NULÄGESANALYS PROJEKTET STATUS, KVALITET OCH MATCHNING RIKSFÖRENINGEN TEKNIKCOLLEGE SVERIGE DECEMBER 2018

Transkript

1 NULÄGESANALYS PROJEKTET STATUS, KVALITET OCH MATCHNING RIKSFÖRENINGEN TEKNIKCOLLEGE SVERIGE DECEMBER 2018

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Om Ramboll 2 Om projektet Status, kvalitet och matchning 3 Innehåll och metod i nulägesanalysen 4 Projektets förändringsteori Risker och möjligheter Bedömning av projektets förutsättningar Genomförandeplan för Rambolls utvärdering

3 OM RAMBOLL 3

4 OM RAMBOLL MANAGEMENT Oberoende stiftelseägd aktör som agerar långsiktigt för att skapa socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara samhällen Vi är 600 konsulter i sex länder som arbetar med utvärdering, analys, design och implementering av policy inom främst frågor som rör välfärd och hållbar samhällsutveckling Ett trettiotal av oss sitter i Stockholm.

5 RAMBOLLS UPPDRAG ATT STÖDJA OCH UTVÄRDERA PROJEKTET Utvärdera Att stödja projektets styrning mot projektmålen Att studera om projektets aktiviteter och insatser leder till resultat som anges i förändringsteorierna Att undersöka förutsättningarna och synliggöra eventuella utmaningar samt ge inspel till projektets fortsatta arbete. Att undersöka förutsättningar och eventuella utmaningar med hur projektets resultat ska kunna användas i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Stödja Att stödja projektledningen med att formulera målsättningar, risker och möjligheter samt erbjuda stöd i samverkansarbetet Kunskap och lärdomar kring projektets verksamhet och metoder kommer kontinuerligt att återföras och utgöra ett underlag för fortsatt utveckling Att utifrån de specifika behoven i projektet stödja i det löpande arbetet kring exempelvis horisontella kriterier eller en implementeringsplan Bidra till kunskapsutveckling och lärande genom löpande dialog

6 OM PROJEKTET STATUS, KVALITET OCH MATCHNING 6

7 OM PROJEKTET SKM tar sin utgångspunkt i Teknikcolleges utmaningar nationellt och har därefter prioriterat tre områden: Stärkt regional samordning kring systematiserat arbete med kompetensförsörjning för industrisektorn Ökad kvalitet i utbildningen genom ämnesintegration och arbetsplatsförlagt lärande i syfte att stärka relevansen för utbildningarna och underlätta övergångarna till arbetsmarknaden. Ökad kännedom om industrirelevanta utbildningar och yrken för en ökad och breddad rekrytering till utbildningarna Den röda tråden i projektet är en fördjupad samverkan mellan näringsliv och utbildning för långsiktigt perspektiv säkra kompetensförsörjningen för svensk industri. Utgångspunkten har varit de gemensamma utmaningarna inom Teknikcollege nationellt. Dessa utmaningar har brutits ned till tre områden (se identifierade temaområden ovan). På dessa områden bedöms det finnas särskilt stora utvecklingsmöjligheter och stor potential för att långsiktigt kunna stärka, utveckla och bibehålla en matchning mellan företagens kompetensbehov och lärosätenas utbildningar.

8 PROJEKTETS ORGANISATION Teknikcollege kansli Mia Bernhardsen Styrgrupp Teknikcolleges styrelse #SKM Johan Ståhl Referensgrupp IUTC Stärkt regional samordning Rickard Bäck Ökad kvalitet i utbildningen Tommy Töyrä Ökad attraktionskraft Patrik Laanemets Kvalitetssäkrad APL Tommy Töyrä Validering Tommy Töyrä Innovation/ Entreprenörskap Jens Linered LEAN Günter Sand

9 PROJEKTETS MÅLGRUPPER Målgrupper (formulerade vid workshop ): Elever, unga kvinnor och män i åldern år (befintliga och presumtiva) Skolor (lärare/skolledare) Lokala offentliga aktörer (lokala politiker, kommuner etc.) Samarbetsföretag Industrirådet och branschen

10 INNEHÅLL OCH METOD I NULÄGESANALYSEN 10

11 INNEHÅLL I NULÄGESANALYSEN Projektets logik i form av en övergripande förändringsteori Utvärderingens analysram Risk- och möjlighetsanalys Bedömning av projektets förutsättningar: slutsatser rekommendationer Genomförandeplan för Rambolls utvärdering 11

12 METOD FÖR NULÄGESANALYSEN Löpande dialog med projektgruppen: Uppstartsmöte 22 augusti Förändringsteoriworkshop 18 september, och uppföljning av den Telefonintervjuer med: Styrgruppen Referensgruppen Projektledning Dokumentstudier Internt analysarbete och avstämningar 12

13 PROJEKTETS FÖRÄNDRINGSTEORI 13

14 Område Aktivitet Utfall Resultat på kort sikt Resultat på lång sikt/projektmålen Vision Stärkt regional samordning Etablera en plattform för samverkan [genom särskilda nätverk?] med företagen och kommunerna samt EU-aktörer inom motsvarande Paketering av budskap What s in it for me? för företag och kommuner Vidareutveckla kompetensprofiler och valideringsverktyg i nära samarbete mellan olika aktörer ex. verktyg för kvalitetsuppföljning av samverkan, utbildning inom företagsrekrytering Informationsinsatser bedrivs kring industrins valideringsverktyg till samverkansföretagen En regional struktur för samverkan har utvecklats på nationell, regional och lokal nivå Ökat engagemang hos samverkansparter (företag och kommuner) Breddad infrastruktur där fler utbildningsnivåer involveras inom TC samverkan (ex yrkesvux, yrkeshögskola) Industrins valideringsverktyg har förankrats och det används för elever som går TC-certifierade utbildningar Det finns en ökad förståelse och kännedom [åtagande] för yrkesutbildning och förankring av industrins kompetensförsörjning mellan företag och kommuner genom en struktur för samverkan. Collegeformen blir en del av ordinarie kommunal verksamhet Utbildningen har anpassats för att särskilt stärka bristyrken hos företagen Fler regioner ska ha en breddad infrastruktur gällande fler utbildningsformer t.ex. yrkesvux, yh och validering, samt en tydlig samverkan med högskola Stärkt engagemang hos kommunerna och företag för industrins kompetensförsörjning En tydlig regional struktur för samverkan som ger varaktighet nationellt, regionalt och lokalt Implementering av industrins branschvalidering inom industrirelevanta utbildningar Underlättad etablering i arbetslivet och ett ökat deltagande för unga (15-24 år) kvinnor och män Kompetenshöjande insatser till handledare och lärare i form av ex. utbildning i arbetsmiljö, pedagogiskt lärande och värdegrund En kunskapshöjning hos berörda lärare som krävs för att kunna arbeta i projektet Ökad kvalitet i utbildningen Utvecklingsgruppen arbetar fram metoder/verktyg och arbetssätt (Lean, APL, validering och innovation/entreprenörskap) Lärare och handledare utbildas i hur man arbetar med verktygen och modellerna (de fyra inriktningarna) som tagits fram. Metoder/verktyg och arbetssätt tillämpas i den egna regionen och utvärderas av utvecklingsgruppen. Metoder och arbetssätt för lärande har utvecklats och ger de studerande beredskap att ta till sig ny teknologi som stärker studenternas övergångar till arbete Det utvecklade arbetssättet har paketerats och kommunicerats till andra regioner inom Teknikcollege. Stärkt relevans i utbildningen genom utvecklade metoder och arbetssätt för lärande som ger de studerande beredskap att ta till sig ny teknologi, digitalisering Stärkt de studerandes kunskaper och underlättat övergång till arbete efter avslutad utbildning genom utvecklad APL med stärkt handledarskap, samt inkluderande metoder och verktyg. Kartläggning och identifiera respektive regions röda tekniktråd Deltagande regioner har en tydlig röd tekniktråd En modell för strategiskt och hållbart arbete för rekrytering röda tekniktråden har implementerats i Teknikcollegeregionerna och där relevanta aktörer har knutits till de olika insatserna Ökat företagsengagemang, både kvalitativt och kvantitativt Ökad attraktionskraft Utbildningsinsatser genomförs i värdegrund och jämställdhet för berörda lärare, rektorer och företag Lärare, rektorer och företag kompetensutvecklas i värdegrund och jämställdhet Utveckla delar av Teknikcolleges arbetssätt med VR-upplevelse och ambassadörsutbildning De tekniskt inriktade utbildningarna blir attraktiva för en bredare målgrupp och rekryteringsbasen beddas Könsstereotypiska utbildningsval bryts

15 RISKER OCH MÖJLIGHETER 15

16 Externt Internt RISK- OCH MÖJLIGHETSANALYS Underlättar Styrkor: Etablerad organisation sedan tidigare Projektet tar sin utgångspunkt i ett tydligt utpekat behov som projektmedel möjliggör Projektet är väl förankrat hos styrgruppen Väl upparbetade kontaktvägar mellan regionerna med 25 processledare Försvårar Risk: Ett stort nationellt projekt kan bli att projektägaren är långt ifrån regionerna Regionerna har olika utmaningar och behov Regionerna har kommit olika långt inom olika områden Få alla olika spår att gå i samma takt Ännu ingen tydlig implementeringsplan, definiera vilka delar som bör implementeras Det finns en oro för att styrelsens engagemang för projektet, och beredskap att leva upp till tidigare utfästelser, inte är tillräckligt stort. Möjligheter: Högkonjunktur gör att företagen är i stort behov av kompetens Företagen är medvetna om att de måste engagera sig för att bidra till en kompetensförsörjning Redan etablerad plattform med medlemsföretag Skolorna är engagerade Hot: - Lågkonjunktur kan påverka företagens intresse av att samverka med skolor - GDPR skapar problem vid inrapportering av deltagare, och riskerar att medföra att vissa skolor inte deltar. - Politiskt styre kan påverka: - skolornas resurser och därmed möjlighet att delta - kompetensförsörjningsfrågan - Bedömningen baseras på intervjuerna, Rambolls analys samt inspel från referensgruppen

17 BEDÖMNING AV PROJEKTETS FÖRUTSÄTTNINGAR 17

18 NEDSLAG BEDÖMNING AV PROJEKTETS FÖRUTSÄTTNINGAR Bedömningen utgår från Rambolls tidigare lärdomar om vad som gör ett projekt framgångsrikt. Bedömningen bygger på mer än timmars erfarenhet av utvärdering av ESF/ERUF-projekt. I det här stadiet görs en övergripande bedömning av vilka förutsättningar som finns på plats. Bedömningen grupperas utifrån: Målgruppens behov Projektets design Implementering/varaktighet Horisontella principer Bedömningen bygger på: Dokumentstudier Intervjuer med respondenteter från projektgrupp, styrgrupp, referensgrupp Förändringsteoriworkshop MÅLGRUPPENS BEHOV IMPLEMENTERING/ VARAKTIGHET PROJEKTETS DESIGN HORISONTELLA PRINCIPER 18

19 MÅLGRUPPENS BEHOV BESKRIVNING RAMBÖLLS BEDÖMNING Syftet med SKM är tudelat; Dels ska det svara mot övergången till arbete (anställningsbarhet), dels ska det utveckla Teknikcolleges befintliga arbete Kompetensförsörjning är en utmaning för teknik- och industriföretag och siffror från SCB visar att det kommer behövas nya ingenjörer till år 2030 Ramboll bedömer att projektet utgår från en tydlig behovsbild. Behovet bygger på Teknikcolleges nationella utmaningar kopplat till kompetensförsörjning. Projektmedel möjliggör finansiering av verksamhet som annars inte hade varit möjlig. Det är tydligt vad som är ordinarie verksamhet och vad som är projektverksamhet. För att säkra kompetensförsörjningen för svensk industri har projektet SKM särskilt prioriterat tre områden: stärkt regional samordning, ökad kvalitet och ökad attraktionskraft Intervjuer med representanter från projektledning, styrgrupp och referensgrupp vittnar om att projektet möter uttalade behov och att det är tydligt vad projektets uppgift är samt hur det skiljer sig från ordinarie verksamhet VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ FRAMÖVER Att fortsätta arbetet med att kommunicera projektets problembeskrivning och syfte bland samtliga involverade parter. Ansökan har arbetats fram genom nationella workshops med representanter från Teknikcollege regioner, industriföretag, utbildningsanordnare, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer Ramboll har genomfört en förändringsteoriworkshop med SKM som innehöll en målgrupps-, behovs- och problemanalys 19

20 PROJEKTETS DESIGN BESKRIVNING RAMBÖLLS BEDÖMNING SKM tog i ansökningsfasen fram en förändringsteori för de tre olika spåren (stärkt regional samordning, ökad kvalitet och ökad attraktionskraft) Hösten 2018 genomförde Ramboll en förändringsteoriworkshop tillsammans med projektet för att precisera målgrupp och problemområden samt utveckla befintlig förändringsteori Ramboll bedömer att det finns en rimlig logik givet vad projektet ska uppnå. Logiken bygger på projektgruppens tidigare erfarenheter av att driva liknande projekt. Därtill har Ramboll utvecklat en övergripande förändringsteori. Därefter har projektet vidareutvecklat förändringsteorin i projektgruppen för att tydliggöra hur aktiviteter ska leda till önskade resultat/effekter Förändringsteorier finns för alla tre spår med underkategorier (totalt sju områden). Förändringsteorierna skapar dels en tydlighet för ansvariga projektledare kring vad som ska uppnås inom respektive spår, dels en överblick för samtliga deltagare i projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp kring vilka delar respektive spår innehåller. På så sätt blir det enklare för projektledarna att bibehålla fokus inom respektive spår. Det blir även enklare för projektets samverkansparter att följa och förstå projektet. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ FRAMÖVER Projektlogiken bör löpande användas och hållas uppdaterad för att säkerställa att fokus bibehålls på koppling mellan insatser och resultat. Säkerställ till att förändringsteorin distribueras till samtliga medverkansparter så att de får en tydlig överblick i vad projektet gör. 20

21 IMPLEMENTERING/VARAKTIGHET BESKRIVNING RAMBÖLLS BEDÖMNING Diskussioner har påbörjats i projektgruppen kring hur lärdomar från projektet kan tas in i ordinarie verksamhet Bl a har spridningsmöten diskuterats som kan pågå under projektens gång (via t ex seminarier) I nuläget har inte verktyg och metoder utvecklats. Dessa behöver testas för att projektet senare ska veta vad som bör implementeras Ramboll bedömer att projektets hittills genomförda och planerade aktiviteter inkluderar tankar kring framtida implementering i ordinarie verksamhet. Det finns dock ingen framtagen och kommunicerad plan för implementering av projektets resultat. Det beror delvis på att projektet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, varför en senare bedömning kommer att behöva göras. 14 av 25 TC-regioner medverkar i projektet, men har olika prioriteringar och medverkar i olika delar. Olika regioner kommer därför att arbeta på lite olika sätt. gör att olika verktyg kommer att testas i olika regioner. Dessa kan sedan skalas upp till fler regioner givet att de är verksamma En del av styrelsens roll är att senare ge sina bedömningar kring vad som ska in i ordinarie verksamhet VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ FRAMÖVER Ta tidigt fram en plan för hur resultatet från projektet ska tas omhand efter projektet. Ta fram detta tillsammans med framtida användare av projektresultaten. Paketera arbetssätt och lärdomar i projektet tydligt så att de kan implementeras (och potentiellt integreras i ordinarie verksamhet under projekttiden) 21

22 HORISONTELLA PRINCIPER BESKRIVNING RAMBÖLLS BEDÖMNING Redan i projektets ansökan framgår att projektet har målsättningar som knyter an till horisontella principer Det är extra tydligt i spåret ökad attraktionskraft där en av målsättningarna är att projektet ska ha synliggjort och påverkat alla berörda parters attityd och värderingar för att skapa en positiv syn när det kommer till jämställdhet och mångfald i syfte att attrahera en bredare målgrupp. Projektet har inkluderat horisontella principer i projektets olika steg och det finns en hög medvetenhet om hur de ska integreras i projektet. Därtill har projektet erfarenhet och kompetens för att arbeta med principerna Däremot att detta inte tydligt och framkommer i begränsad utsträckning i förändringsteori och annat. En av problembeskrivningarna i projektet är behovet av en mer breddad rekrytering och att se till hela målgruppen. Intervjupersonerna bedömer att de horisontella principerna finns integrerade i projektets design. Att arbeta med att bredda rekryteringen är inte något nytt, utan även en del av i ordinarie verksamhet inom Teknikcollege. Projektet använder även verktyg såsom "bredda bilden" och det finns också en mångfaldsmodul i projektet. Därtill har projektet en kontaktperson vid IF metall med specialistkompetens inom jämställdhet. Denna kontaktperson bistår bland annat projektet med utveckling av ambassadörsutbildningen. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ FRAMÖVER Det är viktigt att fortsatt synliggöra de horisontella principerna i projektets design och olika steg. 22

23 GENOMFÖRANDEPLAN FÖR RAMBOLLS UTVÄRDERING 23

24 FÖRSLAG TILL UPPLÄGG Nulägesanalys (hösten 2018) Halvtidsavstämning (vår 2019) Slututvärdering (vår 2020) Återföring Återföring Återföring Löpande processtöd 24

25 RAMBOLLS HALVTIDSUTVÄRDERING Innehåll i halvtidsutvärdering Viktiga frågor att besvara vid halvtidsavstämningen är bland annat: Deltagande aktörers upplevelse av programmet hittills? Målgruppens upplevelse av projektet hittills? Om aktiviteterna som planeras stödjer arbetet mot projektmålen? Om projektet behöver omvärdera några delmål eller aktiviteter för att uppnå önskade effekter på lång sikt? Är det realistiskt att projektet når upp till ställda mål, både kvalitativa och kvantitativa? Kommer projektet att nå ut till det antal deltagare man planerat? Fokus i halvtid: En viktig del vid halvtidsavstämningen blir att undersöka hur långt projektet hittills har kommit och hur projektet hittills uppfattas. Inriktningen på halvtidsutvärderingen kommer ligga på att följa upp och projektets resultat med avseende på projektets relevans, måluppfyllelse och effektivitet. Det kommer således handla om att undersöka framgångsfaktorer och eventuella hinder hur arbetet fortlöper kan bidra med lärande i det fortsatta genomförandet. Kommer projektets planerade kompetenshöjande insatser ge positiv effekt på de normer och värderingar som man önskar påverka eller krävs fler åtgärder? 25

26 RAMBOLLS SLUTUTVÄRDERING Innehåll i slututvärdering Viktiga frågor att besvara vid slututvärderingen är bland annat: I hur stor grad projektet uppnått projektmålen, och varför man eventuellt inte nått ända fram I de fall projektet inte nått ända fram, tydliggöra orsakerna Lyfta de projektmål som uppfyllts eller överträffats och visa på framgångsfaktorer Fokus i slututvärdering: Slututvärderingen syftar till att göra en samlad bedömning av projektets måluppfyllelse och möjligheter för implementering i ordinarie verksamhet. I slututvärderingen kommer samtliga av utvärderingens frågeställningar med avseende på projektets måluppfyllelse, arbetsmetod/modell, organisatoriska förutsättningar och samverkan mellan berörda parter att besvaras. Slututvärderingen kommer att bidra med kunskap om vilka delar i genomförandet som varit framgångsrika och vilka delar som varit mindre framgångsrika samt rekommendationer kring framtida implementering. 26

27 KONTAKTPERSONER PÅ RAMBOLL