SALA KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SAND 1:26, SALBOHED

Transkript

1 SALA KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SAND 1:26, SALBOHED L:\3 655\2004\ Sand 1_26\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutversion PM M all: Rapport dot ver 1.0 PM ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Stockholm, , reviderad WSP Environmental Avd. Mark och Vatten Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig och granskning: Andrew Petsonk Handläggare: Ann-Kristin Karlsson och Jenny Tunler WSP Environmental

2 Uppdragsnr: (27) Sala kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Sand 1:26, Sala PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Uppdrag Bakgrund Syfte Underlagsmaterial Omfattning OMRÅDESBESKRIVNING Markanvändning Markförhållanden Dag- och spillvatten Hydrologiska förhållanden och recipienter Naturskyddade områden TIDIGARE VERKSAMHET Information från MIFO fas 1-undersökning Tillkommande information GENOMFÖRANDE Provtagning Analyser RIKTVÄRDEN OCH MARKANVÄNDNING Generella riktvärden för mark och riktvärdenas tillämpbarhet Gräns- och riktvärden för grundvatten RESULTAT Mark Grundvatten UTVÄRDERING OCH FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING Föroreningssituation i mark och grundvatten Förenklad riskbedömning Kostnadsuppskattning SLUTSATS OCH REKOMMENDATION Slutsats Förslag på översiktliga åtgärdsmål Åtgärdsförslag och övriga rekommendationer...25 REFERENSER...27 Bilagor och ritningar MIFO-blanketter Bilaga 1 I tillhörande rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning WSP , daterad , redovisas fältnoteringar, fält- och laboratorieanalyser, samt provpunkternas läge i plan. WSP Environmental Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Uppdragsnr: (27) Sammanfattning På fastigheten Sand 1:26 strax söder om Salbohed i Sala kommun har det bedrivits kvarn- och sågverksamhet, tryckimpregnering av virke samt betning av utsäde. WSP Environmental anlitades av samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala kommun för att genomföra en miljöteknisk markunderökning. Länsstyrelsen i Västmanlands län har finansierat undersökningen. Syftet med uppdraget var att kartlägga föroreningssituationen, göra en slutgiltig riskklassning, bedöma behovet av eventuellt fördjupade undersökningar och diskutera eventuella efterbehandlingsåtgärder. Uppdraget har inkluderat en inventering och komplettering av befintligt underlagsmaterial och upprättande av provtagningsplan, provtagning och analys av jord och grundvatten, utvärdering och förenklad riskbedömning samt rapportering. Den miljötekniska markundersökningen har visat att det förekommer organiska och oorganiska föroreningar inom fastigheten Sand 1:26 i både mark och grundvatten. Vissa föreningar (t.ex. dioxin och klorfenol) som har påträffats i förhöjda halter har en mycket hög farlighet för människor och miljö. Även koppar och alifatiska kolväten har påträffats i halter som kan innebära negativa effekter på miljön. Analysresultaten indikerar att föroreningarna finns i ett relativt begränsat område, där impregneringen har utförts. Inom detta område finns föroreningar både i ytlig mark och på större djup samt i grundvatten. Spridning av föroreningar till dricksvattenbrunnen på Sand 1:18, andra dricksvattenbrunnar i omgivningen, till Svartån och omgivande miljö kan ej uteslutas. Resultatet från denna undersökning visar dock ingen spridning från området. Den samlade bedömningen för mark och grundvatten är att objektet tillhör riskklass 2, samt att efterbehandlingsåtgärder erfordras för att undanröja dess risker. Kostnaderna för sådana åtgärder har översiktligt uppskattats till ca 0,8-1,3 mkr. För att bättre avgränsa det förorenade området krävs dock kompletterande provtagning och analyser. Därefter bör volyms- och kostnadsuppskattningen uppdateras. Miljöns skyddsvärde bör diskuteras och en värdering av riskerna med förorenad mark på större djup bör göras. Exakt vilka saneringsåtgärder som krävs kan man i dagsläget inte säga, men det är troligt att bortschaktning och deponering är det mest kostnadseffektiva alternativet. Provtagning och riskbedömning avseende kvarnbyggnaden rekommenderas. Rivningslov krävs om sågverksbyggnaden ska rivas. Grönsaker och frukt bör ej odlas inom det förorenade området förrän åtgärder har vidtagits. Analysresultaten av vatten från dricksvattenbrunnen på Sand 1:18 har inte visat någon påverkan av föroreningar från impregneringsområdet. WSP rekommenderar dock fortsatt provtagning av grundvatten innan, under och efter saneringen. Provtagning bör ske varje halvår från grundvattenrören på Sand 1:26 och dricksvattenbrunnen på Sand 1:18. När saneringen utförs bör prover tas med tätare intervall.

4 Uppdragsnr: (27) 1 Inledning 1.1 Uppdrag WSP Environmental har på uppdrag av samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala kommun gjort en översiktlig miljöteknisk markundersökning av fastigheten Sand 1:26 utanför Salbohed. Undersökningen redovisas i två delar i Sala kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen. Sand 1:26, Sala : Rapport: PM: Översiktlig miljöteknisk markundersökning, daterad , reviderad , innehållande resultat. Översiktlig miljöteknisk markutredning, daterad , reviderad , innehållande utvärdering och rekommendationer. 1.2 Bakgrund På fastigheten har sedan 1905 fram till 1982 bedrivits kvarn- och sågverksamhet. Mellan åren 1964 och 1982 tryckimpregnerades virke på sågen. Innan detta uppdrag påbörjades var det osäkert om betning av utsäde också hade skett. Länsstyrelsen i Västmanlands län har inventerat fastigheten enligt MIFO-modellen, fas 1 och placerat området i riskklass 1 (mycket stor risk). Inga provtagningar har tidigare skett på fastigheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala kommun har tagit på sig rollen som huvudman för en miljöteknisk undersökning av området vid den gamla sågen. Uppdraget finansieras av Länsstyrelsen i Västmanlands län, som i sin tur beviljats bidrag från Naturvårdsverket för undersökningen. 1.3 Syfte Syftet med uppdraget var att kartlägga föroreningssituationen till följd av impregnering av virke och eventuell betning av utsäde samt göra en slutgiltig riskklassning, bedöma behovet av eventuellt fördjupade undersökningar och diskutera eventuella efterbehandlingsåtgärder. De klargöranden som primärt ska ges av uppdraget är följande: Kort historisk översikt över verksamheten, bl.a. för att klargöra var såväl impregnerings- som eventuell betningsverksamhet bedrevs inom fastigheten. Ungefärlig utbredning av de aktuella föroreningarna. Inom ramen för denna undersökning kan främst en bedömning göras av föroreningsförekomst i de punkter där provtagning sker. Bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsvägar och spridningsförutsättningar, samt omgivningens känslighet och skyddsvärde. Preliminärt behov av kompletterande undersöknings- och utredningsarbete för att slutligen fastställa riskbedömningen.

5 Uppdragsnr: (27) Preliminärt behov av efterbehandlingsåtgärder och i så fall förslag till lämpliga och rimliga åtgärdsmål. 1.4 Underlagsmaterial Det bakgrundsmaterial som erhållits är: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun , Förfrågningsunderlag, Undersökning av det förorenade området vid gamla sågen på fastigheten Sand 1:26, Salbohed, Sala kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun, Flygbild från Länsstyrelsen i Västmanlands län, , MIFO-blankett (fas 1), Sand 1:26. Fotografier över undersökningsområdet. Länsstyrelsen Västmanlands län, , Ansvarsbedömning över Sands Såg & Byggvaror AB på fastigheten Sand 1:26 i Sala kommun. Sala kommun, , Vattenförsörjning, Översiktsplan Norra delen av Badelundaåsen, ritning skala 1:20 000, VBB Vattenbyggnadsbyrån. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, , Ansökan avloppsanordning. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Översiktsplan Pärm med underlag om geologi och hydrogeologi i området. Underlagsmaterialet har främst använts för att placera ut provtagningspunkter och välja relevanta analyser för denna undersökning samt för att bedöma områdets känslighet och skyddsvärde. 1.5 Omfattning Uppdraget inkluderade följande arbetsmoment: Inventering och komplettering av befintligt underlagsmaterial samt upprättande av provtagningsplan. Fältarbete med provtagning av jord och grundvatten. Fält- och laboratorieanalyser av jord och grundvatten. Utvärdering och riskbedömning. Rapportering. Efter diskussion med beställaren bestämdes att en riskbedömning avseende kvarnbyggnaden bör göras, men i ett separat uppdrag (se rekommendationer i avsnitt 8). Planerad provtagning av byggnadsmaterial ersattes därför av en extra provpunkt i jord och grundvatten. Provtagning av jord har gjorts vid två omgångar. Flertalet prover togs den 25 oktober 2004 och kompletterande prover togs den 1 mars Avgränsning av föroreningar och uppskattning av volym förorenade massor har endast gjorts översiktligt.

6 Uppdragsnr: (27) 2 Områdesbeskrivning 2.1 Markanvändning Fastigheten Sand 1:26 är belägen strax söder om Salbohed i Sala kommun (se Figur 2.1). Fastigheten omges främst av åkrar och skog. Direkt väster om fastigheten ligger ett bostadshus (Sand 1:18). Väster om dessa två fastigheter går Kopparbergsvägen. Salbohed samhälle ligger ca 300 m norr om fastigheten. Hela fastigheten omfattar m 2. Fastigheten hette tidigare Sand 1:5 och bildades 1967 genom sammanslagning av hela eller delar av totalt sex fastigheter (Sala kommun, ). Svartån Sand 1:26 Figur 2.1: Översiktskarta. Erhållen av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala Kommun, Västmanlands län. På fastigheten bedrivs idag ett behandlingshem. Den gamla sågverksbyggnaden står fortfarande kvar, men fastighetsägaren planerar att riva byggnaden. Kvarnen har byggts om och användes av behandlingshemmet på 1980-talet och en bit in på 1990-talet. Idag står kvarnen oanvänd p.g.a. problem med ohyra, men kommer troligen användas som kontor inom kort. Enligt nuvarande fastighetsägare luktar det ibland konstigt inne i kvarnen.

7 Uppdragsnr: (27) 2.2 Markförhållanden Sand 1:26 ligger i södra spetsen av Badelundaåsen (Kjell Eklund, ). Badelundaåsen är enligt SGU serie Ae, Nr 117 den enda betydande isälvsavlagringen inom området. De grova sedimenten i åsen är mycket hårt exploaterade i en mängd, delvis stora, grusstag. Jordarten vid Sand 1:26 är främst isälvssand. Nu utförd undersökning inom fastigheten visar på en mycket generell jordlagerföljd enligt följande. Fyllning innehållandes silt, sand samt diverse tegel, kol och virkesrester ner till 1,5-2,0 m u my (meter under markytan), vilket följs av ett lerlager (mäktighet 2 m) och därefter sandlager ner till minst 6 m u my (mäktighet minst 2 m). 2.3 Dag- och spillvatten På fastigheten finns en infiltrationsanläggning för omhändertagande av spillvatten för Sand 1:26 och Sand 1:18. Anläggningen installerades 1988 (miljö- och hälsoskyddsnämden, ). Anläggningen ligger i den sydvästra delen av fastigheten. Det finns inga dagvattenledningar på fastigheten. 2.4 Hydrologiska förhållanden och recipienter Fastigheten ligger på en åsformation (Badelundaåsen) som norrut har flera vattentäkter (Länsstyrelsen i Västmanlands län, ). Uppströms fastigheten finns bl.a. den kommunala vattentäkten Knipkällan. Fastigheten ligger ej inom vattenskyddsområde. (Sala kommun, ). Närmaste dricksvattenbrunn ligger på grannfastigheten Sand 1:18. I SGU:s brunnsarkiv finns inga närliggande brunnar angivna ( Eftersom omgivningen består av landsbygd kan man dock anta att det finns enskilda brunnar i omgivningen utöver den på Sand 1:18. Närmaste vattendrag är Svartån, som ligger ca 300 m väster om fastigheten (figur 2.1). Den närmaste sjön (Gussjön) ligger ca 4 km sydost om fastigheten. I samband med rubricerad undersökning installerades två grundvattenrör (provpunkt 1 och 11). Dessutom togs vattenprov från dricksvattenbrunnen på Sand 1:18 och i en brunn som finns på Sand 1:26 men som ej används eller har använts till dricksvatten (punkt 9). Utförda nivåmätningar den 4 november 2004 visade att nivån var +59,57 m i grundvattenrör 1, +59,53 i grundvattenrör 11 och +60,23 i brunn 9. Mot bakgrund av uppmätta nivåer i de två grundvattenrören bedömer WSP att grundvattenytan i området verkar vara flack, vilket skulle kunna tyda på att eventuell föroreningstransport i horisontell led kan vara relativt liten, dock är den vertikala gradienten okänd. Nivån i brunn 9 tyder på att brunnen är anlagd i ett annat grundvattenmagasin än rören eller inte står i full kontakt med akvifären. Sammanlagt tyder tillgänglig information om uppmätta nivåer och topografin i området att såväl ytavrinning och grundvattenflöde sker i sydlig eller västlig riktning mot Svartån. Svartån mynnar ut i Fläckebosjön.

8 Uppdragsnr: (27) 2.5 Naturskyddade områden I det direkta närområdet finns inget naturskyddsområde, nationalpark eller område som omfattas av Natura 2000 ( 1. Sand 1:26 och omgivningen väster om fastigheten (runt Svartån) ligger inom ett område med högt naturvärde enligt Ängs- och hagmarksinventeringen, Programmet för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, Våtmarksinventeringen samt Naturvårdsplan 1985 (stadsbyggnadsförvaltningen, 2001). Svartån är dock inte naturskyddad (Kjell Eklund, ). Ca 4 km sydost om fastigheten ligger Gussjön och ca 5 km nordväst om fastigheten (uppströms) ligger Nötmyran, som båda är skyddade enligt Natura Fläckebo naturreservat ligger ca 4 km söder om Sand 1:26. Stora delar av området mellan Fläckebo och Gussjön (våtmarkskomplexet vid Svartån) tillhör riksintressen för naturvård. (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2001) 3 Tidigare verksamhet 3.1 Information från MIFO fas 1-undersökning En MIFO-undersökning (fas 1) har utförts av Länsstyrelsen i Västmanlands län. En sammanfattning av tillgänglig information från Länsstyrelsen och samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala kommun redovisas nedan. Mellan 1905 och 1982 har det bedrivits kvarn- och sågverksamhet på fastigheten Sand 1:26. Mellan åren 1964 och 1982 tryckimpregnerades virke på sågen. Ett tillstånd för betning av utsäde utfärdades av polismyndigheten i Sala kommun den 7 april (Länsstyrelsen i Västmanlands län, ). Kvarn- och sågverksamheten bedrevs från 1905 som en förening och hade sedan enskilda ägare. År 1962 bildades Västerfärnebo Träimpregnerings AB. Bolaget ändrade namn till Sands Trä och byggvaror AB 1973 som senare gick i konkurs Arne Carlsson, som har varit verksam på fastigheten sedan 1944, ägde nuvarande fastighet Sand 1:26 mellan 1967 och Därefter har ägarna varit RFHL-V-Kollektiven ( ), Föreningsbanken kredit (1994) och Sven-Ove Lindgren ( ). (Länsstyrelsen i Västmanlands län, ) Nuvarande fastighetsägare är N&J Behandlingshem AB (Lantmäteriets Fastighetssök ) Den första tiden stod trycktuben utomhus på bara marken (muntlig information till Länsstyrelsen i Västmanlands län av Västerås kommun). År 1974 skrevs ett bygglov för tak över träimpregneringen. Enligt fas 1 - undersökningen är de kemikalier som har använts Cuprinol, pentaklorfenol, kvicksilver, fluorider, oxinkoppar, azolater och acetater. Förbrukningen var ca 2400 kg salt per år. (Länsstyrelsen i Västmanlands län, ). Norr om den gamla sågverksbyggnaden finns en brunn och ett nedsänkt kar (Sala kommun, ). 1 Syftet med Natura 2000 är att bevara vissa naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse.

9 Uppdragsnr: (27) I Länsstyrelsens MIFO-undersökning (fas 1) klassades fastigheten som klass 1 med motiveringen: Visserligen var verksamheten i liten skala, men risken för förorening av grundvattnet måste betraktas som stor tills man kan visa motsatsen. Det behövs en noggrannare inventering av närområdet för att se ifall några vattentäkter kan vara påverkade. 3.2 Tillkommande information I samband med denna MIFO fas 2-undersökning inventerades befintlig information och vissa kompletterande uppgifter samlades in angående verksamhetshistorik, geologi och hydrogeologi. Uppstartmöte hölls med Lisa Trobeck på samhällsbyggnadsförvaltningen den 14 oktober På mötet erhölls bl.a. en flygbild, kartor över det kommunala vattenskyddsområdet, översiktsplaner, bygglovsanmälan och ritningar. Materialet erhölls från samhällsbyggnadsförvaltningen och bygg- och miljöförvaltningen. Platsbesök och intervju av tidigare fastighetsägare Arne Carlsson ( ) gav bl.a. följande information (se läge i figur 3.2): Arne tog över verksamheten Ingen impregnering skedde före 1944 utan började först i slutet av 1960-talet. Endast Cuprinol användes som impregneringsmedel (efter pentaklorfenol förbudet 1978 användes den nya cuprinolen). Ingen bevattning av virke har skett. Betning startade innan Betningen utfördes inne i kvarnbyggnaden (nr 5). Förvaring av betningsvätskan skedde i behållare som stod precis innanför de gamla väggarna (i södra delen av byggnaden) (nr 5). Från början fanns ingen värme i kvarnen eller sågen. På senare tid (slutet av 60-talet) fanns varmluft från ångpanna i sågen. Ångpannan (nr 6) stod i den röda kuren söder om sågen. Oljan fanns i en cistern bredvid den röda kuren (ovan mark). Vattnet som fanns i befintlig brunn användes vid impregnering (nr 7). Asfalten lades i samband med tryckimpregneringens början (nr 3). Inspektion av myndighet ledde till att en avrinningsränna byggdes (nr 3). Avrinningsrännan var belägen på asfalten, först utan tak. Rännan hade kanter som var 2-3 dm höga och allt spill som omhändertogs i karet som stod i slutet av asfaltskanten återanvändes. Impregneringstuben stod på trä inomhus i det gamla ångpannerummet (tegelbyggnad) (nr 1). Cuprionol-saltet lagrades bredvid tuben. Byggnaden är i dagsläget riven (när är ej känt). Sågen var endast i bruk under vår och sommar. Det impregnerade timret lagrades norr om asfaltskanten ca 5 m öster ut (nr 4). Timret såldes så fort som möjligt, gissningsvis lagrades ett par kubik på platsen. Oimpregnerat timmer har lagrats på östra delen av fastigheten (nr 9). Det har funnits en smedja på fastigheten, vilken revs tidigt då Arne ägde fastigheten (nr 8). Övriga kvarvarande byggnader användes till lagring av obehandlat virke (nr 10). Enligt representant för nuvarande fastighetsägare (Per Norling) har fastigheten använts som behandlingshem sedan någon gång på 1980-talet. Verksamheten har haft ett upphåll sedan den startade. Inga uppgifter har framkommit om att förorenande verksamheter har bedrivits på fastigheten sedan 1982.

10 Uppdragsnr: (27) Figur 3.2: Positioner för tidigare verksamheter på fastigheten Sand 1:26. Bearbetning av Ekonomisk karta erhållen från Samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala Kommun, Västmanlands län. 4 Genomförande 4.1 Provtagning Provtagning har utförts vid två tillfällen ( och ). Inför dessa tillfällen upprättades provtagningsplaner för jord och grundvatten, på basis av inventeringen av tidigare verksamheter. Antal provtagningspunkter och analyser bestämdes i samråd med beställaren och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Undersökningen har riktats mot de områden där förekomst av föroreningar kan misstänkas samt slumpvis valda punkter. Totalt nio provpunkter ingick i den första provtagningsplanen, varav två är befintliga brunnar. I den andra planen ingick fem nya punkter. I en punkt där provtagning planerades påträffades betong ca 0,2 m u my, varför prov ej kunde tas där (punkt 22, se läge i ritning M101). Detta kan vara rester från en tidigare byggnad och bör undersökas vidare i en eventuell framtida undersökning. Provpunkternas läge framgår av ritning M101 och syftet för val av provpunkt framgår av Tabell 4.1 nedan.

11 Uppdragsnr: (27) Tabell 4.1 Provpunkter för provtagning av mark och grundvatten på fastigheten Sand 1:26 och Sand 1:18, Sala kommun. Provpunkt Anledning till val av provpunkt Media 1 Tryckimpregneringens öppning. Stor punktkälla inom tryckimpregnering. Jord + grundvatten 2 Avrinningsränna. Jord 3 Uppsamlingskar. Jord 4 Uppläggningsplats impregnerat virke. Jord 5 Tubens och kemikaliers placering. Jord 6 Enligt f.d. ägaren användes området endast som uppläggningsplats Jord av sågat virke. I dagsläget dålig växtlighet, vilket motiverar undersökning. 8 Dricksvattenbrunn inne i bostadshus. Viktigt att undersöka Vattenprov påverkan av dricksvatten. 9 Brunn vid tubens öppning (används ej och har ej använts till Vattenprov dricksvatten, men användes för impregneringsverksamheten) 11 F.d. smedja. Den f.d. ägaren rev enligt egen utsago ner smedjan Jord+ grundvatten tidigt (köpte fastigheten 1944). Punkten är lämplig för analys av grundvatten eftersom punkten troligtvis ligger i grundvattenriktningen från produktionsområdet ner till närrecipienten Svartån. 21 Kompletterande prov i impregneringsområdet där föroreningar Jord konstaterats. Analys av jord på större djup. 22 Prov togs ej p.g.a. betong 0,2 m u my Slumpvis valda provpunkter utanför impregneringsområdet. Jord Provtagning av jord har skett genom uttag av samlingsprov från normalt varje halvmeter jord (vid förändringar i jordart, färg, lukt eller dylikt anpassades provtagningen). Provtagning skedde ner till ca 3 m under markytan, förutom i tre punkter. Där grundvattenrör installerades provtogs jord ner till ca 5,0 respektive 6,0 m under markytan. I provpunkt 21 togs prov ner till 6 m u my, för att se om föroreningar även fanns på större djup inom det område där föroreningar konstaterats vid den första provtagningen. För att minska risken för föroreningsspridning rengjordes utrustningen efter varje enskild provtagningspunkt. För varje enskild punkt upprättades också ett detaljerat protokoll. Pejling av vattennivå i grundvattenrören och den befintliga brunnen utfördes samtidigt som provtagning av vatten utfördes. Före provtagningen omsattes vattnet i rören med 3 rörvolymer. Provtagningen utfördes med engångsbailer. Inmätning (x och y) av samtliga provtagningspunkter med GPS/DGPS samt avvägning av grundvattenrör gjordes av WSP och Sala kommun. WSPs interna checklista har fyllts i vid båda provtagningstillfällena, för att säkerställa och dokumentera en hög kvalitet av genomförandet av provtagningen (se tillhörande rapport). 4.2 Analyser Den fältanalysmetod som utfördes på samtliga jordprover var mätning på headspace med fotojonisationsdetektor (PID typ Photovac 2020) med avseende på lättflyktiga organiska ämnen (VOC). Ett antal prover valdes ut för laboratorieanalys för att identifiera

12 Uppdragsnr: (27) och i de flesta fall kvantifiera specifika ämnen samt undersöka förekomst av ämnen som ej detekteras med ovanstående fältmetod. Följande analyser gjordes (av Analytica AB): A. Metaller enligt paket M-2 (fasta material) och V-3a (vatten). B. Guazatintriacetat i jord och vatten enligt särskild analysmetod. C. Alifatiska kolväten enligt paket OJ-20a (fasta material) och OV-20a (vatten). D. Klorfenoler enligt paket OJ-7 (fasta material) och OV-7 (vatten). E. Dioxiner enligt paket OJ-22 (fasta material). F. Screening för ett stort antal pesticider, bl.a. sådana som har ingått i olika doppningsmedel enligt paket OJ-3b (fasta material). G. Analys av halten totalt organiskt kol (TOC, från glödgningsförlust) och ph i jord för bedömning av om de generella riktvärdena är tillämpliga. Tabell 4.2: Antal analyser i jord och vatten från prover Från Sand 1:26, Sala kommun. Antal analyser Jord Vatten A. Metaller 13 4 B. Guazatintriacetat 2 2 C. Alifater och BTEX 5 4 D. Klorfenoler 7 4 E. Dioxiner 2 F. Screening för pesticider 1 G. TOC och ph 3 Vattenprover som har genomgått organiska analyser har sedimenterats och dekanterats. Av misstag har vattenproverna inte filtrerats innan metallanalys, vilket borde ha skett för samtliga vattenprover förutom provet från dricksvattenbrunnen. Uppmätta halter i vattenprover kan därmed vara överskattade, då även partikulärt bundna ämnen har analyserats. 5 Riktvärden och markanvändning 5.1 Generella riktvärden för mark och riktvärdenas tillämpbarhet I denna PM jämförs resultaten av undersökningen med generella riktvärden för förorenad mark (NV, 1996, rapport 4638) och de riktvärden som finns tillgängliga i förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer (NV, 1998, Rapport 4889). Riktvärdena är uppdelade på olika typer av markutnyttjande: Känslig Markanvänding (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna utnyttjas för bostäder, daghem, odling etc. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning med Grundvattenskydd (MKM-GV): Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske på ett visst avstånd från föroreningen. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas på

13 Uppdragsnr: (27) objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Som ovan, men utan grundvattenuttag. Följande exponeringsvägar beaktas vid de olika markanvändningsalternativen: Exponeringsväg KM MKM-GV MKM Människor Intag av jord (oralt) X X X Hudkontakt X X X Inandning av damm X X X Inandning av ångor X X X Intag av grundvatten X X Intag av grönsaker X Intag av fisk X Miljö Effekter inom området X X X Effekter i ytvattenrecipient X X X I Naturvårdsverkets rapport 4638 redovisas en förenklad modell för att bedöma om de generella riktvärdena är tillämpliga för det aktuella området. Följande faktorer skulle i framtiden kunna motivera en fördjupad riskbedömning med beräkning av platsspecifika riktvärden, då vissa förhållanden skiljer sig jämfört med de generella: Utspädningen mellan porvatten och grundvatten samt grundvatten och ytvatten kan vara annorlunda än i det generella fallet. Utlakningen av föroreningar kan vara olika mot det generella fallet. Exponeringstiden i behandlingshemmet kan vara annorlunda mot det generella fallet. Troligtvis vistas inte de människor som bor på behandlingshemmet en hel livstid på platsen, men det kan vara fallet för människor som både jobbar och bor på platsen (eller på Sand 1:18). På Sand 1:18 och Sand 1:26 finns bostad och behandlingshem, vilket motiverar att undersökningsresultaten jämförs med riktvärdena för känslig markanvändning (KM). Riktvärden för mindre känslig markanvändning med grundvattenuttag (MKM-GV) redovisas också i tabellerna. Vid förändrad markanvändning inom undersökningsområdet bör en förnyad bedömning göras. 5.2 Gräns- och riktvärden för grundvatten För att bedöma om uppmätta koncentrationer i grundvatten är förhöjda görs jämförelse i första hand med gränsvärden för dricksvatten (SLV, 2001). Dessutom används bakgrundskoncentrationer i grundvatten, som Naturvårdsverket redovisar i rapport 4915 (Naturvårdsverket, 1999a) samt MIFO:s indelning av avvikelser från jämförvärde (Naturvårdsverket 1999b). För alifatiska kolväten och BTEX används de förslag på riktvärden för grundvatten vid bensinstationer som Kemakta har tagit fram på uppdrag av SPIMFAB (Kemakta, 2004). För aromatiska kolväten och klorfenoler används de gränsvärden som har tagits fram i Kanada för dricksvatten (CCME, 2003). En framtida fördjupad riskbedömning kan också motiveras genom avsaknaden av riktvärden för klorfenoler i grundvatten.

14 Uppdragsnr: (27) 6 Resultat Samtliga analysresultat finns samlade i tillhörande rapportdel. 6.1 Mark Organiska föreningar Utförda PID-mätningar visade inga förhöjda halter av flyktiga kolväten i jordproverna. Endast i ett prov (3:3) gav PID-mätningen en indikation på närvaro av flyktiga organiska föreningar. Resultaten av de analyser som gjorts av organiska föreningar redovisas i Tabell 6.1 nedan. De föreningar som är mest flyktiga är BTEX, klorfenoler och lättare alifatiska kolväten (>C5-C10). Tyngre alifatiska kolväten (>C16-C35) fanns i förhöjda halter i prov 1:2 och 3:3. I prov 3:3 fanns en mycket hög halt (216 ggr högre än riktvärdet för KM). Klorfenoler kunde detekteras i fyra av sex analyserade prover, varav de högsta halterna fanns i provpunkt 2 på 1,0-1,5 m djup (halten var högre än riktvärdena för MKM-GV för både pentaklorfenol och summa övriga klorfenoler). Dioxiner och furaner detekterades i de två jordprov som analyserades med avseende på dessa parametrar. Halten var högre än riktvärdet för KM i ett av proverna (1:2). Guazatintriazetat kunde ej detekteras. Ett stort antal pesticider har analyserats i jord från provpunkt 5:2, men ingen pesticid kunde detekteras (se analyserade parametrar i analysrapport som bifogas tillhörande rapport). Provets matris orsakade störning vid laboratorieanalys av pesticider, vilket medförde att vissa ämnen ej kunde analyseras korrekt. Orsaken till störningen är för laboratoriet okänd, möjligtvis orsakades den p.g.a. närvaro av humus.

15 Uppdragsnr: (27) Tabell 6.1: Sand 1:26,Sala kommun. Halter av organiska föreningar i analyserade jordprover jämfört med riktvärdena för KM och MKM från NV rapport 4889 och NV rapport Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM-GV med understruken fet stil. Endast detekterade dioxiner och klorfenoler redovisas. Se fullständiga analysrapporter som bifogas tillhörande rapport. Enhet mg/kg TS om annat ej anges (- = ej analyserad / jämförvärde saknas, m u my = meter under markytan, ej detkt=ej detekterat). Ämne/ ämnesgrupp 1:2 (0,5-1,0) 1:4 (1,5-2,0) Provpunkt:prov (m u my) 2:3 3:3 (1,0-1,5) (1,0-1,5) 5:2 (0,6-1,0) 5:3 (1,0-1,5) Riktvärde KM MKM- GV Alifater >C5-C8 < < >C8-C10 < < >C10-C12 < < >C12-C16 < < >C16-C Aromater bensen <0, <0, ,06 0,2 toluen <0, <0, etylbensen <0, <0, Σ xylener <0, <0, Klorfenoler 3,4-diklorfenol - <0,10 0,91 <0,10 - <0,10 2,4,6-triklorfenol - <0,10 0,18 <0,10 - <0,10 2,4,5-triklorfenol - <0,10 6,1 <0,10 - <0,10 3,4,5-triklorfenol - <0,10 0,16 <0,10 - <0,10 2,3,4-triklorfenol - <0,10 0,14 <0,10 - <0,10 2,3,4,6-tetraklorfenol - 0, ,14 - <0,10 2,3,4,5-tetraklorfenol - <0,10 0,19 <0,10 - <0,10 pentaklorfenol - <0,10 6,8 <0,10 - <0,10 0,1 3 Summa klorfenoler - 0, ,14 - ej detkt Summa klorfenoler utom pentaklorfenol 0, ,14 ej detkt 2 10 Dioxiner (ng/kg TS) 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD ,2,3,4,7,8-hexaCDF 3, ,3,4,6,7,8-hexaCDF 3, ,3,4,6,7,8-heptaCDF ,2,3,4,7,8,9-heptaCDF oktaklordibensfuran Sum PCDD/PCDF (TEQ) Övriga Guazatintriazetat <0,2 <0,20 ph 7,8 TOC 2,5 - - TS (105 C) 83,3 85,2 73,7 46,3 81,6 82,0 - -

16 Uppdragsnr: (27) Tabell 6.1 (forts): Sand 1:26,Sala kommun. Halter av organiska föreningar i analyserade jordprover jämfört med riktvärdena för KM och MKM från NV rapport 4889 och NV rapport Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM-GV med understruken fet stil. Endast detekterade dioxiner och klorfenoler redovisas. Se fullständiga analysrapporter som bifogas tillhörande rapport. Enhet mg/kg TS om annat ej anges (- = ej analyserad / jämförvärde saknas, m u my = meter under markytan, ej detkt=ej detekterat). Ämne/ ämnesgrupp 21:1 21:4 (1,7-2,0) Provpunkt:prov (m u my) 21:11 23:4 (4,9-5,5) (1,5-2,0) 23:5 (2,0-2,5) Riktvärde 24:3 KM MKM- GV Alifater >C5-C8 <10 <10 < >C8-C10 <10 <10 < >C10-C12 <20 <20 < >C12-C16 <20 <20 < >C16-C35 <50 <50 < Aromater bensen <0,050 <0,050 <0,050 0,06 0,2 toluen <0,050 <0,050 <0, etylbensen <0,050 <0,050 <0, Σ xylener <0,050 <0,050 <0, Klorfenoler 3-monoklorfenol 9,8 <0,10 <0,10 4-monoklorfenol 0,41 <0,10 <0,10 3,4-diklorfenol 0,62 <0,10 <0,10 2,3,4,6-tetraklorfenol 0,21 <0,10 <0,10 pentaklorfenol <0,10 <0,10 <0,10 0,1 3 Summa klorfenoler 11 <0,9 <0,9 Summa klorfenoler utom pentaklorfenol 11 <0,9 <0, Dioxiner (ng/kg TS) 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD 600 oktaklordibensfuran 350 Sum PCDD/PCDF (TEQ) Övriga ph 7 7 TOC 2,7 1,3 - - TS (105 C) 58,1 79,2 75,4 66,8 83,9 - -

17 Uppdragsnr: (27) Oorganiska föreningar Totalt tretton jordprover analyserades med avseende på metaller på laboratorium (se Tabell 6.2 nedan). Kopparhalten var förhöjd i sex provpunkter på olika djup. I provpunkt 1 var kopparhalten högre än riktvärdet för KM på djupet 0,5-1,0 m och högre än riktvärdet för MKM-GV på djupet 1,5 2,0 m under markytan. Även i prov 6:2 var kopparhalten förhöjd (högre än riktvärdet för KM på 0,6-1,0 m djup). I ytlig jord i provpunkt 2 (prov 2:1) uppmättes en hög kopparhalt (6 ggr högre än riktvärdet för MKM-GV). Den högsta kopparhalten mättes i provpunkt 21 på 0,1-0,5 m (70 ggr riktvärdet för MKM-GV). På större djup i samma punkt (4,9 5,5 m u my) var kopparhalten förhöjd, men betydligt lägre än i den ytliga jorden. Det kan inte helt uteslutas att den förhöjda halten i 21:11 beror på korskontaminering från ytligare jord med mycket hög kopparhalt. Kadmiumhalten var i nivå med riktvärdet för KM i två provpunkter på olika djup. Övriga metaller hade lägre halter än de generella riktvärdena. Kvicksilver kunde detekteras i tre prover, men i låga halter. Tabell 6.2: Sand 1:26, Sala kommun. Halter av oorganiska föreningar i analyserade jordprov jämfört med riktvärden för KM och MKM (NV rapport 4638) och bakgrundshalter (NV rapport 4640). Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM-GV med understruken fet stil. Enhet mg/kg TS. (- = ej analyserad / jämförvärde saknas, m u my = meter under markytan). Provpunkt:prov (m u my) Riktvärde Bakgrundshalt Ämne 1:2 1:4 2:1 3:3 4:2 5:1 5:3 KM MKM- 2 (0,5-1,0) (1,5-2,0) (0,0-0,7) (1,0-1,5) (0,4-1,0) (0,0-0,6) (1,0-1,5) GV Arsenik 1 2 <1 1 0,3 0, Bly Kadmium 0,05 0,04 0,3 0,4 0,09 0,2 0,04 0,4 1 1,3 Kobolt Krom (tot) Koppar Kvicksilver <0,04 <0,04 0,1 <0,04 <0,04 0,05 <0, ,18 Nickel Zink TS (105 C) 81,9 83,8 58, ,3 79,7 81, Provpunkt:prov (m u my) Riktvärde Bakgrundshalt 3 Ämne 6:2 (0,6-1,0) 11:1 (0,0-0,5) 21:1 (0,1-0,5) 21:11 (4,9-5,5) 23:2 (0,5.-1,0) 26:1 (0,1-0,5) KM MKM- GV Arsenik 0,4 0, Bly Kadmium 0,4 0,09 0,08 0,06 0,09 0,1 0,4 1 1,3 Kobolt Krom (tot) Koppar Kvicksilver 0,3 <0,04 0,1 <0,04 0,04 0, ,18 Nickel Zink TS (105 C) 34, ,4 81,6 83,7 84, Ytlig morän i tätort, 90:e percentilen (NV, rapport 4640). 3 Ytlig morän i tätort, 90:e percentilen (NV, rapport 4640).

18 Uppdragsnr: (27) 6.2 Grundvatten Totalt fyra grundvattenprover har analyserats avseende organiska och oorganiska föreningar. Det gick tyvärr inte att ta prov direkt från dricksvattenbrunnen (provpunkt 8), utan prov togs från en dricksvattenkran inne i huset Organiska föreningar Resultaten från de organiska analyserna av vatten redovisas i Tabell 6.3. Alifatiska kolväten (>C12-C35) kunde detekteras i vattenprovet från brunnen ute (punkt 9). Med den generella utspädningsfaktor som ligger till grund för förslagen till riktvärden kan det konstateras att halten av alifatiska kolväten som fanns i vattnet från brunnen ute skulle kunna innebära en hälsorisk om motsvarande halt finns i grundvattnet under en byggnad (Kemakta, 2004). Summahalten av alifatiska kolväten i denna punkt ligger dessutom strax under riktvärdet då hänsyn tas till dricksvatten. Inga alifatiska kolväten eller andra organiska föreningar kunde detekteras i vattnet från brunnen som används som dricksvatten (punkt 8). Klorfenoler kunde detekteras i vattnet från de två provpunkterna från impregneringsområdet (punkt 1 och brunn ute), men inte i vatten från dricksvattenbrunnen eller det andra grundvattenröret. För klorfenol finns det inget generellt riktvärde för grundvatten eller gränsvärde för dricksvatten. I en fördjupad riskbedömning kan ett platsspecifikt riktvärde beräknas för klorfenol i grundvatten. Tabell 6.3: Sand 1:26, Sala kommun. Koncentrationer av organiska föreningar i grundvattenprov jämfört med förslag till riktvärden för ämnen i grundvatten vid förorenade bensinstationer (Kemakta, 2004) samt kanadensiska gränsvärden för dricksvatten (CCME, 2003). Koncentrationer högre än föreslagna riktvärden markeras med fet stil och halter över CCME-gränsvärden med understruken fet stil. Enbart de klorfenoler som detekterades anges. Se fullständiga analysrapporter i tillhörande rapport. Enhet µg/l. (- = ej analyserad / jämförvärde saknas). Provpunkt Förslag till riktvärde Gränsvärde Ämne/ämnesgrupp (brunn inne) 9 (brunn ute) Ångor i byggnader Utströmning till ytvatten Dricksvatten Alifater >C5-C8 <10 <10 <10 < >C8-C10 <10 <10 <10 < >C10-C12 <20 <20 <20 < >C12-C16 <20 <20 < >C16-C35 <50 <50 < Summa >C5-C Aromater bensen <0,20 <0,20 <0,20 <0, toluen <0,20 <0,20 <0,20 <0, etylbensen <0,20 <0,20 <0,20 <0, ,4 Σ xylener <0,20 <0,20 <0,20 <0, Klorfenoler 2,4,6-triklorfenol 0,28 <0,10 <0,10 <0, ,3,4,6-tetraklorfenol 8,1 <0,10 <0,10 0, pentaklorfenol 1,2 <0,10 <0,10 0, summa klorfenoler 9,6 <0,9 <0,9 0, Övriga Guazintriazetat (GTA) <0,10 <0, CCME

19 Uppdragsnr: (27) Oorganiska föreningar Resultaten från analyser av vatten med avseende på metaller redovisas i Tabell 6.4. I grundvattenproverna från impregneringsområdet (grundvattenrör 1 och brunn ute) var kopparkoncentrationerna förhöjda. Halten bly, aluminium och mangan var förhöjd i vattnet från grundvattenrören (provpunkt 1 och 11). I brunnen ute var zink- och manganhalten hög. Värt att notera är att vattenproverna aldrig filtrerades, vilket delvis kan förklara de förhöjda halterna av metaller, då även partikulärt bundna metaller har analyserats. Vattnet borde ha filtrerats för att visa vilken halt som kan medföra risk vid spridning via grundvattnet. För dricksvattenbrunnen (punkt 8) är det dock korrekt att jämföra halter av ej filtrerade prover med gränsvärdena för dricksvatten, eftersom uppmätt halt representerar den halt människor får i sig när de dricker vattnet, inklusive partikulärt bundna ämnen. Tabell 6.4: Sand 1:26, Sala kommun. Halten i vattenprov över Naturvårdsverket jämförvärden anges med fet stil och halter över SLV:s gränsvärden med understruken fet stil. Enhet µg/l. ( - = ej analyserad / jämförvärde saknas). SLV:s gränsvärde för otjänligt är kursiverat. Övriga gränsvärden från SLV avser tjänligt med anmärkning. Ämne Provpunkt (brunn inne) 9 (brunn ute) Jämförvärde NV 4915 Gräns- och jämförvärden MIFO Ingen eller liten påverkan av punktkälla Gränsvärde otjänligt tjänligt med anmärkning 4 Metaller Järn , Aluminium < Mangan Arsenik 3 2 <2 1 1 <10 10 Kadmium 0,1 0,08 <0,05 0,8 0,1 <5 5 Krom (tot) 7 4 <0,5 <0,5 50 Koppar < Kvicksilver <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 1 Nickel Bly ,3 4 1 <5 10 Zink <700-7 Utvärdering och förenklad riskbedömning 7.1 Föroreningssituation i mark och grundvatten Laboratorieanalyser indikerar att det inom området som har använts för impregnering finns punktvis förhöjda halter i jord av främst koppar, dioxiner, alifatiska kolväten och klorfenoler. De kompletterande prover som togs utanför området där impregnering har skett visar inga förhöjda halter av analyserade föroreningar. Organiska föroreningar (alifatiska kolväten och klorfenoler) påträffas i grundvattnet inom impregneringsområdet. Dessa organiska föreningar kunde inte detekteras i vattenproverna från dricksvattenbrunnen (punkt 8) eller i grundvattenrör 11. Kopparhalten i grundvatten är förhöjd i de två provpunkter som ligger inom impregneringsområdet (provpunkt 1 och brunnen ute). Men i övrigt är det svårt att dra några 4 Tjänligt med anmärkning hos användare, förutom för gränsvärdet för mangan, som gäller för utgående vatten.

20 Uppdragsnr: (27) slutsatser med avseende på förhöjda halter av metaller då vattenproverna inte filtrerades. 7.2 Förenklad riskbedömning Den förenklade riskbedömningen utgår från Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (Naturvårdsverket, 1999). Bedömningen baseras på följande fyra parametrar: Farlighet. Föroreningsnivå. Spridningsförutsättningar. Områdets skyddsvärde och känslighet. Ett ifyllt blankettset enligt MIFO-modellen redovisas i bilaga Föroreningarnas farlighet och föroreningsnivå De påträffade föroreningarnas farlighet redovisas i Tabell 7.1. Tyngdpunkten ligger mellan hög och mycket hög farlighet. Tabell 7. Påträffade föroreningars farlighet enligt Naturvårdsverkets klassificering. Låg Måttlig Hög Mycket hög Mangan 5 Alifatiska kolväten Koppar Dioxiner Zink 5 Bly 5 Aluminium 5 Klorfenoler Kadmium Enbart mangankoncentrationen var förhöjd i provet från dricksvattenbrunnen. Gränsvärdet gäller för utgående vattenverk (ej enskild brunn) och är ett gränsvärde för tjänligt vatten med anmärkning. Det finns inget gränsvärde för mangan i dricksvatten hos brukaren eller för enskild brunn. Grundvatten kan ha naturligt höga halter av mangan på grund av urlakning från mark och berggrund. Dessutom kan mangan släppa från vattenledningarna. Höga halter av mangan i dricksvatten är främst ett problem ur estetisk och teknisk synpunkt. Det kan ge svartfärgat vatten och textilskador vid tvätt. Analysresultaten visar att jorden innehåller följande ämnen i halter som överskrider riktvärdena för känslig markanvändning (KM): a. Koppar (Cu) b. Tyngre alifatiska kolväten (>C16-C35) c. Dioxiner och furaner (TCDD/PCDF) d. Pentaklorfenol (PCP) e. Övriga klorfenoler (ÖCP) Den uppmätta utbredningen av dessa ämnen i plan och djupled redovisas i Figur 7.1 (a) 7.1 (e) 6. Av figurerna framgår tydligt att föroreningarna är koncentrerade till området där impregneringsverket tidigare har stått. Det finns även förhöjda halter av koppar en 5 Den förhöjda halten av aluminium, mangan, bly och zink i grundvatten kan bero på att proverna inte är filtrerade. 6 Haltgränserna i figurerna representerar KM respektive MKM-GV.

21 Uppdragsnr: (27) bit ifrån verket, där det troligen har lagrats impregnerat virke. Observera att analyser m.a.p. organiska ämnen saknas i många punkter. (a) (b) (c) 1:26 1:26 1:26 1:4 Cu-halter i jord 0 to 100 mg/kg 100 to 200 mg/kg 200 to mg/kg 1:4 >C16-C35-halter i jord 0 to 100 mg/kg 100 to 1000 mg/kg 1000 to mg/kg 1:4 TCDD/PCDF-halter i jord 0 to 10 ng/kg 10 to 250 ng/kg 250 to 2500 ng/kg (d) (e) 1:26 1:26 1:4 PCP-halter i jord 0.0 to 0.1 mg/kg 0.1 to 3.0 mg/kg 3.0 to 10.0 mg/kg 1:4 Övriga CP-halter i jord 0 to 2 mg/kg 2 to 10 mg/kg 10 to 100 mg/kg Figur 7.1: Uppmätta föroreningshalter i jord vid Sand 1:18 och 1:26. På basis av uppmätta halter, information från inventeringarna och observationer på plats bedöms föroreningarna huvudsakligen förekomma i de två delområdena som redovisas i Figur 7.2. I delområde A återfinns merparten av föroreningarna i fyllningslagret ner till överkant lera, ca 2 meter under markytan. I en punkt i delområde A har förhöjda kopparhalter uppmätts även i sanden under lerlagret vid 5,5 m djup. I delområde B noteras lägre föroreningshalter i fyllningslagret ner till ca 1 meter under markytan. Det är också möjligt att föroreningar förekommer under intilliggande byggnader. 1: A B 1 1:26 Tänkbar utbredning av förorenad jord >KM 2 m >KM 1 m Figur 7.2: Bedömd utbredning av förorenad jord vid Sand 1:18 och 1:26. Sammanlagt bedöms mellan 900 och 1350 m 3 jord innehålla föroreningshalter över KM-riktvärdena, vilket är på gränsen mellan en liten och en måttlig volym enligt Naturvårdsverkets rapport Föroreningsmängden har endast uppskattats beträffande

22 Uppdragsnr: (27) koppar, och uppgår till mellan 600 och 950 kg 7, vilket är en mycket stor mängd enligt rapport Ovanstående uppskattningar är mycket osäkra, bland annat var antalet provpunkter inte tillräckligt för att avgränsa det förorenade området och det finns inte heller analysdata från alla provtagna nivåer. Merparten av osäkerheten avser delområde B. Den sammanlagda bedömningen är att föroreningsnivån i mark och grundvatten är mellan stor och mycket stor Spridningsförutsättningar Jordarterna består av fyllning, lera och sand. Grundvatten har påträffats i området och grundvattengradienten är troligtvis mot Svartån. Spridning från mark till grundvatten inom impregneringsområdet har konstaterats genom analys. Detta tyder på att det finns en kontakt mellan den ytliga förorenade marken och det undre jordlagret. De organiska föreningar som detekterades i grundvattnet vid impregneringsplatsen kunde inte detekteras i grundvattenproverna i dricksvattenbrunnen och i provpunkt 11, vilket skulle kunna indikera att spridning av dessa föroreningar ej sker till dessa punkter. Det bör poängteras att grundvattenproverna är tagna vid ett tillfälle. Spridningsförutsättningarna bedöms vara goda inom området, både från mark till grundvatten och från grundvatten till dricksvattenbrunnen och till Svartån. Det kan inte heller uteslutas att spridning kan ske till andra dricksvattenbrunnar i omgivningen. Baserat på detta bedöms spridningsförutsättningarna som stora från mark och grundvatten samt små till måttliga i ytvatten Områdets känslighet och skyddsvärde Risken för hälsoskador beror på i vilken utsträckning befolkningen kan bli utsatta för föroreningarna ifråga, d.v.s. på områdets känslighet för föroreningspåverkan på människor. Känsligheten bedöms oberoende av hur många som exponeras, vilket innebär att bedömningen sker på individnivå. Risken för miljöskador måste även vägas mot en bedömning av hur skyddsvärd den aktuella naturmiljön är, d.v.s. skyddsvärdet hos de arter eller ekosystem som exponeras. På fastigheten finns en byggnad som ska användas som kontor för behandlingshemmet. Den angränsande fastigheten (Sand 1:18) används som bostad och dricksvattenbrunnen används av boende och arbetare på båda fastigheterna. Den nuvarande markanvändningen i hela detta område bedöms därmed vara känslig markanvändning. Analys av jordprover visar att det finns förhöjda halter av föroreningar i ytlig jord såväl som djupare ner i marken. Exponering av föroreningar från mark via oralt intag av jord, hudkontakt samt inandning av damm och ånga är därmed möjlig. Inandning av föreningar och ämnen i gasfas i byggnader är också möjligt. En riskbedömning av byggnaden (kvarnen) görs inte i detta uppdrag, men en sådan riskbedömning rekommenderas (se avsnitt 8). Om grönsaker och träd odlas inom området som är förorenat är även intag av egenodlade grönsaker och frukt en möjlig exponeringsväg. 7 Antagen bakgrundsmängd har borträknats.

23 Uppdragsnr: (27) WSP:s preliminära bedömning är att känsligheten för föroreningar i mark och grundvatten är stor. På grund av att föroreningssituationen i och under byggnaderna inte är känd har inte känslighet för byggnader bedömts inom ramen för denna undersökning. Känsligheten för föroreningar i ytvatten bedöms som liten. Spridning av föroreningar kan även påverka omgivande miljö (inklusive akvatiska system i Svartån). Fastigheten och omgivningen ligger inom ett område med högt naturvärde. Ca 4 km söder om fastigheten finns flera naturskyddade områden. Sannolikt är ekosystemet inom impregneringsområdet något påverkat av den verksamhet som bedrivits på platsen. Då området används som kontors- och bostadsmark bör växtlighet ej förhindras. Miljöns skyddsvärde inom området bedöms därmed som stor, vilket även gäller för omgivande miljö Samlad riskbedömning Vid den samlade riskbedömningen klassas objektet i en av fyra riskklasser (liten till mycket stor risk), med hänsyn tagen till föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde. Den samlade riskbedömningen görs för ett troligt, men dåligt, fall och ger en sammanvägd bedömning av risken för negativa miljö- och hälsoeffekter. En samlad riskbedömning har gjorts baserad på tillgänglig information, se Figur 7.3 nedan. Den samlade bedömningen är att objektet tillhör riskklass 2, samt att efterbehandlingsåtgärder erfordras för att undanröja dessa risker. SAMLAD BEDÖMNING - RISKKLASSNING SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MYCKET STORA STORA MÅTTLIGA SMÅ K RISKKLASS 4 RISKKLASS 3 RISKKLASS 2 RF ISKKLASS 1 LÅG/LITEN MÅTTLIG HÖG/STOR MYCKET HÖG/STOR Figur 7.3 Samlad riskbedömning för Sand 1:26. KoS S N F FÖRORENINGARNAS FARLIGHET = F FÖRORENINGSNIVÅ = N KÄNSLIGHET/SKYDDSVÄRDE = KoS mark/gv ytv

24 Uppdragsnr: (27) Prognos nollalternativet Om föroreningarna lämnas kvar utan åtgärd (noll-alternativet) kommer följande risker kvarstå: Hälsorisker för människor som vistas inom det förorenade området, eftersom föroreningarna finns i ytlig jord och människor kan exponeras för föroreningarna genom direkt intag via munnen, hudkontakt och inandning av föroreningar (främst via damm). Hälsorisk för människor på platsen och i omgivningen om föroreningar sprids via grundvattnet till dricksvattenbrunnar. Miljörisk för omgivningen och närliggande recipienter om föroreningarna sprids via grundvattnet. Halten klorfenoler i grundvatten är inte väldigt höga. Att det fortfarande finns klorfenoler i mark och grundvatten verifierar att denna förorening är relativt stabil och att ingen större nedbrytning sker. Dioxin är ofta fastbundna på partiklar och utgör därför inte en stor risk för spridning till omgivningen. Det sker en spridning av föroreningar från mark till grundvatten inom området, men man ser ingen spridning från området. 7.3 Kostnadsuppskattning Under förutsättning att ovanstående mängd- och volymsuppberäkningar ger en representativ bild har kostnaderna för en sanering av delområdena A och B översiktligt beräknats till 0,8 1,3 mkr. Beräkningen tar hänsyn till kostnader för schakt, transport och deponering vid en närbelägen mottagningsanläggning (inom högst 10 mil) samt återfyllning med rena massor. Vidare förutsätts att endast små mängder jord betraktas som farligt avfall (det krävs laktester för att verifiera detta). Slutligen förutsätts att det inte behövs någon schakt under grundvattenytan. I annat fall kan det krävas spontning, vilket ökar kostnaderna väsentligt. 8 Slutsats och rekommendation 8.1 Slutsats Den miljötekniska markundersökningen har visat att det förekommer organiska och oorganiska föroreningar inom fastigheten Sand 1:26 i både mark och grundvatten. Vissa föreningar (t.ex. dioxiner och klorfenoler) som har påträffats i förhöjda halter har en mycket hög farlighet för människor och miljö. Även koppar och alifatiska kolväten har påträffats i halter som kan innebära negativa effekter på omkringliggande miljö. Kompletterande undersökning och vattenprover indikerar att föroreningen finns inom ett relativt litet område, där impregneringen ägt rum. Inom detta område finns det uppskattningsvis en mycket stor mängd förorenade massor. Spridning av föroreningar till dricksvattenbrunnen på Sand 1:18, andra dricksvattenbrunnar i omgivningen och till Svartån kan ej uteslutas. Provtagning av grundvatten utanför impregneringsområdet i denna undersökning visar dock ingen horisontell spridning.