BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEKETS LÄSSTIMULERANDE ARBETE Ett aktionsforskningsinspirerat projekt
|
|
- Johanna Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEKETS LÄSSTIMULERANDE ARBETE Ett aktionsforskningsinspirerat projekt Christina Pettersson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ 2011
2 Innehåll 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Förutsättningar Mitt biblioteks utvecklingshistoria Process Problemområde Frågeställning Verktyg Aktion Resultat Reflektion Referenser Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Traditionellt kommer ofta förändring uppifrån. Ledning, forskare, politiker tar beslut för förändringar av en verksamhet de inte är direkt delaktiga i. För dem som arbetar på golvet kan 2
3 dessa förändringar verka både felaktiga och obegripliga. Praktik och teori krockar på ett sätt som missgynnar en positiv förändring. Aktionsforskningen syftar till en förändring där praktiker och teoretiker samarbetar. Båda bidrar med sin specifika kunskap. Aktionsforskning kopplar samman praktik och teori för att åstadkomma en positiv förändring av praktiken samtidigt som man teoretiskt reflekterar och analyserar praktiken. Aktionsforskningen börjar i en konkret praktik t ex bibliotekariens praktiska arbete. I samarbete med en forskare startar sedan arbetet med att man studerar praktiken utifrån ett teoretiskt perspektiv och ställer sig frågor utifrån den. Sedan är det dags för handling. Denna följs och dokumenteras t ex genom dagboksanteckningar eller observation. Dessa båda verktyg, dagbok och observation, ger sedan grund för en analys av praktiken. Utifrån detta kan sedan praktiker och forskare tillsammans söka vägar till förbättring av den aktuella praktiken. Rönnerman (2004) menar att samarbetet mellan praktiker och forskare är fruktbart. Mötet mellan teori och praktik, allmänna och specifika kunskaper kan leda till nya upptäckter som för arbetet framåt. Ofta skapar aktionsforskningen en positiv spiral - när man reflekterar över sin praktik föds nya idéer som leder till förändring av praktiken, reflektion över den nya praktiken leder till nya idéer och så vidare. Intressant är också det demokratiska och emancipatoriska perspektivet av aktionsforskning. Praktikern får möjlighet att själv se på sitt arbete och förändra det. Aktionsforskningens arbetssätt där man aktivt får delta i och bidra till positiva förändringar av den egna praktiken ger möjlighet till en reell delaktighet som skapar kompetenta medarbetare. Hansson (2003) hänvisar till Edmund Dahlström som efterfrågade en utveckling av ett demokratiskt samarbete mellan forskare och praktiker, där bådas erfarenhet och kunskap tas till vara. 2. Förutsättningar Lilla Edets bibliotek ligger mitt i samhället. Bussen stannar precis utanför. Två skolor och flera förskolor har gångavstånd hit. De skolor och förskolor som inte har gångavstånd har möjlighet att få nya böcker en gång i månaden genom en tjänst biblioteket erbjuder Biblioteket kommer. Lärarna kan ringa eller maila oss och beställa böcker till klassen/grupperna. Denna tjänst har vi erbjudit sedan hösten 2003, den har skapat ett fungerande samarbete och goda kontakter med pedagoger i kommunen. 3. Mitt biblioteks utvecklingshistoria Lilla Edet har vuxit fram som en bruksort men räknas numer till förortskommunerna. Här finns ingen stark tradition att gå till biblioteket eller att läsa böcker. 3
4 Det första publika biblioteket i Lilla Edet öppnades Det var ett sockenbibliotek speciellt startat för att skolbarnen skulle kunna låna och läsa böcker. Initiativet kom från en av prästerna i socknen. När han slutade blev det en svacka i verksamheten. Men i början av 1900-talet tog biblioteksverksamheten ny fart, fortfarande med samma inriktning böcker till skolbarn öppnades nybyggt bibliotek vid skolan, ett integrerat skol/folkbibliotek delades dessa upp i ett skol- och ett folkbibliotek. Sedan dess har här funnits en barnbibliotekarietjänst. Barns och ungdomars läsning som ett centralt arbetsfält för biblioteket löper som en röd tråd genom Lilla Edets biblioteks historia från det första sockenbiblioteket fram till idag. Förutsättningarna har skiftat men målet är fortfarande detsamma biblioteket stimulerar och främjar barn och ungdomars läsning genom god tillgång på böcker. 4.Process 4.1 Problemområde Efter första kurstillfället var det dags att börja fundera på vad i vårt bibliotek som kunde förbättras. Naturligtvis finns hur mycket som helst som vi kan göra bättre men jag började med att titta på kommunens och bibliotekets hemsida. Här fanns ingenting, förutom några länkar, som var direkt riktade till barn. Jag hade hört att flera bibliotek använde bloggar som redskap för boktips. Att skapa, skaffa material och underhålla en sådan blogg verkade vara en genomförbar och lagom avgränsad uppgift för kursen och förarbetet kunde starta. Inriktningen på aktionen fastställdes till att skapa en blogg med boktips, skrivna av barn, för barn. Ett viktigt syfte i detta är öka barnens delaktighet i det lässtimulerande arbetet för att öka deras läslust. 4.2 Frågeställning Vad händer när barn görs delaktiga i bibliotekets lässtimulerande arbete? 4.3 Verktyg De verktyg man brukar använda inom aktionsforskning är: eget skrivande, observation och handledning. Det egna skrivandet kan ske med hjälp av en dagbok där man skriver ner vad man gör men också reflekterar kring det. Rönnerman (2004) talar om praktisk reflektion, diskuterande reflektion och teoretisk reflektion inom aktionsforskningen. Dagboksskrivande kan verka överflödigt till en början men snart ser man att det verkligen händer något när det man gjort och tänkt kommer på pränt. Skrivandet skapar en positiv och kreativ distans till praktiken. 4
5 Observation av praktiken kan ske på olika sätt, bland annat genom samtal/intervjuer. Man kan också be en kollega observera när man själv utför ett arbete. Handledning sker ofta så att en forskare eller annan person som är knuten till högskola/universitet handleder gruppen av praktiker. Man har regelbundna träffar med denna handledare som med hjälp av sin kunskap genom samtal och föreläsningar leder utvecklingsarbetet vidare. Det är intressant att se hur logg kombinerat med aktion och handledning ger upphov till nya tankar och idéer. Det som till en början verkade svårt och oklart tydliggörs under processen med hjälp av de tre verktygen. Rönnerman (2004) menar att dagboksskrivande kan leda till självinsikt kring den egna praktiken. Dialogen med forskare och kollegor i handledningen skapar en kollektiv kunskap. Dokumentationen hjälper till att anknyta till teorier och andra studier. Dagboken har varit mitt primära verktyg under processen och den har kompletterats med handledning. När det gäller observation var det svårt att hitta en naturlig situation att observera under arbetets början. Längre fram när boktipsbloggen varit igång en tid blir det intressant att observera hur barnen tänker och skriver kring böcker. Vad är det som gör att man vill läsa en bok? Vad är viktigt att ha med när man boktipsar? 4.4 Aktion I en av de andra kommunerna som deltar i kursen har man en blogg, Bokdraken, som fungerar som boktips för barn i kommunens skolor. Jag tittade på den och en rad andra liknande boktipsbloggar för att få idéer och inspiration för vår egen. Jag skapade också en egen blogg för att kunna testa mig fram och på så sätt vara redo när bibliotekets blogg skulle sjösättas. I förberedelserna var det också viktigt att skapa utrymme så att barnen skulle kunna vara delaktiga i bloggens uppbyggnad och innehåll. De ska själva välja vilken bok de vill läsa och skriva om. De bestämmer vad bloggen ska heta. Min förhoppning är att barnen ska uppleva att det är deras blogg även om jag lägger in boktipsen på bloggen. Det är viktigt att de ska känna igen sig och vara delaktiga i arbetet. Bloggen ska ge tips på böcker som de är intresserade av. När man som vuxen vill göra något bra för barn är det lätt, trots alla goda intentioner, att det blir på den vuxnes villkor med ett uppfostrande ovanifrånperspektiv. Bloggens innehåll är beroende av vad barnen läser men barnbokskatalogen och bokjuryn fungerar som inspiration ute i klasserna. Efter några inledande samtal med webbansvarig i kommunen om bland annat kommunens policy kring publicering i sociala medier tog jag kontakt via mail med några lärare i år 1-3 som jag sedan tidigare samarbetar med. I mailet ställde jag följande frågor: Hur brukar ni göra när barnen läst böcker? Skriver de recensioner? Har ni någon mall för det? (annars gör jag gärna en i samråd med er o barnen) Jag gissar att det är bra om det inte är för avancerat utan att alla känner att de kan skriva om en bok de läst. 5
6 Lärarnas svar var positiva, de ville gärna samarbeta med biblioteket kring detta. I svaren beskriver de arbetet med böcker i klassen bland annat så här: Våra elever har fått en läslogg att skriva i där de får tycka till om böckerna. Vi kan ju titta på den tillsammans när du kommer. År 3 har en månadsbok i läxa och med den får de i uppgift att skriva en recension efter en given mall. När du kommer hit vill vi gärna ha med år 2 för de gör oftast arbeten ihop med år 3. Vi har ju bara en klass här F-3 och det blir lite speciella upplägg med små grupper hit och dit. Vi känner att år 2 är redo för att hänga med år 3 i läsupplevelser och prat därom. Efter klartecken från lärarna bokade vi in besök i de tre klasserna. Gemensamt för besöken i klasserna var att både lärare och elever var förberedda på att jag skulle komma. Lärarna hade varit noga med att informera barnen om besöket. I någon av klasserna hade den hunnit fundera på namnförslag till bloggen, de andra klasserna började fundera på namn efter att jag varit i klassen. Besöken i klasserna gick till så här: Jag presenterade Bokjuryn i alla tre klasserna och lämnade katalog, bokmärken och affisch till klassen. De har redan tittat lite på bokjuryn så detta blev mer som en påminnelse och uppdatering. Jag berättade om hur jag tänkt kring bloggen att de skulle skriva om böcker de läst och att det skulle publiceras på en blogg. Jag avslutade med att bokprata om några böcker utkomna 2010 så att de skulle kunna rösta i bokjuryn och skriva i bloggen. Skola 1 Vad hände: De här barnen känner jag ganska väl. Vi är inne på 3:e terminen med regelbundna bokprat. Jag började med att berätta om hur jag tänkt mig boktipsbloggen. De berättade att de redan skriver om böcker de läst och att det vore kul med boktips på internet. Jag bad dem att fundera på vad bloggen ska heta. De föreslog att de skulle skriva och rita och sedan skicka över förslagen till mig, men de lade fram förslag redan i klassrummet. De var inne på att ha ett namn som beskriver hur man kan resa i tid o rum när man läser. Barnen i klassen är aktiva. De kompletterar gärna det jag säger med egna funderingar och associationer. De är vana att tala om upplevelser och känslor och delar gärna dem med mig också. Skola 2 Vad hände Skolan är en mindre byskola. År 0-3 jobbar mycket tillsammans men den här morgonen fick jag träffa 2-3:orna. Den här klassen har jag inte träffat förut men lärarna arbetar mycket med skönlitteratur. De beställer böcker varje månad genom vår tjänst Biblioteket kommer. Barnen är vana läsare och har många egna önskemål på nya böcker de vill läsa. 6
7 De har inte börjat fundera på namnförslag men kör igång med det nu. De använder en Läsdagbok från Studentlitteratur där man skriver in titel, författare, datum och hur många sidor det är i boken. Det finns även utrymme för att kommentera vad som var bra med boken och vad som skulle kunna vara bättre. Längst ner på sidan sätter man betyg på boken med hjälp av stjärnor att fylla i. Barnen gillar Läsdagboken och framför allt möjligheten till betygsättning med stjärnor. Skola 3 Vad hände Den här klassen är vana läsare. Under bokpratet blev det en intressant diskussion. Vi kom in på hur mycket i barns liv som är på vuxnas villkor. Att barn har det bra när de vuxna är schyssta och bryr sig, och att det blir jobbigt med vuxna som är orättvisa eller väljer att blunda när barn råkar illa ut. Här gavs många exempel bland annat ur böckerna/filmerna om Harry Potter. De blev väldigt sugna på de nya böcker jag hade med mig och ville köra igång att läsa direkt. De hade funderat på namnförslag till bloggen och skrivit ner det på lappar som jag fick med mig. De har skrivit om böcker de läst tidigare så att skriva boktips är inget nytt. De hade ingen särskild mall för detta. Vad kände/tänkte jag Här följer en sammanfattning av dagboksanteckningar kring mina tankar efter de tre besöken ute i klasserna. Fantastiskt att få ta del av barnens tankar. I en av klasserna är de vana att tala om sina tankar och känslor och inte rädda för att gå på djupet inför klassen. Det blev ett stimulerande möte med positiv respons. Att köra igång en ny uppgift blir lättare efter ett sådant möte. Det är ett privilegium att få arbeta tillsammans med barn. De är raka utan att vara värderande. De tänker ofta mer fritt än vad jag som vuxen gör. Under de snart 9 år jag arbetat som barnbibliotekarie har mina uppgifter utvecklats eller förändrats kontinuerligt. Barnens sätt att vara och möta mig i mitt arbete är en starkt bidragande faktor till den utvecklingen. Funderade kring om vi ska ha en gemensam mall för boktipsen eller inte. Det där med att ge en bok stjärnor utifrån vad man tycker om den ska i alla fall vara med. Slogs återigen av hur kloka barn är. Diskussionen om hur orättvist barn ibland blir behandlade var jätteintressant. De är klarsynta och sätter ofta fingret på det som är centralt. I alla tre klasserna har eleverna varit väldigt öppna trots att inte alla känner mig så väl. Jag gissar att det delvis handlar om att de känner sig hemma i sitt eget klassrum tillsammans med sin lärare som de känner väl. 7
8 5. Resultat Vi fick in många bra namnförslag till bloggen och fastnade till slut för Boktankarna. Bloggen är klar och uppdateras kontinuerligt med nya boktips. Det blev inte jag utan en vikarie som jobbat mycket med bloggar förut som gjorde grundarbetet till bloggen. När det var gjort har vi båda delat på att skriva in boktipsen. Vi har använt oss av etiketter för att det ska bli lätt att hitta böcker inom olika genrer och svårighetsgrader. Vi lägger också till tips på liknande böcker. Alla boktips är länkade till bibliotekets katalog. De tre klasser som var med från början fortsätter att lämna in bokrecensioner både i skrift och bild. Fler klasser har kommit till, så nu skrivs boktipsen av barn i år 1-6. Både lärare och elever är intresserade av att medverka till fler boktips. Jag har vid flera tillfällen informerat om bloggen för barn som kommit till biblioteket och frågat dem om de vill bidra med boktips. De har blivit lite överraskade men glada över att bli tillfrågade, så förhoppningsvis kommer det att komma in boktips inte bara via skolan utan också från barnens fritidsläsning. Kursen har stimulerat tänket kring hur man arbetar för att biblioteket ska bli så bra som möjligt ur barnens perspektiv. Vi har funderat lite mer systematiskt kring vilka referensfrågor vi får av barn och skapat nya hyllplaceringar utifrån det sport, klassiker. Resultatet har gynnat både lånande barn och bibliotekspersonal genom att det blivit lättare att hitta flera böcker inom en särskild genre. Tidigare blev det mycket tidsödande letande ute i hyllorna. Nu kan vi visa barnen hyllan och de kan själva välja bland flera böcker. Arbetet med bloggen har också lett till att vi sett ett behov av en liknande boktipsblogg för tonåringar. Under hösten kommer vi att ha ett book-crossingprojekt där vi gör en blogg med de böcker som ingår i projektet. Under besöken ute i klasserna har vi haft samtal om hur man kan tänka, prata och skriva om det man läst. Känner man igen sig i boken? Kan man hitta sig själv eller människor man känner i boken? Först förstod de inte riktigt vad jag menade men när jag exemplifierade med Nalle Puh och hans vänner och deras olika karaktärer så visade det sig att de ofta känner igen sig själva eller andra i böcker de läser. Jag vill följa upp arbetet och se vad som händer på längre sikt när barnen får möjlighet att arbeta med böcker. Vad sker i deras utveckling när det gäller att läsa, skriva om och samtala om böcker? Jag kan se många vinster arbetet med bokbloggen. Genom att ge barnen möjlighet att samtala och/eller skriva om böcker de läst kan de förutom att utveckla sitt språk, sin läs- och skrivförmåga också utvecklas som personer. 8
9 6. Reflektion En av drivkrafterna i mitt arbete är vikten av att barn ges möjlighet att tillägna sig språket. Harry Martinson beskriver allvaret i att äga eller att inte äga ett språk i Paradisdikter: Allting får namn av sitt hem, tinget får hem i sitt namn. Paret i paradis paras. Famn söker alltid en famn. Språket är hav, det är skepp. Ord äger vidd och når hamn. Ordet om tinget får grepp. Språket är lyckligt av namn. Språket är lustgård och grav, glömskan kan grönska som gräs. Stavaren stavar till stav, nästan din bor på ett näs. Språket är lyckligt i sig språket i paradis parar sig lyckligt med dig. Språket är paradisgräs betat av salig hjord. Tinget är invigt med ord. Språket är saligas spis. Därför har denna kurs med möjligheten att förbättra och utveckla mitt arbete kring barns läsande varit mycket angelägen. Arbetet med bloggen hjälper till att stötta barns språkutveckling genom att stimulera deras läslust och att ge dem möjlighet att skriva och samtala kring det de läst. Här kan man se det aktionsforskningsinspirerade arbetets möjligheter både vad gäller demokrati och emancipation. Alla inblandade kan delta aktivt utifrån sina egna förutsättningar. De som deltar erövrar ny kunskap, något som är grundläggande ur emancipatoriskt perspektiv. För någon månad sedan lyssnade jag på en intressant föreläsning av en forskare från bibliotekshögskolan i Borås, Anna Lundh. Hon forskar kring barn som informationssökare. Hon sade mycket intressant men jag fastnade för hennes resonemang kring vår syn på barndomen. Ofta har vi en idealbild om hur barndomen ska se ut och det gör lätt att vi undviker sådant som inte passar in i den idealbilden. Vuxna varnar ofta för att det inte är bra att barn sitter för mycket vid datorn. Anna Lundh visade på att detta ibland får konsekvenser för hur skolarbetet läggs upp. Eftersom barnen sitter så mycket vid datorn hemma så ska de inte göra det i skolan, menar man. Även om detta är en god intention så kanske konsekvenserna inte blir lika goda. Man tar ifrån barnen möjligheten att arbeta med det de är bra på nämligen datorn. Om man vågar bortse från alla varningssignaler och låta datorn bli ett arbetsredskap i skolan så kan det istället få goda konsekvenser. Jag talade med en högstadielärare på en skola där man gjort datorn till elevernas arbetsredskap. Hon kunde berätta om hur framför allt killarna i klassen börjat skriva på ett helt annat sätt jämfört med tidigare. De känner sig hemma med datorn och uppsatsskrivande var inte 9
10 längre ett problem. I ljuset av det hoppas jag att vår blogg ligger rätt i tiden och att tröskeln till att börja skriva kan sänkas. I Lundgren (2010) menar man att bloggar där barn är delaktiga är något som bör lyftas fram och utvecklas. En sak som jag funderat kring är om det hämmar barnens läslust att jag gjort det här arbetet via skolan. I Barn berättar visar intervjuer med barn att de gillar att läsa och samtala om böcker men att de tappar lusten när det kopplas samman med prestationer som skoluppgifter. Men när jag ser på hur de aktuella lärarna arbetar så tror jag ändå att lusten att läsa väger tyngre än olusten en koppling till skolan kan skapa. Lärarna tycker själva om att läsa och deras läslust spiller över på barnen. De har lyckats göra läsningen till något roligt och lustbetonat. Jag är ofta ute och bokpratar i klasser så det är inget nytt jag börjat med genom den här kursen, men jag har blivit medveten om vad jag gör och varför på ett annat sätt än tidigare. Barns delaktighet har blivit mer och mer viktigt, i arbetet med bloggen, men också i andra delar av mitt arbete t ex. hur vi placerar och skyltar med böcker på biblioteket. Jag har tyvärr glömt namnet, men jag läste om en amerikansk forskare som kallade barn - nonauthentic human beings. Även om inte alla vuxna omfattar en sådan syn på barn så sker ändå ofta vårt arbete på de vuxnas villkor. Visst är det så att vi som vuxna har det övergripande ansvaret. Vi har längre erfarenhet och kanske mer kunskap, men det betyder inte att barn saknar detta helt och hållet utan snarare att de uttrycker sina tankar och erfarenheter på ett annat sätt än vuxna. Att få arbeta tillsammans med barn ser jag som ett privilegium. Det utvecklar och för mitt arbete framåt på ett sätt som jag aldrig skulle kunna åstadkomma själv. Den här kursen har erbjudit en positiv utveckling av det praktiska i mitt arbete som barnbibliotekarie. De regelbundna träffarna med handledning har hjälpt till att hålla fokus på förbättringsområdet. De har givit ny kunskap genom korta men innehållsrika föreläsningar. Samtalen med forskare och kollegor har förutom att ge ny kunskap också satt igång tankarna på vad man kan fortsätta att förbättra på hemmaplan. Möjligheten att ta sig tid att läsa litteratur som berör aktionsforskning men också litteratur inom biblioteksområdet har varit fantastiskt roligt och, hoppas jag, utvecklande. En sak som jag gillar med den här typen av fortbildning är att den fokuserar på kunskap som är direkt knuten till praktiken. En kurs som löper över längre tid har större chans att ge avtryck i det vardagliga arbetet. Här har vi fått möjlighet att förutom att utveckla vår praktik även fått en teoretisk grund att stå på i det fortsatta utvecklingsarbetet som tar vid när vi återvänder hem igen. Den positiva spiral som uppstår under en sådan här kurs ger hopp om att utveckling och positiv förändring av arbetet inte slutar idag. Dagboksskrivandet har gjort att saker som man bara gör får en annan tyngd. Ibland glömmer man bort sin egen professionalitet och tänker inte på att det krävs kunskap och erfarenhet för att utföra sitt arbete. Detta är inte ovanligt att just bibliotekarier tänker om sitt eget arbete. Ibland när man går i hyllorna och plockar ut böcker till skolklasser eller förskolegrupper kan man få en känsla av att vara en slags hjälpgumma till pedagogerna. 10
11 Det är ibland svårt att sätt fingret på vad som är specifikt för vår profession. Och även om man lyckas med det så verkar ibland vårt arbete ganska oprofessionellt - plocka fram böcker, söka information det kan väl vem som helst!? Faktum är ju att det kan inte vem som helst, i alla fall inte utan den kunskap som utbildning och erfarenhet ger. Vi har en specifik kunskap, teoretisk och praktisk, som gör oss till professionella bibliotekarier. 11
12 7. Referenser Hansson, Agneta (2003) kapitel 3 i Praktiskt taget : aktionsforskning som teori och praktik - i spåren efter LOM Hedemark, Åse (2011) Barn berättar : en studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Lundgren, Lena red. (2010) Hur ska virtuella barnbibliotekstjänster se ut? Rönnerman, Karin red. (2004) Aktionsforskning i praktiken Det har jag läst och inspirerats av: Biblioteksstyrelsen Danmark (2008) Fremtidens biblioteksbetjening af børn. Björndahl, Cato R. P. (2005) Det värderande ögat Pennac, Daniel (1995) Som en roman : om lusten att läsa 12
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merEfter fem tsunamier av motstånd
Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merAnnelie Börjesson och Ann Lundborg
Medieplanering för skönlitteratur i Skåne Annelie Börjesson och Ann Lundborg Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Initiativ Initiativet till att börja arbeta med medieplanering
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merElevledda utvecklingssamtal
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merBonusmaterial Hej Kompis!
Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merNå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag
Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag 2014-08-10 Svenska Web Voice Annika Elgeskog www.webvoice.se +46 725 861010 presenterar Företagarens guide till framgång på Instagram.
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merSPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt
Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merArbeta med Bokjuryn Tipsfolder
Arbeta med Bokjuryn Tipsfolder I Bokjuryn röstar barn och ungdomar mellan 0-19 år fram sina favoriter bland årets nya böcker. Vinnarna koras vid en högtidlig ceremoni i maj varje år. Barn och ungdomar
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merBarn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Läs merEtt projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merBarnens samspel i 5-årsgruppen
Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning
Läs merBARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Läs merLektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merLokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.
Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs mer1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merDatum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan
Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merFamiljetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!
Familjepaketet Böckerna i Familjepaketet har hög igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar samtidigt många olika sätt att leva. Runt 30% av alla barn idag lever i en frånskild familj.
Läs merVad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2012-06-06 Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö? Patrik Klüft Handledare: Göran Lindblom Sammanfattning Efter att ha haft ett smärre huvudbry
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Kobjer Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs mer- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.
BOSTAD Hur bor du? Malin Fasth bor i Jonsered. - Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har :om mycket. Vi har också en stor trädgård. ^ ODe"tä7mycket
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merPinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Läs merAvdelning Sporrens utvärdering 2014-2015
Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.
Läs merText & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.
Rädda Ana Text & Musik Hans Isacsson En pjäs byggd på några av FN,s barnartiklar. Skriven på beställning av Rädda Barnen i Motala 1999 inför 10-års dagen av Barnkonventionens tillkomst år 1989 Barnens
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs mermiljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad
Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill
Läs merDet handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merVarma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.
Lärarhandledning Hej! Denna lärarhandledning är till för dig, pedagog eller lärare, som har sett eller ska se Teater Eksems föreställning Mangoträdet. I handledningen ger vi förslag på hur du genom samtal
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs mer-Ja, tack. -Är du rädd för något? -Nej! -Känns det bättre nu? -Ja. -Hejdå!
Författare Alfred Sundgren 2014 Kapitel 1 Ljuden Adam gick in i kemisalen med sin bästa kompis Max. -Hörde du ljudet Max? -Nä, vadå för ljud? svarade Max. -Det lätt så här, bo bo bo. sa Adam. De ser en
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,
Läs mer