Jämtlands Gymnasieförbund

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jämtlands Gymnasieförbund"

Britta Bergqvist
för 5 år sedan
Visningar:

1 Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per Dnr Mikael Cederberg 1 (5)

2 Innehållsförteckning 1. Revisionsrapporten Allmänt Mål för god ekonomisk hushållning Dokumentation av rutiner för framtagande av delårsrapport Löpande avstämning av kundfordringar, leverantörsskulder och semesterlöneskuld Specifikationer för balansposternas storlek Programstöd för beräkning av semesterlöneskuld (5)

3 1. Revisionsrapporten 1.1. Allmänt De förtroendevalda revisorerna för Jämtlands Gymnasieförbund har med stöd av KPMG genomfört den årligt återkommande granskningen av förbundets delårsrapport. Revisorerna bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt följer kommunallag, kommunal redovisningslag, god redovisningssed, interna regelverk och instruktioner, samt fullmäktigebeslut. Förbundet svarar i denna skrivelse på de synpunkter revisionen för fram Mål för god ekonomisk hushållning Revisorerna bedömer att resultatet enligt delårsrapporten är förenligt med de finansiella målen, men att det finns en otydlighet vilka mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I delårsrapporten redovisar förbundet totalt 18 resultatmål, varav av fem är direkt knutna mot de krav och förväntningar som medlemskommunerna har lagt fast i förbundsordningen och ägardirektiven. De övriga målen är kopplade till de statliga styrdokument som reglerar de fyra olika skolformer som förbundet opererar inom: gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning samt grundskola. Resultatmålen för utbildningsverksamheten syftar till att styra utbildningsproduktionen mot en högre måluppfyllelse och är samtidigt direktionens verktyg för uppföljning och kontroll av resultatutvecklingen. De statliga inriktningsmålen för skolan - som för övrigt är närmast oöversiktliga i mängd - har alla karaktären av att endast hundraprocentig måluppfyllelse är gott nog. Detta bekräftas av innehållet i skolinspektionens bedömningar och beslut. Förbundet anser dock att mål bör vara realistiska att uppnå för att kunna ha en verkan, samt att måste utgå från ett resultatmässigt nuläge för att kunna mäta om förbättringar har skett. Under 2014 har det tekniska uppföljningssystemet för de mjuka målen, som utgår från elevernas synpunkter på sin utbildning, förändrats. På flertalet av utbildningsmålen går det därför inte att mäta om förbundet nått målen eller ej. 3 (5)

4 I det svenska skolsystemet saknas generellt korrelation mellan ekonomiska resurser och resultat. Huvudmän med låga kostnader kan ha goda resultat, samtidigt som andra med höga kostnader kan ha mindre bra resultat. Resultaten i form av betyg brister i nationell kvalitetssäkring, det sker ingen central rättning av nationella prov och variationerna mellan resultaten på nationella prov och kursbetyg är stora. Även resultaten vad gäller genomströmning har betydande osäkerhetsfaktorer, bland annat med hänsyn till huvudmännens förutsättningar vad gäller elevernas etniska och sociala bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Förbundet vill även notera att det på nationella indikatorer som specificerar om huruvida en huvudman driver en skolverksamhet med god ekonomisk hushållning eller ej. Förbundet anser dock att de förbättringar som gjorts vad gäller mål och uppföljning i förbundets mål- och resultatstyrning har gett en tydligare bild av måluppfyllelsen kring ekonomisk hushållning. Förbundets har redovisat att alla medlemskommuner har lägre gymnasiekostnader än genomsnittet för sina respektive kommungrupper, samtidigt som utbildningsresultaten är likvärdiga eller bättre än riket i genomsnitt. Mot bakgrund av ovanstående vore det önskvärt om revisionen ytterligare kan precisera hur man menar att förbundet kan bli tydligare i frågan om uppföljning av god ekonomisk hushållning Dokumentation av rutiner för framtagande av delårsrapport Revisorerna konstaterar att skriftliga anvisningar för framtagande av delårsrapporter ska upprättas. Förbundet delar revisionens uppfattning i frågan och avser att arbeta fram dokumenterade rutiner för delårsrapporter. 4 (5)

5 1.4. Löpande avstämning av kundfordringar, leverantörsskulder och semesterlöneskuld Specifikationer för balansposternas storlek Revisorerna utpekar att specifikationer som styrker balansposternas storlek saknas, samt att specifikationerna för periodiseringsposter behöver utvecklas för att möjliggöra kontroll. Förbundet delar revisionens uppfattning i frågan. I det pågående utvecklingsarbetet kring processen med framtagande av såväl del- som årsbokslut ingår de områden som påpekas av revisorerna Programstöd för beräkning av semesterlöneskuld Revisorerna påpekar att historiken kring semesterlöneskulden, samt i övrigt dokumentation som styrker jämförelser med föregående år förbättras. Även här delar förbundet revisorernas uppfattning och frågan har tagits upp med extern part för att lösa beräkningsproblematiken. 5 (5)

Relevanta dokument

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapporten Granskning av bokslut och årsredovisning 2013-12-31 Dnr 100-2013 Mikael Cederberg Kirsten Johnsson Innehållsförteckning 1. Revisionsrapporten... 3 1.1.