Att utveckla flexibla lärgemenskaper för en demokratisk värld - bygga broar genom dialog och gemensamt kunskapsskapande
|
|
- Lars Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utformningen av nätbaserat lärande måste inriktas på att bryta det traditionella utbildningstänkandet och i stället utforska nya strukturer. Tekniken ger en unik förmåga för människor att mötas i dialog tvärs över maktstrukturer och hierarkier. Det är ett steg på vägen att främja utveckligen av demokratiorienterade världsmedborgare, hävdar Elsebeth Korsgaard Sörensen, fil. dr och universitetslektor vid Institutionen för Kommunikation vid Aalborgs universitet. Den föreläsning som vi här presenterar i svensk översättning höll hon ursprungligen vid EDEN-konferensen i Oldenburg Att utveckla flexibla lärgemenskaper för en demokratisk värld - bygga broar genom dialog och gemensamt kunskapsskapande Elsebeth Korsgaard Sorensen Vårt globala samhälle möter, i sin strävan mot demokrati, allvarliga politiska utmaningar. Skall vi kunna möta dessa utmaningar måste vi ha lämpliga verktyg med stor bredd. I stort erbjuder informations- och kommunikationstekniken (IKT) på denna bredd och världen har därför stora förväntningar på förändringskraften hos IKT när det gäller arbetet med att skapa en bättre värld. Arbetet med att skapa demokrati, i ett globalt perspektiv, är inte bara en utmaning för politikernas visioner och framtidsplaner med IKT. Det handlar också om att mera näraliggande politiska beslut kan få allvarliga konsekvenser för hur IKT kommer att användas i samhället. Dessa beslut kommer på olika sätt att definiera det begreppsliga utrymme som lämnas för hur IKT i stort ska användas. Därmed också för den metodiska friheten, och den frigörande kraft till stöd för utvecklingen av demokratin, som IKT skulle kunna ge olika nivåer i samhället Det grundläggande målet med utbildning bör vara att skapa en demokratiskt sinnad världsmedborgare. Men medan det politiska spelet pågår, läggs huvudansvaret för samhällelig utveckling och vilken riktning den får, på utbildningssfären. Vill vi forma en demokratisk sinnad världsmedborgare måste vi först utforma en lärmetod som stödjer denna världsmedborgares lärande och självförståelse. Konsekvensen av detta blir att en viktig del av ansvaret för att ge grundläggande bildning och forma den demokratiska medborgaren kommer att ligga hos utbildaren och kursdesignern.
2 Vad är det då för karaktärsdrag vi vill se hos en utbildad och demokratiskt medveten medborgare? Har kunskap om hur man är tolerant och stödjande i relation till sina medmänniskor Har skaffat sig den kanske viktigaste kunskapen för att leva ett modernt liv: Förmågan att kontinuerligt lära om Har en öppenhet inför nya idéer och alternativa lösningar Har förmågan att lyssna på andra och att inkorporera andras idéer med sina åsikter Har viljan att lära sig av andra och dela med sig av kunskap för att uppnå gemensamma mål. Inte strävar efter eller tar initiativ för att kontrollera andra Inte underkastar sig auktoritära metoder inom något område, utan respekterar argumentationens betydelse. Det är inte ett neutralt eller oskyldigt ansvar för en utbildare eller kursdesigner att planera användandet av IKT ens inom det potentiellt begränsade ramverk som de beslutsfattande politikerna lämnar (Fjuk & Sorensen, 1997). Vi har sett så många exempel på IKT -integration i utbildningsprocesser, speciellt inom flexibelt lärande, som inte underlättar lärandet för individen eller främjar hans/hennes initiativ och åsikter, utan tvärtemot fungerar som en begränsande kontrollmekanism för deltagaren. Under tiden förblir frågan om vad som är framgång baserat på utfall utbildningsprocesser med god kvalitet en kontroversiell fråga. Mer precist, vilken är då det flexibla lärandets unika kraft vad gäller att underlätta för den demokratiska världsmedborgaren att uppnå de uppsatta utbildningsmålen? Och vilka är målen, utmaningarna och möjligheterna som vi, som kursutformare och utbildare, möter med de IKT verktyg som finns till vårt förfogande? Hur kan en kursstruktur som stödjer de uppsatta målen se ut? Det flexibla lärandets styrka: Att bygga broar Dagens globala samhälle kännetecknas på många olika sätt av obalans. Bland annat genom ojämlikhet, analfabetism, av vissa människors hänsynslösa utnyttjande av andra, av kulturell intolerans för att bara nämna några. I all denna obalans kan utbildare och kursutformare använda det flexibla lärandets teknologi och dess unika förmåga för att göra det möjligt för människor att mötas i dialog tvärs över maktstrukturer och hierarkier och för att bygga broar över en mängd olika klyftor. I all denna obalans kan utbildare och kursutformare använda det flexibla lärandets teknologi och dess unika förmåga för att göra det möjligt för människor att mötas i dialog tvärs över maktstrukturer och hierarkier och för att bygga broar över en mängd olika klyftor. Kraften i det flexibla lärandet kan användas till: Att öka eller minska interkulturell förståelse (ömsesidigt lärande) Att stödja utvecklingen av fritt demokratiskt handlande och åsikter, eller stödja hierarkiska maktstrukturer och kontroll. I ett globalt perspektiv representerar det flexibla lärandets teknologi och framförallt
3 de ofta framhållna kommunikativa möjligheternas ickehierarkiska infrastruktur (t.ex. Mason, 1993) en unik förmåga och ett gott verktyg för att utforma en utbildning som minskar obalansen i vårt globala samhälle på flera sätt. Sålunda kommer de framtidsbyggare som denna skrift gärna vill frammana att använda sin förståelse och sin kunskap till att bygga ett kvalitativt flexibelt lärande. Med andra ord, en utformning av det flexibla lärandet som kopplar samman och möjliggör för de lärande individerna att i den delade strävan lära tillsammans genom interaktivt kunskapsbyggande (Scardamalia & Bereiter, 1994; Stahl, 2000; Sorensen & Takle, 2002). Det kommer att innebära en förändring i kursledarens uppgift. Från att som dagens kursutformare, som nätt och jämnt klarar att väja för klyftorna på ett sätt som fortfarande understödjer gamla maktstrukturer och paradigm inom utbildningen, kommer morgondagens upplysta kursutformare i stället att sikta på att använda det flexibla lärandets teknologi som verktyg för att utforma lärandeprocesser. Dessa nya lärprocesser syftar till och främjar aktivt brobyggande över en mängd olika sorters klyftor och obalanser mellan medborgare i ett globalt lärande samhälle. En klar designpotential hos IKT är möjligheten att tillhandahålla strukturer (Sorensen et al., 2001) för att organisera lärandet på flexibla sätt. Genom att använda sig av den möjligheten i distansutbildning kan den individuella deltagaren stödjas i: Behovet av organiserade fortlöpande processer av livslångt lärande, vilket behövs eftersom kunskap väldigt snabbt blir föråldrad Att överskrida klyftor kring exempelvis kulturell mångfald, politisk mångfald etc. Att överskrida geografiska avstånd, samtidigt som man upprätthåller tillgången på expertis och engagemang i det ömsesidiga kunskapsbyggandet Ett stärkande av lärprocessens kvalitet (dialogiskt och reflekterande) Utbildning av demokratiska världsmedborgare: Ett metodiskt perspektiv Vilka aspekter av utbildningsprocessen påverkar vi genom vår kursutformning och i vårt engagemang när det gäller undervisning och lärande? Det är naturligtvis möjligt att använda gamla pedagogiska paradigm som modeller för implementeringen av flexibelt lärande. I många sådana fall misslyckas man dock med att i lärprocessen använda den unika interaktiva potential som finns i det flexibla lärandet för att få deltagarna att knyta an och lära tillsammans och av varandra. Samtidigt som vi måste påminna oss om att vi inte kan designa lärande, är möjligheten att stödja den pedagogiska metodiken en av IKTs tydliga fördelar. För att tillämpa lärmetoder och förbereda lärprocesserna på så sätt att de stödjer deltagarcentrering, bör man: Använda ickeauktoritära metoder (återigen utan att glömma att metoden som vi utsätts för och genom vilken vi lär oss utgör den mest betydelsefulla delen av vad vi lär oss) Lyfta upp den individuella deltagarens initiativ och därmed skapa ägarskap. Stötta deltagarna i deras eget lärande och kunskapsbyggande så att ny kunskap integreras med det de redan vet Synliggöra och faktiskt lyfta fram det som deltagarna tar med sig till den gemensamma lärprocessen. Tillåta en tillämpning av studentcentrerad kollaborativ dialog. Nyckeln: Kollaborativt kunskapsbyggande Det flexibla lärandets och kommunikationsteknologins fundamentala styrka är att den
4 tillåter individer att mötas och delta i samtal om mening (Wenger, 1998) genom kollaborativt kunskapsbyggande (KKB) och interaktiv dialog. Att lägga upp kursen med verktyg för de lärande individernas deltagande i ett interaktivt KKB främjar på olika sätt den individuelle deltagarens bildningsprocess, till exempel genom att utveckla demokratiska värden och attityder som: Ett kritiskt tänkande Förmågan att lyssna Det flexibla lärandets och kommu nikationsteknologins fundamentala styrka är att den tillåter individer att mötas och delta i samtal om mening genom kollaborativt kunskapsbyggande och interaktiv dialog. Förmågan att förstå och/eller ta in andra människors åsikter i processen att utveckla sina egna åsikter eller forma helt nya. Detta främjar också utvecklingen av sådana kvalifikationer som efterfrågas i det moderna arbetslivet: Förmågan att samarbeta och arbeta i grupp Förmågan att ta till sig och dela med sig av kunskap Förmågan att lära genom hela livet (lära att lära) Utmaningar för kollaborativt flexibelt lärande med fokus på dialog Även när vi har beslutat oss för att utforma kollaborativt flexibelt lärande med fokus på dialog, återstår vissa utmaningar som vi måste vara medvetna om och kunna möta: 1) Lärandets möjligheter och begränsningar beroende av det virtuella lärandets karaktär och sammanhang (Sorensen, 2003) Från fysik närvaro (faktisk närvaro) till ställföreträdande närvaro (närvaro genom symboler). Det är endast genom tecken och symboler producerade av den lärande individen som han/hon är närvarande i den gemensamma virtuella miljön. Med andra ord, närvaro i en diskussion speglas genom den faktiska handlingen att bidra med en kommentar till diskussionen. En kommentar har alltså två funktioner: 1) att kommunicera närvaro, 2) att kommunicera innehåll. Från att primärt vara engagerad i en interaktion till att primärt reflektera i interaktion. I den virtuella miljön kan deltagaren inte interagera (bidra med en kommentar) utan att tvingas att reflektera på en metanivå över innehållet i kommentaren. Det finns ingen nivå för (inter)aktion utan reflektion. Från engagerat tal till reflekterande skrift. Att röra sig från dialogiskt komponerat tal till monologiskt komponerad skrift innebär en miljöförändring som också bidrar till att rita upp och definiera de elementära reflektiva villkoren för lärandeprocesser i distribuerad virtuella miljöer. 2) Traditionella utbildningsparadigms styrka och inflytande som gör att man på ett olämpligt sätt behåller och bara använder beprövade pedagogiska synsätt. 3) Vikten av att hitta utvärderingsmetoder som tar hänsyn till både produkt och process (KKB-processen) Att skapa och bedöma det flexibla lärandets praktikgemenskaper Det finns ett stort behov av konceptuella modeller för att utforma det interaktiva lärandet, sådana som bryter med det traditionella utbildningstänkandet och utforskar nya strukturer som innefattar en teoretisk logik. Modeller som inte bara tar behovet av
5 att etablera KKB för lärandet på allvar, utan också behovet av ge KKB status. PANEL, Participatory Approach for Design of Netbased Learning (Sorensen, 2002) är en sådan modell som baseras på Etienne Wengers pedagogiska teori, som ser på lärande som ett deltagande i praktikgemenskaper (Wenger, 1998). PANEL karakteriseras av: Öppen modell/koncept Lärande som samarbete (konstruktivistisk modell) Oförutsägbar processorienterad kaosmodell som kontinuerligt lägger till ny kunskap och nya perspektiv Processorienterad (i princip livslång) Inte efterfrågar korrekta svar Skapar motivation och ägarskap (drar nytta av och använder sig av deltagarnas erfarenheter) Öppen rollfördelning (en demokratisk och kunskapsdriven process) Lärare/studerande definierad didaktik (inklusive definiering av mål) Möjliggör bedömning av kunskapsbyggande Deltagarstyrning Modellens påverkan av lärar- respektive deltagarroller i KKB-processen är betydande (Sorensen, 2002) och stödjer motivation och ägarskap (Cornell et al., 1997): 1) Läraren utvecklas som lärande individ genom att delta på samma villkor i det kommunikativa beteendet i ämnesdiskussioner 2) Läraren utvecklas som lärare och som lärande individ även på en dialogisk metanivå (i ett metaforum). Här förs en invävd gemensam metareflektion med de studerande kring frågor om ämnesdiskussionens form och process och här kan läraren exemplifiera vad som är viktiga moment i ett demokratiskt beteende. 3) Lärar- och deltagarroller byter dynamiskt plats, eftersom deltagare ibland agerar lärare och vise versa, och de studerande möter en lärare som faktiskt didaktiskt stödjer kursmodellens uppställda idéer. Förändringarna i utformningen av nätbaserat lärande kan bli radikala. De är nödvändiga för att främja utvecklingen av demokratiorienterade världsmedborgare och för att utveckla kvaliteten i den nätbaserade lärprocessen. Istället för att navigera i ett förutsägbart pedagogiskt virtuellt universum där lärarroller, lärarinstruktioner och bestämda resurser beslutas om i förväg rör vi oss här mot ett virtuellt pedagogiskt paradigm som karaktäriseras av ett behov att agera, interagera och samarbeta på en mer jämställd basis. Vi går en ny fas av lärande till mötes där allt på förhand fastlagt, nu i stället blir dynamiskt och oförutsägbart, och där nya kompetenser skapas och blir betydelsefulla. Till exempel förmågan till överblick och till ett kommunikativt handlande och, från lärarens perspektiv, förmågan att improvisera i kaos.
6 Referenser Cornell, R. and Martin, B. L. (1997). The Role of Motivation in Web-Based Instruction, in Khan, B. H. (ed.): Web-Based Instruction. Educational Technology Publications Englewood Cliffs, NJ., pp Fjuk, A. and Sorensen, E. K. (1997). Drama as a Metaphor for Design of Situated, Collaborative Distributed Learning. European Journal of Open and Distance Learning, http: // Mason, R. D. (ed.) (1993). Computer Conferencing: the Last Word. Victoria, Canada: Beach Holme Publishers, Master in ICT & Learning: Scardamalia, M. & Bereiter, C. (1994). Computer Supports for Knowledge-Building Communities. Journal of the Learning Sciences, 3(3), , ~bwilson/building.html. Sorensen, E. K., Takle, E. S., Taber, M. R., Fils, D. (2001). CSCL: Structuring the Past, Present and Future Through Virtual Portfolios, in Dirckinck-Holmfeld, L. & Fibiger, B. (eds.) Learning in Virtual Environments. Copenhagen, Samfundslitteratur Sorensen, E. K. (2002). Part of the Online Teachers Curriculum: Designing for Collaborative Knowledge Building Online, in: Proceedings of the conference of Society for Information Technology & Teacher Education 2002 (SITE 2002), held in Nashville, USA. Sorensen, E. K. and Takle, E. S. (2002). Collaborative Knowledge Building in Web-based Learning: Assessing the Quality of Dialogue. The International Journal on E-Learning (IJEL), 1(1), Sorensen, E. K. (2003): Intellectual Amplification through Reflection and Didactic Change in Distributed Collaborative Learning. The International Journal on E-Learning (IJEL). Vol. 2, Issue 3, pp Stahl, G. (2000). A model of Collaborative knowledge-building. The Proceedings of the Forth International Conference of the Learning Sciences (ICLS 2000). Ann Arbor, MI, pp Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. Cambridge University Press, Cambridge. Woodruff, E. (2002). CSCL Communities in Post-Secondary Education and Cross- Cultural Settings. In Koschmann, T., Hall, R. Miyake, N. (eds.): CSCL 2. Carrying Forward the Conversation. Lawrence Erlbaum Associates, Mhwah, New Jersey, pp
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merRapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt
Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merPedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016
Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merDigital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap
Digital Portfolio för lärande och bedömning Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap Digital Portfolio - Genres Arkiv Arbetsportfolio (Working Portfolio)
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merL6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merVerksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012
Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012 Enhetens namn Toltorps förskola 1 Barnomsorgs- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2011 Vision Mölndals stad ger optimala
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merKvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola
Kvalitetsanalys 14/15 Ljungbackens förskola Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 9
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merDesignmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen
Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 6: Att arbeta med designmönster Designmönster som dokumentation och utveckling av IT i undervisningen Robert Ramberg
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merÄmnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merAuktorisation som tolk
PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och
Läs merVi utbildar för församlingarnas uppdrag
Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.
Läs merom demokrati och föreningskunskap
Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Läs merIKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016
IKT-Strategi En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 Barn- och utbildningskontoret Norrtälje kommun Framtidskompetenser Synligt lärande Kollegialt
Läs merParticipatory Design III
Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA
Läs merGöteborg 15 januari 2008
Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merRingens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merSpel som interaktiva berättelser
Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merDataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merProjektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker
Sida: 1 (6) Projektplan Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merFörkortad fritidsledarutbildning på distans
Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merSvensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merKURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices
UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs mer23 MAJ 2014. Kompetensprofil
Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-MÖTET
Radisson Blu Linköping den 11 januari 2011 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-MÖTET Arrangör: Trafikverket Installationsenheten Processledning och dokumentation: Thomas Herrmann thomas@openspaceconsulting.com
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merEffektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser?
Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström HELIX VINN Excellence Centre Linköpings universitet www.liu.se/helix Lärande är inte att skicka folk på
Läs merE-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor
Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merReviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby
PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merArbetsplatslärande möjligheter och utmaningar
Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Henrik Kock HELIX, Linköpings universitet www.liu.se/helix henrik.kock@liu.se Organisationerna förändras Aktiv detaljstyrande ledning Passiv regelstyrd rutiniserad
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merMatematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen
Matematikundervisning med digitala verktyg* En modul i Matematiklyftet Översikt över modulstrukturen Moment A individuell förberedelse Moment B kollegialt arbete Moment C aktivitet Moment D gemensam uppföljning
Läs merUndervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Läs merPostadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merMÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt
MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA För de allra flesta barn i Sverige är förskolan den första skolform de kommer i kontakt med. Det är i förskoleåldern
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska
Läs merBildningsstaden Borås
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merStudenters digitalisering av högre utbildning
Studenters digitalisering av högre utbildning Johan Lundin 2015-10-20 foto: Tomas Lindroth Förväntningar på teknik i utbildning The National Library of France - 1910 - Villemard HÖGSKOLANS DIGITALISERING
Läs merDESIGN AV UNDERVISNING
1 DESIGN AV UNDERVISNING av Björn Andersson En gren av den ämnesdidaktiska forskningen gäller design av naturvetenskaplig undervisning. På ett systematiskt sätt skapas undervisning, ofta av lärare och
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merDe interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap
De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and
Läs merDeltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Läs merArbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016
2015-09-01 Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016 Normer och värden Flera avdelningar har använt Bodil Jönssons modell för konflikthantering. Några har använt Stegvis, kompisböcker och dramatiserat
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKnivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012
Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merA. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen
Läs merMatematikstrategi 2013-2015
13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser
Läs merSalutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy
Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting Health literacy Hur kan vi skapa goda förutsättningar som främjar health literacy och en mer jämlik hälsa för barn och deras föräldrar? Ewy Olander Fil.dr. Distriktssköterska
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merDe interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap
De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research Abstract in English This work is about combining textile design and information technology. The
Läs mer