Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 1(3) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Margretegärdeskolan 08:30 onsdagen den 18 november 2015 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN 2668/76 I tur att justera: Anna-Malin Björk Joelsson (C) Beräknad tid för justering: Måndagen den 23 november

2 Kallelse Föredragningslista 2(3) Föredragningslista Föredragande 2. Information Dnr BUN 2015/ Revidering av nämndens styrkort samt förslag till målnivåer och definitioner av mått i kommunfullmäktiges styrkort 2. Verksamhetsplan för med budget för år Controllerrapport och ekonomisk uppföljning jan-okt 4. Rapport från Washington 5. Barnomsorgskön 6. Uppföljning och analys av studie och yrkesvägledning 7. DUA-arbetet 8. Kommunens aktivitetsansvar och information om Nike ungdom 9. Önska skola 08:30-09:15 Anna Hurtig 09:15-10:20 inkl. fika Anna Hurtig Thomas Davidsson Hans-Lennart Schylberg 10:20-10:50 Thomas Davidsson 10:50-11:20 Lena-Maria Vinberg 11:20-11:50 Lena-Maria Vinberg 13:45-14:15 Studievägledare, Ulf Larsson 14:15-15:05 inkl. fika Stefan Einarsson Ulf Larsson 15:05-15:45 Gunnar Axelsson 16:15-16:45 Helena Kleveros 3. Information förvaltningschef Dnr BUN 2015/ Årshjul Inspektionsärenden 3. Arbetsmiljö 4. Lokalfrågor Hans-Lennart Schylberg Lise-Lotte Bengtsson Hans-Lennart Schylberg 15:45-16:15 Tony Andersson Lars-Göran Johansson

3 Kallelse Föredragningslista 3(3) Föredragningslista Föredragande 4. Information ordförande Dnr BUN 2015/ Information från Fyrbodal 5. Verksamhetsplan - Budget Dnr BUN 2015/ Revidering av nämndens styrkort samt förslag till målnivåer och definitioner av mått i kommunfullmäktiges styrkort Dnr BUN 2015/ Barn och utbildningsnämndens årshjul 2016 Dnr BUN 2015/ Beställning av förskolemodul till Skogslyckan Dnr BUN 2015/ Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar Dnr BUN 2015/ Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen - barn/elev som känner sig kränkt Dnr BUN 2015/00036 Anna Hurtig Anna Hurtig Thomas Davidsson Hans-Lennart Schylberg Hans-Lennart Schylberg Pernilla Gustafsson Pernilla Gustafsson 11. Övriga frågor Dnr BUN 2669/62 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2668/76 1 Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Sammanfattning Upprop förrättas, justerande väljs och tid för justering bestäms. I tur att justera är Anna- Malin Björk Joelsson (C). Beräknad tid för justering är måndagen den 23 november Beslut Barn och utbildningsnämnden besutar att välja Anna-Malin Björk Joelsson (C) till justerande samt att justering äger rum måndagen den 23 november Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Information Revidering av nämndens styrkort samt förslag till målnivåer och definitioner av mått i kommunfullmäktiges styrkort 2. Verksamhetsplan för med budget för år Controllerrapport och ekonomisk uppföljning jan-okt 4. Rapport från Washington 5. Barnomsorgskön 6. Uppföljning och analys av studie och yrkesvägledning 7. DUA-arbetet 8. Kommunens aktivitetsansvar och information om Nike ungdom 9. Önska skola Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2015/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information Revidering av nämndens styrkort samt förslag till målnivåer och definitioner av mått i kommunfullmäktiges styrkort 2. Verksamhetsplan för med budget för år Controllerrapport och ekonomisk uppföljning jan-okt 4. Rapport från Washington 5. Barnomsorgskön 6. Uppföljning och analys av studie och yrkesvägledning 7. DUA-arbetet 8. Kommunens aktivitetsansvar och information om Nike ungdom 9. Önska skola

7 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Information förvaltningschef Årshjul Inspektionsärenden 3. Arbetsmiljö 4. Lokalfrågor Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2015/00014 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information förvaltningschef Årshjul Inspektionsärenden 3. Arbetsmiljö 4. Lokalfrågor

9 UDDEVALLA KOMMUN Barn och utbildning /Hans-Lennart Schylberg ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2015 Reviderat => Uppföljning ekonomi och verksamhet => Planering ekonomi och verksamhet => Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2015 Typ Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beslutsärenden Bokslut 2014 med verksamhetsberättelse Planeringsprocess, steg 1: Verksamhetsplan år med budget år 2016 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) Styrkort Delårsrapport T1 Rapport arbetsmiljö Delårsrapport T2 Målnivåer KF-styrkort (beslut) Majoritetens presskonferens inför KS-beslut om budget Majoritetens presskonferens internbudget 2016 Verksamhetsplan år med budget år 2016 (beslut) Styrkort BUN - ev. justering (beslut) Internkontroll 2015 (rapport) Internkontroll 2016 (plan) Rapport arbetsmiljö Informationsärenden Bokslut med verksamhetsberättelse (delrapport) Verksamhetsberättelse (varje VC 15 min + tid för frågor) Ekonomisk uppföljning jan-febr Brukarundersökning Controllerrapport Central Förslag anslagsbindningsnivåer Controllerrapport och Ekonomisk uppföljning jan-okt Uppföljning och Uppföljning och analys av synpunkter analys av anmälda genom kommunens kränkningar till klagomålssystem huvudmannen, samt genom egna ärenden från BEO undersökningar (VC) och Skolinspektionen (VC) Uppföljning och Avstämning analys av resultat lokalprocess och likvärdig (lokalplanerare) bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och Uppföljning och analys av arbetet analys av sjukfrånvaro och arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt med handlingsplaner det förebyggande utifrån medarbetarundersökning (VC) och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande (VC Fsk, Gsk stödenhetschef) Uppföljning och Elevernas analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och EMAS (VC, miljösamordnare) arbetsmiljö inklusive anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen samt uppföljning och analys av det förebyggande arbetet (VC) Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och och analys av studie- och yrkesvägledning (VC, SYV ) Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel (Kostchef) Utbildning BUN Utbildning BUN Utbildning BUN Kommunens aktivitetsansvar Arbetsmöten Utbildningsdagar Utbildningsdag: Förtroendevald i Uddevalla kommun Tisd 20 jan, , Oddevall Utbildningsdqg: Axel Danielsson - Inspiration och tankeställare 19 febr , HCB 12 mars 08:30-12:00 Skapa styrkort 18 mars 08:30-16:00 Skapa styrkort Utbildningsdag: Intern BUN, 5 mars, kl Skolriksdagen, april, Stockholm 15 september 08:30-12:00 Verksamhetsplan år med budget år september 08:30-16:00 Lokalvandring 1-2 oktober Utbildning i hållbar jämställdhet för ordinarie ledamöter

10 Skrivelse Barn och utbildning Dnr BUN 2015/ (8) Pågående ärenden myndigheter 2015 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta Yttrande yttrande ärendet 20 och BJ skickas Skolinspektionen :8743 Anmälan om skolsituationen för en grundskoleelev vid Sommarhemsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/68) Skolinspektionen :6484 Anmälan om bristande pedagogiskt ledarskap vid Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/96) Skolinspektionen :91 Anmälan om skolsituation för elever vid Uddevalla gymnasieskola, Östrabo Yrkes, i Uddevalla kommun (BUN 2015/84) Skolinspektionen : Anmälan om Skolsituationen för en elev vid Agnebergsgymnasiet i Uddevalla kommun BUN 2015/142) Skolinspektionen :7145 Anmälan om elevens rätt till stödinsatser samt skyldigheten att motverka kränkande Begäran om yttrande Begäran om yttrande Beslut att avsluta ärendet Beslut att avsluta ärendet Beslut att avskriva ärendet Begäran om yttrande Yttrande och BJ skickas Yttrande och BJ skickas Yttrande och BJ skickas

11 Skrivelse Barn och utbildning 2(8) Dnr BUN 2015/00028 behandling vid Ljungskileskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/211) Skolinspektionen :3192 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Uddevalla Gymnasieskola i Uddevala kommun (BUN 2015/401) Skolinspektionen : Anmälan om skolsituationen vid Västerskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/585) Barn och elevombudet enskilda elever Beslut att lämna över anmälan till Uddevalla kommun för utredning Beslut att avskriva ärendet Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet :1750 Anmälan om kränkande behandling vid Östrabo yrkes vid Uddevalla Gymnasieskola, Uddevalla kommun (BUN 2015/297) begäran om yttrande yttrande samt BJ skickas Beslut om föreläggande kompletterande svar skickas Beslut att avsluta ärendet Begäran om yttrande Tjänsteanteckning Begäran om kompletterande yttrande Yttrande samt BJ skickas

12 Skrivelse Barn och utbildning 3(8) Dnr BUN 2015/00028 Barn och elevombudet :4918 Anmälan om kränkande behandling vid skansens förskola (BUN 2015/442) skrivs Begäran om yttrande Brev från anmälare gällande anmälan Begäran om yttrande yttrande samt BJ skickas Förfrågan om huvudmannen vill yttra sig över anmälarens synpunkter på huvudmannens svar Synpunkter från anmälaren Beslut om att vidta åtgärder Beslut att avsluta ärendet Yttrande över anmälarens synpunkter och BJ skickas Yttrande samt BJ skickas Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen / Regelbunden yttrande skickas Regelbunden tillsyn av den fristående skolan tillsyn av den fristående skolan

13 Skrivelse Barn och utbildning 4(8) Dnr BUN 2015/00028 Thoren Innovation School i Uddevalal kommun (BUN 2015/186) Skolinspektionen : Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Uddevalla Praktiska Gymnasium (BUN 2015/94) Thoren Innovation School i Uddevalal kommun Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Uddevalla Praktiska Gymnasium yttrande skickas Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen : Pilotgranskning rörande platsgaranti och kvalitet i förskolans uppdrag (BUN 2015/545) Information gällande granskning Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Ansökan Remissvar skickas inkommen Skolinspektionens remiss Dnr :830 Ansökan från Thoren Innovation School AB om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola i Uddevalla kommun fr.o.m. läsåret 2016/17 (BUN 2015/188) Skolinspektionens remiss Dnr :841 Ansökan från Fridaskolorna AB om Ansökan inkommen Beslut att avslå ansökan Remissvar skickas

14 Skrivelse Barn och utbildning 5(8) Dnr BUN 2015/00028 godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola i Vänersborgs kommun fr.o.m. läsåret 2016/17 (BUN 2015/187) Skolinspektionens remiss Dnr: : Ansökan från Algebrautbildning föreningen om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem i Uddevalla kommun fr.o.m. läsåret 2016/17 (BUN 2015/182) Skolinspektionens remiss Dnr: :853 - Ansökan från Resursskolan i väst AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående grundskola i Uddevalla kommun fr.o.m. läsåret 2016/17 (BUN 2015/181) Domstolar Ansökan inkommen Ansökan inkommen Beslut att avslå ansökan Beslut att avslå ansökan Remissvar skickas Remissvar skickas Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Föreläggande att Dom att upphäva Yttrande skickas 15 Överklagan av skolplacering L.H. (BUN 2015/55) yttra sig över aktbilaga Underrättelse att yttra sig över aktbilaga 9 beslutet Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Föreläggande att Dom att upphäva kompletterande

15 Skrivelse Barn och utbildning 6(8) Dnr BUN 2015/ Överklagan av skolplacering H.L. (BUN 2015/55) Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr och skolskjutsärende (BUN 2015/405 och 2015/406) Överklagan av beslut om taxi (BUN 2015/387) Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr skolskjutsärende (BUN 2015/616) yttra sig över aktbilaga Yttrande skickas Underrättelse att yttra sig över aktbilaga Anmodan att komma in med uppgifter Uppgifter lämnas Överklagan inkommen Missiv skickas till Förvaltningsrätten beslutet Föreläggande att inkomma med yttrande Överklagan inkommen Föreläggande att inkomma med yttrande yttrande skickas Yttrande skickas Prövning av överklagan skickas till förvaltningsrätten i Göteborg Yttrande skickas till Förvaltningsrätten Arbetsmiljöverket Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Pågående ärenden från 2014 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet enskilda elever

16 Skrivelse Barn och utbildning 7(8) Dnr BUN 2015/00028 Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagande nämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Förfrågan om bekräftelse på Redovisning av uppgifter och information om mottagen redogörelse åtgärder skickas granskningen svar till Skolinspektionen Information till huvudman och rektor information till berörda kommuner Beslut om uppföljning och Verksamhetsrapport Redogörelse av utvecklingsområden skickas Skolinspektionens kvalitetsgranskning av distansutbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen (BUN 2014/380)

17 Skrivelse Barn och utbildning 8(8) Dnr BUN 2015/00028 Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Arbetsmiljöverket Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

18 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Information ordförande Information från Fyrbodal Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

19 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2015/00015 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information ordförande Information från Fyrbodal

20 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Verksamhetsplan - Budget Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till verksamhetsplan och budget för åren enligt bilaga. Förslaget utgår från aktuella ekonomiska förutsättningar. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan inklusive anslagsbindningsnivåer enligt bilagor. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

21 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2015/00018 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Verksamhetsplan - Budget Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till verksamhetsplan och budget för åren enligt bilaga. Förslaget utgår från aktuella ekonomiska förutsättningar. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan inklusive anslagsbindningsnivåer enligt bilagor. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare Expediera till

22 VERKSAMHETSPLAN (26) Dnr: VERKSAMHETSPLAN BUN Del 1 Verksamhetsbeskrivning Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka gymnasieelever från närliggande kommuner inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över Barn och utbildnings budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis finansieras med statsbidrag. De senaste åren har flera riktade statsbidrag införts som måste sökas av barn och utbildningsförvaltningen och alltså inte tilldelas kommunen generellt (automatiskt) och kanaliseras via kommunbidraget. Vårdnadsbidrag Föräldrar med barn i åldern 1-3 år kan få ett bidrag per barn för att ordna barnomsorg för de egna barnen. Vårdnadsbidraget infördes i Uddevalla kommun från och med 1 september Barn och utbildningsnämnden har den 22 oktober 2015 beslutat hemställa att kommunfullmäktige beslutar att Uddevalla slopar detta bidrag under Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen erbjuder förskola och pedagogisk omsorg utifrån familjers olika behov. I kommunen kan föräldrar välja mellan kommunala och fristående verksamheter som vänder sig till åldersgruppen 1-6 år. Fristående pedagogisk omsorg vänder sig till åldersgruppen 1-13 år. Den fristående verksamheten är dock inte en del av nämndens uppdrag men den står under nämndens tillsyn. Förskoleklass Förskoleklass är en frivillig skolform för alla sexåringar, men med lagstadgat krav på kommunen att erbjuda den. Förskoleklassen är lokal- och verksamhetsmässigt knuten till grundskolan. Grundskola Grundskolan utgör det obligatoriska skolväsendet för elever 7 16 år. Inom kommunen finns kommunala och fristående grundskolor med delvis olika profiler. Kommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar, vars hemkommun är Uddevalla, får tillgång till grundskola. Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA gatuadress fax E-post barnutbildning@uddevalla.se

23 2 (26) Grundsärskola Grundsärskola är en skolform för elever 7 16 år med utvecklingsstörning. Grundsärskolan ligger under verksamhetschefen för grundskolas ansvar och samorganiseras i viss mån med grundskolan. Fritidshem Kommunen ansvarar för tillgång till fritidsverksamhet för barn från sex till och med tolv års ålder. Verksamheten är lokal- och verksamhetsintegrerad inom grund- och grundsärskola. Samverkan sker med kultur- och fritidsförvaltningen i öppen verksamhet i vissa kommundelar för barn mellan tio och tolv år. Även fristående fritidshem finns i kommunen. Gymnasieskola Gymnasieskola är en frivillig skolform för ungdomar år. Den förbereder för yrkesverksamhet eller högskolestudier. På senare tid har elevens rätt att välja program och skola ökat. I kommunen finns kommunala Uddevalla gymnasieskola och flera fristående gymnasieskolor som tillsammans erbjuder ett stort antal utbildningar. Uddevalla gymnasieskola får ca 45 % av sina elever från andra kommuner, främst inom Fyrbodal. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är en frivillig skolform för elever med utvecklingsstörning i åldersgruppen år. Gymnasiesärskolan ligger inom Verksamhetschefen för gymnasieskolas ansvar och är lokalintegrerad i Uddevalla gymnasieskola. Liksom gymnasieskolan tar gymnasiesärskolan emot elever från andra kommuner. Det förekommer också att elever från Uddevalla går i gymnasiesärskola på annan ort. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå inkl. yrkes- och lärlingsutbildningar, särskild utbildning för vuxna (särvux), utbildning i svenska för invandrare (sfi) samt utbildningar inom Yrkeshögskolan. Vägledningscentrum, där vuxna får studieoch yrkesvägledning, är lokalmässigt integrerat med Högskolecentrum Bohuslän. Barn och elevhälsa Elevhälsa ska enligt skollagen finnas i grund- och gymnasieskolan. I Uddevalla utgör elevhälsan ett eget verksamhetsområde Barn och elevhälsan. Verksamheten omfattar till viss del även förskolan. Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar för att elevhälsan fungerar enligt lagstiftningens krav i samtliga berörda skolformer. För den elevhälsans medicinska del finns en skolsköterska med medicinskt ledningsansvar och som också är Lex Maria-ansvarig i förvaltningen. Skolläkare upphandlas för närvarande. Barn- och elevhälsan är en resurs- och stödfunktion till de kommunala förskolorna och skolorna. Här arbetar specialpedagoger, kuratorer, psykologer, talpedagoger och skolsköterskor och de ingår i rektorernas elevhälsoteam eller arbetar mot förskolan som verksamhetsområde. Personal inom

24 3 (26) Barn- och elevhälsan har uppdraget att främja barns/elevers lärande och utveckling, att vara en garant för elevens rättsäkerhet och likvärdighet samt verka för att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet prioriteras. Elevhälsopersonal som arbetar i förskola, grundskola och grundsärskola organiseras ansvarsmässigt under verksamhetschefen för barn och elevhälsa. Elevhälsopersonal inom gymnasieskola och gymnasiesärskola organiseras ansvarsmässigt under en rektor i varje gymnasiehus. Kostnader för verksamheterna (anslagsbindningsnivåer) Mkr Intäkter Kostnader Netto kostnad Gemensam verksamhet 0,0 13,8 13,8 Förskola och barnomsorg 67,0 383,1 316,1 Grundskola och fritids 55,0 672,0 617,0 Gymnasieskola 175,0 357,4 182,4 Vuxenutbildning 32,3 74,1 41,8 Särskola 8,0 56,1 48,1 Summa 337,3 1556,5 1219,2 * fördelning intäkter/kostnader är preliminär, justeras i verksamheternas detaljbudgetarbete Nämndens styrkort Omvärld och nuläge Två omvärdsfaktorer som har stor påverkan på verksamheten under kommande åren är ökade barnoch elevkullar samt svårigheter att rekrytera förskollärare och lärare till de olika verksamheterna. Nedan beskrivs dessa två faktorer. Ökning av antalet barn och elever i verksamheterna Befolkningsprognosen pekar på att antalet barn i förskola och grundskola ökar under hela planperioden och därefter. Förskolans ökning avtar något men befolkningsprognosen pekar på en fortsatt uppgång under överskådlig tid. Den verkliga ökningen har under senare år överträffat prognosen för flera verksamheter. Grundskolan nådde 2011 sin lägsta volym. Nu ökar volymen igen inom F-6-verksamheten. Det betyder en kraftig volymtillväxt i grundskolan och i fritidshemsverksamheten, alltså i två av våra verksamheter. Från 2015 till 2019 pekar befolkningsprognosen på en ökning med ca 10 % inom grundskolans målgrupp. Ser vi till de närmsta 10 åren indikerar statistiken en ökning i åldersgruppen 6-15 år motsvarande ca 25 % (ca 1400 barn). Befolkningsökningen beror till stor del på bostadsbyggnation och den största ökningen beräknas ske i Uddevalla, Ammenäs och

25 4 (26) Ljungskile. År 2016 når gymnasiet sin lägstanivå, därefter ökar elevantalet igen, om än långsamt de första åren. Den kraftigt ökade volymen nyanlända ligger utöver prognosen och ställer ökade krav på driftsbudgeten och på lokaler, något som märks inom samtliga skolformer. Under planperioden förväntas nyanlända i grundskolan uppgå till ett antal av mellan barn/år. Inom gymnasieskolan förväntas antalet fram till HT 16 närma sig nyanlända. Det här är en förutsättning vars konsekvenser noga bör beaktas. Den kraftigt ökade volymen nyanlända ställer stora krav på barn och utbildningsnämndens ekonomi. Det statsbidrag som erhålls inom ramen för etableringsstödet täcker inte de ökade kostnader som utvecklingen medför under etableringsperioden och därefter. Volymökningarna inom flera olika verksamheter gör det angeläget att förvaltningen i samverkan med andra förvaltningar skyndsamt utreder möjligheterna att effektivisera lokalutnyttjandet. I de fall olika förvaltningar kan använda gemensamma lokaler, t.ex. vid olika tider på dygnet, ska det ske. Nämnden driver frågan gentemot andra berörda nämnder. Det är av största vikt att lokalerna används effektivt och att planeringsprocessen har god framförhållning. Totalt sett är dock bedömningen att mycket stora investeringar kommer att krävas under överskådlig tid. Kompetensförsörjning Omställningstiden för legitimationsreformen är slut och det finns inte längre några övergångsregler att tillämpa inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, vilket gör att kravet på legitimation nu är fullt infört. Från och med 1 juli 2015 krävs legitimation för att en lärare självständigt ska kunna ansvara för undervisning och besluta om betyg. Rektor måste nu säkerställa att det finns avsatt tid för legitimerade lärare att utföra sådana uppgifter i en olegitimerad lärares ställe. Övergångsregler kommer fortfarande att finnas för lärare inom grundsärskola och gymnasiesärskola fram till enligt Skolverkets behörighetsförordning. Det är idag få lärare som också har den speciallärarexamen med inriktning utvecklingsstörning som kommer att krävas. Stöd till lärare på som vill utbilda sig till speciallärare är av största vikt för att trygga tillgången på behörig personal inom grundsärskola och gymnasiesärskola framöver. Förvaltningen arbetar aktivt för att öka utbildningsmöjligheterna. Andel lärare heltidstjänster med lärarlegitimation och behörighete i ämnet är inom grundskolan 70,5 % 2014, vilket kan jämföras med rikets 73,7 %. Inom gymnasieskolan är siffran 80,9% jämfört med rikets 78,7%. Inom Komvux är andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen 64 % jämfört med rikets 84 %. Samtidigt som legitimationskravet slår igenom kan noteras svårigheter att rekrytera behörig

26 5 (26) personal i hela landet. Prognosen blir inte bättre av att antalet sökande till lärarutbildningarna är lågt, alarmerande lågt inom vissa ämnen. Den lärarbrist som kan observeras är numera märkbar även i Uddevalla. I rekryteringen inför höstterminsstarten 2015 märktes för första gången i förvaltningen, tydligt svårigheten att rekrytera behöriga lärare och förskollärare. Ansökningarna var relativt få till antalet samtigit som många av de sökande var inte behöriga, då de inte sökt eller inte erhållit sin legitimation än. Få förskollärare söker till utannonserade tjänster. Det är också svårt att lärare till grundskolan i de praktisk estetiska ämnena som slöjd och musik, men även i Svenska som andraspråk. Det är svårare att rekrytera förskollärare och lärare till norra delarna i Uddevalla än till andra delar av kommunen. Samtidigt noteras en generell brist i alla skolämnen framöver. I dag arbetar dessutom många obehöriga inom fritidshemsverksamheten och andelen utbildade fritidspedagoger behöver öka. Inom gymnasieskolan saknas lärare inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt yrkeslärare. Lärare inom SFI (svenska för invandrare) är en fortsatt brist inom vuxenutbildningen. Övergångsbestämmelserna om undantag från kravet på legitimation och behörighet inom särskolan finns fram till den 30 juni 2018, att fylla behovet därefter av behöriga lärare är en stor utmaning. Legitimerade lärare vet sitt värde och bristsituationen leder till en ökande löneglidning. Uppdrag Kommunfullmäktige har i flerårsplanen givit Barn och utbildningsnämnden följande uppdrag: att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar att under 1016 utöka elevhälsan att under 2016 skapa fler förskoleplatser för att minska barnantalet i de största grupperna att under 2016 tillsätta fler speciallärare och specialpedagoger Utöver uppdragen i fleråsplanen har kommunfullmäktige även givit Barn och utbildningsnämnden följande uppdrag: Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån ungdomsplanen stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Utöver dessa uppdrag har nämnden givit förvaltningen följande uppdrag att genomföra: Genuskompetens på fritids ska säkerställas genom att främja barns möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att styras av könsstereotypa normer. Fler platser på obekväma arbetstider för barn 1-13 år. Alla aktiviteter som sker på grundskolan ska vara kostnadsfria för eleven. Kulturgaranti alla grundskolans elever får årligen besöka eller ska få besök av minst en

27 6 (26) kulturinstitution. Prioriterat läroplansmål att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet (gymnasieskola/gymnasiesärskola) Elevombudsman ska införas på gymnasieskolan Satsning på läsförståelse yngre åldrar åk F-3. Elevhälsan ska stärkas Pojkars lust till lärande ska öka genom att förstärka personalens kompetens Flickors upplevda stress ska minska Stödja och följa upp förstelärarsatsningen Prioriterat läroplansmål att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor argumentera och kommunicera med andra (förskola) Aktuellt läroplansmål inom miljö och hållbar utveckling Prioriterat läroplansmål att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (förskola) Prioriterat läroplansmål att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (grundskola/grundsärskola) Prioriterat läroplansmål att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna (grundskola/grundsärskola) Prioriterat läroplansmål att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta (gymnasieskola/gymnasiesärskola) Prioriterat läroplansmål att varje elev skall ges möjligheter att få sina kunskaper och kompetenser validerade (vuxenutbildning) Prioriterat läroplansmål att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat (vuxenutbildning) Prioriterat läroplansmål att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det (vuxenutbildning) Utreda elevernas sjunkande matematikkunskaper och hur de kan förbättras Ger skolan läxor ska skolan ta ansvar för att alla elever erbjuds läxhjälp i form av exempelvis studiegårdar. Läxhjälpsimskola ska också införas. Sommarpraktikplatserna ska utökas/utvecklas för elever i åk 9 och gy. åk 1. Alla yrkesprogram ska ha en tydlig koppling till relevant bransch på arbetsmarknaden som bygger på ett samarbete mellan huvudmän, branscher, företag och fackliga organisationer. I detta forum ska politiken finnas med Det drogförebyggande arbetet ska intensifieras/utvecklas. Prioriterat läroplansmål att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och

28 7 (26) trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger (gymnasieskola/gymnasiesärskola) Klimatsmart mat ska öka. Giftfri förskola ska vara standard vid om- och nybyggnad samt vid inköp av inredning och pedagogiskt material. Prioriterat läroplansmål aktuellt läroplansmål inom miljö och hållbar utveckling (samtliga verksamheter) Grundskolan ska ha särskilt fokus på att skapa förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare Öka personalens trygghet att hantera normbrytande, utmanande beteende genom ökad tillgång till utbildning och handledning Handlingsplan för hur färre barn per personal också leder till mindre grupper Ta fram ett övergripande styrdokument för lokalprocessen i syfte att klargöra lokalplaneringsunderlagens utformning och innehåll; processens ansvarsfördelning; grundläggande krav på lokalerna; projektplaneringens innehåll; utformning av tid och aktivitetsplan Städ i egen regi ska eftersträvas Satsningar i budget på kvalitetsförbättringar Satsning på läsförståelse och stärkt elevhälsa Som ett led i ökad måluppfyllelse görs satsningar i budget för ökad läsförståelse för de yngre åldrarna samt stärkt elevhälsa genom bland annat tillsättning av fler speciallärare och specialpedagoger. Mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskola Idag är barngruppernas storlek över rikssnittet liksom antalet barn per personal. Satsningar görs i budgeten för att under 2016 skapa fler förskoleplatser för att minska barnantalet i de största grupperna. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur färre barn per personal också leder till mindre grupper. Klimatsmart mat ska öka Ett mål i Kommunfullmäktiges styrkort är att under 2016 öka andelen ekologiska livsmedel till 20 %. Senaste resultatet visar att andelen inköpta ekologiska livsmedel är 16,27 % vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Andelen vegetabiliska råvaror i olika maträtter ska fortsatt öka och köttråvaran bytas ut mot bönor, linser och grönsaker, t.ex. rotfrukter. Satsning görs i budget på att öka andelen klimatsmart mat. Kostenheten övergår från och med 2016 till Samhällsbyggnadsnämnden serviceavdelning. Vuxenutbildningen I budgeten görs satsningar som tillsammans med förväntade statsbidrag ska ge vuxenutbildningen

29 8 (26) stabila ekonomiska förutsättningar. Mått Med utgångspunkt från de målsättningar som är satta i kommunfullmäktiges styrkort och den beslutade rambudgeten har barn och utbildningsnämnden föreslagit reviderade målsättningar för de specifika nämndmåtten som tilldelats från kommunfullmäktige. Nämndens egna mått kompletteras dels med ett antal nya mått och dels med målnivåer för enligt följande: Mått Mål Mål Mål Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan Elevers nöjdhet med gymnasieskolan/gymnasiesärskolan Elevers nöjdhet med vuxenutbildningen Andel (%) simkunniga elever åk Genomsnittligt betygspoäng åk 6, flickor 13,9 13,9 14,0 Genomsnittligt betygspoäng åk 6, pojkar 12,9 13,1 13, 3 Genomsnittligt meritvärde åk 9, flickor Genomsnittligt meritvärde åk 9, pojkar Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen åk Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskola 14,1 14,1 14,1 Andel (%) elever med minst E i alla ämnen, gymnasieskola Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola Andel (%) som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning 73, Andel (%) elever som upplever att de har inflytande och kan påverka i skolan Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy åk 1 som säger att de blivit illa behandlade under de 3 senaste månaderna Avvaktar målnivåer tills möjlig att mäta Andel (%) barn och elever som upplever sig trygga Nöjda medarbetare 80

30 9 (26) Barngrupp, antal barn per avdelning Personaltäthet förskola, antal barn per personal 6,1 6,0 5,9 Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska 6,2 6,1 6,0 Andel ofrivilliga deltidstjänster (Avvaktar målnivåer tills första mätning gjord). Andel heltidstjänster med lärarlegitimation och behörighet i ämnet, grundskola Andel heltidstjänster med lärarlegitimation och behörighet i ämnet, gymnasieskola Del 2 Beskrivning av nämndens olika verksamheter Gemensamma verksamheter Ekonomisk sammanställning Mkr Bokslut Budget Plan Intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 36,5 40,6 13,8 13,8 13,8 Netto 36,4 40,6 13,8 13,8 13,8 Fasta priser gemensamma verksamheter *20,6 mkr löneökning påverkar temporärt Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete innebär att systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp verksamheten och analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och att därigenom identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Ytterst handlar det om att alla barn ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön eller social och ekonomisk bakgrund. Under 2014 antog Barn och utbildningsnämnden nya rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete. Förskolechefer, rektorer och huvudmannen ska sköta all sin planering, uppföljning och rapportering i Stratsys IT-verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet och syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Årets internkontroll visade stora förbättringar i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med stöd till förskolechefer och rektorer behöver dock fortsätta.

31 10 (26) Lokaler och städverksamhet Barn och utbildningsnämnden står inför stora utmaningar inom lokalområdet. Det är av största vikt att lokalerna används effektivt och att planeringsprocessen har god framförhållning. Driftskostnaderna för lokalerna måste hållas på en låg nivå. Barn och utbildning har ett pågående arbete med att beskriva lokalbehov och göra behovsanalys utifrån omvärlden, framtiden och förväntningar. Resultatet av detta arbete ska vara klart och är ett led i Uddevalla kommuns framtagande av lokalförsörjningsplan. Det fortsatta arbetet ska leda till planer och aktiviteter för genomförande på såväl kort som på lång sikt. Barn och utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att förtydliga, prioritera och effektivisera lokalprocessen och därmed sänka kostnaderna med 0,5 mnkr. HR Utifrån resultatet från senaste medarbetarundersökningen som genomfördes 2014 har en handlingsplan tagits fram på förvaltningsnivå kring följande områden: Attraktiv arbetsgivare Kompetensutveckling Arbetsbelastning Ovanstående områden påverkar varandra och för att kunna ha möjlighet att påverka rekryteringsläget och rekrytera rätt personer måste verksamheterna göra förändringar i arbetssätt och organisation, samtidigt som det är mycket viktigt att arbeta för att behålla och utveckla de medarbetare som redan arbetar i kommunen. Arbetet kring attraktiv arbetsgivare måste pågå på alla nivåer i kommunen. Förvaltningen arbetar med frågan genom en mängd aktiviteter t ex arbetet kring lärarstudenterna, mentorskapet för nyexaminerade men även hur verksamheterna ska presenteras och synas i olika sammanhang. Att arbeta för att fler deltidsanställda får möjlighet att gå upp i sysselsättningsgrad är ett sätt att vara en attraktiv arbetsgivare. En kartläggning pågår därför kring hur stor andel av de deltidsanställda som önskar arbeta mer. Kompetensutveckling kommer att genomföras kring kollektivavtalets Allmänna bestämmelser samt arbetstidsavtalet, bilaga M (för ferieanställda lärare). Ytterligare åtgärder är att utveckla mentorskapet för cheferna men även för nyexaminerade förskollärare lärare, samt fördjupande diskussioner kring de kompetensutvecklingsplaner som finns på verksamhetsnivå för att utreda kompetensutvecklingens innehåll och hur den organiseras. Rektorer och förskolechefer upplever en mycket hög arbetsbelastning, något som också uppmärksammades i Arbetsmiljöverkets tillsyn Ett led i att minska arbelastningen för rektorer

32 11 (26) och förskolechefer är att renodla ledarskapet och att skapa tydliga gemensamma rutinerna inom verksamheterna. Att förändra organisationsstrukturerna t.ex. genom att tillsätta biträdande rektorer, ledningsresurser och intendent är åtgärder som behöver fortsätta. Höga sjukskrivningstal leder till höga kostnader. Barn och utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att effektivisera arbetsmiljöarbetet och rehab-processen och därmed sänka kostnaderna med 1,5 mnkr. Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverket har under februari/mars 2015 inspekterades sju skolor. Inspektionen gäller framförallt det systematiska arbetsmiljöarbetet och inom ramen för det skolledarnas och arbetstagarnas arbetsbelastning och arbetet med riskerna för hot och våld i skolorna. Återkoppling av resultatet har skett i åtta inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket. Ett avser huvudmannen och de övriga sju meddelandena avser de olika skolorna. Brister och krav som togs upp avseende huvudmannen är inom områdena elevskyddsombud, samordning av arbetsmiljöfrågor vid skolorna, arbetsbelastning rektorer, undersökning och riskbedömning av risker för hot och våld som kan förekomma i rektorernas arbetssituation, handlingsplan hot och våld, årlig uppföljning, kunskap första hjälpen, rutiner för hörselkontroll samt städrutiner. Brister och krav som togs upp på skolnivå är också inom områdena arbetsbelastning, hot och våld, samt rutiner inom olika områden och mörkertal anmälda tillbud. Inom ramen för den fysiska arbetsmiljön har brister uppmärksammats vad gäller ventilation, buller, städning och trångboddhet samt trafik. Arbetsmiljöverkets återkoppling av brister och krav har resulterat i att en rad åtgärder har vidtagits, inte minst på kommunövergripande nivå. Riktlinjer och rutiner har upprättats bland annat inom hot och våld, buller, första hjälpen och krisstöd samt elevskyddsombud. Dessutom har rutiner för samordning av arbetsmiljöuppgifter upprättats och tydliggjorts. På grundskolan och gymnasieskolan har hot- och våldsituationer undersökts samt handlingsplaner upprättats. Handlingsplaner för att vidta åtgärder har upprättats med Arbetsmiljöverkets skoltillsyn och med senaste medarbetarundersökningens identifierade brister som grund. Bedömningen som gjordes på samverkansmötet var att de identifierade allvarliga riskerna, inga besvär av stress, tillräcklig tid, kan koppla av på fritid och kompetensutveckling samt attraktiv arbetsgivare hänger ihop och är att betrakta som stora arbetsmiljöproblem och bör lyftas in i budget inför kommande år. Dessa områden är avgörande för kommunen för att säkra framtida kompetens inom förskolan och skolan.

33 12 (26) Barn-och elevhälsan Förutsättningar och nuläge Förstärkning av elevhälsans bemanning har under de senaste sju åren varit marginell, trots ökat elevantal och alltmer komplexa behov. Hos elever kan psykisk ohälsa utöver ett psykiskt lidande leda till skolmisslyckande, och i förlängningen till ökad risk för utsatthet genom svårigheter på arbetsmarknaden och i sociala relationer. Även om alla vuxna i skolan har ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång, är elevhälsans kompetenser och arbetsuppgifter i detta hänseende centrala. Det ingår i elevhälsans statliga uppdrag att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser som syftar till att stödja eleverna i att dels utveckla eller bibehålla psykisk hälsa, dels bemöta eller förhindra uppkomst av psykisk ohälsa. En förändrad organisation av elevhälsan trädde i kraft Förvaltningschefen gav i samband med det verksamhetschefen för elevhälsan ett antal uppdrag i syfte att bl.a. säkerställa att alla skolor och därmed elever har tillgång till elevhälsa i den omfattning som krävs. Arbete är påbörjat och kommer att fortsätta tillsammans med chefer inom förskola och skola. Egna uppdrag, handlingsplaner och aktiviteter Elevhälsan arbetar aktivt med att synliggöra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som görs samt hur detta arbete kan utvecklas ytterligare. En dialog med verksamhetscheferna har påbörjats om att all personal ska ges kompetensutveckling i CPS (Collaborative and Proactive Solutions), en samarbetsbaserad problemlösning i syfte att hantera "problemskapande beteende" på ett nytt sätt. I planeringen av detta ingår verksamhetschefer, skolutvecklare och två psykologer inom förskola och grundskola. En förvaltningsövergripande elevhälsoplan ska tas fram. Fortsatt gemensam dialog mellan chefer inom förskola och skola och barn- och elevhälsan, för att skapa struktur för planering, uppföljning och utvärdering av elevhälsoarbetet på verksamhets- och förvaltningsnivå. Förskola och pedagogisk omsorg Fasta priser förskola Ekonomisk sammanställning Mkr Bokslut Budget Plan Intäkter 64,3 64,8 67,0 67,0 67,0 Kostnader 345,7 372,6 383,1 387,9 392,3 Netto 281,4 307,7 316,1 320,9 325,3

34 13 (26) Förutsättningar och nuläge Volym Volymberäkningen utgår från befolkningsprognosen och visar på ett sakta stigande barnantal i kommunen. Var kö uppstår geografiskt är svårt att förutsäga. Ett utvecklingsarbete pågår i statistikgruppen för att göra så träffsäkra bedömningar som möjligt. Det finns stora behov av utökning av lokaler på grund av målgruppsförändringar, liksom behov av renovering och ersättning av befintliga lokaler. En strävan är att öppna större enheter och avveckla en-treavdelningsenheter. Vi ser behov av att skapa bättre samarbete över förvaltningsgränserna och rutiner kring lokalfrågor, både vid upprustning av befintliga lokaler och vid nybyggnation av förskolor. Barngruppsstorlek och personaltäthet Antal barn per personal och barngruppens storlek är två faktorer som har stor betydelse för verksamhetens kvalitet. Även om det är svårt att ange en ideal storlek på barngrupperna kan vi konstatera att situationen upplevs ansträngd i förskoleverksamheten. Uddevallas kommunala förskolor ligger sämre än rikssnittet både på gruppstorlek och antal barn per personal. Det finns en politisk ambition att minska barngrupperna, framför allt för de yngsta barnen. I budgeten för 2015 avsatte Barn och utbildningsnämnden inom ramen för specifika kvalitetsförändringar tkr med syftet mindre grupper förskola yngre åldrar 1-2 år (ej pedagogisk omsorg). Syftet är att barnen ska få färre kontaktytor än idag för att gynna anknytning och trygghet. Det skulle öka barnens möjlighet till lekfull och lustfylld inlärning. För barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska kan behoven lättare tillgodoses i en mindre grupp med högre personaltäthet. Den omedelbara effekten blir ökad personaltäthet. Generellt mindre barngrupper leder till ökat lokalbehov och effekterna av det måste utredas inom förvaltningen. Under tiden för aktuell verksamhetsplan är största hindret lokalförsörjning, då mindre barngrupper kräver mer lokaler. Administration Administrationen på förskolekontoret sköter kösystem och placeringar för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i såväl kommunal som fristående verksamhet. Personalen upplever arbetssituationen som ansträngd och behov av utökning av administrativ personal finns. Administrationen digitaliseras så mycket som möjligt men samtidigt erbjuds den service och tillgänglighet som vårdnadshavare önskar. För att skapa likvärdighet är det viktigt att vi alltid kan erbjuda information på flera språk i så många sammanhang som möjligt. Det finns behov av att se över rutiner och bemanning för att kvalitetssäkra verksamheten och säkerställa myndighetsutövning och service. Egna uppdrag, handlingsplaner och aktiviteter Uddevallas kommunala förskolor har ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Alla enheter

35 14 (26) arbetar med Hållbar utveckling, dels i sitt värdegrundsarbete (inklusive arbetet med Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling) och dels genom miljömålen i EMAS-arbetet alternativt med Grön flagg. NT-utvecklarnas arbete med att stötta enheterna i arbetet med naturvetenskap och teknik har ett tydligt fokus på hållbar utveckling. Till Emas-målet Giftfri förskola har en handlingsplan formulerats för förskoleverksamheten där enheterna väljer vilka delar som är aktuella för tillfället. Personaltäthet och lokalförsörjning begränsar ambitionen att arbeta ekonomiskt hållbart. Medborgare Förskoleverksamheten har ett antal uppdrag under medborgarperspektivet. Den kommunala verksamheten erbjuder plats på dygnetruntförskola. Under 2016 är ambitionen att höja servicegraden med ökat antal platser på obekväm tid, i ett första steg under vardagskvällar. För att öka barns inflytande och delaktighet skalar förskoleverksamheten upp arbetet med Måltidspedagogik från 2016 till att gälla alla enheter och med en enhet som pilot. Genom att stimulera alla barns språkutveckling och kommunikativa förmåga ökar barnens möjlighet att delta i demokratiska processer. En gemensam satsning på att ge all personal utbildning i TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation) gynnar barn i behov av särskilt stöd, nyanlända med annat modersmål likväl som alla barn. Nära samarbete med modersmålsenheten och det starkare samarbetet med etablering och integration i kommunen ger en bättre grund för barn med annat modersmål. Barnhälsan kommer från hösten 2015 att ha tillgång till elevhälsans logoped. Satsningen på IKT ger barnen ytterligare verktyg i vardagen, och ökar därmed inflytandet över det egna lärandet. Satsningen på naturvetenskap och teknik kommer att förändra arbetssättet i olika grad på enheterna till mer kreativa och forskande miljöer för barnen med ökad delaktigheten som följd. På de enheter som har naturvetenskap och teknik som tema i aktionsforskning sker ytterligare förstärkning av det prioriterade läroplansmålet. Intensifiering av likabehandlingsarbetet innebär också att barnens delaktighet ökar, likväl som ökad trygghet på förskolan och höjd grad av nöjdhet bland vårdnadshavarna. Medarbetare Förskoleverksamheten har tillsammans med grundskolan startat ett utvecklingsarbete kring Samarbetsbaserad problemlösning. Syftet är att stärka utvecklingen av arbetet med personalens trygghet att hantera utmaningar. Barn och elever kommer därmed att möte samma förhållningssätt genom sin skoltid. En översyn av kommande rekryteringsbehov av förskollärare och förskolechefer och hur vi kan möta dessa behov pågår. För nyutexaminerade förskollärare erbjuds ett mentorskap men också

36 15 (26) nätverksträffar för både nya förskollärare, mentorer och förskolechefer. Verksamheten vässar nu arbetet med VFU (verksamhetsförlagd utbildning), alltså handledning till blivande förskollärare. Ekonomi Målgruppsförändringar och i viss mån utdömda lokaler gör platsbristen vissa tider akut. Prioritet 1 blir därför att skapa platser. Verksamheten tillsammans med förvaltningens lokalplanerare ser över alla möjligheter till mer yta. Verksamheten strävar efter att allteftersom avveckla små enheter (2-3 avdelningar) till förmån för större. Synergieffekter och schemavinster på större enheter gör det möjligt att också minska barnantalet i grupperna på sikt. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Mkr Bokslut Budget Plan Intäkter 47,4 42,9 55,0 55,0 55,0 Kostnader 603,7 636,6 672,0 682,3 692,7 Netto 556,4 593,8 617,0 627,3 637,7 Fasta priser grundskola och fritidshem Förutsättningar och nuläge Volym, organisation och lokaler Elevtalsutvecklingen och det stora antalet nyanlända ställer stora krav på lokalförsörjningen. När vi går in i läsåret 2016/2017 finns en uppenbar risk att skolor som under några års tid bedömts ha gott om plats - Hovhult, Ramneröd och Äsperöd - också är nära nog fyllda till bredden. Hovhult för att de tar emot många nyanlända och bedriver platskrävande verksamhet inom autismspektrat, Ramneröd för att de sannolikt tar emot många nyanlända samt elever som inte får plats på Unneröd och/eller Sandersdal. Äsperöd är sannolikt den skola där vi behöver samla hela Bryggans verksamhet, vilket kraftigt decimerar även den skolans antal elevplatser. Fler skolor kommer att behöva ta emot nyanlända och verksamheten för mottagning av nyanlända har under 2015 genomgått en stor organisationsförändring. Ett uppdrag att utreda olika möjligheter att utveckla Ramneröd och förbättra måluppfyllelse, attraktionskraft och integration har givits grundskolan av förvaltningschefen. Det uppdraget fortlöper 2016 och framåt. Av nämnden har uppdrag givits att gå vidare i en planering för F-9 verksamhet på Ramneröd med kravet på att verksamhetens inriktning ska vara flexibel och kunna förändras vid behov Ny skola i Herrestad planeras och projekteras under planperioden. Tillbyggnad av Lane-Ryr planeras stå klart senast hösten Bokenäs var planerat att också stå klart till hösten 2016 men är uppskjutet på obestämd tid. I juli 2015 införlivades Linneaskolan i den kommunala grundskolan.

37 16 (26) Särskilda undervisningsgrupper inom autismspektrum behöver byggas upp på flera enheter i kommunen med möjlighet till steglös integration likt särskolans modell. Denna verksamhet är utrymmeskrävande med hänsyn taget till elevgruppens särskilda behov. Norgården har i uppdrag att starta en sådan särskild undervisningsgrupp hösten Vi behöver även utöka antalet platser inom grundsärskolan. Den utökningen beräknades tidigare kunna göras i samband med invigningen av Källdalsskolan men behovet av fler platser innebär att Norgården 7-9 fått uppdraget att starta ytterligare grundsärskoleverksamhet 7-9 redan under våren Högre krav avseende ventilation begränsar möjligheten i äldre skolbyggnader att ta in elever i samma utsträckning som tidigare. Under planperioden föreligger också ett behov av att i grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmen se över och förbättra pedagogers arbetsmiljö, relaterat till en bristfällig tillgång till arbetsplatser. Ledning och administration Rektors möjlighet att utöva ett kvalitativt pedagogiskt ledarskap är avhängigt en rätt dimensionerad kringorganisation. Behov finns av renodlade tjänster som i största möjliga utsträckning är heltidstjänster och förlagda till en enhet. Ledningsresursens omfattning och utformning bör under planperioden kontinuerligt ses över för att korrelera med elevtalsökning och skärpta krav för rektors ansvar och befogenheter enligt styrdokumenten. Elevtalsutvecklingen ställer också stora krav på grundskolans administration. I takt med ökande elevtal, högre krav i samband med införande av nya skollagen, skärpta regler för hantering av elevers frånvaro, nya digitala program för administrativa system och införandet av en rad nya beslut av rektor behöver grundskolans administration dimensioneras på ett sätt som säkerställer myndigheternas krav och verksamhetens behov. Förutsättningarna för rektors pedagogiska ledarskap på grundsärskolan sågs särskilt över under inledningen av Det resulterade i en renodling av uppdragen som mottagningsansvarig respektive som rektor för grundsärskolan, uppdrag som tidigare var kombinerade. Myndighetsutövningen som mottagningsansvarig ligger nu centralt inom förvaltningen. Källan, tidigare specialstödsskolan, numera övergripande kommunal särskild undervisningsgrupp finns i sin helhet i ett av Äsperödsskolans hus. Senaste verksamheten som flyttade över var verksamheten på Bergius, Ljungskile. Lokalerna där har sagts upp av grundskolan och avtalet går ut hösten Elevers ökade behov Arbetet med inkludering fortgår i enlighet med intentionerna i nya skollagen. För alla elever, även

38 17 (26) elever med funktionsnedsättningar och sammansatt problematik ska utbildning i möjligaste mån arrangeras i befintliga grundskolor. Kompetens för att kunna ge specialstöd av olika slag ska byggas inom kommunens gränser i de fall temporära eller långvariga behov uppstår. Målsättningen med att bygga intern kompetens inom kommunen syftar också till att minimera antalet externt köpta platser. Arbete med barn i behov av särskilt stöd bör utvecklas och ställas om till de nya behov som uppstår kontinuerligt. Studiehjälp/läxhjälp i skolan och fritidshemmet är fortsatt viktiga inslag för att stödja elevers kunskapsutveckling. Resurser avsätts också för lov- och sommarskolor. Ytterligare förstärkning av elevhälsan görs kopplat till riktade statsbidrag. Fritidshem Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har fritidshemmen tagit fram en kommunövergripande verksamhetsidé. Helhetsidén omfattar Det sociala samspelet, Lekens betydelse för lärandet, Eleven som demokratisk individ, Alla ska få vara trygga och Lärandet i praktiken. Den implementeras, följs upp och utvärderas under planperioden. Arbetet leds av Utvecklingsenheten och nätverket för fritidspedagoger. Genusarbetet, påkallat av skolinspektionens senaste granskning, fortgår under planperioden Fritidshemmens förutsättningar följer i stort sett skolans. Platsbristen är påtaglig på ett flertal skolor och verksamhetens kvalité äventyras i de fall då samutnyttjandet av lokaler nått vägs ände - gäller både skola och fritidshemmen. Rektorerna signalerar också svårigheter att rekrytera behörig personal då fritidspedagoger ofta tar steget in i skolan som lärare i yngre åldrar. Fritidsverksamheten och korttidstillsynen inom grundsärskolan på Stråket och Äsperödsskolan/Skansen har under hösten påbörjat ett kommunövergripande utvecklingsarbete med läroplanen i fokus. Deltagande kommuner är Trollhättan, Uddevalla och Lidköping. Arbetet kommer att fortskrida under läsåret16/17. Grundsärskolans fritids på Äsperödsskolan har börjat samverka med grundskolans fritidsverksamhet i viss mån och arbetar för en ökad samverkan fritidshemmen emellan. Grundsärskola Grundsärskolan är organiserad i tre skolenheter; Stråketskolan, Äsperödsskolan/Skansen och Sommarhemmets grundsärskola. Dessutom finns det elever som är mottagna i grundsärskolan som får sin utbildning integrerad i grundskolan. Grundsärskolan är med undantag av Stråketskolan lokalintegrerad med grundskolan. Under 2016 kommer särskola för 7-9 att starta på Norgårdenskolan, då Sommarhemmets Lagunen inte räcker till. Den ökande andelen nyanlända kommer att påverka även grundsärskolan, som får räkna med att ta emot grundsärskoleelever med denna bakgrund. Detta ställer krav i form av en bredare kompetens bland personalen och flexibel hantering av den ekonomiska ramen. Ett förslag till riktlinjer för

39 18 (26) nyanlända med inriktning grundsärskolan har tagits fram och kommer att beslutas om under hösten 2015 och gälla därefter. Det är få lärare som har grundlärarexamen samt har den speciallärarexamen med inriktning utvecklingsstörning som krävs enligt Skolverkets behörighetsförordning. För att trygga tillgången till behöriga lärare inom grundsärskolan behöver vi därför stödja lärare som vill utbilda sig till speciallärare. Det är också av yttersta vikt att grundsärskolan i Uddevalla profilerar och marknadsför sig som en attraktiv arbetsplats för att säkerställa personaltillgången. Detta bör ske genom att göra grundsärskolan synlig på lärarutbildningarna i vårt närområde. När det gäller måluppfyllelse kommer lärarpersonalen att i enlighet med nämndmål att arbeta med BFL, Bedömning för lärande, i stor utsträckning under för att säkerställa måluppfyllelsen för eleverna. Ett omfattande verksamhetsutvecklingsarbete kommer ske under samma period för att säkerställa alla elevers rätt till utbildning utifrån det centrala innehållet i Lgr 11. Egna uppdrag, handlingsplaner och aktiviteter Uddevalla grundskolor uppvisar sedan 2007 en positiv trend i betygsresultaten innebar en negativ med kraftigt försämrat meritmedelvärde för årskurs års resultat indikerar att vi gör ett bättre resultat både vad gäller meritmedelvärde och andelen elever som når målen i alla ämnen. Fortfarande ligger dock dessa två värden under rikssnittet. När det gäller behörighet till gymnasiet ligger vi däremot fortfarande bättre än rikssnittet även om behörigheten sjönk något. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor följer i stort siffrorna i riket. Arbetet med att skapa likvärdiga förutsättningar för god måluppfyllelse kommer under planperioden att genomsyra grundskolans utvecklingsarbete. Fortsatta satsningar med hjälp av statsbidrag görs under planperioden. Förstelärarreformen, lågstadielyftet, läslyftet och NT-lyftet är exempel på sådana. Uddevalla grundskola har även fortsättningsvis ambitionen att ligga i framkant vad gäller att söka statsbidrag. I budgeten för 2015 avsattes tkr för specifika kvalitetsförändringar avseende Läsförståelse yngre åldrar åk F-3. I syfte att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i Uddevalla grundskolor, grundsärskola och fritidshemmen har verksamhetschefen i samråd med rektorer definierat fyra fokusområden för planperioden. För att kunna hålla kursen och för möjliggöra för verksamheten att prioritera kommer alla aktiviteter prövas mot fokusområdenas syfte, måluppfyllelse och likvärdighet. 1. Förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap I vid bemärkelse har skolans ledning och styrning stor betydelse för det pedagogiska ledarskapet och därmed elevernas måluppfyllelse. Rektors uppdrag har varit föremål för omfattande förändringar i form av förändringar i skollag och läroplan. Reformtakten är hög och rektors ansvar är omvittnat stort. Rektor måste ges rätt förutsättningar att leda och styra varför verksamhetschefen för grundskolan valt att prioritera Förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap (tidigare

40 19 (26) rektors arbetsmiljö) som ett fokusområde under kommande planperiod. I budgeten för 2015 har Barn och utbildningsnämnden inom ramen för specifika kvalitetsförändringar avsatt tkr för rektors förutsättningar grundskola. 2. Bedömning för lärande/ resultat och kunskapsanalys BFL (Bedömning för lärande) är evidensbaserade metoder att synliggöra lärandet och göra eleven medveten och delaktig i lärprocesserna. Arbetet med BFL drevs under 2014 på verksamhetsnivå och togs under 2015 vidare till enhetsnivå i syfte att enheterna lokalt skall tolka sitt arbete utifrån de övergripande riktlinjerna. Processtöd finansierat av skolverket har varit knutet såväl till det övergripande som till det lokala BFL-arbetet. Utvecklingsenhetens och grundskolans skolutvecklare har till uppdrag att under planperioden stödja det klassrumsnära arbetet med BFL på enheterna. 3. IKT som stöd för lärandet Styrdokumenten talar om god tillgång på digitala lärresurser för grundskolans samtliga elever. En arbetsgrupp tillsattes under vårterminen 2014 med uppdraget att beskriva vilka steg som måste tas för att nå önskad nivå och för att utveckla det pedagogiska arbetet med IT som stöd för inlärningen. Arbetet ska leda till större likvärdighet och en ökad anpassning av undervisningen till digitala lärverktyg. En tidplan har tagits fram i anslutning till programmet. Där anges vilken kompetensutveckling pedagogerna behöver och när den skall ges. Utveckling av infrastruktur- och teknisk utrustning utifrån givna ekonomiska ramar anges också i tidsplanen. Under planperioden säkerställs att samtliga elever i F-9 har god tillgång till digitala verktyg som stöd för sitt lärande i enlighet med skollagens krav på tidsenlig utbildning. Samtlig personal i förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola ingår i planperiodens kompetensutvecklingsplan gällande digitala lärarresurser. I budgeten för 2015 avsatte Barn och utbildningsnämnden, inom ramen för specifika kvalitetsförändringar, tkr för IKT Grundskola. 4. Elevhälsa För att utveckla likvärdighet och optimalt stöd för elevhälsaarbetet i varje skola bör en övergripande kommunal elevhälsaplan tas fram. Det strategiska elevhälsaarbetet ska utvecklas i syfte att bedriva arbetet mer förebyggande och hälsofrämjande. En förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer bör ske i detta arbete. Grundskolan fick tillsammans med stödenheten ett uppdrag under våren 2015 av förvaltningschefen, i syfte att skapa stabila elevhälsateam, bättre samarbete och kommunikation och förtydligande av rollfördelningen mellan rektor och elevhälsa. Arbetet är inlett, viktiga processer har tagit fart och en första delrapport är gjord till förvaltningschefen i oktober Nytt underlag för bemanning av elevhälsan väntas vara framtaget till budget -16 och ambitionen är att ha de stabila teamen på plats ht-16.

41 20 (26) Gymnasieskola och gymnasiesärskola Mkr Bokslut Budget Plan Intäkter 174,6 171,2 175,0 175,0 175,0 Kostnader 350,3 349,9 357,4 359,1 360,0 Netto 175,6 178,7 182,4 184,1 185,0 Fasta priser gymnasieskola Förutsättningar och nuläge Ekonomisk sammanställning Elevvolym Elevantalet stabiliseras nu och elevvolymerna är sannolikt ökande kommande år. Ett antal faktorer bidrar nu till att Uddevalla gymnasieskolas elevantal succesivt ökar. En särskild faktor är det ökande antalet nyanlända till IM-programmet. Idag finns totalt 240 inskrivna nyanlända varav flera från andra kommuner då boende etableras i Uddevalla. Ytterligare en faktor som påverkar elevvolymen är att andelen elever som söker sig till fristående eller andra skolhuvudmän minskar och är relativt riket mycket lågt. Huvuddelen av Uddevalla kommuns ungdomar hittar alltså sin utbildning inom Uddevalla gymnasieskola. Till detta kommer att andelen elever som söker sig till Uddevalla gymnasieskola från andra kommuner ökar, vilket förstärker gymnasieskolans budget. Fortsätter denna trend kommer utfallet kommande år att fortsätta bidra till att gymnasieskolans ekonomiska förutsättningar förbättras. En möjlig orsak till elevökningen från andra kommuner är att avtal om förstahandsmottagning är skrivet med flera kommuner inom Fyrbodal. Dessutom har flera nationella program och inriktningar inom Fyrbodal avvecklats medan Uddevalla Gymnasieskola har upprätthållit sitt utbildningsutbud och på så sätt blivit ett attraktivt val för regionens ungdomar. Utbildningsutbudet är nu komplett med 19 nationella program, samt de attraktiva utbildningarna naturbruk, lärlingsutbildningarna och elitidrottsgymnasiet. Sammantaget är utbildningsutbudet i Uddevalla Gymnasieskola helt unikt i regionen. Samarbetet med Uddevallahem för att erbjuda elever från andra kommuner boende i Uddevalla är etablerat. Totalt erbjuds nu ett 30-tal elever lägenhet. Efterfrågan är hög och boendet är fullbelagt. Under planperioden behövs en fortsatt prioritering för att ge fler elever möjlighet att bo i Uddevalla. Västtrafiks restider är fortfarande inte tillräckligt väl anpassade för samtliga inpendlande elever. Konsekvensen är långa skoldagar. Uddevalla är regionens största skolcentrum och har idag bra anknytningsvägar som möjliggör bättre restider. Frågan ligger på kommunal och regional nivå och

42 21 (26) behöver fortsatt lyftas centralt i regionen. Vi ser också att Västtrafik har problem med att dimensionera bussvolymerna rätt vilket leder till att antal platser på bussarna från vissa orter t.ex. Sotenäs är för lågt. En gemensam planering gällande resande elevvolymer från kringkommunerna till Uddevalla Gymnasieskola tillsammans med Västrafik ska göras. Lokaler Lokalanpassning har skett enligt plan och bedömningen är nu att gymnasieskolan är inom de lokalytor som nuvarande organisation behöver. Antalet nyanlända samt ökat antal obehöriga elever från grundskolan gör dock att det redan inom den närmaste tiden behövs ytterligare lokalytor för IM-programmet. Nyanlända bedöms behöva stanna fler år inom IM. Genomgångstiderna är 2-4 år för att erövra språk och behörighet för nationella program. Enligt nuvarande plan är lokalytor bokade på Sinclair, som delvis tas i bruk redan HT15. Sammantaget leder dessa förutsättningar till att kostnaderna för att driva IM-verksamheten ökar med ett ökat lokal- och personalbehov. När det gäller yrkeslokaler kommer det att krävas anpassningar inom befintliga lokaler för att kunna utöva den verksamhet som eleverna efterfrågar. Tydligt är detta när det gäller fordonsutbildning där antal elever ökat snabbast. Vuxenutbildningen samutnyttjar i hög grad gymnasieskolans lokaler och har också från och med 2015 tagit över gymnasieskolans båtlokaler. Behovet av lokaler inom vuxenutbildningen för yrkesutbildning kan till en stor del lösas i samordning med gymnasieverksamheten inom och utanför gymnasiets schema. IT-utveckling IT-planen är nu genomförd och reviderad för en ny treårsperiod. Samtliga elever i åk 1, 2 och 3 har bärbara datorer för sin utbildning. Bra trådlös access finns inom hela skolan. Support och administration är uppbyggt tillsammans med kommunens IT-avdelning utan att någon utökning av resurser behövt ske. Under 2015 har kostnader kunnat minskas för datorerna genom övergång till i huvudsak googlechrome-datorer i åk 1. Effekten av detta fortsätter kommande år. Bedömningen är att även kostnader för administration kommer att kunna minska när alltmer molnbaserade tjänster tas i bruk. En modern gymnasieutbildning förutsätter att arbetssätt och pedagogik utformas utifrån det informations- och kommunikationssamhälle som eleverna förbereds för på gymnasiet. Vi har nu fullt ut satsat på lärplattformen V-klass som gör det möjligt att integrera digitala hjälpmedel i undervisningen. Lärplattformen ger utökade möjligheter till dialog med elever och vårdnadshavare. Som exempel kan nämnas kursdokumentation och direktuppföljning när det gäller elevers närvaro. Elever i behov av stöd De förändrade behörighetskraven har medfört att andelen obehöriga elever från grundskolan ökar. Fortsatt särskilt stöd måste därför organiseras i gymnasiehusen. Andelen elever från grundskolan

43 22 (26) som har en utredd inlärningsproblematik t ex. inom ADHD/Asperger ökar och ställer direkta krav på att gymnasieskolan kan sätta in särskilt stöd. Elevhälsoplanen har utvecklats för att nu säkerställa dokumentation av elevers studiegång och åtgärder när rektor fattar beslut och planerar för stöd. Elevhälsoplanen är en gemensam plan för hur Uddevalla Gymnasieskolas rektorer arbetar med elever i behov av stöd. Inom skolhusen finns bemannade studieverkstäder där elever kan söka extra handledning utöver det som ges inom ordinarie kurs. Det är av stor vikt att rektorsenheterna tilldelas ekonomiska resurser i nödvändig grad för att säkerställa tillgång till speciallärare, specialpedagoger samt lärare inom det särskilda stöd som skall ges i studieverkstäderna. För planperioden är det viktigt att gymnasieskolan ges utökade resurser för särskilt stöd om målet ska nås att alla gymnasieungdomar ges förutsättningar att erhålla gymnasieexamen. Gymnasiesärskola Antalet elever inom gymnasiesärskolan har minskat sedan 2010 då lagändringen om rätten till särskola trädde ikraft, innebärande att elever med autism inte längre hade automatiskt tillträde till särskolan. Den naturliga förändringen i demografin spelar givetvis också in. Utifrån befolkningsprognosen görs bedömningen att siffrorna sakta kommer att stiga igen. I Uddevalla kan noteras att fler elever väljer nationellt program såsom lagstiftaren valt som nationell inriktning. Samtidigt noteras också att gruppen med mycket stora behov ökar. En nationell problematik som är tydlig också i Uddevalla är att framförallt nysvenska familjer väljer bort gymnasiesärskolan till förmån för IM. Detta är en olycklig utveckling då eleverna därmed inte får rätt förutsättningar att lyckas utifrån deras behov. Under våren 2105 inleddes mot bakgrund av detta ett samarbete mellan gymnasiesärskola och IM. Detta samarbete kommer att fortsätta under planperioden. Egna uppdrag, handlingsplaner och aktiviteter Nämnden och i vissa fall kommunfullmäktige har givit gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ett antal uppdrag att genomföra under planperioden. Inom ramen för uppdraget att stärka elevers inflytande och delaktighet sker ett arbete för ett återerinförande av elevombud samt elevskyddsombud. Ett serviceavtal kommer att slutas med Sveriges Elevråd region Väst med start våren 2016 som ska säkerställa elevskyddsombudsutbildning samt stöd till gymnasieskolans elevråd och ett arbete för att öka elevinflytandet i lärandet. Inriktningen är att detta ska ge samma resultat som det arbete som tidigare skedde inom elevombudsmannafunktionen. För ökad måluppfyllelse kommer lärares kompetensutveckling inom ämneskompetensen att prioriteras utifrån den kompetensinventering förstelärarna genomför och som sedan prioriteras inom ämnesgrupperna. Under hösten 2015 ska en fördjupning kring elevers resultat i matematik och åtgärder för ökad måluppfyllelse genomföras tillsammans med förstelärarna i matematik. Matematiklyftets effekter och lärdomar ska tas tillvara. Ett arbete att ge eleverna fler lär tillfällen i

44 23 (26) matematik ska utvecklas inom lärplattformen Vklass. Ett annat uppdrag är att de förtroendevalda ska finnas med i de forum som finns för samarbete mellan huvudmän, branscher, företag och fackliga organisationer. En samordning har skett så att antal dagar som tas i anspråk ska minska för att underlätta det politiska deltagandet. Planen har skickats till nämnden för dess planering. Vad gäller uppdraget om sommarpraktikplatser kommer andelen sommararbeten utökas och omfatta samtliga gymnasieenheter inför sommaren Vuxenutbildningen Mkr Bokslut Budget Plan Intäkter 43,7 32,7 32,3 32,3 32,3 Kostnader 78,9 69,1 74,1 74,1 74,1 Netto 35,2 36,4 41,8 41,8 41,8 Fasta priser vuxenutbildningen Ekonomisk sammanställning Förutsättningar och nuläge Inom ramen för kommunbidraget är kommunen skyldig att anordna grundläggande vuxenutbildning (motsvarande grundskolenivå), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (SFI) som motsvarar det behov som finns. Det finns också en skyldighet att erbjuda gymnasiegemensamma ämnen för de elever som slutat gymnasiet med yrkesexamen. Från 1/ avser regeringen att göra Komvux till en rättighet även på gymnasienivå för elever som inte har någon gymnasieexamen. Den rättigheten kommer att påverka söktrycket och kraven på att anordna fler kurser och inte minst med flexibla och olika upplägg. Antalet elever som läser SFI ökar och därmed också de som har rätt att läsa vidare på grundläggande och gymnasialnivå. För att möta gruppen nyanländas behov av kurser för att nå en gymnasieexamen, behöver vuxenutbildningen erbjuda fler kursstarter, olika studietider och flexibla upplägg, Inom ramen för regeringens målsättning att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020, uppmanas kommunerna att arbeta fram en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen. Vuxenutbildningen har uppdraget som projektledning. Syftet med överenskommelsen är att stimulera och öka samverkan kring individen mellan olika myndigheter. Individens behov och möjligheter skall stå i centrum. Satsningen på traineejobb och utbildningskontrakt är två nya åtgärder som Arbetsförmedlingen har att tillgå för arbetslösa ungdomar. Ett traineejobb kan erbjudas till den som har en gymnasieutbildning och vill skaffa en yrkesutbildning. Utbildningskontrakt kan erbjudas till den person som vill läsa in en gymnasieexamen. Båda satsningarna görs inom ramen för Dua, Delegation för ungdomar till arbete, som regeringens

45 24 (26) satsning kallas. Båda insatserna kommer att påverka antalet elever på Vuxenutbildningen. Regeringen avser också att avskaffa SFI som egen skolform för att istället låta den ingå i Komvux verksamhet. Syftet är att underlätta en helhetssyn på invandrares utbildning och enklare möjliggöra för individen att, i enlighet med styrdokumentens krav, kunna läsa på olika nivåer samtidigt. Detta ställer stora krav på flexibilitet och upplägg av kurser. Inte minst krävs samsyn över rektorsområden och ämnen. Antalet elever och kurser växer ständigt och behovet av mer personal är ett konstant problem. Studie- och yrkesvägledarna roll i verksamheten är central både i valideringsprocessen och vid planering av den individuella studieplanen. Båda dessa uppgifter poängteras i styrdokumenten och är en förutsättning för statsbidrag. Antalet studerande till särvux ökar, om än inte i snabb takt. De elever som börjar på särvux kommer i allmänhet direkt från gymnasiesärskolan. Ungdomarna vill leva ett aktivt, meningsfullt och så självständigt liv som möjligt, vilket ställer nya krav på lärarna, kurserna och på undervisningen. För att förbereda eleverna för arbetslivet har ett nära samarbete inletts med arbetskonsulenterna i kommunen. Verksamheten är en rättighet och påverkas därför inte av varken konjunktur eller politiska beslut. Förutsättningarna för vuxenutbildningens verksamhet styrs av många olika faktorer, inte minst situationen på arbetsmarknaden som i sin tur leder till regeringsbeslut och statliga satsningar. Vuxenutbildningen finansieras med kommunbidrag och sökta statliga bidrag. De statsbidrag som söks från Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan är t.ex. yrkeshögskoleutbildningar, yrkesvux, lärling, Komvux och traineeutbildningar. Regeringen har aviserat ökade satsningar på både yrkeshögskoleutbildningar och olika satsningar på Komvux i framtiden. Vissa av bidragen söks i samverkan med Orust och Färgelanda. Den statliga ersättningen till kommunerna för SFI kommer att öka from 1/ till /individ och år. Egna uppdrag, handlingsplaner och aktiviteter Det av nämnden prioriterade målet Att alla elever skall erbjudas validering är tydligt kopplat till styrdokumenten för vuxenutbildningen och en förutsättning för statsbidrag. Förstelärarna har därför som ett särskilt uppdrag att fortsätta driva processen med att ta fram valideringsunderlag inom samtliga kurser. Underlagen skall finnas tillgängliga på Inblicken för samtliga lärare och därmed borga för kontinuitet och rättsäker bedömning. Vuxenutbildningens satsning att se över verksamheten vad gäller stöd ligger helt i linje med de krav som finns på att anpassa undervisningen till varje individs förutsättningar och behov. Hur verksamheten på bästa sätt möter de elever som tillhör vuxenutbildningens målgrupp och hur

46 25 (26) invandrares kunskaper och behov bäst tas tillvara är viktiga utvecklingsområden inom vuxenutbildningen. Att varje elev skall ta ansvar för sin utbildning och sina studier borde vara en självklarhet i arbetet med vuxna. Fler och fler elever som söker sig till på vuxenutbildningen saknar grundskole- eller gymnasieexamen. Det kan vara svårt för dessa elever att läsa i en snabbare takt, vilket det innebär att läsa på vuxenutbildningen. I arbetet med dessa elever behöver därför åtgärder och insatser planeras i form av exempelvis översyn av hur vi möter och bemöter dessa elever samt fundera över alternativa pedagogiska insatser och en annan form av stöd. Särskola Mkr Bokslut Budget Plan Intäkter 8,3 7,8 8,0 8,0 8,0 Kostnader 53,0 55,2 56,1 56,1 56,1 Netto 44,7 47,4 48,1 48,1 48,1 Fasta priser särskola (avser grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux) Förutsättningar, nuläge och handlingsplaner Särskolan var tidigare en gemensam skolform och delades in i en obligatorisk och en frivillig del. I den nya skollagen är grundsärskolan och gymnasiesärskolan egna skolformer med syfte att bättre integreras med grundskolan respektive gymnasieskolan. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan tas upp under respektive verksamhet (se ovan). Totalt Barn och utbildningsnämnden Ekonomisk sammanställning Mkr Bokslut Budget Plan Intäkter 338,4 319,4 337,3 337,3 337,3 Kostnader 1468,1 1524,0 1556,5 1573,3 1589,0 Netto 1129,7 1204,6 1219,2 1235,9 1251,7 Investeringar 14,9 20,0 20,0 20,0 20,0

47 26 (26) Barn- och elevstatistik Förskola Antal barn (1-5 år) i kommunal förskola fristående förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Antal barn (totalt 0-12 år) Antal barn i kommunalt fritidshem fristående fritidshem Grundskola 1-9 Antal elever i kommunal grundskola (0-9) fristående skola (0-9) Grundsärskola Gymnasieskola Gymn.särskola Vuxenutbildning (Komvux, särvux, sfi) Antal elever i grundsärskola Antal elever i Uddevalla Gymnasieskola fristående gy-skola (i U- a) Antal elever i gymnasiesärskola Antal elever i vuxenutbildning

48 Barn och Utbildning Budget 2016 Anslagsbindsningsnivåer per VHT Majoritets förslag Gem Adm Övergr Nämnd Barn omsorg Fritids Grund skola Gymnasie Vux Sär skola Finans Indexberäkningar Löpande löneuppr, resterande löneers Lokalvårdsindex Lokalhyresindex - internränta hyror + övr IR Växling PO avgift Julgåvor Växling löneadm E-handel växling IT -tele växling Prisjustering övriga kostnader Fristående enheter Kostindex Summa Index Omfördelningar Strukturbidrag Grundbelopp Summa omfördelningar Volymjusteringar Beräknad och beslutad Elevantalsutveckling vht tal beräknad 0,50% 4,20% 3,20% -0,30% Beräknad utvecklning Faktisk utveckling justering av Summa Volym Kvalitetsförändringar Specifika Lokallösningar förskola Barngrupper/lärartäthet förskola Vuxenutbildning Elevhälsa Speciallärare/specialpedagog Klimatsmart mat Summa Kvalitet steg Generella Effekthemtagning el mm Effekthemtagning livsmedel - kostverksamhet Arbetsmiljö & lokalprocess Summa kvalite steg Löneökning 2016,(3,1 %, 2,325 % åb) Ny ram 2016 ink Löneökning (tkr)

49 Barn och utbildningsnämnden Uddevalla kommun Driftsbudget 2016 Anslagsbindningsnivåer per verksamhet Information budgetprocessen - Kortfattad förvaltningsbeskrivning av 2016 års beslutsunderlag. Indexberäkningar Underlaget från ekonomikontoret fördelas per program med hjälp av kostnadsfördelningsnycklar per verksamhetsdel. Internräntan förändras utifrån en lägre räntenivå varför kostnader och kommunbidrag anpassas. Kommuninterna delen av personalomkostnaden tas bort hanteringsmässigt. De kostnader respektive verksamhet har haft för att finansiera gemensamma åtaganden blir lägre och kommunbidraget regleras. Kommunens kostnader är de samma som tidigare varför ersättning till fristående och interkommunala ersättningar inte påverkas (regleras övergångsmässigt). Systemet med finansiering av personal/löneavdelning utifrån antal lönespecifikationer tas bort och regleras i budget. Växling av kostnader för e-handel och IT/tele görs utifrån förändrad kostnadsstruktur (viss del kostnadsökning). Omfördelningar Ökning av strukturbidraget finansieras genom att grundbeloppet regleras i motsvarande omfattning. Reglering med 3+1 mkr (utökning + indexering). Systemet var redan ifjol underfinansierat med 1 mkr. Fler skolor omfattas av systemet och nivåer ökar. Totalt 16 mkr i budget from 2016 (ökning 33 %). Omfördelningen avser en resursförändring rörande grundbeloppet. Volymjusteringar Den demografiska prognosen är huvudkomponent i underlaget för den beräknade volymförändringen. Statistikberäkning utifrån vårt resursfördelningssystem är underlag för den faktiska volymjusteringen. Prognosavvikelserna har blivit större de två senaste åren då faktisk reglering behövts med 3 respektive 6 mkr (tidigare omvänt på lägre nivå). Totalt behövs 20 mkr för att finansiera de tillkommande barnen/eleverna med bibehållen lärartäthet.

50 Kvalitetsförändringar Inledning (CS) Förskola Vi vill investera tidigt i barns utveckling. Därför är det viktigt att alla barn får gå i förskolan, och att den håller hög kvalitet. Förskolan är också grundläggande för att föräldrar ska kunna jobba. Fortsätt bygg ut förskolan för att kunna erbjuda föräldrarnas barnomsorgsbehov så att fler kan arbeta och studera, även på obekväma arbetstider. Förskoleåldern är den viktigaste utvecklingsperioden för barn och förskolans betydelse för barns utveckling är mycket stor. Vi ser också att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Förskolan lägger en bra grund för barns läsförmåga och intresse för läsning och för framtida kunskapsresultat.. Vi vill göra förskolan tillgänglig för alla barn och därför är det nödvändigt att både fortsätta införa fler förskoleplatser och att kunna erbjuda mindre barngrupper för de minsta barnen. Vuxenutbildning Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Men utbildning är inte något man får en gång som ung och som räcker tills man blir gammal. Företag och organisationer behöver kompetenta medarbetare, i ständig utveckling. Vuxenutbildningen utgör en viktig väg för människor att utbilda sig vidare och få en ny chans på arbetsmarknaden. Jobb och språk hänger ihop och är nycklar till integrationen Elevhälsa specialpedagoger Varje elev har rätt till det stöd och den undervisning som krävs för att eleven ska nå kunskapsmålen och utvecklas så långt som möjligt. Inget barn ska lämnas på efterkälken. Därför måste politiken inriktas på att göra skillnad för den enskilde eleven och läraren. Därför vill vi göra investeringar och prioriterar tidiga insatser i skolan. I stället för att andelen elever med extra stöd är som högst i slutet av skolan vill vi vända på kurvan och ge tidiga insatser. Klimatsmart mat Är viktigt för att kunna skapa ekologiskt hållbara samhällen. Goda matvanor som grundläggs i tidig ålder har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet för såväl barn som vuxna. Maten i förskola och skolan ska ge barn och ungdomar kraft att orka med de krav som livet ställer, ett aktivt lärande och ett socialt liv. Korta beskrivningar Lokallösningar förskola 1 mkr tillförs för att finansiera tillkommande lokallösningar (fler förskoleplatser) inom förskoleverksamheten. Barngrupper/lärartäthet förskola För att minska barnantalet i de största grupperna förstärks lärartätheten inom förskolan (ej pedagogisk omsorg), 2,5 mkr.

51 Vuxenutbildning Yrkesutbildning och grundläggande utbildning förstärks med 5 mkr. Elevhälsa Utökning av elevhälsan resurser för att bättre möta behoven i verksamhet grundskola och gymnasieskola, 1 mkr. Speciallärare/specialpedagog Utökning av resurser för att bättre möta behoven i verksamhet grundskola och gymnasieskola, 1 mkr. Klimatsmart mat Ekologisk kost eller alternativ positiv hållbar klimatpåverkan, 500 tkr. Effekthemtagning Kommunens system för reglering av resurser utifrån nya inköpsavtal innebär en anpassning med -3,4 mkr. Arbetsmiljö och lokalprocess Ett tydligare arbetsmiljöarbete med facken vilket ska ge dynamiska effekter för bättre arbetsmiljö, minskad personalomsättning och ökad trivsel. En tydligare lokalplaneringsprocess som centraliseras i syfte att ge bättre förutsättningar för lokalbehoven, totalt 2 mkr. Modellbeskrivning Den budgetmodell som används från och med 2010 är uppbyggd av kategorier för att dela upp budgetförändringar systematiskt mellan åren. Förändringarna i nämnds budget avser program/verksamhetsnivå. De kategorier som vi valt att använda oss av är indexberäkningar, omfördelningar, volymjusteringar samt kvalitetsförändringar. Utgångspunkten för 2016 års budget är 2015 års budget. Indexberäkningar Indexberäkningar avser förändringar som enbart reglerar rörliga kostnadsnivåer i olika delar av budgeten. Beräkningen är till för att få budgeten i löpande priser. Uppgifterna hämtas från ekonomiavdelningens sammanställning och fördelas per program. Förändringar inom denna kategori påverkar inte de ekonomiska förutsättningarna nivåmässigt. När kostnadsnivåerna justeras kan detta få konsekvenser för de fristående enheternas ersättningsnivåer i resursfördelningssystemet. Indexberäkningar görs även för ersättning till fristående enheter detaljbudgetmässigt. Särskild beräkning görs per verksamhetsform som ersätter för helåret.

52 Budget inkluderar finansiellt beräknad löneökning för att skapa bättre planeringsförutsättningar och enbart ett beslut om elevpeng/grundbelopp. Omfördelningar Kategorin avser främst de omfördelningar som kan ske mellan program/enheter för att ge rätt budgetförutsättningar inför kommande år. Omfördelningen skall vanligen inte avse en reell resursförändring vilket betyder att den förändring som sker enbart är till för att ge enheten rätt budgetförutsättningar. Volymjusteringar Nämndens resursfördelningssystem är volymbaserat varför det är viktigt att säkerställa att verksamhetens ramar justeras för volymförändringar. Volymförändring får inte vara en orsak till varför verksamhetens ersättning per elev skall variera. För att säkerställa att ersättningsnivån per elev är den samma oavsett volym så görs denna fördelning. Volymjusteringen avser de förändringar av barn/elevantal som sker mellan åren. Beräkningsmodellen består av att vi utgår från faktiska värden, reglerar med befolkningsprognosen och lägger till speciella faktorer för respektive verksamhet. Modellen justerar både för den beräknade förändringen samt den faktiska utvecklingen. Den faktiska utvecklingen är till för att justera för avvikelser i de beräkningar som uppstår mellan åren. De förändringar av volymerna som sker mellan åren multipliceras med en beräknad rörlig del om 67 %. Kvalitetsförändringar Kategorin avser alla de förändringar som kan få kvalitativ påverkan. Begreppet kvalitet används i vid mening och avser både utökningar och neddragningar. Här ingår de riktade satsningar som nämnden gör och de åtgärder förvaltningen åläggs att utföra utifrån nämndens ekonomiska villkor.

53 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Revidering av nämndens styrkort samt förslag till målnivåer och definitioner av mått i kommunfullmäktiges styrkort Sammanfattning fattade barn och utbildningsnämnden beslut om fastställande av styrkort för perioden , innehållande 12 strategier, 31 uppdrag samt 25 mått. Enligt nämndens årshjul ska styrkortet årligen ses över i samband med arbetet med kommande verksamhetsplan med budget. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska barn och utbildningsnämnden komplettera styrkortet med tidplaner för uppdrag samt målsättningar för nämndens mått i samband med verksamhetsplansarbetet hösten Barn och utbildningsnämnden ska enligt beslutet också i sin fortsatta styrkortsprocess komplettera styrkortet med tillgänglighet samt hitta områden för samordning med övriga förvaltingar vad gäller de prioriterade områdena. Beslutsunderlag Barn och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse Bilaga 1 förslag till målnivåer i nämndens styrkort Bilaga 2 - förslag till avrapportering och komplettering av uppdrag i nämndens styrkort Bilaga 3 förslag till revidering av målsättningar i kommunfullmäktiges styrkort samt förslag till måttdefinitioner Protokollsutdrag KF 2015/ Nämndernas fastställande av styrkort för , med tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens styrkort Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förslag till målnivåer i nämndens styrkort enligt förvaltningens förslag bilaga 1 att godkänna avrapportering samt komplettering av uppdrag i nämndens styrkort enligt förvaltningens förslag bilaga 2 att föreslå förändringar i målsättning och måttdefinitioner i kommunfullmäktiges styrkort enligt förvaltningens förslag bilaga 3. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

54 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2015/00025 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Revidering av nämndens styrkort samt förslag till målnivåer och definitioner av mått i kommunfullmäktiges styrkort Sammanfattning fattade barn och utbildningsnämnden beslut om fastställande av styrkort för perioden , innehållande 12 strategier, 31 uppdrag samt 25 mått. Enligt nämndens årshjul ska styrkortet årligen ses över i samband med arbetet med kommande verksamhetsplan med budget. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska barn och utbildningsnämnden komplettera styrkortet med tidplaner för uppdrag samt målsättningar för nämndens mått i samband med verksamhetsplansarbetet hösten Barn och utbildningsnämnden ska enligt beslutet också i sin fortsatta styrkortsprocess komplettera styrkortet med tillgänglighet samt hitta områden för samordning med övriga förvaltingar vad gäller de prioriterade områdena. Beslutsunderlag Barn och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse Bilaga 1 förslag till målnivåer i nämndens styrkort Bilaga 2 - förslag till avrapportering och komplettering av uppdrag i nämndens styrkort Bilaga 3 förslag till revidering av målsättningar i kommunfullmäktiges styrkort samt förslag till måttdefinitioner Protokollsutdrag KF 2015/ Nämndernas fastställande av styrkort för , med tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens styrkort Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förslag till målnivåer i nämndens styrkort enligt förvaltningens förslag bilaga 1 att godkänna avrapportering samt komplettering av uppdrag i nämndens styrkort enligt förvaltningens förslag bilaga 2 att föreslå förändringar i målsättning och måttdefinitioner i kommunfullmäktiges styrkort enligt förvaltningens förslag bilaga 3.

55 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2015/00025 Ärendebeskrivning fattade barn och utbildningsnämnden beslut om fastställande av styrkort för perioden , innehållande 12 strategier, 31 uppdrag samt 25 mått. Styrkortet har sedan dess kompletterats med följande fyra uppdrag, varav tre kommer från kommunfullmäktige och ett från nämnd: Barn och utbildningsnämnden ska utifrån ungdomsplanen stärka barns och elevers inflytande och delaktighet (uppdrag från KF) Barn och utbildningsnämnden har fått i uppdrag att under 2016 skapa fler förskoleplatser för att minska barnantalet i de största grupperna (uppdrag från flerårsplan) Barn och utbildningsnämnden har fått i uppdrag att under 2016 tillstätta fler speciallärare och specialpedagoger (uppdrag flerårsplan) Utreda elevernas sjunkande matematikkunskaper och hur de kan förbättras (uppdrag från nämnd) Enligt nämndens årshjul ska styrkortet årligen ses över i samband med arbetet med kommande verksamhetsplan med budget. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska barn och utbildningsnämnden komplettera styrkortet med tidplaner för uppdrag samt målsättningar för nämndens mått i samband med verksamhetsplansarbetet hösten Barn och utbildningsnämnden ska enligt beslutet också i sin fortsatta styrkortsprocess komplettera styrkortet med tillgänglighet samt hitta områden för samordning med övriga förvaltingar vad gäller de prioriterade områdena. Som svar på kommunfullmäktiges beslut om kompletteringar vill förvaltningen framföra att uppdragen är satta mandatperioden ut och avslutas av nämnden efter hand de har genomförts. Förvaltningen önskar även en konkretisering av vad som menas med komplettering av tillgänglighet då det redan idag finns flera strategier och uppdrag i nämndens styrkort som rör tillgänglighet på olika sätt. Samverkan med andra förvaltningar sker idag på olika sätt. Bland annat sker ett samarbete med kultur- och fritidsnämnden kring uppdraget om kulturgarantin. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare Expediera till Utredare BUN

56 Bilaga 1: Förslag till målnivåer i nämndens styrkort 1 (3) Dnr: BUN 2015/00025 Bilaga 1: Förslag till målnivåer i nämndens styrkort Förslag till målnivåer till befintliga mått i nämndens styrkort Mått Senaste Riket Mål Mål Mål resultat Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan Elevers nöjdhet med gymnasieskolan/gymnasiesärskolan Jag är nöjd med min skola 82 Jag är nöjd med mitt program 84 Elevers nöjdhet med vuxenutbildningen Andel (%) simkunniga elever åk Genomsnittligt betygspoäng åk 6, flickor 13,9 13,8 13,9 13,9 14,0 Genomsnittligt betygspoäng åk 6, pojkar* 12,6 12,6 12,9 13,1 13,3 Genomsnittligt meritvärde åk 9, flickor 224, Genomsnittligt meritvärde åk 9, pojkar** 198,4 212, Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen åk 9 72 F: 73 P: 72 Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola 77 F: 80 P: Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola, alla*** 14,1 14,1 14,1 14,1 Andel (%) elever med minst E i alla ämnen, gymnasieskola Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola Andel (%) elever som slutfört kurs, grundläggande vuxenutbildning Andel (%) som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy. åk 1 som känner sig stressade i skolarbetet Förslag: Avvaktar målnivåer tills möjlig att mäta , ,9 70, Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen E-post Barnochutbildning@uddevalla.se

57 Bilaga 1: Förslag till målnivåer i nämndens styrkort 2 (3) Dnr: BUN 2015/00025 Mått Senaste resultat Riket Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy åk 1 som säger att de blivit illa behandlade under de 3 senaste månaderna (egen) Förslag: Avvaktar målnivåer tills möjlig att mäta Andel (%) barn och elever som upplever sig trygga (egen) OBS: Resultatet avser förskola samt elever åk 3, åk 5 och 8, men bör också innefatta grundsärskola 3-9, gymnasiet 2, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen Totalt: 92 Fsk: 92 Gsk: 92 Åk 5: 93 Åk 8: 90 Gsär: Nöjda medarbetare Frisknärvaro Förslag: ändras till nyckeltal, dvs ett icke målsatt Tot: 46,79 M: 56,5 Kom tot: 43,44 mått K:43,6 Barngrupp, antal barn per avdelning 17,6 17, Personaltäthet förskola, antal barn per personal 6,2 5,3 6,1 6,0 5,9 Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska (KF-mått men nämnden sätter egna mål) Andel ofrivilliga deltidstjänster (KF-mått men nämnden sätter egna mål) Tot:6,3 M: 3,9 K:7.0 Kom tot: 7,43 6,2 6,1 6,0 Förslag: avvaktar målnivåer tills första mätning gjord. *Riket totalt (flickor och pojkar) genomsnittligt betygspoäng åk 6: 13,2 **Riket totalt (flickor och pojkar) genomsnittligt meritvärde åk 9: 224,7 *** Det saknas i dagsläget könsuppdelad statistik från Skolverket på genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola.

58 Bilaga 1: Förslag till målnivåer i nämndens styrkort 3 (3) Dnr: BUN 2015/00025 Förslag till målnivåer till nya mått i nämndens styrkort Mått Senaste resultat Riket Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel elever som upplever att de har inflytande och kan påverka i skolan Avser svar på frågan: Jag kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer/eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter (grundskola, gymnasieskola, vux) Källa: brukarundersökning. Totalt: 58 Åk 3: 72 Åk 5: 65 Åk 8:40 Gy: 49 Grsär:39 Vux: Andel heltidstjänster med lärarlegitimation och behörighet i ämnet, grundskola (Källa: Siris, Skolverket) (I sammanställningen ingår de lärarkategorier som omfattas av legitimationskravet) Andel heltidstjänster med lärarlegitimation och behörighet i ämnet, gymnasieskola (Källa: Siris, Skolverket) (I sammanställningen ingår de lärarkategorier som omfattas av legitimationskravet) 70,5 73, ,9 78,