Kan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor?"

Transkript

1 Redovisning SJUKDOMSFÖREBYGGANDE UTVECKLINGSUPPDRAG JLL Kan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor? Vad behövs för att vi inom hälso- och sjukvården ska bli bättre på att hjälpa patienter till varaktig livsstilsförändring? Thomas Ljung leg läk, med dr, docent vetenskaplig handledare JLL adjungerad lektor folkhälsovetenskap MIUN

2 Kortversion: Kan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Ja, utan tvekan! Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor? Enorm! Vad behövs för att vi inom hälso- och sjukvården ska bli bättre på att hjälpa patienter till varaktig livsstilsförändring? Prova, utvärdera och utveckla metoder som hjälper patienten över gapet!

3 Livsstilen påverkar hälsan! vilket ju inte är någon nyhet

4 Those who think they have no time for bodily exercise will sooner or later have to find time for illness Edward Stanley

5 DEL II Alkoholberoende/-missbruk Artros Astma Benartärsjukdom Cancer Cystisk fibros Demens Depression Diabetes mellitus typ 1-diabetes Diabetes mellitus typ 2-diabetes Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hypertoni Kranskärlssjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Lipider Mag-tarmkanalens sjukdomar Metabola syndromet Multipel skleros Njursjukdom (kronisk) samt njurtransplantation Obesitas Osteoporos Parkinsons sjukdom Resttillstånd efter polio Reumatoid artrit Ryggbesvär (långvariga) Ryggmärgsskada Schizofreni Smärta Stress Stroke/slaganfall Yrsel och balansrubbningar Ångest

6

7 Man kan väl inte TVINGA folk?! Nej, det behövs inte. Många vill ha hjälp att förbättra sin livsstil. I Jämtland vill 77% öka sin fysiska aktivitet, av dessa önskar personer stöd i denna livsstilsförändring.

8 Kroppsvikt & bukfetma Blodfetter FYSISK AKTIVITET /MOTION Blodtryck Glukos- & insulinomsättning o s v Stress & depression

9 Övervikt i medelåldern ökar risken för demens Dagens Nyheter, Anna Bratt, Några kilon för mycket redan i medelåldern ökar risken för demens senare i livet. Bäst klarar de sig som är normalviktiga, visar en ny stor studie gjord på svenska tvillingar. Vi visste sedan tidigare att fetma i medelåldern påverkar demensrisken. Vår studie visar att även överviktiga har förhöjd risk. Men glädjande nog går det att påverka genom en sund livsstil, säger Laura Fratiglioni, professor vid Karolinska institutet. En normalviktig 50-åring, som beräknas leva i ytterligare 40 år, löper 30 procents risk att bli dement under sin livstid. Med normalvikt menas ett kroppsmasseindex (BMI) mellan 20 och 25. Den som är överviktig eller fet har 80 procent högre risk än normalviktiga att drabbas av demens, Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens på äldre dagar.

10 Övervikt och demens forts. Redan i dag är omkring svenskar dementa. Med ökande livslängd kommer andelen demenssjuka att öka. Om vi inte gör något åt övervikten i samhället kommer vi att få se ännu fler drabbade i framtiden. Många överviktiga har hjärtkärlsjukdomar som högt blodtryck och åderförkalkning. Det är enligt forskarna en viktig förklaring till den ökade demensrisken.

11 Det är inte kosmetiska konsekvenser vi pratar om Läkemedelsboken , kapitlet Övervikt och fetma Jarl Torgerson, Carl-Erik Flodmark, Per Andrén Fetmans konsekvenser Listan över fetmans konsekvenser kan göras lång och innehåller många allvarliga sjukdomar och tillstånd såsom insulinresistens, hypertoni, typ 2-diabetes, hyperlipidemi och ateroskleros med stora konsekvenser för liv och hälsa. Fetman ger också en hel del andra hälsoproblem såsom gallsten, leversteatos, astma och snarkningsproblem med sömnapné. Fetma ökar risken för en lång rad cancersjukdomar såsom cancer i livmoder, äggstockar, bröst och prostata, matstrupe, tjocktarm, njurar, gallblåsa, lever och bukspottkörtel. Mekaniska problem som artros är nära kopplade till graden av fetma och kan ge betydande handikapp. Fetma är associerad med polycystiskt ovariesyndrom (PCO), infertilitet och graviditetskomplikationer.

12 Kniven eller gaffeln? Andelen feta (BMI > 30) har ökat med ca 50% under de senaste 25 åren (Rössner S. FYSS 2008, Kapitel 35 Obesitas, ) Samtliga data pekar på att barnfetma nu i början på 2000-talet är 4 5 gånger vanligare än på 1980-talet. (Staffan Mårild m fl Läkemedelsboken , sid 193) Ska hälso- och sjukvården operera flera eller erbjuda andra metoder som hjälper till varaktig livsstilsförändring?

13 Antalet obesitasoperationer per år under Källor: PAR (Socialstyrelsens patientregister); SOReg (Scandinavian Obesity Surgery Registry). Läkartidningen 2011 nr 49 Accelererande utveckling av obesitaskirurgi i Sverige Ingmar Näslund

14 Potential Beräkningar och studieresultat Hur mycket friskare skulle vi egentligen bli, om vi hade hälsosamma levnadsvanor? Det finns en del beräkningar, och en del faktiska resultat

15 I vilken utsträckning påverkas dessa sjukdomar av livsstilen? Percentage of colon cancer, stroke, coronary heart disease, and type 2 diabetes that is potentially preventable by life-style modifications? Hur mycket tror ni?

16 Figure 1 Percentage of colon cancer, stroke, coronary heart disease, and type 2 diabetes that is potentially preventable by life-style modifications. W C Willett Science 2002;296: Published by AAAS

17 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 Under rubriken Prevention skriver man: Hälso- och sjukvården behöver lägga betydligt större kraft på primärpreventiva åtgärder om man påtagligt vill minska insjuknande och död i hjärtinfarkt. Prevention av kranskärlssjukdom innebär åtgärder som syftar till att förhindra eller uppskjuta insjuknande hos friska individer (primärprevention), tidig upptäckt av riskfaktorer för kranskärlssjukdom eller åtgärder för att förebygga återinsjuknande eller komplikationer till kranskärlssjukdom (sekundärprevention). Behandling och sekundärprevention är i betydligt större utsträckning utnyttjad i sjukvården. Däremot utnyttjas inte potentialen för primärprevention fullt ut. 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt är väl kända och kan förklaras av levnadsvanor (rökning, matvanor, fysisk inaktivitet och alkoholvanor), psykosocial påverkan och biologiska riskfaktorer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning och diabetes). Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor.

18 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. Hälso- och sjukvården behöver lägga betydligt större kraft på primärpreventiva åtgärder om man påtagligt vill minska insjuknande och död i hjärtinfarkt.

19 Diabetiker löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, kan riskfaktorerna påverkas med ändrad livsstil? Diabetes Care May;34(5): Effects of Exercise on Cardiovascular Risk Factors in Type 2 Diabetes: A meta-analysis. Chudyk A, Petrella RJ. Abstract OBJECTIVE Exercise is a cornerstone of diabetes management and the prevention of incident diabetes. However, the impact of the mode of exercise on cardiovascular (CV) risk factors in type 2 diabetes is unclear. RESEARCH DESIGN AND METHODS We conducted a systematic review of the literature between 1970 and October 2009 in representative databases for the effect of aerobic or resistance exercise training on clinical markers of CV risk, including glycemic control, dyslipidemia, blood pressure, and body composition in patients with type 2 diabetes. RESULTS Of 645 articles retrieved, 34 met our inclusion criteria; most investigated aerobic exercise alone, and 10 reported combined exercise training. Aerobic alone or combined with resistance training (RT) significantly improved HbA(1c) -0.6 and -0.67%, respectively (95% CI to and to -0.40, respectively), systolic blood pressure (SBP) and mmhg, respectively (95% CI to and to -0.24, respectively), and triglycerides -0.3 mmol/l (95% CI to and to -0.02, respectively). Waist circumference was significantly improved -3.1 cm (95% CI to -1.2) with combined aerobic and resistance exercise, although fewer studies and more heterogeneity of the responses were observed in the latter two markers. Resistance exercise alone or combined with any other form of exercise was not found to have any significant effect on CV markers. CONCLUSIONS Aerobic exercise alone or combined with RT improves glycemic control, SBP, triglycerides, and waist circumference. The impact of resistance exercise alone on CV risk markers in type 2 diabetes remains unclear.

20 Diabetes Care May;34(5): Effects of Exercise on Cardiovascular Risk Factors in Type 2 Diabetes: A meta-analysis. Chudyk A, Petrella RJ. CONCLUSIONS Aerobic exercise alone or combined with RT improves glycemic control, SBP, triglycerides, and waist circumference.

21 Man kan alltså påverka riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom hos personer med typ 2-diabetes! Men hur är det med själva risken att utveckla diabetes?!

22 Hur mycket kan livsstilsinterventioner minska risken för typ 2-diabetes? 1. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka P, Keinänen-Kiukaanniemi S, Laakso M, Louheranta A, Rastas M, Salminen V, Uusitupa M. N Engl J Med 344: , Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. The Diabetes Prevention Program Research Group. N Engl J Med 346: , 2002 Kan vi få ett bud?

23 58% (!)

24 58% (!) The Finnish Diabetes Prevention Study (DPS) was one of the first controlled, randomized studies to show that type 2 diabetes is preventable with lifestyle intervention. [1] The risk of diabetes was reduced by 58% in the intensive lifestyle intervention group compared with the control group. These results have been reproduced by the Diabetes Prevention Program (DPP), in which lifestyle intervention, with a similar 58% risk reduction, was superior to the metformin treatment. [2]

25 Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne- Parikka P, Keinänen-Kiukaanniemi S, Laakso M, Louheranta A, Rastas M, Salminen V, Uusitupa M. N Engl J Med 344: , 2001 DPS lite mera i detalj KONTROLLGRUPP Generell information om kost och motion vid baseline och vid varje årligt besök 523 personer med nedsatt glukostolerans INTERVENTIONSGRUPP Målformulering, tätt återkommande individuellt avpassade råd om kost och motion samt ledarledd fysträning

26 Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne- Parikka P, Keinänen-Kiukaanniemi S, Laakso M, Louheranta A, Rastas M, Salminen V, Uusitupa M. N Engl J Med 344: , 2001 DPS lite mera i detalj forts Efter fyra år var den kumulativa incidensen av diabetes 11% (95% CI 6-15%) i interventionsgruppen och 23% (95% CI 17-29%) i kontrollgruppen. Tydligt dos-respons-förhållande ; de som hade nått flest målvärden hade minst risk för diabetes Viktreduktion Minskat fettintag Minskat intag mättat fett Ökat fiberintag Ökad fysisk aktivitet Dropout 40 personer (8%); 23 i interventionsgruppen och 17 i kontrollgruppen.

27 Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne- Parikka P, Keinänen-Kiukaanniemi S, Laakso M, Louheranta A, Rastas M, Salminen V, Uusitupa M. N Engl J Med 344: , 2001 DPS lite mera i detalj forts It is commonly argued that it is difficult to change the lifestyle of obese and sedentary people, but such pessimism may not be justified. The reasonably low dropout rate in our study also indicates that subjects with impaired glucose tolerance are willing and able to participate in a demanding intervention program if it is made available to them.

28 Tvärtemot vad man kan tro - många människor vill ändra sin livsstil willing and able to participate in a demanding intervention program if it is made available to them. I vilken utsträckning bidrar hälso- och sjukvården idag till att göra verkningsfulla insatser available?

29 Det kanske skulle löna sig även ekonomiskt att försöka minska inflödet istället för att bara ösa den läckande båten? Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och Pia Johansson sjukvården Möjliga scenario Slutversion Karolinska Institutet, Inst folkhälsovetenskap Inna Feldman Landstinget i Uppsala län

30 Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården Möjliga scenario Pia Johansson, Inna Feldman 2012 I denna rapport beskrivs modellen Riskfaktorer, hälsa och samhällskostnader (RHS), som i nuvarande version skattar förändringar i nya sjukdomsfall och relaterade hälso och sjukvårdskostnader i 10 folksjukdomar på fem års sikt utifrån fyra vanliga riskfaktorer för sjukdom: kraftig övervikt (BMI över 30), daglig tobaksrökning, fysisk inaktivitet och riskkonsumtion av alkohol.

31 Fyra riskfaktorers påverkan på tio folksjukdomar Fetma BMI>30 Daglig rökning Fysisk inaktivitet Riskkons. alkohol Diabetes X X X IHD X X X Stroke X X X Kolonca. X X X X Lungca. X Bröstca. X X Prostataca. X X KOL X X Depression X X X X Höftfraktur X X X

32 Förekomsten av fyra riskfaktorer: kraftig övervikt (BMI över 30), daglig tobaksrökning, fysisk inaktivitet (mindre än 2 timmar/veckan), riskkonsumtion av alkohol (AUDIT högre än 8 för män och 6 för kvinnor) Befolkningens levnadsvanor i två landsting: Uppsala län (hög utbildningsnivå, låg riskfaktorförekomst) och Sörmland (låg utbildningsnivå, högre riskfaktor förekomst) Två scenarios: Nuvarande förekomst av riskfaktorerna och en förbättring (minskning av riskfaktorförekomsten med en procentenhet) bland befolkningen i de två landstingen Scenarierna beskriver utvecklingen i hälso och sjukvårdskostnader och antal nyinsjuknande personer på fem års sikt i 10 viktiga sjukdomsgrupper

33 Vi jobbar med siffror för Jämtland

34 Mera verkstad! Om nu så många sjukdomar, såväl kroppsliga som själsliga, påverkas av levnadsvanorna OCH den sjukdomsförebyggande potentialen av hälsosam livsstil är så enorm

35 Hur kan vi inom hälso- och sjukvården bli bättre på att hjälpa människor som vill gå från knowing till doing?

36

37 Dagens medicin Patienter fick inte råd om livsstil trots risk för hjärt-kärlsjukdom Forskare har tittat närmare på förebyggande av hjärtkärlsjukdom, i en tvärsnittsstudie på primärvårdspatienter i Sverige och 11 andra länder i Europa. Patienterna bedömdes ha varierande risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Samtliga var 50 år eller äldre och hade minst en av de stora riskfaktorerna rökning, högt blodtryck, fetma, höga blodfetter eller typ 2- diabetes Det visade sig att många patienter inte fått råd om livsstilsförändringar Joep Perk, professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitet i Kalmar, har samordnat den svenska delen av studien, där runt 600 patienter ingick. Studien visar att det finns stort utrymme för förbättringar. En orsak till resultaten kan vara att läkarutbildningarna under många år har satt för lite fokus på livsstilsfrågor. Däremot får läkare nästan dagligen reklam från läkemedelsbranschen

38 Är det så illa?! Joep Perk, professor i hälsovetenskap: Studien visar att det finns stort utrymme för förbättringar. En orsak till resultaten kan vara att läkarutbildningarna under många år har satt för lite fokus på livsstilsfrågor. Däremot får läkare nästan dagligen reklam från läkemedelsbranschen

39 eller ligger problemet inte hos läkarna? Läkartidningen nr 8, 2013 Starkt stöd bland läkare för att arbeta sjukdomsförebyggande Iréne Nilsson Carlsson, projektledare vid Socialstyrelsen, ansvarig för att stödja införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Riitta Sorsa, utredare vid Socialstyrelsen, ansvarig för attitydmätningen Det sjukdomsförebyggande arbetet är viktigt, anser flertalet läkare och sjuksköterskor. Men Socialstyrelsens riktlinjer på området är otillräckligt kända, och landstingen behöver göra mer, t ex i form av vårdprogram.

40 Starkt stöd bland läkare för att arbeta sjukdomsförebyggande Iréne Nilsson Carlsson, Riitta Sorsa, LT nr 8, 2013 forts. För att det sjukdomsförebyggande arbetet ska bli en naturlig del av hälso- och sjukvården behövs tydliga uppdrag och väl fungerande rutiner som är kända av personalen och som tillämpas i praktiken. Vi har frågat dem som arbetar i vården om det finns rutiner inom deras verksamheter. Svaren visar att det uppenbart återstår för landstingen att ta fram och förankra rutiner.

41 Vårdprogram och rutiner?! Det är väl bara att använda de metoder som beskrivs i nationella riktlinjerna?!

42 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Socialstyrelsen Sidan 1: I dessa nationella riktlinjer ger Socialstyrelsen rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Sidan 7: Grunden för merparten av alla åtgärder i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är någon form av rådgivning eller samtal. Åtgärderna har delats upp i tre övergripande nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal.

43 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Socialstyrelsen Sidan 107: Socialstyrelsen har inte tagit ställning till specifika teorier, eftersom det vetenskapliga underlaget generellt sett inte är tillräckligt omfattande. En åtgärd kan bygga på och inkludera en eller flera komponenter från en eller flera teorier. Följande teorier och metoder har beskrivits i det vetenskapliga underlaget: Social learning theory och social cognitive theory Health belief model Theory of planned behavior Stages of change och transtheoretical model Motiverande samtal (MI) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Kombinerade, multifacetterade ansatser

44 Som för annan medicinsk behandling gäller även vid förebyggande åtgärder att insatsen har tillräcklig kvalitet och omfattning för att ge avsedd effekt. Man måste så att säga komma över tröskeln, annars når man inte fram. Exempelvis Björknässtudien: STANDARDVÅRD (kontrollgrupp) Informationsträff om kost, motion och hälsa. Medelålders kvinnor och män med övervikt/fetma, högt blodtryck eller diabetes (hög risk för hjärtkärl-sjukdomar) STANDARDVÅRD plus INTERVENTION bestående av sjukgymnastledda träningspass och kostrådgivning av dietist under tre månader följt av 12 st motivationsstärkande gruppmöten under tre år.

45 Björknässtudien: Färre läkarbesök i primärvården randomiserad studie av intensiv livsstilsintervention Jonas Österlind, Margareta K Eriksson, Claes-Göran Östensson, Mats Eliasson Läkartidningen nr 15, 2010 SLUTSATSER Ett livsstilsförändrande program för bättre kost och ökad fysisk aktivitet genomfört med enkla medel inom primärvården minskade inte bara en rad riskfaktorer utan även vårdutnyttjandet. Andelen besök hos primärvårdsläkaren var under de tre första åren 21 procent lägre än i kontrollgruppen.

46 Många patienter vet vad de borde göra många patienter har viljan det är nog inte flera goda råd som behövs det som behövs är fungerande metoder som hjälper patienten över gapet! KNOWING GAP DOING

47 Metodutveckling behövs! Långsiktig livsstilsförändring är komplicerat och kräver omfattande stöd. I dagsläget har vi bristande kunskaper om hur vi i hälso- och sjukvården ska hjälpa människor som vill gå från knowing till doing.

48 ett sätt att minska denna kunskapsbrist Vi ska höra exempel på hur man kan arbeta sjukdomsförebyggande i primärvården. Vilken insats har man gjort? Hur har man mätt effekterna av insatsen? Vilka är resultaten? I vilken mån bidrar detta till ökad kunskap om hur vi bör arbeta sjukdomsförebyggande?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne I Skåne svarar cykeln för 17% av alla resor och 3,3% av persontransporterna I Sverige 12% av alla resor och 2% av persontransportarbetet

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Inspirationsfilm HFS matvanor

Inspirationsfilm HFS matvanor Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg

Läs mer

Tema övervikt 26-27 januari 2016

Tema övervikt 26-27 januari 2016 Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept Värmland Folkhälsa & Samhällsmedicin Uppdrag dels att stärka och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i landstinget dels att tillsammans med andra aktörer i Värmland

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Primär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor

Primär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor Primär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor Kunskapsstöd för fysioterapeuter inom primärvården www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni 2016 Fysioterapeuterna Grafisk form:

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Tema övervikt 18 maj 2016. Laslo Erdes. laslo.erdes@vgregion.se. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås

Tema övervikt 18 maj 2016. Laslo Erdes. laslo.erdes@vgregion.se. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Tema övervikt 18 maj 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Överviktens evolution Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes typ 2 blodfettsrubbningar

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot fetma

Förebyggande åtgärder mot fetma Sammanfattning och slutsatser Förebyggande åtgärder mot fetma En systematisk litteraturöversikt November 2004 Uppdatering av kapitlen om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport Fetma problem och åtgärder,

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013

Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013 Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 13 Eva Lindberg, professor Sömn- och Andningscentrum Akademiska sjukhuset Uppsala FETMA Hypertoni

Läs mer

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?

Läs mer

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

PREVENTION VID RISK FÖR DIAGNOSEN METABOLT SYNDROM

PREVENTION VID RISK FÖR DIAGNOSEN METABOLT SYNDROM Hälsa och samhälle PREVENTION VID RISK FÖR DIAGNOSEN METABOLT SYNDROM EN LITTERATURSTUDIE OM EFFEKTER AV LIVSSTILSFÖRÄNDRANDE PREVENTION MARIA HOLMGREN ÅSA NORDSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Definitioner. Allmänt om fysisk aktivitet. Barn och ungdomars utveckling

Definitioner. Allmänt om fysisk aktivitet. Barn och ungdomars utveckling Barn och ungdomars utveckling Dan Andersson Definitioner Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas Motion = medveten fysisk aktivitet med viss avsikt Träning = en mer

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna

Läs mer