Naturbruksgymnasiet OÖ stergo tland Kvalitetsredovisning, la sa ret 2012/13

Transkript

1 Naturbruksgymnasiet OÖ stergo tland Kvalitetsredovisning, la sa ret 2012/13 1

2 Inledning Naturbruksgymnasiet i Östergötland är med de båda skolenheterna Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta anläggningar i sitt slag. Regionens ungdomar och vuxna erbjuds här högkvalitativ gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar inom olika naturbrukssektorer i nära samverkan med respektive bransch. Verksamheten bedrivs av Landstinget i Östergötland på uppdrag av länets kommuner samt Tranås och Nyköpings kommuner, vilka genom samverkansavtal reglerar villkoren för innehåll, omfattning, kvalitet och ekonomi. Verksamheten är inte anslagsfinansierad utan drivs helt med medel från försäljning av producerade varor och tjänster. Naturbruksprogrammet är ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan med de fyra nationella inriktningarna lantbruk, skog, trädgård och djur. Inom varje inriktning erbjuder dessutom skolorna ett antal fördjupningskurser. Dessa kurser ger eleverna möjlighet att specialisera sig inom inriktningen. Vidare erbjuder Naturbruksgymnasiet Östergötland Fordons- och transportprogrammets transportinriktning inom ramen för samverkansavtalet med länets kommuner. Från och med hösten 2013 erbjuds även Hantverksprogrammet, inriktning florist. Vid båda skolenheterna finns gymnasiesärskola, inom vilken det nya nationella programmet Skog, mark och djur erbjuds från och med höstterminen 2013, samtidigt som det gamla Naturbruksprogrammet avvecklas. Vid Himmelstalundsgymnasiet erbjuds vidare Individuellt program inom ramen för gymnasiesärskolan. Båda skolorna erbjuder vuxenutbildning på gymnasial nivå, samt eftergymnasiala utbildningar i form av yrkeshögskoleutbildningar, YH. Yrkeshögskoleutbildningarna bygger på kunskaper från det gymnasiala naturbruksprogrammet eller motsvarande utbildningar inom t ex kommunal vuxenutbildning. För att säkerställa att våra elever får arbeta med fullt moderna och välutrustade fordon och maskiner arbetar vi med ett koncept med leasing av tunga fordon, traktorer och skogsmaskiner. Vi ser vidare över våra lokalbehov i syfte att anpassa lokalerna till verksamhetens framtida omfattning och behov. Tillgängligheten för funktionshindrade elever har förbättrats på Himmelstalundsgymnasiet inför läsårsstarten Nya elevbostäder planeras nu att uppföras vid Vretagymnasiet, varvid gamla bostäder inom skolområdet och i Ljungsbro avvecklas. Vi avser att påbörja en förstudie gällande en eventuell byggnation av en ny ladugård, då den nuvarande ladugården och ungdjursstallet är omoderna, slitna och erfordrar mycket kostsamt underhållsarbete. I vårt utvecklingsarbete ingår alltid att följa upp våra branschers behov av kompetensförsörjning. I början av läsåret 2013/2014 har fem ansökningar gällande yrkeshögskoleutbildningar sänts in till Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning i samverkan med aktuell bransch. Ansökningarna avser utbildningar inom lantbruk, skog, häst, trädgårdsodling samt trädgårdsanläggning. 2

3 Vår vision och övergripande mål Naturbruksgymnasiets vision är att vara landets ledande aktör inom naturbruksutbildning. Med visionen att vara en ledande aktör inom naturbruksutbildning är vårt övergripande mål att våra elever skall nå sina kunskaps- och utvecklingsmål, och genomföra sin utbildning med godkänt resultat och fullständigt slutbetyg. Vi utbildar för att möta arbetslivets och branschens behov av kompetens. Våra utbildningar skall förbereda eleverna för yrkeslivet och för vidare studier inom aktuell bransch. Vi utbildar också för eget företagande entreprenörskapsperspektivet skall genomsyra utbildningarna. Våra utbildningar håller hög kvalitet och erbjuder aktuell kunskap. Vi samverkar därför med enskilda företag, branschorganisationer, högskolor och universitet samt andra organisationer/verksamheter som exempelvis yrkesnämnder, Hushållningssällskapet och Länsstyrelsen. 3

4 Organisation för Naturbruksgymnasiet Östergötland 4

5 Underlag och rutiner för kvalitetsarbetet av kvalitetsredovisningen Som underlag till kvalitetsrapporten använts bland annat följande: Elevenkäter Kursutvärderingar Tillsynsrapport från skolinspektionens regelbundna tillsyn, 2013 Den årliga medarbetarenkäten, samt personalenkät i samband med regelbunden tillsyn Statistiska uppgifter insamlas från databaser i vårt elevregister, intagningskansliet samt SIRIS Diskussioner med skolledning Verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete 5

6 Elevstatistik, läsåret 2012/2013 a/ Elevantal, Vretagymnasiet, juni 2013 Utbildning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Summa FT (fordon o transport) NP transport NB Djur inkl Yrkesintro NP Djur inkl PRIV NB Djur med NV-profil NB Häst inkl islandshäst och Yrkesintro NP NB Häst med NV-profil NB Häst, nationellt godkänd idrottsutbildn NP Jord NB Lantbruk NB Lantbruk, maskin NP Maskin NB Lantbruk med NVprofil NP NB Skog inkl Yrkesintro NP Skog NB Skog med NV-profil NP SUMMA Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan NP Gymn vux utbildn, NP Jord, distans YH Ridinstruktör YH Driftsledare jordbruk YH Skogsplanerare SUMMA Vuxnas lärande

7 b/ Elevantal, Himmelstalundsgymnasiet, juni 2013 Utbildning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1-4, Gysär Summa NB Trädgård inkl Yrkesintro NP Trädgård inkl PRIV NB Djur Sällskapsdjur NB Djur Hund NP Djur Hund NB Djur Djurpark NP Djur Djurpark o trop anläggningar NB Djursjukvård NP Djurvård NB Djurvård m NV-profil SUMMA Gymnasieskolan GySär NP GySär IV SUMMA GySär 36 Gymn vux utbildn, NP Trädgård YH Trädgårdsföretagare 5 5 SUMMA Vuxnas lärande 37 c/ Statistik, elevvolym Årselever Naturbruksprogrammet Komvux och YH Uppdragsutbildning SUMMA Elevveckor Naturbruksprogrammet Komvux och YH Uppdragsutbildning SUMMA Antagning Antagning elever till 226* Naturbruksprogrammet (aug 2013) Utexaminerade elever, Naturbruksprogrammet, juni 2013) * inkl Fordons- och Transportprogrammet för en bättre jämförelse med tidigare år då transportinriktningen ingick i Naturbruksprogrammet. 7

8 Statistik, personal I juni 2013 var sammantaget drygt 180 personer anställda vid Naturbruksgymnasiet i Östergötland. Av dessa var ca 110 personer gymnasielärare. Det skall dock noteras att flera av de anställda personerna arbetar deltid med varierande sysselsättningsgrad varför antal personer är betydligt högre än antal heltidstjänster. Detta gäller såväl undervisande personal, som övriga anställda inom bland annat administration, service, underhåll och skoljordbruk/skolträdgård. I Skolverkets skolblad framkommer att Naturbruksgymnasiet har en hög lärartäthet på båda skolenheterna, dvs antalet elever per heltidstjänst är lågt. Med flera profiler med speciella kurser inom vissa av inriktningarna, samt ett flertal praktiska undervisningsmoment med risk för skador, är detta en given konsekvens. I den praktiska undervisningen är det också av vikt att elevgrupperna inte är större än att varje elev får de instruktioner och den handledning som erfordras för att var och en skall ha möjlighet att lära sig de aktuella momenten på ett korrekt sätt i en trygg och säker inlärningsoch arbetsmiljö. I tabellen nedan jämförs Vretagymnasiet och Himmelstalundsgymnasiet med samtliga skolhuvudmän i kommungruppen och i riket. Siffrorna i tabellen åskådliggörs vidare i två diagram nedan. Antal heltidstjänster samtl lärare Elever/heltidstjänst, samtliga lärare Andel lärare m pedagogisk högskoleexamen, % LÄSÅR HIM VRETA HIM VRETA KOMMUN GRUPP * RIKET, SAMTL* HIM VRETA KOMMUN GRUPP * RIKET, SAMTL* 2012/ ,1 38,8 11,2 10,9 12,6 12,1 68,6 85,4 78,4 77,5 2011/ ,0 37,5 11,4 11,4 12,8 12,3 77,0 73,7 77,7 77,1 2010/ ,6 45,9 12,1 8,8 12,8 12,4 72,9 71,3 75,7 75,0 2009/ ,1 40,0 11,4 10,0 12,8 12,7 70,1 80,2 75,8 75,0 (Källa: Skolverkets skolblad, 2013) *Både kommunala och fristående skolhuvudmän i kommungruppen resp i riket 8

9 Antal elever per heltidstjänst, samtliga lärare vid skolenheten jämfört med skolhuvudmän i kommungruppen och riket HIM VRETA KOMMUNGRP* RIKET, SAMT HUV.* / / / /2013 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen vid skolenheten jämfört med skolhuvudmän i kommungruppen och riket HIM VRETA KOMMUNGRP* RIKET, SAMTL HUV.* / / / /2013 Vretagymnasiet har en hög andel behöriga lärare. Inom gymnasieskolan är samtliga lärare i de gymnasiegemensamma ämnena behöriga att undervisa i de ämnen/kurser som de har. På yrkeslärarsidan har samtliga lärare utom åtta personer avlagt lärarexamen. Andelen behöriga lärare är lägre på Himmelstalundsgymnasiet, vilket till stor del kan förklaras av att det inom djurvårdssidan är mycket svårt att finna behöriga lärare. På båda skolenheterna uppmuntras obehöriga lärare av arbetsgivaren att påbörja behörighetsgivande studier. 9

10 Kundperspektivet Resultat och måluppfyllelse I samband med en regelbunden tillsyn av verksamheten vid Naturbruksgymnasiet genomförde Skolinspektionen en elevenkät riktad till eleverna i åk 2 på de båda skolenheterna. Skolinspektionens enkät går ut till samtliga skolor terminen innan tillsynen skall genomföras, och besvarades under våren 2013 av sammantaget elever vid 518 skolenheter i 31 kommuner i samband med Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Diagrammet nedan beskriver indexvärden för elevernas svar vid de båda skolenheterna, jämfört med värden för samtliga elever i gymnasiets åk 2 som besvarat enkäten. Varje indexområde har tre underliggande frågor, vars resultat vägs samman till ett indexvärde på en tiogradig skala. Förhindra kränkningar Trygghet Studiero Ordningsregler Delaktighet och inflytande Grundläggande värden på skolan Grundläggande värden i Argumentation och kritiskt tänkande Utmaningar Samtl skolenheter Himm Vreta Anpassning efter elevens behov Tillit till elevens förmåga Stimulans Veta vad som krävs Det kan konstateras att Naturbruksgymnasiets uthålliga arbete med värdegrundsfrågor och höga ambition att skapa en trygg och säker skolmiljö för eleverna har givit utslag i elevenkäten. Utfallen för de olika indexområdena är genomgående något högre för Himmelstalundsgymnasiet än för Vretagymnasiet, med undantag för indexområdet Grundläggande värden i undervisningen/lärandet. Detta står till viss grad i motsatsförhållande till det mycket goda resultat som Himmelstalundsgymnasiet uppvisar för indexområdet Grundläggande värden på skolan. Frågan/påståendet I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen tillhör indexområdet Grundläggande värden i undervisningen/lärandet och har värdet 4,6 på Himmelstalundsgymnasiet, medan frågan/påståendet Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar under indexområdet Grundläggande värden på skolan har värdet 8,5. På Vretagymnasiet anser en majoritet av eleverna att de grundläggande värden belyses väl i undervisningen, exempelvis genom att man talar om mänskliga rättigheter och övar på etiska ställningstaganden. 10

11 Personalenkät Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn genomfördes en personalenkät riktad till all pedagogisk personal vid de två skolenheterna. I stort togs samma indexområden upp som i elevenkäten. Även i denna enkät är svaren för varje indexområde graderade i en skala Enkäten besvarades under vårterminen av sammantaget pedagogisk personal vid 518 skolenheter i 31 kommuner i samband med regelbunden tillsyn. Rutiner Utveckling av utbildningen Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betygsättning Särskilt stöd Förhindra kränkningar Trygghet Studiero Ordningsregler Elevinflytande Grundläggande värden på skolan Grundläggande värden i undervisningen Agrumentatoin och kritiskt tänkande Anpassning till elevens behov Tillit till elevens förmåga Stimulans och utmaningar Samverkan av undervisning Information om utbildningens mål Samtl skolenheter Himm Vreta Även i personalenkäten kan noteras goda resultat avseende bland annat värdgrundsarbete, särskilt stöd, anpassning till elevens behov samt arbete med rutiner gällande nyanställd personal. Vid Himmelstalundsgymnasiet utmärker sig resultatet för det pedagogiska ledarskapet, där pedagogerna anser att rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan och arbetar för att främja elevers kunskapsutveckling. På Vretagymnasiet har man arbetat med betyg och bedömning, och anser att det är tydligt hur bedömningen av elevers kunskapsutveckling skall gå till, samt att det finns stöd för, och samverkan i, bedömningsarbetet. Under det kommande läsåret, 2013/2014, kommer båda skolenheterna att ha en gemensam kompetensutveckling avseende formativ bedömning, vilket ytterligare stärker pedagogerna i bedömningsarbetet. 11

12 Värdegrundsarbete Under våren 2013 har Himmelstalundsgymnasiet i sitt värdgrundsarbete arbetat fram ett dokument som beskriver den elevsyn som råder, och skall råda, på skolan: På Himmelstalundsgymnasiet bemöter vi varandra med respekt. Vi ser varandra, vi hälsar när vi träffas och vi har roligt tillsammans. På Himmelstalundsgymnasiet vill vi att våra elever ska våga ta ansvar för sig själva, för sina studier och för arbetsmiljön på skolan. Vi vuxna ska finnas som stöd och hjälp. Våra elever ska utvecklas som människor som mår bra i sig själva, och som kan känna empati för andra. På Himmelstalundsgymnasiet vågar vi säga ifrån om det förekommer elaka kommentarer eller otrevligt uppträdande. Vi är tydliga med att alla har samma rätt att bli respekterade för den de är. Med det övergripande målet att alla elever skall nå sina kunskaps- och utvecklingsmål erfordras ett fortsatt utvecklingsarbete gällande bland annat insatser för elever med särskilda behov, inkluderat ett strukturerat arbete med åtgärdsplaner, och även erbjuda elever med målet att studera vidare på högskolor och universitet goda förutsättningar att genomföra kurser i exempelvis naturvetenskapliga ämnen. Båda skolenheterna erbjuder idag möjlighet till naturvetenskaplig komplettering, och också möjlighet att läsa språk via distansstudier. 12

13 Processperspektivet Resultat avseende fullföljd gymnasietutbildning Vid Himmelstalundsgymnasiet avslutade totalt 103 avgångselever sina studier på det nationella naturbruksprogrammet vid Himmelstalundsgymnasiet i juni 2013, varav 87 erhöll slutbetyg (84 %). Motsvarande siffror för Vretagymnasiet var 127 avgångselever, varav 111 med slutbetyg (87 %). Vid gymnasiesärskolan avslutade 8 elever sina studier i åk 4 på Himmelstalundsgymnasiet medan 4 elever avslutade sina studier i åk 4 på Vretagymnasiet. Samtliga elever avgick med slutbetyg. Vid jämförelse med resultatet för fullföljd utbildning inom 4 år för samtliga skolhuvudmän i kommungruppen och i riket uppvisar båda skolenheterna ett mycket gott resultat för läsåret 2012/2013. Resultaten har med något enstaka undantag genomgående legat på en hög nivå, vilket visar på ett målmedvetet arbete avseende elevers möjligheter att nå sina kunskapsmål och därigenom kunna avsluta sin utbildning med fullgott resultat. Andel elever med fullföljd utbildning inom fyra år för nybörjare, naturbruksprogrammet. LÄSÅR HIM VRETA KOMMUN-GRUPP, SAMTL* RIKET, SAMTL HUVUDMÄN 2012/ ,6 86,8 83,9 81,6 2011/ ,5 77,3 78,6 76,7 2010/ ,2 89,0 2009/ ,2 89,6 2008/ ,3 87,1 ( Källa: Skolverkets skolblad 2013) Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever LÄSÅR HIM VRETA KOMMUN- GRUPP, SAMTL HUVUDMÄN RIKET, SAMTL HUVUDMÄN 2012/ ,0 13,5 13,6 13,6 2011/ ,6 13,4 13,9 14,0 2010/ ,7 13,6 2009/ ,5 14,1 2008/ ,0 14,7 (Källa: Skolverkets skolblad, 2013) 13

14 Andel behöriga till universitet och högskolor efter avslutat gymnasieprogram LÄSÅR HIM VRETA KOMMUN- GRUPP, SAMTL HUVUDMÄN RIKET, SAMTL HUVUDMÄN 2012/ / / / / (Källa: skolverkets skolblad, 2013) Vid vårterminens slut år 2013 slutade den sista årskullen elever som läst naturbruksprogrammet inom Gymnasieskola Alla elever som läst ett fullständigt yrkesförberedande gymnasieprogram erhöll allmän högskolebehörighet, vilket inte längre är fallet inom Gy11. Vid jämförelse med kommungruppen och riket skall uppmärksammas att alla högskoleförberedande program ingår i dessa grupper, varför jämförelsen mellan grupperna inte är helt relevant. Betygsstatistik, KomVux Trädgård 40 v Kursavslut Antal elever Andel IG, % Andel G, % Andel VG, % Andel MVG, % VT HT VT HT VT HT Betygsstatistik, YH, Vretagymnasiet 2013 Kurs Ridlärare, avslut 2013 Driftledare, avslut 2013 Skogsvårdstekniker, avslut 2012 Skogsplanerare, slut 2013 Utfärdade examensbevis Utfärdade utbildningsbevis Andel IG, % Andel G, % Andel VG, %

15 Studieavbrott och uppehåll Under läsåret 2012/2013 avbröt sammantaget 24 elever sina studier på naturbruksprogrammet vid Himmelstalundsgymnasiet, medan 26 elever avbröt sina studier vid Vretagymnasiet. Vid Himmelstalundsgymnasiet var det främst elever som läste profilen djursjukvård som avbröt sina studier (11 st), och på Vreta var det främst elever inom hästprofilerna som hoppade av studierna (12 st). Vid Himmelstalundsgymnasiet gjorde sammanlagt 5 elever vid naturbruksprogrammet studieuppehåll under läsåret. Vid gymnasiesärskolan på Himmelstalundsgymnasiet avbröt 3 elever sina studier under läsåret 2012/2013, och vid KomVuxkurs Trädgård, 40 v, avbröt sammanlagt 4 elever sina studier under år Frånvaro Elevers frånvaro varierar mellan klasser/grupper, och tenderar att öka i åk 3. Den övervägande delen av elevers frånvaro är anmäld. Rutiner för elevers ledighet samt rapportering till CSN finns vid båda skolenheterna. Andel frånvarotimmar av totalt antal lektionstimmar, läsåret 2013/2014 Total frånvaro, genomsnitt, tim Anmäld frånvaro, genomsnitt, tim Ej anmäld frånvaro, genomsnitt, tim Himmelstalund, Åk 1 10,4% 9,1% 1,2% Himmelstalund, Åk 2 11,8% 10,0% 1,8% Himmelstalund, Åk 3 17,2% 12,6% 4,6% Vreta, Åk 1 9,2% 7,8% 1,4% Vreta, Åk 2 10,2% 8,0% 2,2% Vreta, Åk 3 15,9% 10,9% 5,0% (Källa: IST Extens, Vretagymnasiet och Himmelstalundsgymnasiet) Åtgärdsplaner Vid Vretagymnasiet upprättades sammanlagt 30 åtgärdsplaner under läsåret, varav 24 planer avsåg elever i åk 2 och resterande 6 gällde elever i åk 1. Vid Himmelstalundsgymnasiet upprättades 38 åtgärdsplaner gällande elever på naturbruksprogrammet, vilket skall jämföras med 18 planer läsåret innan. På gymnasiesärskolan på Himmelstalundsgymnasiet upprättades 4 åtgärdsplaner läsåret 2012/2013, medan 7 planer upprättades läsåret innan. I arbetet med åtgärdsplaner samverkar specialpedagog, mentor, undervisande lärare, elevstödspersonal samt skolledning. Rektor beslutar om åtgärdsprogrammen. På Vretagymnasiet är beslut om åtgärdsplaner delegerat till specialpedagog avseende gymnasieskolans elever och till studierektor gällande gymnasiesärskolans elever. 15

16 Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn framkom att skolornas åtgärdsplaner ytterligare bör förtydligas med konkreta åtgärder samt plan för uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna. Insatser för elever med särskilt behov av stöd Vid båda skolenheterna finns tillgång till specialpedagogisk kompetens. Stöd i gymnasiegemensamma ämnen erbjuds på schemalagd tid. Specialpedagogerna arbetar såväl med enskilda elever som med elevgrupper, och vid behov även tillsammans med undervisande lärare i klassrummet. I den elevenkät, vilken genomförs under vårterminen varje läsår, framkommer att eleverna i hög grad upplever att de får det stöd de önskar under sin utbildning, samt att skolorna erbjuder extra stöd och hjälp om man har svårigheter att nå sina kunskapsmål. Kränkande särbehandling Vid skolorna finns upprättade planer för arbetet mot kränkande särbehandling. Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn gjordes bedömningen att Vretagymnasiet ytterligare bör utveckla arbetet med en årlig plan mot kränkande behandlingar. Vid Vretagymnasiet finns en antimobbinggrupp som tar upp, och arbetar med, förekommande fall av kränkande behandling, medan elevstödsteamet arbetar med förekommande ärenden på Himmelstalundsgymnasiet. Vid Himmelstalundsgymnasiet förekom två fall av kränkande behandling av elever på naturbruksprogrammet under läsåret 2012/2013, medan ett fall förekom inom gymnasiesärskolan inom samma period. Vid Vretagymnasiet har 5 ärenden behandlats under läsåret 2012/2013. Studie- och yrkesvägledning En studie- och yrkesvägledare, SYV, arbetar med vägledning på båda skolenheterna, och delar därvid sin arbetstid mellan de två skolorna. SYV deltar i information till elever i åk 1 gällande bland annat individuella val samt grundläggande och särskilda behörigheter till högskolan. I åk 2 och 3 informerar SYV om behörigheter, ansökan och antagningsförfaranden gällande eftergymnasiala studier på högskolor, universitet och yrkeshögskoleutbildningar. Vidare informeras om arbetsmarknaden och vilken hjälp Arbetsförmedlingen erbjuder. Elevinflytande I årets elevenkät framkommer att eleverna i huvudsak anser att de ges möjlighet att påverka sin skolsituation, och får vara med och planera kursernas genomförande och uppläggning. Forum för elevers möjlighet till inflytande och påverkan utgörs också av bland annat skolkonferens, ämnesråd, klassråd och arbetsmiljöarbete/skydds-rond. Det finns dock utrymme för ytterligare utvecklingsarbete gällande delaktighet och inflytande, vilket även indikerats i samband med Skolinspektionens regelbundna tillsyn av skolverksamheten i augusti innevarande år. Samverkan med arbetslivet Naturbruksgymnasiet i Östergötland samverkar med arbetslivet på olika plan via flera olika kanaler. Övergripande samverkan gällande naturbruksutbildningarna sker via Naturbruksskolornas förening, vilken samverkar med Naturbrukets Yrkesnämnd (NYN), Hästnäringens yrkesnämnd (HYN), Skogsbrukets Yrkesnämnd (SYN) samt Djurbranschens Yrkesnämnd (DYN). Lokala programråd finns för alla program/inriktningar på Vretagymnasiet, och fungerar som bollplank och förmedlare av branschernas förväntningar på utbildningarnas kvalitet och innehåll. Ett lokalt branschråd för trädgårdsinriktningen finns kopplat till Himmelstalundsgymnasiet. Regionala yrkesråd 16

17 i Mälardalen finns för jordbruk, häst, trädgård och djurvård. Nationellt programråd finns med koppling till Skolverket. För alla YH-utbildningar finns en ledningsgrupp med övervägande representation från aktuell bransch. Ledningsgrupperna sammanträder regelbundet, och beslutar om bland annat antagning och examination. För den kommunala vuxenutbildningen inom skog finns också en ledningsgrupp. En betydande del av samverkan med arbetslivet består i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningarna; APL och LIA. Vidare sker samverkan med arbetslivet genom bland annat gästföreläsningar, fältstudier, studiebesök samt examens/gymnasiearbete. Skolorna erbjuder kortkurser riktade mot arbetslivet inom bland annat skogsvård (motorsågs- och röjsågskörkort för yrkesverksamma). Samverkan med universitet och högskolor sker på flera olika sätt. Avtal med Linköpings universitet avseende verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter har upprättats. Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet har en försöksanläggning för beteendestudier på höns förlagd till Vretagymnasiet. Gymnasiesärskolans elever sköter äggplockning samt viss del av djurskötseln i denna anläggning. Den ansvarige forskningsledaren håller föreläsningar för gymnasieskolans elever inom etologi/beteendestudier. Sveriges Lantbruksuniversitet har särskilda kontaktpersoner, samverkanslektorer, för olika områden inom naturbruk. Samverkanslektorernas uppgift är att samverka med det omgivande samhället, samtidigt som de bedriver egen forskning inom sina respektive ämnesområden. 17

18 Medarbetarperspektivet Mål och resultat En medarbetarenkät riktas årligen till all personal anställd vid Landstinget i Östergötland. För Naturbruksgymnasiet var svarsfrekvensen för årets medarbetarenkät god; 89 % för Vretagymnasiet och 87 % för Himmelstalundsgymnasiet, att jämföra med 84 % för hela Landstinget. Enkäten avser verksamheten i stort, ledningen, arbetsgruppen samt de individuella arbetsförhållandena (situation). På aggregerad nivå för Naturbruksgymnasiet kan konstateras att medarbetarna generellt är något nöjdare på Vretagymnasiet än på Himmelstalundsgymnasiet. För båda enheterna gäller att man är nöjd med skolledningen men önskar en ökad tydlighet avseende verksamhetens mål och uppnådda resultat, samt återkoppling gällande individuella resultat och prestationer. Cheferna är generellt nöjda med sin arbetssituation. Resultat, Situation, Vretagymnasiet 2013 (Källa: ICQuality, 2013) Situationen beskriver den enskilde medarbetarens uppfattning om sin arbetssituation. Det kan konstateras att det finns förbättringsarbete att göra avseende stress i arbetssituationen samt i ökad tydlighet och kommunikation rörande verksamhetens mål och resultat. Vidare bör lönekriterier samt återkoppling gällande den enskilde medarbetarens resultat och prestation utvecklas och kommuniceras tydligare. Resultatet gällande medarbetarens situation är likartat för de två skolenheterna. 18

19 Även föregående års medarbetarenkät påvisade att ett flertal av medarbetarna upplevde stress i sin arbetssituation. En åtgärd som planerats och implementerats för att motverka detta förhållande bland den undervisande personalen är mentorskap på heltid. Från och med höstterminen 2013 finns 6 heltidsmentorer på Vretagymnasiet. Himmelstalundsgymnasiet avvaktar med implementeringen av denna åtgärd i ytterligare ett läsår. Resultat, Situation, Hmmelstalundsgymnasiet, 2013 (Källa: ICQuality, 2013) Medarbetarsamtal, utveckling och kompetens Utfallet av medarbetarenkäten visade att de flesta medarbetarna har haft medarbetar/utvecklingssamtal under de 12 senaste månaderna, medan det inte är lika många som uppfattar att en individuell utvecklingsplan har upprättats och följts upp i samband med medarbetarsamtalet. Enhet Andel som haft utvecklingssamtal inom de senaste 12 månaderna Andel med upprättad individuell utvecklingsplan Landstinget i Östergötland Naturbruksgymnasiet Vretagymnasiet Himmelstalundsgymnasiet

20 I diskussion med samverkansgruppen inom Naturbruksgymnasiet har beslutats att göra en översyn av lönekriterierna och aktualisera några befattningsbeskrivningar för ökad tydlighet gällande omfattning, innehåll och komplexitet. En arbetsgrupp har tillsatts för detta arbete. Vidare skall en utbildning för chefer och fackrepresentanter gällande lönebildningsprocessen genomföras under läsåret 2013/2014. En information till all personal skall ske i samband med denna utbildningsinsats. En pilotutbildning inom samverkansarbete planeras också att genomföras under samma läsår i samarbete med Landstingets personalenhet. Kompetensutveckling har skett bland annat genom deltagande i länsstudiedagen samt utvecklingsarbete gällande implementeringen av Gy11. På Vretagymnasiet har all undervisande personal genomgått en utbildning inom coachning/coachande förhållningssätt. Gymnasiesärskolans personal har arbetat med planering inför implementeringen av särskolereformen GySär Vidare har gymnasiesärskolans personal arbetat med utveckling av arbetet med APL, och därvid sökt och erhållit statsbidrag för detta utvecklingsarbete. Planering och genomförande gällande en gemensam kompetensutvecklingsinsats under läsåret 2013/2014 för båda skolorna avseende formativ bedömning pågår. På Himmelstalundsgymnasiet har kompetensutveckling gällande användning av en-till-en-datorer (bärbara datorer till alla elever) som ett pedagogiskt redskap i undervisningen genomförts. Arbetsmiljö, trygg och säker arbetsplats för elever och personal Naturbruksgymnasiets arbetsmiljöpolicy Arbetsförhållandena inom Naturbruksgymnasiet Östergötland (NBG) skall minst uppfylla minimikraven enligt arbetsmiljölagstiftningen och tillhörande författningar. Naturbruksgymnasiet skall ha en trygg och säker miljö för medarbetare, elever och besökare. Vi eftersträvar ett gott ledarskap och god samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare. Medarbetare och elever ska vara medvetna om betydelsen av en god arbetsmiljö och bidra till att den uppnås. Arbetsmiljö, brand- och miljöskydd ska integreras i den dagliga verksamheten. Arbetsskaderisker ska så långt möjligt förebyggas. Rutiner och föreskrifter skall följas. Alla har rätt till stöd i påfrestande situationer. Problem och konflikter skall uppmärksammas så tidigt som möjligt. I bearbetning och åtgärder skall de som berörs involveras. Kränkande behandling är ej acceptabelt. Ingen får vara påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel 20

21 Systematiskt arbetsmiljöarbete med årlig översyn och revidering av dokument sker på övergripande nivå för att säkerställa att skolorna arbetar med samma målsättningar och rutiner. Dokumenten finns samlade på lärplattformen Fronter för god tillgänglighet för alla medarbetare. Vid dokumentation av tillbud och skador kan konstateras att de flesta tillbud och skador uppkommer i samband med hantering av djur, fordon och maskiner. På Vretagymnasiet registreras flest ärenden på hästenheten. Ett par av de uppkomna skadorna har rapporterats till Arbetsmiljöverket. Varje klass utser elevskyddsombud, vilka utbildas för sitt uppdrag och deltar i skolornas skyddsronder. Den centrala samverkansgruppen utgör skyddskommitté för Naturbruksgymnasiet. Punkten Arbetsmiljö är en stående punkt på samverkansgruppens möten. 21

22 Ekonomiperspektivet Mål och resultat Naturbruksgymnasiet i Östergötland har inga anslag eller ekonomiska ersättningar från Landstinget. Budgeten byggs upp på intäkter från försålda varor och tjänster, där den största intäktsposten är försåld utbildning. I budgeten för Naturbruksgymnasiet år 2013 är beräknat ett planerat underskott om 2 miljoner kronor, vilket härrör från en överenskommelse med de kommuner i Östergötland, med vilka Landstinget har tecknat avtal. Vid ingången till 2013 uppgick det egna kapitalet till 4,6 miljoner kronor. Av dessa medel skall 4 miljoner återföras till kommunerna i enlighet med den ovan nämnda överenskommelsen. Med avseende på att det nu föreligger ett stort investeringsbehov är det av största vikt att ekonomin anpassas för att börja bygga upp ett eget kapital inför nödvändiga investeringar i byggnader, fordon, maskiner och annan utrustning, samt för att ha en buffert i händelse av oförutsedda och kostsamma händelser. Med avseende på att elevkullarna minskar både på nationell och regional nivå, är det också viktigt att kartlägga och analysera utbildningsbehov så att vi erbjuder attraktiva och moderna utbildningar som svarar såväl mot ungdomars intresse som mot branschernas behov av kompetensförsörjning detta är helt avgörande för att tillräcklig intäktsvolym skall erhållas. Anpassning av personalstyrka till verksamhetens volym, optimering av gruppstorlekar samt effektivt lokalutnyttjande är mycket väsentliga frågor för god kostnadseffektivitet. Norrköping, Ingela Appelsved Skolchef 22

23 NÅGRA FAKTA OM SKOLJORDBRUKET VID VRETAGYMNASIET Areal: 330 ha, varav växtodling sker på ca 250 ha. Övrig areal upptas av bl a beteshagar, byggnader, infrastruktur samt kommunal exploatering. Del av arealen odlas ekologiskt enl KRAV. Grödor, 2013 Havre, konventionellt: Korn, konventionellt: Höstvete, konventionellt: Höstvete, eko/krav: Åkerböna, eko/krav: Havre, eko/krav: Vall/Grovfoder Vall, konventionellt: Vall, eko/krav: kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha 3 skördar; kg torrsubstans/ha 2 skördar; kg torrsubstans/ha Skog: Mjölkkor: Grisar: Får: Hästar: Egen skog ca 40 ha. Stor tillgång till ytterligare skogsareal genom samarbetsavtal med skogsägare/skogsbolag mjölkkor (100 koplatser). Ca 125 rekryteringsdjur. Genomsnittlig mjölkproduktion kr energikorrigerad mjölk (ECM) under suggor inkluderat dräktiga gyltor. Ca 620 slaktsvinsplatser. Genomsnittligt resultat 25,3 producerade smågrisar per årssugga. Den sista rapporten under år 2013 visade ett resultat om 28,9 producerade smågrisar/årssugga, vilket är ett mycket gott resultat. Ca 20 tackor av köttrasen Texel Ca 65 hästar för ridning och körning 23