Ett integrerat underhållsystem för att utveckla styrningen av underhållsfunktionen inom kommunaltekniska system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett integrerat underhållsystem för att utveckla styrningen av underhållsfunktionen inom kommunaltekniska system"

Transkript

1 RAPPORT NR 166 Ett integrerat underhållsystem för att utveckla styrningen av underhållsfunktionen inom kommunaltekniska system - Centrala komponenter för effektivt underhåll Hösten 2005 Mattias Haraldsson Ett samarbetsprojekt mellan RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET VA-FORSK OCH INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET

2 1. Inledning Syftet med centrala komponenter för effektivt underhåll Studiens metod Disposition Underhållets roll och underhållsansatser Centrala komponenter för effektivt underhåll Mål och strategier Underhållsansats Informations- och styrningssystem Organisation och kompetens Utveckling och innovation Karaktärisering av centrala komponenter Ett integrerat underhållssystem Läckage och stopp, en exemplifiering Slutsats: fyra centrala frågor Referenser Appendix A 2

3 1. Inledning För kommunaltekniska verksamheter är underhåll en nyckelprocess för att effektivt producera infrastrukturrelaterade tjänster och bevara värdet på de ofta omfattande investeringarna i fysiska strukturer. Återkommande är dock problemet om att bedriva effektivt underhåll. Hur effektivt underhåll skall bedrivas har också uppmärksammats på senare år inom den privata tillverkningsindustrin i takt med ökad automatisering och intensifierad konkurrens, men även här associeras underhåll med många problem. Sherwin uttrycker en del av problemet på följande sätt: När något går fel är det ofta lätt att härleda felet till bristande underhåll, men när allt går som det ska är det svårare att förklara framgången med effektivt underhåll. (Sherwin, 2000) Underhåll har historiskt setts som något nödvändigt ont, en svårundvikbar och svårkontrollerad utgift (Jonsson, 1997), men varför är det så svårt att bedriva effektivt underhåll? Naturligtvis är det så som indikeras i citatet ovan att effekten av ett underhålla, eller att inte underhålla, idag visar sig inte förrän långt in i framtiden, särskilt när det gäller infrastrukturanläggningar som vanligen har långa livslängder. I denna uppsatts behandlas ämnet effektivt underhåll genom att analyseras viktiga komponenter för att bedriva effektivt underhållsarbete, relaterat till kommunal teknik. 1.1 Syftet med centrala komponenter för effektivt underhåll Litteraturen om effektivt underhåll har historiskt handlat om ett optimeringsproblem dvs. givet några fördefinierade förutsättningar optimeras underhållsinsatserna avseende omfattning och timing. Underhåll beskrivs som ett avvägningsproblem där kostnaderna för underhåll vägs mot den potentiella nyttan i ekonomiska analysmodeller av varierande komplexitet. Det har handlat om att räkna ut vilken som är den rätta åtgärden vid det rätta tillfället. Forskarna Löfsten (1992) och Bergendahl et al (1998) har studerat och sammanfattat denna forskningstradition och applicerat detta teoretiska fält på underhåll av vatten- och avloppssystem respektive gatunät. Att utveckla kalkylmässiga principer för effektivt underhåll har många förtjänster, men faktum kvarstår att de modeller som utvecklats används i mycket begränsad utsträckning, kanske beroende på kunskapsbrist, komplexitet i modellerna samt avsaknad av incitament för användning. Dessutom fortsätter, trots att principer för effektivt underhåll har utvecklats under lång tid (se Löfsten, 1992), bristande underhåll återkomma som ett reellt problem i många olika typer av verksamheter. Det är bland annat mot denna bakgrund som betydelsen av en helhetssyn på effektivt underhåll allt oftare lyfts fram (se, Jonsson, 1997; Engelhardt et al, 2000; Marquez & Gupta, 2006). 3

4 Anledningen är att underhåll är en kombination av tekniska, administrativa och beslutsmässiga handlingar under en anläggnings eller nätverks livscykel med syftet att bevara förmågan att prestera enligt fastställda krav (Marquez & Gupta, 2006). Med en helhetssyn förflyttas fokus från styrning av valet av rätt underhållsåtgärd till den övergripande frågan om styrning av underhållssystemet, dvs. frågan förflyttas till vilka komponenter som behövs för att bedriva effektivt underhåll. Ett underhållssystem kan förstås som ett antal komponenter som fungerar som en helhet, och utmaningen för att bedriva effektivt underhåll är att få centrala komponenter att stödja varandra. Med denna utgångspunkt kommer underhållssystemet vara beroende av verksamhetens struktur och syfte, externa förutsättningar, interna begränsningar och konkreta mål. På senare år har olika system av komponenter föreslagits i litteraturen om effektivt underhåll och denna uppsats syftar till att identifiera centrala komponenter av ett underhållssystem och föra samman dem i en modell som kan användas till att analysera och förändra underhållssystem i praktiken. Det handlar således inte om vad som är effektivt underhåll utan snarare om vad som är viktigt för att bedriva effektivt underhåll. 1.2 Studiens metod Denna uppsats baserar sig på litteraturstudier och på tre fallstudier. Litteraturen och fallstudierna presenteras och motiveras i Appendix A. Underhållsplanering rörande gata och VA studerades i Växjö och Landskrona kommun och rörande endast VA i Falkenbergs kommun. Fallstudierna har syftat till att ge ytterligare uppslag till centrala komponenter för effektivt underhåll och för att ge en ökad förståelse för underhåll inom kommunaltekniska verksamheter. I uppsatsen görs ingen beskrivning av de studerade fallen, utan kommentarer från fallstudierna förs i där de tillför som exempel eller som perspektiv på uppsatsens frågeställning. Litteraturen har begränsats till åren mellan 1990 och Avgränsningen har gjorts för att göra studien hanterbar, men det är också så att en helhetssyn på hur organisationer skall kunna effektivisera sin underhållsverksamhet framförallt har diskuterats i litteraturen på senare år. 1.3 Disposition I avsnitt 2 beskrivs underhållets grundläggande roll eller funktion, samt de vanligaste underhållsansatserna. Avsnittet fungerar som en introduktion till begreppet och funktionen underhåll. I avsnitt 3 identifieras och beskrivs fem centrala komponenter för effektivt underhåll. Dessa komponenter har identifierats genom litteraturstudier och de genomförda fallstudierna. Avsnitt 4 presenterar en analytisk modell av ett underhållssystem, vilket är uppsatsens syfte. Syftet med modellen är att den skall kunna användas för att analysera underhållssystem i praktiken. Uppsatsen slutsatser presenteras som fyra kritiska frågor som är centrala för effektivt underhåll (avsnitt 5). 4

5 2. Underhållets roll och underhållsansatser Det finns inget självändamål med underhåll, utan syftet med underhåll är att stödja och upprätthålla effektiv produktion av varor och tjänster (Jonsson, 1997). Underhåll har en nära relation till förslitning, vilket är en oundviklig utveckling för anläggningar och system (eller snarare deras komponenter). Gits (1994) belyser att under den primära produktionsprocessen uppstår ett sekundärt utflöde efterfrågan på underhåll. Genom förslitning uppstår ett behov av att återställa produktions- och kvalitetskapaciteten i den primära produktionsprocessen. Det är här som underhållet fyller sin funktion genom att återinföra eller bibehålla produktionssystemets produktions- och kvalitetskapacitet. Inflöde Potentiell produktions kapacitet Primär Process Underhåll Utflöde Efterfrågan på underhåll Figur 1: Relationen mellan produktion och underhåll (Gits, 1994) Utifrån detta perspektiv utgör underhållsprocessen en stöd- eller serviceprocess vilket också innebär att målen för den primära produktionen är av central betydelse för underhållsfunktionen. Enligt Gits (1994) blir därför definitionen av efterfrågan på underhållsinsatser av central betydelse. Detta är på intet sätt en självklar fråga utan beror på betydelsen av underhåll, ambitionsnivå samt, och framförallt, vad man vill uppnå med den primära produktionen av varor och tjänster. Frågan om mål och strategier kommer att återkomma som en viktig komponent i ett underhållssystem. I litteraturen om underhåll finns ett otal begrepp, koncept och typer av underhåll som synes skilja sig, om än marginellt, beroende på författaren. I denna uppsats används Yam et al s (2000) kategorisering (det finns ett flertal andra). Yam et al (2000) beskriver olika underhållsansatser på följande sätt: Underhållsansats Oplanerat underhåll Planerat underhåll Felbaserat underhåll - Akut underhåll - Korrigerande underhåll Förebyggande underhåll - Tidsbaserat underhåll - Tillståndsbaserat underhåll Figur 2: Underhållsansatsen uppdelat på felbaserat och förebyggande underhåll (Yam et al, 2000) 5

6 Felbaserat underhåll är en underhållsansats som går ut på att underhåll genomförs när ett uppenbart fel har uppstått. Ett fel har uppstått när det påverkar produktions- och/eller kvalitetskapaciteten. Om felet är mindre allvarligt handlar det om korrigerande underhåll och om felet är allvarligt resulterar det i akut underhåll. Per definition är detta en reaktiv och oplanerad underhållansats. Att det beskrivs som en underhållsansats är att det mycket väl kan vara ett medvetet val att inte arbeta med någon annan form av underhållsansats. Däremot är det svårt att föreställa sig att en verksamhet, med en annan underhållsansats, helt lyckas undvika felbaserat underhåll. Den andra underhållsansatsen är förebyggande underhåll som delas upp i tidsbaserat underhåll och tillståndsbaserat underhåll. Tidsbaserat underhåll är schemalagda underhållsåtgärder som bygger på en tanke om att undvika att fel uppstår. Tidsbaserat underhåll är planerat och preventivt till sitt syfte och kan till exempel schemaläggas efter statistiska utredningar eller erfarenhetsmässiga bedömningar. Det finns en medvetenhet inom denna ansats att enskilda insatser görs antingen för tidigt eller för sent, men visionen är att underhållsaktiviteterna som helhet ger ett gott resultat. Tillståndsbaserat underhåll utgår ifrån att underhåll skall genomföras när en anläggning eller system har nått ett visst tillstånd (som naturligtvis kan definieras och mätas på olika sätt). Underhållsaktiviteterna planeras efter prognoser och uppföljning av objektens tillståndsutveckling. Skillnaden mot felbaserat underhåll är att underhållet kan prognostiseras och planeras samt genomföras innan tillståndet på anläggningen i fråga påverkar produktionsoch/eller kvalitetskapaciteten. Mindre och större underhållsinsatser ryms inom alla tre ansatser. Större underhållsinsatser associeras ofta med preventivt underhåll då de har långsiktig effekt, men frekventa mindre insatser kan på sikt vara lika effektiva. För att återkoppla till Gits (1994) diskussion om efterfrågan på underhåll så är det tydligt att dessa tre ansatser ger tre olika definitioner på efterfrågan av underhåll. 6

7 3. Centrala komponenter för effektivt underhåll I modern litteratur om effektivt underhåll påtalas behovet av en helhetssyn på effektivt underhåll. Med helhetssyn menas att det finns ett antal faktorer eller komponenter som är centrala för att bedriva effektivt underhåll. Det handlar inte om vad som är effektivt underhåll utan snarare om vad som är viktigt för att bedriva effektivt underhåll. Själva definitionen av effektivt underhåll ses som beroende av vilken situation som organisationen befinner sig i och vad organisationen vill uppnå. Litteraturen och de genomförda fallstudierna har givit upphov till ett stort antal komponenter som kan anses viktiga för att bedriva effektivt underhåll. I Figur 3 nedan har dessa sammanfattats i fem centrala komponenter för effektivt underhåll. Komponenterna är 1) mål och strategier, 2) underhållsansats, 3) organisation och kompetens, 4) informations och styrningssystem och 5) utveckling och innovation. Mål och strategier Underhållsansats Teknik, Ekonomi, Flexibilitet Informations- och styrningssystem Effektivt underhåll Organisation och kompetens Utveckling och innovation Figur 3: Fem centrala komponenter för effektivt underhåll De fem ovan nämnda komponenterna innehåller många undergrupper av komponenter och vi skall fortsätta med att beskriva varje huvudkomponent för sig, där även några av undergrupperna kommer att beröras. Det går inte helt att skilja dem åt då de till viss del går in i varandra, vilket också pekar på behovet av en helhetssyn på de aspekter som kan stödja arbetet mot effektivt underhåll. Efter beskrivningen av varje komponent kommer avsnitt fyra att utveckla en modell som relaterar dem till varandra, dvs. en analytisk modell av ett underhållsystem kommer att presenteras. 3.1 Mål och strategier Det råder idag enighet om betydelsen av den strategiska dimensionen av effektivt underhåll. Jonsson (1997) menar att underhållets mål och strategier är den mest centrala komponenten i ett underhållssystem. Mål identifierar vad som skall uppnås och strategierna hur målen skall uppnås. Målen som fastställs ger underhållsverksamheten en riktning att arbeta mot och skall 7

8 också styra utformningen av underhållsystemet. Målen utgör samtidigt den måttstock som effektivt underhåll kan värderas mot. Målen ger vikt och olika prioriteringar som måste göras i underhållsverksamheten och kan handla om kvalitet på produkten eller tjänsten, funktionalitet, produktivitet, kostnader, resultat etc. (Riis et al, 1997). En övergripande målstruktur för till exempel en VA-verksamhet är förmodligen en kombination av flera aspekter så som; brukaraspekter ( kundnytta ), kvalitetsaspekter, tillgänglighetsaspekter, miljöaspekter, organisationsaspekter och ekonomiska aspekter. Prestation inom VA-verksamhet är, precis som inom de flesta verksamheter, en multiple ekvation. Engelhardt et al konstaterar genom en litteraturstudie inom vatten och avloppsforskning att det inte finns någon tydlig idé om hur prestation skall definieras eller mätas för VA-system (Engelhardt et al, 2000 s. 167). Att definiera mål och målsättningar samt utveckla strategier utifrån dessa är därför en svår uppgift inom kommunaltekniska verksamheter. Det är dock viktigt att gå från mer allmänt hållna mål, så som att leverera den service som är rimlig utifrån verksamhetens resurser och som är önskvärd från brukarnas och samhällets synpunkt, till tydliga mål som kan operationaliseras. Mål som inte går att följa upp kvantitativt eller kvalitativt är svåra att införliva i verksamhetsstyrningen. Att verksamheten har tydliga mål är av betydelse utifrån underhållsverksamhetens perspektiv då de specifika målen och strategierna för underhållsfunktionen skall utvecklas så att de bidrar till hela verksamhetens prestation. Att mål och strategier är viktiga kan synas självklart, men det är svårare genomföra i praktiken. Jonsson (1997) visar genom en studie av svensk tillverkningsindustri att majoriteten av företagen saknar en underhållsstrategi, och där det finns en strategi är kopplingen till företagets strategi svag. Vidare pekar Cholasuke et al (2004) på brittiska studier som visar att om länken mellan underhållsverksamhetens strategi och verksamhetens strategi som helhet är svag, leder detta till sämre prestation inom underhållsverksamheten. I fallstudierna kopplades underhållet inom VA-verksamheterna i hög grad till läckor och läckage på vattenledningsnätet och stopp inom avloppssystemet. Detta är faktorer som är mätbara och uppföljningsbara samt möjliga att koppla till mål som tillgänglighet, kvalitet etc. (se också rubrik 4.1). Vidare försökta man uppskatta och bedöma förnyelsetakten av systemen. Dessa faktorer handlar dock om det fysiska VA-systemen. Studien fann inga tydliga mål och operationaliserade mått som handlade om själva underhållssystemet avseende organisation och processer. I en VA-verksamhet arbetade man med att införa balanserade styrkort och förhoppningen var att man därigenom skulle kunna knyta underhållsfunktionens insatser till VA-verksamhetens övergripande ambitioner. För att kunna föra en meningsfull diskussion om och planering av underhåll måste systemen av objekt identifieras. Underhållsobjekten är de fysiska strukturer som är föremål för 8

9 underhållsplanering och implementering. Objekten kan vara en individuell del, en anläggning, en del av ett system eller hela systemet. Riis et al (1997) menar att det är viktigt att identifiera kritiska objekt i förhållande till kritiska mål. Kritiska objekt kan identifieras genom att väga betydelse för produktionen av tjänster mot risk, och är därmed också avhängigt de mål och den generella situationen som verksamheten befinner sig i. Det strategiska perspektivet skall således fastställa för underhållsverksamheten kritiska mål och kritiska underhållsobjekt. Marquez & Gupta (2006) ser det strategiska perspektivet som underhållets processperspektiv, dvs. underhållets handlingar. De delar upp processperspektivet i tre nivåer, som är vanligt inom företagsekonomisk teoribildning: den strategiska, den taktiska och den operativa nivån. På den strategiska nivån skall verksamhetens och produktionens mål översättas i mål och strategier för underhåll. Att det finns en länk mellan organisationens och produktionens mål är betydande då underhåll är en stödprocess. Utan denna länk blir det svårt att utvärdera på vilket sätt underhållet bidrar till verksamhetens målsättningar. Utkomsten är de kritiska målen och objekten samt en övergripande underhållsstrategi. Genom planeringsprocesser på den taktiska nivån skall den generella underhållsplanen översättas i mål och strategier på medellång sikt (normalt 1 år). Den taktiska nivån identifierar vilka objekt som kräver vilken typ av underhåll. Till planen kopplas resurser i form av kompetens, material och utrustning och genom resursfördelningsprocessen rangordnas också insatsernas strategiska betydelse. Utkomsten är en taktisk underhållsplan som kan beskrivas som en planerad underhållsansats (se nästa delavsnitt 3.2). Den operativa nivån, som handlar om implementering, skall se till att de identifierade insatserna genomförs av skickliga tekniker i tid genom att utnyttja rätt tekniker och verktyg. Formuleringen av mål och strategier på denna nivå syftar till att rätt åtgärder (som identifierats på den taktiska nivån) genomförs på rätt sätt. En viktig uppgift på den operativa nivån är också återkoppling. Återkoppling (feedback) är en central process inom mål och strategier. För att veta om de strategier som valts på olika nivåer skall kunna utvärderas måste en återkoppling ske, vilket kräver att den operativa personalen återrapportera data från fältet. Detta kräver att de mål som formulerats kan följas upp, varför mätbara mål är av betydelse. Hipkin (2000) studerade ett antal underhållsorganisationer inom den brittiska vattenbranschen och fann få kvantifierade mål samt att uppföljningen därmed blev bristfällig. 3.2 Underhållsansats Att välja och implementera underhållsansats är det traditionella området inom forskning om effektivt underhåll. Detta är naturligt då implementerad underhållsansats har stor betydelse för underhållets effektivitet. Idag har det som benämns tids- eller tillståndsbaserat underhåll 9

10 (förebyggande ansatser) en hög status i litteraturen. I litteraturen menar man att preventivt underhåll är på längre sikt mer kostnadseffektivt. Jonsson (1997) pekar på studier som visar på faktorn ett till tre vad gäller kostnadsbesparingspotential. Hos kommunerna som besöktes i denna studie menade man att det reaktiva underhållet dominerade och man sökte vägar för att öka andelen preventivt underhåll. I en VAverksamhet uppskattade man att det felbaserade underhållet stod för cirka 80 % av insatserna. Bedömningen baserades dock på en utredning som gjorts på 1970-talet. I ingen av studiens fallorganisationer gjordes några kontinuerliga uppföljningar av karaktären på underhållsinsatserna. Inom vatten och avlopp menade man att svårigheten delvis låg i att infrastrukturen är nergrävd, vilket gör tillståndet svårt att observera/mäta. För gata utgjorde skiftande underhållsanslag ett återkommande problem för att bedriva långsiktigt planerat underhåll. Enligt Jonsson (1997) pekar också de flesta studier på att förebyggande underhåll implementeras i en allt för liten utsträckning. Vid planering och implementering aktualiseras underhållets avvägningsproblematik. Utgångspunkten för att en avvägningsproblematik uppstår är att underhållskapaciteten är begränsad både vad gäller att genomföra olika underhållsansatser och underhålla olika anläggningar. Någonstans finns en effektiv mix mellan förebyggande aktiviteter och korrigerande åtgärder för olika objekt. I praktiken följer underhållsarbetat olika regler, dvs. olika definitioner av underhållsbehov (som identifierades under avsnitt 2 ovan). Ett exempel på detta är behovet av spolning av avloppssystem. I en VA-verksamhet arbetade man på följande sätt (se också Tabell 1). Spolning av avlopp genomfördes kontinuerligt enligt intervall styrda av ledningsregistret, vilket är ett exempel på förebyggande underhåll med tidsbaserad planering. Vid driftsstörningar i form av stopp används också åtgärden spolning för att återställa produktionen av avloppstjänster (felbaserat underhåll). Underhållsåtgärd Underhållsregel Underhållsansats Spolning av avlopp Intervall enligt ledningsregistret (1-12 mån) Förebyggande Driftstörning, stopp Felbaserat Tabell 1: Underhållsåtgärd, underhållsregel och underhållsansats, exemplet spolning. Återkommande driftsstopp är dock indikatorer på att tillståndet har försämrats, varför man i den aktuella verksamheten arbetar med modellen att fler en tre driftsstörningar skall initiera en fördjupad analys med frågeställningen om en annan åtgärd skall implementeras så som en förbättringsåtgärd eller en reinvestering (förnyelse). Driftstörning (> 3 ggr) Teknisk/Ekonomisk analys Spolning Förbättring Förnyelse Figur 4: Exempel på arbetsmodell för driftsstörningar, avlopp 10

11 I denna fas träder avvägningsproblematiken in enligt uppgiftslämnaren. Här görs en teknisk och ekonomisk analys som skall ge svar på vilken åtgärd som är lämpligast. Osäkerheten här anses stor. Om fortsatt spolning väljs kan det leda till frekventa driftsstopp i framtiden, samtidigt är en förnyelse en resurskrävande åtgärd som måste kunna motiveras i avvägning gentemot andra angelägna insatser. Förebyggande underhåll planeras (taktisk nivå) för att möta efterfrågan på förebyggande insatser. Denna efterfrågan torde vara viktigare att möta när de gäller de objekt som identifierats som strategiskt viktiga och där eventuella fel får allvarliga konsekvenser i form av kostnader, tillgänglighet, säkerhet, kvalitet eller någon annan viktig aspekt. Vidare finns det förmodligen också anläggningar som är mindre viktiga för produktionen av tjänster, där det förebyggande underhållet får mindre betydelse. Gits (1994) menar att planeringen av det förebyggande underhållet skall resultera i två planer, dels det förebyggande underhållet av strategiskt viktiga anläggningar och system, dels det förebyggande underhållet för mindre essentiella anläggningar. På samma sätt kan de korrigerande insatserna (felbaserat underhåll) klassificeras. Definitionen på felbaserat underhåll utgår från att ett fel har uppstått som på ett eller annat sätt påverkar produktionen av tjänster. Beroende på allvarligheten av konsekvenserna kan efterfrågan på korrigerande underhållsinsatser klassificeras som nödvändiga eller önskvärda. Klassificeringen leder till att visst underhåll måste genomföras på grund av att konsekvenserna annars blir allvarliga, s.k. akut underhåll (fel på strategiskt viktiga anläggningar) medan andra fel är mindre allvarliga och möjliga att skjuta på om resurser saknas. Det felbaserade underhållet är naturligtvis svårt att planera i de taktiska planerna, men en buffert bör finnas för dessa åtgärder. Trots allt är det så att förebyggande underhåll sällan helt kan motverka att fel uppstår (vilket inte alltid heller är önskvärt). I Tabell 2 har olika underhållsansatser relaterats till den strategiska betydelsen av olika objekt (dvs. verksamhetens fysiska strukturer). Objektets strategiska betydelse Underhållsansats: Hög Låg Dåligt Felbaserat underhåll Akut underhåll Korrigerande underhåll Förebyggande underhåll Objektets tillstånd Bra Strategiskt underhåll Ingen insats nödvändig Tabell 2: Underhållsansats i förhållande till objektens strategiska betydelse och tillstånd 11

12 En betydande aspekt av effektivt underhåll är flexibilitet, enligt Gits (1994). Flexibelt underhåll handlar inte om en specifik form av underhåll utan om buffert och kapacitet för omprioriteringar. En naturlig anledning till att flexibilitet krävs är att akuta fel uppstår på strategiskt viktiga anläggningar som måste åtgärdas. En annan orsak är att olika möjligheter till lämpliga underhållsåtgärder uppstår i samband med att andra arbeten utförs av den egna eller annan verksamhet. För att skapa flexibilitet kan resurser användas som skulle utnyttjas för mindre strategiskt underhåll eller genom att utnyttja externa leverantörer av underhållstjänster. Dessa möjligheter är viktiga för att inte föra över resurser från strategiskt viktigt underhåll inom plan. Grovt indelat består underhållsansatser av felbaserat underhåll och förebyggande underhåll. Effektivt underhåll består förmodligen av en lämplig mix av dessa ansatser. Tekniska och ekonomiska faktorer påverkar vilken mix som är lämplig. Flexibilitet är också en viktig aspekt för att möjliggöra insatser när nya situationer uppstår i den dagliga verksamheten. Övergripande bör organisationens mål styra vilka avvägningar som görs mellan dessa tre faktorer. 3.3 Informations- och styrningssystem Informations- och styrningssystem är stödsystem för effektivt underhåll. Informationen skall stödja de strategiska, taktiska och operativa processerna inom underhållsfunktionen. Systemen skall fånga information om tillgångarnas tillstånd, felorsaker, implementerade underhållsåtgärder, tillgängliga underhållsresurser (Marquez & Gupta, 2006). Tekniska grunddata om anläggningarnas tillstånd, är till exempel nödvändigt för att bedriva ett förebyggande underhåll som baseras på anläggningarnas tillstånd. Genom att sammanställa symptom, orsaker och lösningar kan de historiska erfarenheterna stödja det framtida underhållet mot förbättrad effektivitet. Informationssystemen skall stödja framtagande och uppföljning av kritiska mål och mått på effektivt underhåll på de strategiska, taktiska och operativa nivåerna. Dessa mått kan då också fungera som nyckeltal för jämför inom organisationen över tid och mellan organisationer i branschen. Vidare ingår också analys- och beslutssystem av både teknisk och ekonomisk art för att identifiera åtgärder och prioritera mellan insatserna. Det handlar om modeller för riskanalys, statistiska prognosmodeller och ekonomiska modeller så som livscykelkostnadsmodeller. Vidare ingår system för budget och redovisningssystem i arsenalen av styrningssystem. Vi kan sluta oss till att viktiga system för att stödja effektivt underhålla är tekniska styrningssystem och ekonomiska styrningssystem. 12

13 3.4 Organisation och kompetens Organisation och kompetens handlar om rätt medarbetare på rätt plats inom rätt organisatorisk struktur. Tillsammans med mål och strategier anses organisation och kompetens vara de mest negligerade områdena inom forskning om effektivt underhåll, trots att det kanske är en av de viktigaste komponenterna i ett underhållssystem. Lee Cooke uttrycker det på följande sätt: Underhåll handlar från ett tekniskt perspektiv i första hand om maskiner och anläggningar. Om maskiner och anläggningar inte fanns så skulle inte heller underhållsfunktionen finnas. Underhållsarbete är dock personalintensivt och underhållspersonalen svarar ofta för en stor andel av den totala personalstyrkan. [ ] Effektiv styrning av underhållsarbetet är därför avgörande för att kontrollera underhållets effektivitet. (Lee Cooke, 2002 s. 46) Kompetens är ett svårt område men handlar om utbildning, lärandeprocesser, trivsel, stolthet och status. Thilander (1992) visade genom fallstudier att kompetens, information och motivation var en förutsättning för effektivt underhåll och att brist på stöd och engagemang från verksamhetschefer var indirekta orsaker till kvalitetsproblem i produktionen. Jonsson (1997) drar slutsatsen att grundläggande för effektivt underhåll är att organisationen förstår betydelsen av underhåll och att underhållsfunktionen och dess medarbetare har hög status. Lee Cooke (2002) har studerat detta perspektiv genom fallstudier av brittiska vatten och avloppsverksamheter. Han kommer fram till att underhållskompetens handlar om mer än att inspektera och underhålla anläggningar utan inom kompetensutrymmet ingår också inköp av material, kontakter med leverantörer och brukare, bevaka kontrakt, utbilda medarbetare, ITkunskap, insyn i hela organisationens verksamhet med mera. Organisation handlar också om relationer. Decentralisering, projektorganisationer, outsourcing och partnerskap är vanliga och viktiga organisatoriska trender. Dessa kan i sig påverka underhållets effektivitet men dessa organisatoriska lösningar ökar också betydelsen av interna och externa relationer. Interna relationer berör samordning och kommunikation inom olika avdelningar och funktioner så att underhållet samordnas med produktionen, investeringsverksamheten och andra del-verksamheter. En av de främsta utmaningarna idag och i framtiden är den ökande betydelsen av de externa relationerna. Det är väl känt att kommunaltekniska verksamheter som arbetar med outsourcing och partnerskap kräver en delvis annan kompetensprofil än verksamheter med stor andel egen regi. I dessa situationer tillförs kompetens externt och den interna kompetensen har att avgöra vilka tjänster som skall vara föremål för upphandling, vilken kompetens som skall tillföras och följa upp genomförande. Även relationer med kunder/brukare, myndigheter, leverantörer och andra kommunaltekniska verksamheter är mycket viktiga för att bedriva en framgångsrik underhållsverksamhet. 13

14 3.5 Utveckling och innovation Denna sista centrala komponent, utveckling och innovation, är en komponent som ansågs viktig i de studerade kommunaltekniska verksamheterna. Detta perspektiv saknas däremot till viss del i litteraturen om effektivt underhåll. De intervjuade både inom VA och gata menade att för bedriva framgångsrikt underhåll på lång sikt krävs att en viss andel av verksamhetens resurser används för utvecklings projekt. I två kommuner exemplifierades detta med att tunnare beläggningar testades i villaområden där belastningen var begränsad. Om testen skulle falla väl ut så kan en större yta underhållas till samma kostnad. Eftersom kommunaltekniska verksamheter har stora tillgångar i form av anläggningar och nätverk ansågs det viktigt att en andel av dessa användes för att prova nya material och tekniker som kan utvärderas avseende funktionalitet och ekonomi. Innovationsperspektivet är också uppmärksammat i modernare styrningsfilosofier så som balanserad styrning med balanserade styrkort. Viktigt att lyfta fram är att utveckling och innovationer inte innebär utveckling av nya material och tekniker, utan också om utveckling av organisationen, processerna, kompetensen samt nya samarbeten. På basis av fallstudierna kan vi dock sluta oss till att utveckling och innovationer är en viktig komponent för långsiktigt effektivt underhåll. 3.6 Karaktärisering av centrala komponenter Ovan har de fem mest centrala komponenterna av ett underhållssystem beskrivits och diskuterats. Komponenterna har beskrivits under rubrikerna Mål och strategier, Underhållsansats, Organisation och kompetens, Informations- och styrningssystem samt Utveckling och innovation. De centrala komponenterna är dock av något varierande karaktär, vilket speglar vilken funktion de har i ett underhållssystem. Strategi och mål kan beskrivas som processer på olika nivåer, dvs. speglar planering, implementering och återkoppling av underhållsverksamheten. Processer är handlingar som följer någon form av logik. Samtidigt speglar strategier och mål utfall av planeringsprocesser, dvs. identifiering av kritiska mål och kritiska underhållsobjekt är planeringsutfall. Sedan kan vi se realiserad underhållsansats dvs. den realiserade kombinationen av felbaserat och förebyggande underhåll som utfallet av de operativa processerna. Den realiserade underhållsansatsen kan naturligtvis skilja sig från den planlagda på grund av oförutsedda händelser. Komponenter så som organisation och kompetens samt informations- och styrningssystem är stödkomponenter till planering, implementering och återkoppling dvs. dessa komponenter skall stödja effektiva processer. Utveckling och innovationer syftar inte till effektivitet idag, 14

15 utan till framgångsrikt underhållsarbete imorgon och följer förmodligen inte de normala planeringsprocesserna. De komponenter som beskrivits och analyserats i detta kapitel har i Tabell 3 benats upp och klassificerats efter vilken karaktär eller funktion de har. De fyra karaktärerna är process, stöd, utfall och framtid. Process: Stöd: Strategisk nivå Taktisk nivå Operativ nivå Återkoppling Organisation och kompetens Informations- och styrningssystem Från verksamhetsmål till underhållsmål, identifiering av kritiska mål och kritiska underhållsobjekt. Från mål till konkret underhållsplan och resursallokering (teknik, ekonomi, flexibilitet). Implementering av underhållsplan och återkoppling. Kompetens Organisation Kultur Tekniska styrningssystem Ekonomiska styrningssystem Utfall: Mål och strategi Kritiska mål Kritiska objekt Planer Underhållsansats Felbaserat underhåll Förebyggande underhåll Faktisk prestation Faktisk effekt av implementerat underhåll Framtid: Utveckling och innovation Teknik Organisation Kompetens Samarbeten Tabell 3: Kategorisering i process-, stöd-, utfalls- och framtidskomponenter Den gjorda klassificeringen i Tabell 3 ovan har gjorts för att utgöra en grund för identifiering av ett generellt underhållssystem. Identifiering av underhållssystemet innebär att de centrala komponenterna relateras till varandra, vilket är frågeställningen i nästa avsnitt. 15

16 4. Ett integrerat underhållssystem Ett system är ett antal komponenter som fungerar tillsammans i en helhet. Underhåll är en stödfunktion till produktionen av varor och tjänster och är därför i hög utsträckning beroende av vad den aktuella verksamheten syftar till, vilken teknologi som utnyttjas samt övriga externa och interna förutsättningar. Det gör att förutsättningarna för effektivt underhåll torde skilja sig åt mellan till exempel kommunal VA, väghållning och renhållning. Den bärande idén i denna uppsats är dock att de centrala komponenterna som är viktiga för att bedriva effektivt underhåll är liknande, även om den konkreta utformningen av innehållet i underhållssystemet skiljer sig åt. Att betrakta underhållsfunktionen som ett system möjliggör att designvariabler kan identifieras och att styrningen av underhållsfunktionen därmed kan utformas utifrån ett helhetsperspektiv. I avsnitt tre har centrala komponenter i ett underhållssystem identifierats som i litteraturen och i fallstudierna framkommit som viktiga för att bedriva effektivt underhåll. Figur 5 integreras dessa komponenter i ett underhållssystem med syftet att presentera hur de kan relateras till varandra. Pilarna indikerar kopplingarna mellan komponenterna. Modellen är naturligtvis en abstraktion av verkligheten som inte låter sig ordnas lika strukturerat, utan modellen utgör en mental karta att strukturera underhållsproblematiken kring. 1. Stöd Kompetens, Organisation, Kultur, Tekniska styrningssystem, Ekonomiska styrningssystem 2. Process Strategiska och taktiska processer Operativa processer Återkoppling 3. Utfall Kritiska mål Kritiska objekt Underhålls planer Underhållsansats - Felbaserat - Förebyggande Faktisk prestation 4. Framtid Teknik, Organisation, Kompetens Figur 5: En modell av underhållssystemet Diskussioner kring styrning av underhållsfunktionen bör inledas med en process som identifierar tydliga mål för underhållsfunktionen som relateras till vad verksamheten som helhet syftar till. Detta är också ett sätt att tydliggöra underhållets roll och betydelse inom den totala verksamheten. Detta arbete görs inom den strategiska underhållsplaneringen och skall därmed ha långsiktig bäring. Alla verksamheter har anläggningar som är essentiella för produktionen av tjänster och det är viktigt att identifiera vilka objekt som har störst värde och 16

17 högst risk då eventuella brister här får störst konsekvenser i form av kostnader, säkerhet, produktionsstörningar, kvalitet etc. Genom den taktiska planeringen formuleras konkreta mål och konkreta underhållsplaner och resurser knyts till underhållsplanen. Resultatet är en plan för underhållsansats där teknik, ekonomi och flexibilitet är viktiga parametrar. Den operativa nivån implementerar underhållsplanerna i faktiskt underhållsarbete. Processen avslutas med återkoppling av den faktiska prestationen. Process (2) utgörs av strategisk och taktiskplanering, operationell implementering samt återkoppling. Det är verksamhetens personal som skall utforma den strategiska och taktiska planeringen och genomföra det praktiska underhållsarbetet eller beställa arbetet från en extern leverantör. Inom underhållsfunktionen behövs personal med olika kompetenser som arbetar inom en organisatorisk och kulturell struktur som stödjer effektivt underhåll. Samarbete och kommunikation internt såväl som externt ingår också som viktiga kvaliteter i underhållskompetensen. Processerna måste också stödjas av adekvata informations- och styrningssystem för effektiv planering och uppföljning. Stödfunktionerna (1) fungerar som förutsättningar för effektiva underhållsprocesser genom att kompetensen, organisationen, kulturen, informations- och styrningssystem anpassas till målen och behoven hos underhållsfunktionen. Kort skall stödfunktionerna se till att rätt kompetens arbetar med relevant information inom en lämplig organisatorisk struktur. Underhållsprocesserna har också utfall (3). Varje steg i processen har olika utfall. De strategiska och taktiska planeringsprocesserna resulterar i mål och underhållsplaner för verksamheten. Planerna fungerar som styrdokument för de operativa processerna som måste tilldelas adekvata resurser (kompetens, material etc.) för att kunna genomföra arbetet. Allt kan inte i förväg planeras utan oväntade situationer kommer att uppstå vilket gör att förändringar måste göras. Det leder till att ett gap mellan planerad underhållsansats och realiserad underhållsansats uppstår. Den realiserade underhållsansatsen är utfallet på den operativa nivån det faktiskt utförda underhållsarbetet. Det viktigaste utfallet är naturligtvis konsekvenserna av det faktiska utförda underhållsarbetet, det som benämns faktisk prestation i modellen. Den faktiska prestationen skall jämföras med en förväntade prestationen, vilken formulerats i de strategiska och taktiska processerna. Genom mätning och återkoppling kan en effektivitetsanalys genomföras som kan leda till förändringar av underhållssystemet. Området framtid (4) är en parallell process till den ordinarie verksamheten som handlar om utveckling och innovation som skall säkerställa att verksamheten utvecklas i olika dimensioner för att fortsätta vara framgångsrik också i framtiden. 17

18 4.1 Läckage och stopp, en exemplifiering Ovan har ett generellt underhållssystem presenterats. Systemet består av olika komponenter som också utgör designvariabler. För att visa hur man kan analysera underhållsverksamheten skall jag konkretisera modellen genom ett exempel med underhållssystem för att kontrollera läckage och stopp inom VA-system. I Skandinavien har sedan många år ett bench-marking projekt pågått mellan sex städer (Stockholm, Malmö, Göteborg, Helsingfors, Köpenhamn och Oslo), det s.k. 6-stadsprojektet. Städerna i samarbete har utvecklat ett nyckeltalssystem för jämförelse mellan VAverksamheterna för att på så sätt lära av varandra och för att bli effektivare. Det är utifrån erfarenheterna av detta projekt som exemplet om läckage och stopp är hämtat. Materialet finns rapporterat i Stahre & Adamsson. I 6-stadsprojektet har man identifierat flera viktiga områden för en VA-verksamhet som helhet, så som kvalitet, tillgänglighet och ekonomi. Utifrån dessa har man identifierat, definierat och börjat mäta olika indikatorer och två av dessa är läckage (m3/km ledning och dag) i vattenledningssystemet och stopp (antal/10 km rör) avloppssystemet. Dessa indikatorer har valts för att de framförallt anses påverka kvaliteten och tillgänglighet. Att operationalisera övergripande mål (kvalitet, tillgänglighet etc.) genom konkreta faktorer/indikatorer beskriver strategiska överväganden som görs inom den strategiska planeringen inom process i underhållssystemet (nr 2 i Figur 5). I 6-stadsprojektet konstaterar man att för att påverka läckage och stopp är det centralt att formulera realistiska och mätbara målsättningar, samt formulera strategier för att påverka dessa indikatorer. Strategierna kan utgöras förebyggande åtgärder så som spolning eller att ta bort närliggande träd (rötterna) när det gäller stopp samt metoder och rutiner för att upptäcka och kontrollera läckage. Har man kommit så här långt kan den strategiska formuleringen konkretiseras genom utveckling av faktiska underhållsplaner i den taktiska planeringen inom process i underhållssystemet (nr 2 i Figur 5). I relation till ambitionen att kontrollera läckage och stopp har ett antal stödfunktioner identifierats. När det gäller läckage påpekas att den geologiska situationen kan göra läckage till ett mycket omfattande problem, varför det kan vara nödvändigt att etablera en speciell grupp som arbetar med detta problem. Vidare är samarbete med kommunens parkavdelning viktigt för att undvika att rötter tränger in i systemen (förhindra stopp). Som systemstöd betonas också vikten av vattenmätningssystem för läckagekontroll och tillgång till TVinspektionsutrustning och databaser för att identifiera och dokumentera orsakerna till stopp i systemen. Det vill säga för att bedriva effektivt underhåll i förhållande till läckage och stopp krävs anpassning av organisation, kompetens och styrsystem inom stöd i underhållssystemet (nr 1 i Figur 5). 18

19 Planeringsprocesserna för läckage och stopp resulterar, som beskrivits, i strategier och underhållsplaner som implementeras. I båda fallen kommer underhållsarbetet till viss del bestå av korrigerande eller mer akut underhåll för att rensa stopp eller laga läckor. Här kan då uppstå en diskrepans mellan planerat och verkligt implementerat underhållsarbete. Det viktigaste utfallet i det här fallet är dock läckage och stopp. Utfallen representeras som nr 3 i Figur 5. Utfallen analyseras sedan gentemot de målsättningar som formulerats i de strategiska och taktiska planeringsprocesserna genom återkoppling inom process i underhållssystemet (nr 2 i Figur 5). Analysen kan leda till att målsättningarna måste omformuleras, att nya underhållsstrategier måste identifieras eller att de stödfunktioner som finns tillgängliga måste stärkas, vilket leder till att underhållssystemets innehåll designas om. Kanske är det så att några utvecklingsprojekt behöver initieras inom utveckling (nr 2 i Figur 5). Det är viktigt att påpeka att i en verksamhet så som VA kan inte en underhållsstrategi i normala fall utvärderas efter ett år utan man behöver analysera flera år då effekterna ofta inträffar på lång sikt. På det här sättet kan den föreslagna modellen för ett underhållssystem illustreras genom VAproblemen läckage och stopp. Exemplen har sammanfattats i Tabell 4 och Process: Strategisk nivå Taktisk nivå Operativ nivå Återkoppling 1. Stöd: Organisation och kompetens Informations- och styrningssystem Läckage hos vattendistributionssystem Läckagekontroll bidrar till kvalitet och tillgänglighet. Utveckla målsättningar för läckage samt formulera strategier. Implementera metoder och rutiner för läckagekontroll Återrapportering av läckage och utvärdering. Om läckage är ett stort problem kan det vara nödvändigt med en specialgrupp för systematisk kontroll. System för identifiering och mätning av läckage. 3. Utfall: Mål och strategi Kritiska mål för läckage. Kontroll- och underhållsplaner. Underhållsansats Lagning av läckor (akut eller korrektivt underhåll) Förebyggande underhåll/förnyelse Faktisk prestation Läckage, utvärderas mot mål och strategier 4. Framtid: Utveckling och innovation Nya metoder? Tabell 4: Ett exempel på design av underhållssystem för kontroll av vattenläckage (inspirerat av Stahre & Adamsson) 19

20 2. Process: Strategisk nivå Taktisk nivå Operativ nivå Återkoppling 1. Stöd: Organisation och kompetens Informations- och styrningssystem Stopp i avloppssystemet Minskade stopp i avloppssystem bidrar till kvalitet och tillgänglighet. Utveckla målsättningar för stopp och formulera strategier. Implementera förebyggande underhållsplaner (spolning, ta bort träd etc.) Dokumentera inspektioner och orsaker, återrapportera stopp och analysera. Samarbete med kommunens parkavdelning. Databaser för dokumentation och analys. Tillgång till TV-inspektionsutrustning. 3. Utfall: Mål och strategi Kritiska mål för stopp för kritiska objekt Underhållsplaner Underhållsansats Rensning av stopp Förebyggande underhåll/förnyelse (spolning etc.) Faktisk prestation Stopp, utvärderas mot mål och strategier 4. Framtid: Utveckling och innovation Nya metoder? Tabell 5: Ett exempel på design av underhållssystem för kontroll av stopp i avloppssystem (inspirerat av Stahre & Adamsson) 20

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier Kartläggning av underhållsledning i processindustrier (johan.johansson@liu.se) Doktorand Avdelningen för produktionsekonomi Linköping Universitet +46 (0)13 28 2378 Martin Rudberg (martin.rudberg@liu.se)

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Policy för verksamhetsstyrning

Policy för verksamhetsstyrning Policy för verksamhetsstyrning Antagen av 20150929, 105 Bakgrund Halmstads kommuns policy för verksamhetsstyrning är framtagen för att fastställa hur arbetet med planering, genomförande, uppföljning och

Läs mer

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport.

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport. 1(5) KS 2008/0177 Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport Bakgrund Under det gångna året har inträffat ett antal driftstopp inom IT och telefoni som fått allvarliga konsekvenser genom att för verksamheten

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och

Läs mer

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp 2015 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund 3 Omfattning och projektplan 5 EY:s syn på stödfunktioner 10 Projektbemanning 14 Sida

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat: Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapporten God ekonomisk hushållning Dnr 217-2011 Mikael Cederberg Thomas Nilsson Innehållsförteckning 1. Revisionsrapporten... 3 1.1. God ekonomisk hushållning...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Underhåll en förutsättning för Industrie 4.0

Underhåll en förutsättning för Industrie 4.0 Underhåll en förutsättning för Industrie 4.0 Anders Skoogh Assistant Professor Director of Chalmers Master s Programme in Production Engineering anders.skoogh@chalmers.se, 0733-668072 Industrie 4.0 - möjliggörare

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Öckerömodellen. Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun

Öckerömodellen. Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun Öckerömodellen Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun Maj 2015 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Brukarbegreppet... 3 1.2 Kvalitetsredovisning... 4 1.3 Intern styrning och kontroll... 4 1.4

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Systemförvaltningsmodell för LiU

Systemförvaltningsmodell för LiU 2006-01-11 Bilaga Dnr LiU 447/05-10 1(6) Systemförvaltningsmodell för LiU För att säkerställa att LiUs systemförvaltning bedrivs med fokus på verksamhetens nytta och på ett tydligt och enhetligt sätt använder

Läs mer

Etablering av Lean inom logistik / distribution

Etablering av Lean inom logistik / distribution Etablering av Lean inom logistik / distribution Stefan Johansson Lean-coach Axstores Mjölby, 13 april 2011 Version 1.0 Ägs av Axel Johnson AB Omsätter ca 6,7 miljarder 389 varuhus och butiker i Sverige,

Läs mer

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Automation av internlogistik - Utmaningar och framgångsfaktorer. Anna Granlund

Automation av internlogistik - Utmaningar och framgångsfaktorer. Anna Granlund Automation av internlogistik - Utmaningar och framgångsfaktorer Anna Granlund 2014-05-13 Vem är jag och varför är jag här? Forskare Mälardalens högskola Robotdalen Logistikautomation Doktorandstudier Fokus

Läs mer

Effektivt underhåll. Vad är det? SKOGSINDUSTRIDAGARNA Mars Per Möller Idhammar AB

Effektivt underhåll. Vad är det? SKOGSINDUSTRIDAGARNA Mars Per Möller Idhammar AB Effektivt underhåll. Vad är det? SKOGSINDUSTRIDAGARNA 20-21 Mars 2014 Per Möller Idhammar AB 1 Idhammar AB - Startade 1973 - Ombildades 1993 - Omsätter 30 MSEK - Utbildning 60% konsult 40% - 13 konsulter

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Kristianstads kommun

Kristianstads kommun PM Uppföljning: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Kristianstads kommun Mattias Haraldsson December2012 Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har genomfört

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad 1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Kommunikationsplan 13/14

Kommunikationsplan 13/14 Kommunikationsplan 13/14 Chalmers Studentkår är dess medlemmar. I enlighet med Chalmers Studentkårs verksamhetsidé innefattar Chalmers Studentkårs kärnverksamhet med utbildningsfrågor, sociala frågor och

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

PM Förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet Tekniska nämnden. Ängelholms kommun. November Mattias Haraldsson, revisionskonsult

PM Förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet Tekniska nämnden. Ängelholms kommun. November Mattias Haraldsson, revisionskonsult PM Förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet Tekniska nämnden Ängelholms kommun November 2010 Mattias Haraldsson, revisionskonsult Innehåll 1. Sammanfattande bedömning... 3 2. Inledning... 4 Bakgrund

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt! Tidiga små åtgärder

Läs mer

Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight?

Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight? Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight? Fredrik Rehnström, CISSP, CISM, CGEIT Seniorkonsult, vvd, partner Ca 50% av de beslut som fattas görs på underlag

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om it-system, informationssäkerhet och insättningssystem;

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning www.pwc.se Jörn Wahlroth 21 januari 2014 Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1.

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

ANVISNINGAR OCH MALL FÖR RISKANALYS 2016

ANVISNINGAR OCH MALL FÖR RISKANALYS 2016 ANVISNINGAR OCH MALL FÖR RISKANALYS 2016 Göteborgs universitetsbibliotek DATUM: 2015-12-04 BESLUTAD AV: Margareta Hemmed KONTAKTPERSON: Håkan Carlsson, Hakan.Carlsson@ub.gu.se RISKANALYS Bakgrund Bakgrund

Läs mer

Trafikverkets strategi för drift och underhåll

Trafikverkets strategi för drift och underhåll Trafikverkets strategi för drift och underhåll Lite fakta Gunnar Malm efterfrågade en Trafikverksstrategi för drift och underhåll i april 2010 Björn Östlund har varit den direkt styrande i arbetet Projektgrupp

Läs mer

Program för kvalitetsutveckling

Program för kvalitetsutveckling STADSLEDNINGSKONTORET BILAGA 2 SID 1 (8) 2011-06-14 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort långsiktiga ambitioner och strävanden, Stockholm - en stad i världsklass. Hela stadens organisation

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll

Läs mer

Verksamhetsstyrning VBEN01

Verksamhetsstyrning VBEN01 Verksamhetsstyrning VBEN01 Mål med avsnittet Att skaffa oss grundläggande kunskaper om verksamhetsstyrning och viktiga nyckeltal i ett strategiskt perspektiv. Huvudkomponenter i organisationens affärsidé

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer

inava Teknik utför i huvudsak alla

inava Teknik utför i huvudsak alla Teknik inava Teknik utför i huvudsak alla uppdrag hos uppdragsgivaren eller på annan överenskommen plats. Samarbete med andra företag kan arrangeras och samordnas för att utföra uppdrag med större omfattning.

Läs mer

31 Systematisering av energiarbete

31 Systematisering av energiarbete Embedded SystEnergy Management Industrial IT Management Consulting Prevas _In brief References_Chosen Januari 2013 Prevas 31 Systematisering av energiarbete Excellence in Delivery _9/10 Prevas_ Theory

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Korta fakta om CoreHub. En molnbaserad verktygslåda för konkret strategiaktivering

Korta fakta om CoreHub. En molnbaserad verktygslåda för konkret strategiaktivering Korta fakta om CoreHub En molnbaserad verktygslåda för konkret strategiaktivering Tre snabba om CoreHub: En molnbaserad, skalbar och effektiv tjänst för aktivering. Skapar ett nav för samarbete & förbättring

Läs mer

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8

Läs mer