 har börjat motionera. MAT Tallriksmodellen: Vid kursens start åt alla för stora portioner. Vid kursens slut följde 11 stycken av 15 tallriksmodellen. Måltidsordning: Vid kursens start hade alla felaktig måltidsordning. Vid kursens slut följde 9 stycken av 15 måltidsordningen. ALLMÄNT Vi har träffats totalt 23 gånger på två år. En av behandlingsgrupperna för kvinnor har legat på kvällstid, efter arbetet, och i den gruppen har vi haft de flesta avhoppen. Här redovisas några förändringar som deltagarna har gjort under denna tid: Kvinnogruppen Deltagare 1: Viktnedgång 8,8 kg, midjemått minskat 13 cm. Patient har börjat motionera. Hennes besvär i knäet har blivit bättre och hon har fått ett rikare socialt liv. Innan kursen uppgav hon att hon var deprimerad. Blodtrycket har blivit bättre samt även blodsockret. Säger att hon är glad, kan nu köpa kläder som sitter bättre. Har mindre värk i höften, orkar med sitt arbete bättre. Patienten har tidigare gått i fastegrupp, Huddinge sjukhus 91, hos Stefan Rössner, gick ned 25 kg men gick sedan upp i vikt igen. Har tidigare även ätit Xenical i 3 mån, gått ned i vikt men sedan gått upp i vikt igen Deltagare 2: Viktnedgång 5,3 kg, midjemåttminskat 6 cm. Patient har börjat motionera mer. Hon uppger att hon har fått en bättre social tillvaro - livskvalitet. Hon har minskat på ölkonsumtionen. Har ett oförändrat blodtryck men bättre blodsocker. Patienten blev medveten om vikten av rätt mathållning, äter mindre fett och mer grönsaker. Patienten upplever en positiv förändring i 9

10 livskvaliteten, har fått fler vänner, blivit mer utåtriktad, motionerar med andra i gruppen. Patienten drabbades av coloncancer under behandlingsperioden. Deltagare 3: Viktuppgång 1,8 kg, midjemått ökat 3 cm. Patient har börjat motionera. Blodtrycket har blivit bättre samt kolesterolet har sjunkit. Deltagare 4: Viktnedgång 3,8 kg, midjemått minskat 6 cm. Patienten uppger att hon börjat motionera mer följer måltidsordningen samt tallriksmodellen. Blodtrycket har förbättrats. Uppger att hon fått ett bättre självförtroende, håller vikten och accepterar sig själv bättre. Deltagare 5: Viktuppgång 2,4 kg, midjemått ökat 4 cm. Patient har inte varit motiverad. Blodtrycket är oförändrat. Motionerar mer. Den här patienten har fått oerhört mycket stöd, dels individuellt 29 ggr samt 17 gruppträffar. I efterhand kan vi se att hon inte är tillräckligt motiverad, borde inte ha varit med i gruppen. Deltagare 6: Viktnedgång 13 kg, midjemått minskat 11,5 cm. Motionerar mer än tidigare. Patient har börjat äta lunch och fått ett bättre socialt liv. Piggare, gladare, bättre självförtroende, känner sig attraktiv. Patienten har ett mycket stressigt arbete, har ändrat sitt beteende även beträffande sina arbetsuppgifter. Deltagare 7: Viktnedgång 10 kg, midjemått minskat 5 cm. Har börjat arbeta halvtid. Har slutat med hjärtmedicin samt blodtrycket har förbättras. Känner sig mycket piggare och gladare, har fått nya vänner, motionerar regelbundet tillsammans med andra i gruppen. Patienten har opererat in en hjärtklaff, viktminskningen hade stor betydelse inför operationen. Har fått sin blodtrycksmedicin utsatt. Deltagare 8: Viktnedgång 5,3 kg, midjemått minskat 3,5 cm. Blodtrycket är oförändrat. Har blivit medveten om sina dåliga matvanor, börjat motionera, ändrat mathållningen, minskat på fett och socker. Känner sig piggare och gladare, har bättre ork. Har minskad värk i sina knän. Deltagare 9: Viktuppgång 0,6 kg, midjemått: oförändrat. Har blivit medveten om att förbättra levnadsvanorna. Deltar i motionsgrupp i Älta, kliver av bussen tidigare, går i trappor istället för att ta hissen. Har blivit gladare och fått nya vänner. Deltagare 10: Patienten har ändrat måltidsordningen, äter mer regelbundet. Har börjat motionera mera. Minskat på fettet. Patienten mår bättre, är piggare och gladare. Patienten har utvecklat en diabetes men har gått ned i vikt och blodsockervärdena har blivit bättre. Deltagare 15: Patienten har blivit medveten om sin dåliga kosthållning, undviker fett och socker. Har börjat i motionsgrupp i Älta. Hon uppger bättre självförtroende, är gladare och lugnare. Har fått en större bekantskapskrets. Patienten behöver mycket stöd. 10

11 Mansgruppen Deltagare 1: Viktnedgång 5,6 kg, midjemått minskat 15 cm. Har börjat promenera. Tillämpar tallriksmodellen samt äter frukost. Hans blodtryck har sänkts. Han känner sig gladare, har fått nya vänner, deltar i motionsgrupp. Går hos psykolog och får hjälp och stöd. Deltagare 2: Viktnedgång 4,3 kg, midjemått minskat 8 cm. Patient äter mindre portioner och följer tallriksmodellen. Har minskat på fettet. Blodtrycket är oförändrat. Patienten känner sig piggare. Deltagare 3: Viktnedgång 7 kg, midjemått minskat 8 cm. Patienten har tillsammans med annan gruppmedlem startat motionsgrupp i Älta. Han äter oftare lunch samt grovt bröd. Känner sig gladare. Upplever mindre stress. Har dragit ned på sin alkoholkonsumtion. Deltagare 4: Oförändrat. Äter mindre, blivit medveten om dåliga vanor, bättre kosthållning. Han känner sig gladare, har fått nya kompisar. Han har startat en egen motionsgrupp. Han lider av ett besvärligt bensår p g a sin övervikt. En del patienterna har börjat promenera, gå stavgång och styrketräna tillsammans. Vi gav patienterna i uppdrag att själva starta och driva sportaktiviteter. Det resulterade i att några hyrde gymnastiksalen i Stenöskolan och själva rekryterade en egen ledare. Mansgruppen startade med promenader vid Hellasgården. Ältapraktikens personal startade en grupp med stavgång som hölls en gång i veckan. En grupp började simma tillsammans och håller fortfarande på. Slutsatser Behandlingsprogrammet har givit ett positivt resultat med avseende på viktreducering. Medelvärdet för vikten i hela gruppen har minskat med 6,6 %. Då vårt mål var en viktminskning på 5-10% bedömer vi detta resultat som bra. Genom ökad kunskap och förståelse har deltagarna kunnat göra en livsstilsförändring som lett till sundare matvanor. Konsumtionen av alkohol och söta drycker har minskat. Deltagarnas upplevda livskvalitet har ökat. Gruppbehandlingen har lett till att nya kontakter skapats vilket därmed också bidragit till ett rikare socialt liv för många av deltagarna. Detta i sin tur leder till att patienterna har ett stöd i varandra även efter att den handledda gruppbehandlingen upphört. Diskussion Målet för gruppen som helhet kan anses som uppfyllt dock förekom det ett stort antal avhopp och vissa personer uppnådde ingen förändring beträffande viktreduktion. Viktigt är dock att poängtera det positiva resultatet i subjektivt välbefinnande hos dessa personer. För dessa 11

12 patienter har en vinst uppnåtts i och med att en uppåtgående viktkurva har brutits och ett nytt beteende startat Målgruppen från början var personer med BMI mellan I våra grupper ingick dock även personer med BMI >35. Dessa personer togs med då andra instanser för dem ej var tillgängliga och ett starkt önskemål om att få vara med fanns hos dem. De högsta BMIvärdena förelåg främst i mansgruppen men trots dessa ser man ändå ett gott resultat i denna grupp. Vad gäller motivationen är det mycket viktigt att ha minst ett motivationssamtal med varje individ för bedömning av förmågan att fullfölja behandlingen. Det bör finnas tydliga inklusionskriterier och exklusionskriterier. I denna studie var det största bortfallet i kvällsgruppen. En trolig förklaring till detta bortfall är att i denna grupp var deltagandet av patienterna ej kontinuerligt, deltagarna skiftade från gång till gång och därmed växte inte någon bra gruppdynamik fram. En förklaring till detta kan vara att deltagarna kände sig stressade att komma direkt efter jobbet. Det förekom även barnvaktsproblem. En av deltagarna föll bort då hon reste bort under en längre tid. En av deltagarna bodde ej i Älta och hade lång resväg. En av deltagarna deltog främst p g a ordination från läkare och var ej tillräckligt motiverad själv. En av deltagarna genomgick en samtidig skilsmässa och hade därmed svårt att fokusera på kursen. Det visade sig att det var de patienter som var mest motiverade som uppvisade de bästa resultaten. De som kom på flest träffar och engagerade sig i hemuppgifterna och visade sig vara de som åstadkom de största positiva förändringarna. Täta träffar ger bra resultat och håller motivationen uppe. När träffarna sedan glesar ut kan det vara svårt för en del att fortsätta att vara lika motiverade. Vi uppmuntrade patienterna att ringa om de tyckte att det var svårt. Det var bra med uppföljning efter 2 år då det ofta tar lång tid att gå ned i vikt, resultatet visar sig ofta lång senare efter att nya vanor har tillämpats. I och med denna uppföljning framkom positiva förändringar i livsstilen. Det är även viktigt att vara två handledare och gärna med olika yrkeskategori, tex sjuksköterska och dietist eller sjuksköterska och sjukgymnast. Detta för att få lite olika infallsvinklar på behandlingen och ge varandra stöd i arbetet. Finansiering och stöd Projektet finansierades med medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden, sammanlagt kr. Patienterna betalade 60 kr för varje besök. Stöd i att ansöka om medel, ta fram projektbeskrivning, utvärdering, bland annat hälsoprofilen, samt rapportskrivning har erhållits från Folkhälsoenheten i Nacka ( 12

13 Framtidsvisioner Att erbjuda överviktsbehandling för fler patienter och därmed korta ner väntetiden. Att behandla fler patienter som har ett lägre BMI, 26-30, för att arbeta mer preventivt innan de får ett högt BMI, Att ha möjlighet att remittera patienter till psykolog eller beteendevetare. Att erbjuda kurser i matlagning och arbeta mer praktisk med kost, till exempel tips på bra mellanmål mm. Kontinuerlig handledning för handledarna och vidareutbildning är mycket viktigt. Fyraårsuppföljning Mäta kondition Bilagor 1. Hälsoprofil 2. Motivationsblankett Referenser 1. Melin, Ingela. Obesitas handbok för praktisk klinisk behandling av övervikt baserad på beteendemodifikation och konventionell behandling. Studentlitteratur Melin, Ingela. Obesitas arbetsbok för dig som vill gå ner i vikt på sikt. Studentlitteratur

14 5. Kost Hälsoprofil : Kvinnor Jag äter frukost dagar i veckan. Jag äter lunch dagar i veckan. Jag äter middag dagar i veckan. Namn : Vikt : Min tallriksmodell ser ut så här: Längd : BMI : Lunch Min mjölkkonsumtion är ca. dl/vecka. Middag Blodtryck : Midjemått : Min juice-/saft-/läskkonsumtion är ca. dl/vecka. Datum: 6. Jag trivs med livet. (sätt ett kryss på linjen) Jag trivs inte alls. Jag stortrivs. Överviktsmottagningen, Ältapraktiken Dietist Annica Håkansson Distriktssköterska Ulla Winnberg

15 1. Att röra på sig. Jag rör mig vanligen så här mycket på fritiden samt till och från arbetet: I huvudsak stillasittande fritid. Promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande sällan eller aldrig (mindre än 1 timme i veckan). (1) Jag rör mig i form av promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande. Sammanlagt blir det 1-3 timmar i veckan. (2) 3. Nikotin Röker Röker ej 4. Alkohol Snusar Snusar ej Jag rör mig i form av promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande i minst 30 minuter de flesta dagar. Sammanlagt en vanlig vecka blir det minst 3 1/2 timmar. (3) 2. Stress "Stress" kan för en del personer ibland vara positiv. Oftast är dock stress negativ. "Negativ stress" kan sägas vara en känsla av att inte räcka till, att inte klara av de uppgifter som man tänkt sig utföra. Min alkoholkonsumtion motsvarar centiliter (cl) i veckan. 1 flaska lättöl = 1cl starksprit 1 burk öl 2,8% = 3cl starksprit 1 burk öl 3,6% = 4cl starksprit 1 burk mellanöl = 5cl starksprit 1 burk starköl = 6cl starksprit 1 burk extrastark starköl = 8cl starksprit 1 glas vin 17cl = 5cl starksprit 1 glas starkvin 6cl = 5cl starksprit Jag upplever min nivå av negativ stress som: (Sätt ett kryss på linjen) Maximal negativ stress. Ingen negativ stress alls. Staplarna visar hur mycket alkohol svenska kvinnor uppger att de dricker under en vecka. Alkoholen har räknats om till starksprit.

16 5. Kost Hälsoprofil : Män Jag äter frukost dagar i veckan. Jag äter lunch dagar i veckan. Jag äter middag dagar i veckan. Namn : Vikt : Min tallriksmodell ser ut så här: Längd : BMI : Lunch Min mjölkkonsumtion är ca. dl/vecka. Middag Blodtryck : Midjemått : Min juice-/saft-/läskkonsumtion är ca. dl/vecka. Datum: 6. Jag trivs med livet. (sätt ett kryss på linjen) Jag trivs inte alls. Jag stortrivs. Överviktsmottagningen, Ältapraktiken Dietist Annica Håkansson Distriktssköterska Ulla Winnberg

17 1. Att röra på sig. Jag rör mig vanligen så här mycket på fritiden samt till och från arbetet: I huvudsak stillasittande fritid. Promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande sällan eller aldrig (mindre än 1 timme i veckan). (1) Jag rör mig i form av promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande. Sammanlagt blir det 1-3 timmar i veckan. (2) 3. Nikotin Röker Röker ej 4. Alkohol Snusar Snusar ej Jag rör mig i form av promenader, cykling, simmning, gymnastik eller liknande i minst 30 minuter de flesta dagar. Sammanlagt en vanlig vecka blir det minst 3 1/2 timmar. (3) 2. Stress "Stress" kan för en del personer ibland vara positiv. Oftast är dock stress negativ. "Negativ stress" kan sägas vara en känsla av att inte räcka till, att inte klara av de uppgifter som man tänkt sig utföra. Min alkoholkonsumtion motsvarar centiliter (cl) i veckan. 1 flaska lättöl = 1cl starksprit 1 burk öl 2,8% = 3cl starksprit 1 burk öl 3,6% = 4cl starksprit 1 burk mellanöl = 5cl starksprit 1 burk starköl = 6cl starksprit 1 burk extrastark starköl = 8cl starksprit 1 glas vin 17cl = 5cl starksprit 1 glas starkvin 6cl = 5cl starksprit Jag upplever min nivå av negativ stress som: (Sätt ett kryss på linjen) Maximal negativ stress. Ingen negativ stress alls. Staplarna visar hur mycket alkohol svenska män uppger att de dricker under en vecka. Alkoholen har räknats om till starksprit.

18 Motivation Tänk efter om tiden är mogen och om du just nu har möjlighet att börja förändra dina vanor. Det är lätt att gå ned i vikt men inte lika lätt att behålla viktnedgången. Steg 1. Steg 2. Är du beredd att förändra dina vanor matvanor - motionsvanor? Väg fördelar och nackdelar mot varandra! Det är viktigt att du får ett perspektiv på vad det innebär att ändra på dina vanor och vad det innebär att deltaga i denna behandling. Fördelar / vinster Vad ökar mina möjligheter att lyckas just nu Nackdelar / uppoffringar Vad kan hindra mig från att lyckas Är du beredd? JA NEJ Hur skulle du kunna förbereda dig ytterligare?