Jämtlands Gymnasieförbund

Transkript

1 Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapporten God ekonomisk hushållning Dnr Mikael Cederberg Thomas Nilsson

2 Innehållsförteckning 1. Revisionsrapporten God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning Koppling mellan ekonomi och verksamhet Uppföljning av resultatmål och utvecklingsfokus Uppföljning av strategiska mål Modell för att vidta åtgärder under året Omprövning av ej mätbara mål (5)

3 1. Revisionsrapporten 1.1. God ekonomisk hushållning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna för Jämtlands Gymnasieförbund utifrån revisionsplanen för 2011 genomfört en granskning av hur väl Jämtlands Gymnasieförbund lever upp till bestämmelserna i Kommunallagen gällande god ekonomisk hushållning. PwC konstaterar: Granskningen visar att förbundet har en väl utvecklad målstyrningsmodell som ger förutsättningar för en god styrning och uppföljning men att den kan utvecklas ytterligare. PwC lämnar i rapporten konkreta förslag till förbättringsåtgärder: Styrmodellen vid analyser och uppföljningar bör kopplas till begreppet god ekonomisk hushållning. Kopplingen mellan ekonomi och verksamhet kan tydliggöras och även kopplingen mellan resultatmålen och utvecklingsfokus. Uppföljningen av resultatmålen bör sammanfattas och förtydligas. De strategiska målen bör följas upp. Modell för att kunna fånga signaler och därmed vidta åtgärder under året bör utarbetas. De mål som inte är mätbara bör omprövas. Jämtlands Gymnasieförbund kommenterar i följande avsnitt respektive förslag Begreppet god ekonomisk hushållning I kommunallagen fastställs att all kommunal verksamhet ska bedrivas så att god ekonomisk hushållning uppnås. I praktiken innebär det att de flesta kommuner formulerat ekonomiska mål som innebär att verksamheten bör generera ett mindre överskott i syfte att kunna leva upp till lagens intentioner. När det gäller Jämtlands Gymnasieförbund så finns ej någon uttalad styrningsmässig ambition att generera ekonomiska överskott formulerad i förbundsordningen. Förbundet anser därför att begreppet god ekonomisk hushållning ska tolkas så att den budgettilldelning ägarkommunerna beslutat om ska räcka till för att bedriva en utbildningsverksamhet som både kostnads- och kvalitetsmässigt är bättre än om kommunerna drivit verksamheten i egen regi. Att generera ekonomiska överskott kan därmed sägas vara av underordnad betydelse i rela- 3 (5)

4 tion till uppdraget att generera största möjliga nytta för ägarkommunerna. Förbundets styrmodell bygger av den anledningen på att planera och följa upp verksamheten så att den kan leverera önskat resultat utan att uppvisa ekonomiska underskott Koppling mellan ekonomi och verksamhet PwC anser att det i samband med granskningen framkommit att det inte finns några tydliga kopplingar mellan verksamhetsmålen och de ekonomiska förutsättningarna. PwC noterar, helt riktigt, att målen för verksamheten kvarstår trots att förbundet under ett antal år av ägarkommunerna ålagts förhållandevis omfattande besparingar. Förbundet har tolkat detta förhållande som att ägarkommunerna ålagt förbundet att effektivisera verksamheten inom rådande eller minskade ekonomiska ramar, utan att minska ambitionsnivåerna. Förbundet kan konstatera att verksamheten sedan 2005 haft en kostnadsutveckling, med bibehållen måluppfyllelse, som avviker från annan jämförbar verksamhet i ägarkommunerna på ett positivt sätt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Förbundet kan utveckla och kommentera dessa förhållanden i framtida förvaltningsberättelser Uppföljning av resultatmål och utvecklingsfokus PwC pekar på ett viktigt utvecklingsområde i förbundets styrprocess, nämligen styrkedjans funktion och hållbarhet, där det finns brister i koppling mellan förbundets mål och verksamhetsstyrningen på områdes- och rektorsnivå. Utbildningsområdet är extra komplicerat vad gäller styrning och uppföljning, bland annat eftersom antalet nationella mål är mycket omfattande. Förbundets avser att göra en översyn av styrkedjans funktionalitet med anpassade åtgärder, inför kommande verksamhetsår Uppföljning av strategiska mål PwC påpekar att det saknas sammanfattande skrivningar om uppfyllelsen av de strategiska målen och menar att det borde göras, trots att dessa mål har övergripande formuleringar. Förbundets styrmodell innebär bland annat att de strategiska målen är nedbrutna i ett antal resultatmål. Förbundet bedömer även att det finns en slags sammanfattning av måluppfyllelsen i kapitel 1, förvaltningsberättelsen, i 2011 års årsredovisning. Den samlade bilden av resultatmålen uppföljning torde även kunna ge den effekt som PwC efterfrågar, även om bilden kan kompletteras. 4 (5)

5 Exempelvis har förbundet under senare år attraherat fler elever som är mantalsskrivna utanför länet tack vare utvecklingen av idrottsutbildningar, en effekt som inte klart framkommer i årsredovisningen Modell för att vidta åtgärder under året PwC pekar på att förbundet borde utarbeta en modell för att fånga upp signaler och vidta åtgärder under året. Den svenska gymnasieskolan i större städer är numera en marknad där flera aktörer konkurrerar om elever och därmed resurser till verksamheten. Elevernas val av utbildning avgör resurstilldelningen och planeringsförutsättningarna har försvårats under senare år på grund av att allt fler elever gör omval och/eller byter program inför eller efter det att utbildningen har startat. Systemet ställer därmed stora krav på flexibilitet och hörsamhet gentemot ständiga förändringar och nya planeringsförutsättningar. Förbundets ekonomiska resultat och medlemskommunernas gymnasiekostnader under senare år visar att förbundet årligen har klarat betydande omställningar och anpassat en offentlig verksamhet till en rådande marknad. Förbundet menar att det finns en modell för att fånga upp signaler och vidta åtgärder under året. Direktionen gör löpande bedömningar av antagningsläget under varje vårtermin, se kallelser och protokoll från de senaste åren, och förvaltningen gör utifrån det anpassningar av såväl organisation och budget Omprövning av ej mätbara mål Förbundets presidium och direktion gör en årlig översyn av målen för verksamheten med strävan om att målen ska formuleras på ett sådant sätt att resultat kan redovisas. Inför budgetåret 2013 planeras en mer omfattande översyn av verksamhetsplanen och budgeten, bland annat med hänsyn till förändringar i nationella och lokala styrdokument. 5 (5)