Beredningarnas första tio år

Transkript

1 Beredningarnas första tio år Från medborgarsynpunkt till fullmäktigebeslut!!!??! -Rapport - Beredningens analys visar... ansåg de medborgare vi träffat. LFU LS Fullmäktige har beslutat att... För att åtgärda detta kan landstinget... LFU Sekretariatet BILD 1 1

2 Inledning Vid årsskiftet har landstingsfullmäktiges beredningar verkat i tio år. Den här rapporten beskriver översiktligt utvecklingen av beredningarnas roll i landstingets politiska organisation men också arbetsmetoder och särdrag. Ambitionen är också att beskriva några av de resultat som beredningarna medverkat till genom sina rapporter och sitt arbete och dessutom det unika i beredningarnas arbetsformer som genomgående präglats av samverkan över partigränserna för att lösa uppdragen med medborgarna i centrum, såväl i det dagliga fältarbetet som i arbetet med att formulera beredningarnas verksamhetsrapporter till landstingsfullmäktige. För att göra rapporten lättillgänglig hålls texten medvetet översiktlig och sammanfattande. För fullständiga uppgifter hänvisas till referenser och bilagor som kompletterar rapporten. Läsaren rekommenderas också att ta del av beredningarnas rapporter som man hittar under webbadressen Det är vår förhoppning att rapporten kan användas som källa för att sätta sig in i hur beredningarna bidragit till att förbättra den demokratiska processen och ge landstingsfullmäktige ett bättre medborgarförankrat beslutsunderlag. April 2011 Åsa Sjöström Chef, sekretariatet Anders Renström Utredare, sekretariatet 2

3 Beslut om ny organisation Landstingsfullmäktige beslutade i november och december år 2000 om ny drifts- respektive politisk organisation att gälla från år Besluten innebar slutet på en lång epok med direktioner och nämnder med lokalt förankrade rutiner och verksamheter. En epok med förhållandevis starka autonoma enheter i den norrbottniska landstingskoncernen och en epok med relativt svagt medborgarinflytande vid sidan av de formella landstingsvalen. En av skillnaderna som man nu i efterhand kan se vid en jämförelse mellan den gamla och den nya politiska organisationen är också att medborgarna tidigare hade närmare till information om lokala sjukvårdsförhållanden via de lokala direktionerna och kanske också upplevde att man i större utsträckning än i dag kunde påverka politiken och verksamheten. Med den nya organisationen har det blivit mer uppenbart att de lokalt valda politikerna i landstingsfullmäktige förutom att representera de lokala intressena också har ett tydligare regionalt uppdrag att ta ansvar också för hela länets hälso- och sjukvård. Av den enkla anledningen att verksamheten i dag på ett mycket tydligare sätt sitter ihop över hela länet. Den nya driftsorganisationen utgick från åtta divisioner med ett länsövergripande samordningsansvar och med en målsättning att inom respektive verksamhetsområde skapa gemensamma rutiner och koordinerade insatser. Innan beslut togs hade en omfattande utredning med utgångspunkt från bland annat minskande befolkningsunderlag och försämrad ekonomi samt sviktande förtroende för politiker i allmänhet och förändrade behov i synnerhet, pekat på nödvändigheten att öppna upp för en ny effektivare organisation och ett bättre medborgarinflytande. Ett viktigt syfte med den nya organisationen var att förbättra den demokratiska processen. Genom beredningarna ville man ge medborgarna en möjlighet att direktkommunicera med landstingets högsta beslutande organ landstingsfullmäktige. Beredningarna avsågs bli språkrör för medborgarna. Landstingsstyrelsen blev ensam styrelse med driftansvar för alla verksamheter i landstinget och de fyra hälso- och sjukvårdsberedningarna med egna geografiska verksamhetsområden samt en programberedning och en regional beredning, båda med länsperspektiv knöts direkt till landstingsfullmäktige. För tjänstemannastödet till beredningarna svarar sekretariatet inom landstingsdirektörens stab. Varje beredning har till sin hjälp 0,5 utredare, totalt 3,0 tjänster. Organisation, grundläggande uppgifter och uppdrag I landstingets regelverk1 fastställs de grundläggande formerna för den politiska organisationen och även för beredningarnas uppgifter och inriktning. Beredningarna arbetar dels med grundläggande uppgifter och dels med årsvisa uppdrag. Undantagsvis förekommer tvåårsuppdrag. 1 Landstingets gemensamma regler och riktlinjer. 3

4 Här beskrivs först de grundläggande uppgifterna och därefter listas de hittills genomförda årsvisa uppdragen. Programberedningen Programberedningens uppgift, som omfattar hela länet, är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll öka kunskapen om patienters och närståendes behov. Beredningen ska verka för en större förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda och i samverkan med verksamhetsföreträdare utforma programområden. Beredningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor. Regionala beredningen Regionala beredningens uppgift, som omfattar hela länet, är att inom det regionala utvecklingsområdet öka kunskapen om medborgarnas behov och verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna med beteckningarna Nord, Syd, Öst och Mitt har var sitt beredningsområde knutet till kommunerna i området enligt följande: Beredning Nord: Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner. Beredning Syd: Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå och Älvsbyns kommuner. Beredning Öst: Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner. Beredning Mitt: Luleå och Bodens kommuner. Nord Syd Mitt Öst Hälso- och sjukvårdsberedningarnas grundläggande uppgift är att inom sina geografiska områden och utifrån ett medborgarperspektiv öka fullmäktiges kunskaper om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård. 4

5 De ska också verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda och i sitt arbete söka samverkan med länets kommuner. Årliga uppdrag Programberedningen 2001 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården 2002 Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar 2003 Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar 2004 Hjärt- och kärlsjukdomar; kärlkramp och hjärtinfarkt 2005 Stroke Slutrapport Stroke 2006 Återkoppling 2007 Cancer med avgränsning bröst- och prostatacancer 2008 Barn och ungdomars psykiska ohälsa 2009 Diabetes typ 1 och Bemötandefrågor i vården Regionala beredningen 2001 Att genom kontakt med medborgare, näringsliv och myndigheter få kunskap om norrbottningarnas åsikter i regionala utvecklingsfrågor 2002 Att kvalitativt utvärdera landstingets satsningar inom näringslivsutveckling respektive kultur 2003 Nyförtagandets villkor samt kulturutbudet i länet Tillväxtbranscher och villkor för jämställdhet Om förutsättningar för tillväxtbranscher i länet och villkor för jämställdhet. Slutsatser/ frågeställningar 2006 Återkoppling Om att återföra erfarenheter och redovisa åtgärder från tidigare uppdrag 2007 Integrationens och mångfaldens betydelse för tillväxten Om förutsättningar för nya svenskar i länet Sammanfattning/frågeställningar 2008 Norrbotten - en attraktiv region för alla? Om könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder Tillväxtbranscher 2020? Om hinder och möjligheter för länets upplevelsenäring och energiutveckling Hälso- och sjukvårdsberedningarna År Uppdrag 2001 Primärvården och tandvården 2002 Psykisk ohälsa 2003 Äldrefrågor Framtidens hälso- och sjukvård 2006 Återrapportering till medborgare om tidigare uppdrag 2007 Rehabilitering 2008 Barn och ungdomar 0-6 år 2009 Barn och ungdomar grundskola gymnasiet 2010 Egenvård Metod att välja uppdrag Under de tre första åren, , fastställdes programberedningens och hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag med utgångspunkt från Nationella handlingsplanen2. Uppdragen inriktades mot primärvård, psykisk ohälsa och äldrefrågor. 2 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvård. Prop 1999/2000:149. 5

6 Under de efterföljande åren fram till hösten 2010 fick beredningarna själva föreslå vilka uppdrag de ville arbeta med under det kommande verksamhetsåret. Förslagen togs fram genom diskussioner i respektive beredning och för hälso- och sjukvårdsberedningarna stämdes förslagen av med alla fyra beredningar och man enades kring ett gemensamt förslag till uppdrag. Därefter fördes förslagen upp till landstingsfullmäktige som tog beslut Under hösten 2010, i samband med etablerandet av den nya politiska organisationens bemanning efter valet, och efter genomgång av rutiner och regelverk, konstaterades att den tidigare processen inte fungerat särskilt bra och att en ny beslutsrutin borde etableras. I landstingsfullmäktige beslutades under avsnittet gemensamma regler och riktlinjer3, under rubriken Presidiet, 79, att: Presidiet föreslår uppdrag för nästkommande år för samtliga beredningar. För att möjliggöra jämförelser och säkerställa att medborgarnas behov belyses ur ett länsperspektiv ska förslaget till uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna vara gemensamt. År 2011 blir således det första året som presidiet föreslår vilka uppdrag beredningarna ska arbeta med det följande verksamhetsåret. Den nya beslutsordningen ger bättre möjligheter att komma till beslut tidigare vilket ger bättre möjligheter att förbereda beredningarna inför det kommande uppdraget. Det återstår att se hur detta kommer att fungera. Skillnader och likheter mellan beredningarna Politisk sammansättning Beredningarna bemannas av politiker från de områden som respektive beredning verkar inom. Antalet ledamöter varierar mellan elva och sjutton och alla partier i fullmäktige är representerade i beredningarna. Under de fyra första åren utsågs även så kallade insynsledamöter för att ge en bred politisk representation i de beredningar som saknade egentligt underlag för en komplett politisk representation. Ersättare i samma bemärkelse som i landstingsstyrelsen och fullmäktige, det vill säga med rollen att vid frånvaro i beredningarna gå in och ersätta frånvarande beredningsledamöter, har aldrig utsetts. Skälet uppges bland annat vara att beredningarna inte utövar tillsyn eller drift av någon verksamhet varför ersättare ej behöver utses. Skillnader I grunden fungerar alla politiker i beredningarna på ett likartat sätt. De vill alla göra sitt allra bästa och medverka till att beredningarnas årliga uppdrag ger ett bra tillskott till landstingsfullmäktiges kunnande. Förutsättningarna i de olika beredningarna ser dock olika ut i vissa avseenden. De huvudsakliga skillnaderna mellan beredningarna är att hälso- och sjukvårdsberedningarna arbetar mot geografiskt begränsade områden av Norrbotten medan Programberedningen och Regionala beredningen har hela länet som arbetsfält. 3 Landstingets gemensamma regler och riktlinjer,

7 Hälso- och sjukvårdsberedningarna och Regionala beredningen har ett utpräglat fokus på medborgare i allmänhet medan Programberedningens inriktning är ett inifrånperspektiv där patienter och deras närståendes behov är i fokus. Likheter Likheterna är att alla beredningar är direkt underställda, och rapporterar till, landstingsfullmäktige. Alla beredningars rapporter ska också utgöra underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. I huvudsak arbetar samtliga beredningar med en medborgardialog som grund för sina förslag i verksamhetsrapporterna. Kunskaperna från medborgardialogen kompletteras i allmänhet med olika typer av information om medborgarna. Det kan gälla kunskaper om olika sjukdomar och deras utbredning i befolkningen men också om hur hälsoläget är och utvecklas bland medborgarna. Även grundläggande kunskaper om vilka förväntade frågeställningar och diskussioner som årets uppdrag kan medföra och hur man ska förbereda sig i respektive beredning inför dialogen gås igenom i alla beredningar i början av verksamhetsåret. Alla beredningarna förbättrar tillsammans, genom sina verksamhetsrapport er, fullmäktiges kunskaper om respektive målgrupp vilket omvittnats ge ett bättre beslutsunderlag för att utforma landstingets olika verksamheter. Genom sitt arbetssätt bidrar också alla till en förbättrad demokratisk process där medborgarna får en röst direkt in i fullmäktige via sina politiker. Utveckling av beredningsarbetet Som nämnts ovan var syftet med beredningarna att ge medborgarna en bra möjlighet att kommunicera med landstingsfullmäktige. Samtalet öga mot öga mellan ledamöterna i beredningarna och medborgarna ute i länet blev en central del i i arbetet med att förverkliga detta syfte. När beredningarna startade sitt arbete under 2001 var utgångspunkten att gå ut och prata med medborgare, lyssna in, och därefter rapportera om deras synpunkter till fullmäktige. Hur detta planlades och genomfördes var upp till beredningarna. Metoderna behövde inte vara vetenskapligt underbyggda utan skulle bara på ett brett och förståndigt sätt samla in medborgarnas uppfattningar i olika frågor så att fullmäktige genom beredningarnas rapporter skulle få en bra bild av medborgarnas behov. I detta inledingsskede myntades uttrycket att beredningarna skulle vara fullmäktiges stora öra ut mot medborgarna. Inriktningen blev därför ofta att träffa många olika medborgargrupper med tillräckligt många individer. Möten med enskilda medborgare blev därför inte en vanlig form för dialog. Även enkäter användes inledningsvis som ett komplement för att få in synpunkter från befolkningen men de fick ingen större genomslagskraft eftersom dimensionen samtal öga mot öga saknades. Det fastställdes aldrig några absoluta minimigränser för när dosen medborgarsamtal skulle vara uppfylld för att ha ett tillräckligt värde för beredningarna eftersom syftet inte var att kunna vetenskapligt bevisa något. Däremot har det alltid funnits en ambition att så noggrant som möjligt fånga in medborgarsynpunkter från ett brett spektra av målgrupper inom respektive 7

8 geografiska verksamhetsområden för att kunna lämna välgrundade förslag till fullmäktige. För hälso- och sjukvårdsberedningarna har det varit särskilt viktigt att ha en bred bas bland medborgarna för att kunna jämföra likheter och olikheter i medborgarbehoven mellan de fyra olika delarna av länet Arbetet med att samla in medborgarnas synpunkter, analysera dem och därefter formulera förslag i verksamhetsrapporterna riktade till fullmäktige för att förbättra kvalitet tillgänglighet och många andra delar av medborgarnas behov har alltså inte omgärdats av någon stor arsenal med restriktiva regler. Trots denna frihet har beredningarnas egna och i några fall gemensamma verksamhetsrapporter alltid godkänts med råge av revisorer och landstingsfullmäktige vilket skvallrar en del om beredningarnas höga ambitionsnivå och förmåga. (se också avsnittet Typiskt för beredningarna) Beredningarnas tillkomst blev ett språng i utvecklingen mot bättre medborgarkontakter. Den här systematiserade formen av information från medborgarna hade inte tidigare förekommit i samma utsträckning då politikerna endast på eget initiativ, i samband med de olika valrörelserna, på ett brett sätt gått ut och samtalat med medborgarna. Behovsanalys och lärande Ganska snart kom en modell för behovsanalys att föras in i beredningarnas arbete. En metod att på ett grannlaga sätt väga medborgarnas egna synpunkter om sina behov, så som de uttryckts i dialogen med beredningsledamöterna, mot andra kända fakta till exempel kunskaper om befolkningens hälsotillstånd och sjukdoms utveckling, den demografiska utvecklingen i respektive område samt utvecklingen av nya medicinska metoder tekniker och mediciner. Beredningarnas värdering av materialet avspeglas därefter i de årliga återkommande verksamhetsrapporterna där beredningarnas syn på medborgarnas behov presenteras. Beredningarna lämnar i verksamhetsrapporterna inga förslag på lösningar hur behoven ska tillgodoses men pekar ut vilka behov som man anser behöver lösas. Därefter är det styrelsen och ytterst landstingsfullmäktige som beslutar om olika åtgärder. 8

9 Analys i ett behovsperspektiv - medborgarnas synpunkter är en av byggstenarna Medborgarnas synpunkter Befolkningens hälsa Sjukdomars utbredning och förekomst Folkhälsa Medicinsk utveckling (behandlingsmetoder, läkemedel, teknik) Ekonomi Befolkningsutveckling Nationella riktlinjer Befolkningens självupplevda hälsa (enkäter) Efter att ha analyserat fakta och medborgarnas synpunkter anser beredningen att Egen ryggsäck Fig 1 Rapport till fullmäktige Lärande I och med den systematiska processen med behovsanalysen utvecklades med nödvändighet också metoder för kunskapsuppdatering av beredningarna relaterat till de olika uppdragen. Ledamöterna ansåg sig helt enkelt behöva mer grundläggande kunskaper om förutsättningarna kring varje enskilt uppdrag för att bättre kunna kommunicera medborgarna och göra en adekvat behovsanalys. I samband med upptakterna inför de nya verksamhetsårens nya uppdrag har beredningarna regelmässigt samlats för att ta del av faktainformation kring uppdragen förmedlade av föreläsare med expertstatus inom området. I samband med nya mandatperioder och därmed nya ledamöter i beredningarna har fördjupad information förmedlats om rutiner kring arvoden etc. Exempel på utbildningsinnehåll i samband med ny mandatperiod: År Uppdrag Ämnen 2003 Äldrefrågor Beredningens roll och uppdrag. Vårdkedjan. Vård i livets slutskede. Äldres munhälsa. Vad är beredingens framgångsfaktorer? Metoder Jämställdhet Jämställdhet i ett brett perspektiv. Information från Patientnämnden. Hur man skapar en bra dialog. Media, intervjuteknik, presentationsteknik, konflikthantering, kommunikation och kroppsspråk. Ledamöternas brinnande intresse att hela tiden lära sig mer om medborgar nas behov har skapat en efterfrågan om ett kontinuerligt lärande under den egna mandatperioden. De har därför med utgångspunkt från ett eget intresse 9

10 bevakat, anmält sig till och deltagit till exempel i olika seminarier och föreläsningar, konferenser och studiebesök med anknytning till sina uppdrag.. Dessutom har de fördjupat sina kunskaper genom litteraturstudier och bevakning av ämnesinformation via internet. Under åren har beredningarnas egna hemsidor, berikats med ett stort antal länkar till aktuella kunskapskällor. Nytt material för lärande i sina roller som landstingspolitiker har också tillförts beredningsledamöterna genom landstingsfullmäktiges utbildningar till vilka ledamöterna rutinmässigt kallas eller inbjuds. Arbetsmetoder Arbetsmetoderna har varierat och utvecklats under de år som gått. Utvecklingen har till stor del styrts av de erfarenheter beredningarna gjort. Till en början var antalet medborgare som beredningarna träffade viktigt. Speciellt hälso- och sjukvårdsberedningarna träffade ofta stora och många grupper av medborgare i sammanhang där dessa redan var samlade eller via särskilda inbjudningar i brev eller via annonser. Avgörande för val av metod har varit beredningarnas bedömning av vilken möjlig framgång i beredningsarbetet som respektive metod skulle kunna bidra till. Svaret på följande frågor har ofta varit avgörande: Vad behöver beredningen som komplement till det man redan vet? Vilken metod kan möjligen ge beredningen och fullmäktige mer kunskap på ett effektivt sätt? Vartefter åren gått har beredningarna konstaterat att de flesta metoder är användbara under förutsättning att de används i rätt sammanhang och planeras samt genomförs på ett genomtänkt bra organiserat sätt. Att bjuda in sig till redan befintliga sammankomster med rätt målgrupp har av samtliga beredningar ansetts ha en fördel jämfört med att annonsera eller bjuda in till särskilda träffar, öppna möten, med beredningarna. Det är ett enklare och säkrare sätt att verkligen få träffa de medborgare man för stunden haft i fokus jämfört med annonsering som både är kostsamt och som inte garanterar att den eftersökta målgruppen verkligen kommer till mötet. Några undantag har varit hälso- och sjukvårdsberedningarnas äldreting under 2003 som annonserades och som genomgående fick stor genomslagskraft med många besökare och högt deltagarbetyg. De fyllde en viktig roll för att ge beredningarna bra kunskaper om äldres behov och material till sina rapporter. Alla beredningar har använt öppna möten som ett sätt att möta medborgarna för att inhämta deras synpunkter. Mötena har introducerats genom en allmän inbjudan exempelvis till de som bott inom ett visst område, eller som på annat sätt av beredningarna bedömts vara en angelägen målgrupp i till exempel en vårdcentrals närområde. Annonser i länspressen eller lokala annonsblad, pressinbjudan, affischering, flygblad m.m. har då riktats mot dessa grupper. Intresset från allmänheten att ta tillvara denna möjlighet att träffa sina politiker har till en början varit stort men tidvis successivt mattats. 10

11 Deltagarna i mötena har introducerats, oftast av ordföranden i beredningen som i allmänhet inlett mötet med att berätta om beredningarnas uppgifter och ambition och frågor. Allmänheten har tagit upp viktiga frågor som berört deras kontakter med landstinget. På en del öppna möten har också företrädare för driftsverksamheterna medverkat, läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, tandhygienister m fl. Syftet har varit att de som företräder verksamheten ska kunna ge svar direkt till medborgarna. Många medborgarfrågor som ställts på öppna möten har varit sådana som direkt berör landstingets sjukvårdsverksamhet. Exempel på metoder som beredningarna använt Med metoder menas här såväl metoder med syfte att få reda på vilka behov medborgarna har som att verka för bättre kontakter med kommunerna. Dessutom metoder att informera medborgare, organisationer och institutioner om beredningarna som ett instrument för en förbättrad demokratisk process. Ostrukturerade intervjuer Den i särklass vanligaste metoden för beredningarna har varit ostrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt från uppdraget har ett antal frågeställningar formulerats som medskick till ledamöterna inför deras medborgardialoger. Ibland har man också haft OH-bilder eller annat skriftligt material som visats eller delats ut under träffarna. Efter en inledande presentation av beredningen och dess uppdrag har en dialog med medborgarna förts där nämnda frågeställningar har varit centrala för dialogen. De ledamöter som medverkat har efteråt sammanfattat de huvudsakliga synpunkter som kommit fram i form av minnesanteckningar till sin beredning. Detta material har samlats av beredningen och använts vid behovsanalysen som i sin tur legat till grund för rapportutformningen. En av svårigheterna med ostrukturerade intervjuer har varit att hålla sig till ämnet. Att hålla undan det som för dagen inte varit aktuellt att diskutera men på ett sådant sätt att medborgarna ändå känt sig inviterade att diskutera för dem aktuella och brännbara frågor. Vid möten med många medborgare har det fordrats en väl genomtänkt organisation med fördelningen av ledamöternas arbetsinsatser för att verkligen kunna ta tillvara de möjligheter till varierande synpunkter som kommit fram. Fokusgrupper En utvald grupp människor fokuserar på en och samma fråga - en form av gruppintervju där deltagarna genom inbördes kommunikation ger uttryck för attityder och värderingar. Processen gör att enskilda deltagares uppfattningar leder till associationer och reaktioner hos andra, vilket gör att många olika perspektiv kommer fram. Syftet är att få djupare kunskap om värderingar och attityder i en viss fråga. Deltagarna väljs ut som ett - i alla fall delvis - representativt urval för allmänheten eller en särskild målgrupp. Metoden kan användas i alla grupper men optimalt är 6-8 deltagare. En grupp personer väljs ut och träffas vid ett eller flera tillfällen. Innan intervjun startar har man enats om syfte och mål. Alla ska ha klart för sig hur 11

12 metoden går till, vilka frågor som ska ställas, och att gruppen arbetar under sekretess. En intervjuledare, någon eller några lyssnare/observatörer, samt en som dokumenterar intervjun utses. Alla som intervjuas i gruppen får samma fråga/frågor. Åsikter och värderingar kan struktureras och rangordnas. Intervjun dokumenteras noggrant för att senare analyseras av de förtroendevalda. Detta är en form av strukturerad intervju som framför allt under de första åren använts av programberedningen som bjudit in sig till små patientgrupper av olika slag. Fokusgrupper har haft stor betydelse för att kunna få fram material som beskriver kvalitetsaspekter inom olika former av vård. Metoden bygger på att kunna kommunicera relativt små grupper där deltagarna stimuleras att diskutera och delge sina synpunkter. Mötena leds av en moderator. Ting Äldreting har arrangerats av hälso- och sjukvårdsberedningarna och genomförts i Gällivare, Kalix, Piteå och Boden under november månad Äldretingen arrangerades för att skapa en plattform för att diskutera och analysera frågeställningar som har stort inflytande på äldres livskvalitet. De arrangerades och genomfördes i samverkan med berörda kommuner. Programmet omfattade både föreläsningar, seminarier och estradsamtal i huvudsak inom områdena samverkan, äldres hälsa och palliativ vård. Ett ting genomförs ofta under en eller två dagar. Kostnaden är till viss del knuten till ambitionsnivån, men själva metoden innebär ganska stora kostnader - främst för lokal, sakkunniga, moderator, förtäring. Mycket stor tidsåtgång för arbetsinsatser innan tinget. Ett ting ger möjlighet att sprida information och skapa dialog, skapar kontakter och ger både medborgare och förtroendevalda mycket ny kunskap. Beroende på upplägget kan resultatet av tinget formuleras till förslag som utgör grund för beslut. SWOT-analys Metoden används när man vill analysera en verksamhet, ett projekt eller liknande. Kan vara ett bra hjälpmedel för att tydligare kunna se dagsläget men även för strategisk planering. SWOT-analysen kan användas vid möten i mindre grupper eller vid enskilda intervjuer. Grupperna kan väljas ut på förhand eller vara öppna för alla som är intresserade i frågan. Är grupperna selekterade kan material i ämnet med fördel skickas ut i förväg. Frågeområden/färdiga frågor utarbetas. För att kunna placera in svaren i SWOT-analysen bör mötesledaren ha ett schema enligt nedan vid intervjusituationen. Frågeområde 1 Frågeområde 2 Frågeområde 3 Styrkor Svagheter Möjligheter Hot 12

13 Analysarbetet blir förhållandevis lätt då materialet blir strukturerat redan vid mötestillfället. Mötena tar 1-2 timmar. Beroende på i vilket sammanhang SWOT-analysen används skiftar resultatet. Har metoden används på ett representativt urval av en grupp eller är bara några få personer? Analysens fördelar är att den styr samtalet till de utvalda frågeområdena samt att den uppmuntrar mötesledaren att se både positiva och negativa egenskaper inom varje frågeområde. Har använts av Regionala beredningen. Paneldebatt Regionala beredningen har arrangerat paneldebatter och diskussionsaftnar för att diskutera bland annat Norrbottens framtid. Temat har till exempel varit Norrbotten växer igen. Samverkansmöten Beredningarna har haft möten med företrädare för kommunerna för att främja kontakter och samarbete. Ungdomsråd, socialnämnder och folkhälsoråd är exempel på kommunala enheter man mött. Webbplats på Internet Varje beredning har en egen webbplats med information till olika intressenter och målgrupper. All planering och dokumentation kan nås från dessa webbplatser som även innehåller olika kontaktuppgifter till ledamöterna i beredningarna för att underlätta kontakt. Föreläsningar Ofta som inledning till öppna möten med fördjupad information kring uppdraget. Har använts av beredningarna vid många olika tillfällen, bland annat under uppdraget psykisk ohälsa 2002 och äldrefrågor Enkäter Egna enkäter har riktats mot olika målgrupper för frågor kring uppdraget, till exempel för att ta reda på vad medborgarna tycker om tillgänglighet, bemötande och kvalitet i vården. Sjundeklassenkäten: är ett exempel på enkät med frågor om hälsa och levnadsvanor bland länets sjundeklassare. Liv och hälsa: En enkätundersökning med frågor till norrbottningarna om hälsa levnadsvanor och levnadsförhållanden. Studiebesök För att öka kunskaperna om de olika uppdragsområdena. Görs ofta i samband med olika former av möten med målgrupper i samhället. Studiecirkel De förtroendevalda deltar vid ett eller flera tillfällen i företrädesvis landstingets studiecirkel i etik och prioriteringar Hur gör jag nu..?. Andra externa studiecirklar kan också vara relevanta för uppdraget Arbetet syftar till lärande, diskussion och ibland till djupare insikter som går utöver det vanliga samtalet. Studiecirkeln innebär ökad kunskap i sakfrågan hos de medverkande. 13

14 Studiecirklar är vanligtvis öppna för alla. Lämpligt antal deltagare är mellan fem och åtta personer. En grupp människor träffas vid ett antal tillfällen och studerar och fördjupar sig i ett visst ämne. Bygger på deltagarnas egna erfarenheter där alla deltar på lika villkor. En cirkelledare håller ihop diskussionerna, ser till att alla är aktiva, ansvarar för praktiska frågor och ser till att man kommer framåt. De förtroendevalda deltar i studiecirklarna som kräver förhållandevis liten tidsåtgång, kostnader för arbetstid och resor. Resultatet från studiecirkeln dokumenteras. Programberedningen har tagit fram studiematerial om vårdens etik och kunnat använda resultaten i sitt arbete med det grudläggande uppdraget. Media Media har visat stort intresse för beredningarnas arbete. Pressinbjudan som skickats har ofta resulterat i intervjuer, tidningsartiklar eller inslag i Nordnytt och TV4. Både beredningarnas ledamöter och allmänheten har fått komma till tals. Film En videofilm som beskriver beredningarnas arbete har producerats. Filmen förklarar beredningarnas arbetssätt och hur de använder olika underlag i sitt arbete med verksamhetsrapport och förslag till landstingsfullmäktige. En ny film om beredningarna produceras under inledningen av Den ger dagens bild av beredningarna och deras arbetsmetoder och speglar utvecklingen under beredningarnas första tio år. Filmerna kan användas som introduktion av beredningarna vid olika former av medborgarmöten. Chatt Dialog mellan förtroendevalda och medborgare där man samtidigt sitter vid var sin dator. Alla som är inne på webbplatsen kan läsa det som skrivs i realltid. I samband med regionala beredningens arbete med uppdraget Norrbotten - en attraktiv region för alla, om könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder, har beredningen medverkat i en chatt. Låna en fördom I samband med presentation och debatt om beredningarnas rapporter har regionala beredningen vid ett tillfälle gett ledamöterna i fullmäktige en möjlighet att under dagen träffa och samtala med medborgare av utländsk härkomst, till exempel romer. Ett nytt och mycket uppskattat inslag. Regelverk och styrning I landstingsplanen och i regelverket fastställs de grundläggande förutsättningarna för beredningarnas arbete. Landstingets verksamhetsplanering ska präglas av målstyrning, resursfördelning, jämställdhetsarbete, uppföljning och utvärdering och vara en sammanhållen process. Det som är bäst för landstinget totalt, helhetssynen, får aldrig förloras och ska alltid väga tyngre än det som är bra för den enskilda verk- 14

15 samheten. Verksamhetens uppgift är att konkretisera målen i landstingsplanen och bryta ner dem till tydliga verksamhetsmål. Varje vår har landstings- och oppositionsråd samt landstingets tjänstemannaledning dialoger med fullmäktiges beredningar om viktiga iakttagelser och förslag i verksamhetsrapporterna som berör landstingets olika verksamheter. (se fig.2) Beredningarnas analyser av medborgarnas behov används systematiskt i detta arbete och påverkar på olika sätt innehåll och inriktning i landstingsplanen, divisionsplanerna och därmed verksamhetens utformning. I regelverket regleras också att beredningarna ska lämna verksamhetsplaner inför, och verksamhetsrapporter efter, verksamhetsåret. Verksamhetsplanerna ska innehålla verksamhetsinriktning, budget och handlingsplan för det kommande verksamhetsåret. Verksamhetsrapporterna ska innehålla redovisning av genomförda aktiviteter samt eventuella förslag till landstingsfullmäktige avseende olika medborgarbehov samt ekonomiskt utfall i förhållande till budget. I landstingets regelverk regleras förutom ovan nämnda verksamhetsområden och uppdrag också beredningarnas planerings och uppföljningsprocess samt ersättningar och hur arbetsprocessen ska ske. Processen med beredningarna Beredningarnas verksamhetsår sträcker sig nu mellan 1 november till sista oktober. Den från övriga landstingsverksamheter udda tidsperioden för verksamhetsåret är ett resultat av att beredningarnas verksamhetsrapporter under de fyra första åren för beredningarna gick i otakt med den övergripande processen att fastställa landstingsplanen. Inledningsvis sträckte sig beredningarnas verksamhetsår kalenderårsvis. Verksamhetsrapporterna med beredningarnas förslag skulle då lämnas i februari månad till landstingsfullmäktige och således behandlas tidigast under fullmäktigemötet i mars månad på det nya året. Resultatet av fullmäktiges behandling av verksamhetsrapporterna med remiss till landstingsstyrelsen och därefter åter till fullmäktige med förslag till beslut från styrelsen kunde alltså i bästa fall inte föreligga för beredning till landstingsplanen förrän i april-maj månad. I sämsta fall måste denna beredning ske efter att beslut fattats om landstingsplanen i juni månad. Mot bakgrund av ovanstående fakta togs beslut, i landstingsfullmäktige , under rubriken Planerings och uppföljningsprocess, att verksamhetsrapporterna för samtliga beredningar ska lämnas i november. Processen i övrigt bibehölls. Detta innebär att förslagen i verksamhetsrapporterna formaliamässigt kan processas i så god tid att man i normalfallet hinner ta hänsyn till dem i beredningen inför nästa års landstingsplan. Ordförandena i beredningarna kallas därför nu regelmässigt till landstingsplanedialogen, (LP-dialogen), under våren efter verksamhetsåret. Samtalen sägs ha stort värde för alla aktörer såväl inom politiken som i verksamheten. 15

16 Nuvarande tidplan för process av beredningarnas verksamhetsrapporter 1. Nov 2010: Beredningarna lämnar verksamhetsrapport Dec 2011: Åtgärder inarbetas i divisionernas planer 2. Febr-april 2011: Styrelsens svar och Beslut i LFU om rapporterna Input till LP-dialog inför Landstingsplan 3.Mars 2011: Divisionerna återkopplar till beredningarna: - Vad har hänt? (Rapporter 2009) - Vilka åtgärder planeras? (Rapporter 2010) 4. Juni 2011: Landstingsplanen fastställs Fig. 2 Åtgärderna som styrelsen föreslagit och fullmäktige beslutat om inarbetas i landstingsplanen som fastställs av fullmäktige i juni året efter att verksamhetsrapporterna lämnats till fullmäktige. (se process ovan) Efter detta beslut vidtar divisionernas planering av hur beslutet ska omsättas i praktiken. Divisionsplaner utarbetas och förändringsarbetet påbörjas. Under våren, andra året efter att verksamhetsrapporterna lämnats till fullmäktige återkopplar landstingsstyrelsen till beredningarna och beskriver hur man åtgärdat de behov som fullmäktige beslutat ska åtgärdas. Respektive verksamhetsföreträdare beskriver för beredningarna hur man omsatt besluten till rutiner och i praktisk handling inom respektive enhet. Härefter kan beredningarna återkoppla = berätta för aktuella målgrupper hur deras behov som framförts i medborgardialogen har tagits omhand av landstingets olika verksamheter och hur deras behov nu kan tillgodoses. Beredningarnas arbetsår Efter beslut under hösten om vilket uppdrag beredningarna får inleds arbetet enligt följande planeringsmodell: 16

17 November år 1 November-maj Juni-Juli Augusti-Oktober Planering, kunskapsuppbyggnad och beslut om verksamhetsplan Medborgardialog främst under vårterminen Vid behov kompletterande dialog med deltagande i mässor och marknader Analys och fastställande av verksamhetsrapport November år 2 Verksamhetsrapporten debatteras i fullmäktige Varje vår, i regel under mars månad, (se fig. 2), får beredningarna en återföring från styrelsen om hur verksamheten åtgärdat de behov beredningarna beskrivit i sina verksamhetsrapporter. Under medborgardialogen återkopplar beredningarna till de man träffar om vad som hänt med tidigare förslag från beredningarna och man lämnar också information om detta i brev eller på annat sätt till de tidigare målgrupperna. Förändringar i regelverket Regelverket har för beredningarna i huvudsak haft samma lydelse sedan tillkomsten Efter en motion från M, C, FP och KD beslutade landstingsfullmäktige i april 2009 om en övergång från fast till rörligt arvode. Bakgrunden var att motionärerna upplevde det stötande mot det allmänna rättsmedvetandet att ledamöter trots att de inte deltog aktivt i beredningsarbetet kunde kvittera ut ett månatligt fast arvode. Nuvarande ersättningsregler för ledamöter i beredningarna är att sammanträdesarvode utbetalas för högst 15 dagar per år för redovisade aktiviteter. Ändringen i regelverket har inte inneburit någon ökad kostnad för beredningarna, snarare tvärt om. Ledamöterna ersätts också för förlorad arbetsförtjänst m.m. för högst 15 dagar per år för arbetsaktiviteter inom ramen för beredningarnas uppdrag varav högst 5 dagar per år får användas för eget partiarbete. ( 9 avsnittet Ersättning till förtroendevalda, landstingets regelverk) Förankring i partierna Beredningarna ska i sina uppdrag spegla medborgarnas behov till fullmäktige. Parallellt med det löpande arbetet under verksamhetsåret är tanken att ledamöterna också successivt ska hålla sitt parti informerat om utvecklingen av beredningsarbetet. (Underförstått vilka behov som medborgarna verkar ha.) Detta borgar för att respektive parti är bra uppdaterat när verksamhetsrapporterna läggs på fullmäktiges bord och diskuteras. Om denna process fungerar bra kommer respektive parti att vara väl förberett att föreslå olika partiförankrade lösningar på hur man vill lösa medborgarnas behov. Typiskt för beredningarna Organisation och befogenheter Beredningarna som är direkt underställda landtingsfullmäktige har inget verksamhetsansvar och därmed inte heller några befogenheter att fatta beslut 17

18 eller pengar för att verkställa beslut. De är i stället medborgarnas direktkanal in i politiken. Beredningarnas huvudsakliga uppgift har varit att undersöka vilka behov medborgarna haft inom landstingets olika verksamhetsområden. Verkställigheten har förmedlats från landstingsfullmäktige till verksamheten via landstingsdirektören. Beredningarnas själ Beredningarnas arbetssätt har av många beskrivits ha en själ eller kärna som utgår från att kunna göra gott för medborgarna och som spänner över partigränser och andra lojaliteter. Det viktiga i beredningsarbetet är inte partipolitiken utan nyfikenheten på vad medborgarna bär med sig i sin egen miljö och, om det behövs, göra deras liv och vardag lättare. Trots den breda rekryteringsgrunden till beredningarna med en sammansättning i varje beredning som speglar både länets olika delar som den politiska skalan mellan höger och vänster så har de tillsamman lyckats enas bakom sina verksamhetsrapporter. Antalet reservationer eller andra behov att markera avvikande mening till rapporternas förslag har varit mycket få. I sammanträden med beredningarna eller i samband med medborgarmöten har någon politisk partiagitation eller annat försök att vinna partisympatier inte förekommit. I stället har alla regelmässigt uppträtt som en grupp med tydligt ansvar för uppgiften att ta fram ett adekvat underlag för att kunna föreslå förbättringar av landstingets förmåga att på ett bra sätt möta medborgarnas behov. Beredningarna har blivit väl kända och efterfrågade såväl inom som utom länet. Andra organisationer har efterfrågat information om beredningarna och står i några fall inför beslut att införa liknande verktyg. Resultat Vad har då beredningarna åstadkommit? Detta är en fråga som då och då kommer upp i samband med olika medborgarkontakter som beredningarna har haft. Frågan har inte alltid kunnat besvaras med självklarhet då sambandet mellan beredningarnas lämnade förslag och faktiskt genomförda förändringar i verksamheten ibland varit oklart. Ett rimligt antagande är att förändringarna kunde ha kommit till stånd även utan beredningarnas arbetsinsatser. Men ett lika rimligt antagande är att många förändringar skett efter påverkan av beredningarnas förslag. Helt klart kan man i alla fall påstå att fullmäktiges beslutsunderlag breddats genom beredningarnas arbete och mer konkret genom deras verksamhetsrapporter. Under de år beredningarna varit verksamma har de återkommande observerat ett antal brister i landstingets olika verksamheter. Trots tidigare påpekanden och uppdrag till verksamheterna att rätta till bristerna har de i många fall fortfarande inte åtgärdats. Detta beror inte på att ambitioner saknats utan är snarare ett tecken på att vissa brister är svårare än andra att åtgärda. 18

19 I en så omfattande verksamhet som landstingets är det naturligtvis svårt eller närmast omöjligt att kunna leva upp till en nollvision när det gäller risker och brister i alla delar av verksamheten. Följande områden har återkommande lyfts av beredningarna som medborgarbehov angelägna att åtgärda: Samverkan såväl mellan landstingets egna verksamheter som med externa aktörer, till exempel kommunerna. Information till patienter och anhöriga i viktiga skeden som till exempel vid inledning och avslutning av olika behandlingar där det är viktigt att patienter och anhöriga förstår behovet av behandling och fortsatt rehabilitering efter behandling. Dåligt bemötande inom samtliga landstingets verksamheter Följande sammanfattning i Patientnämndens verksamhetsrapport 2010 bekräftar beredningarnas iakttagelser om att mycket fortfarande återstår att göra inom dessa områden. Många medborgare kontaktade patientnämnden med anledning av missnöje med läkare och annan vårdpersonals bemötande samt deras informativa och kommunikativa förmåga. Det har under 2010 skett en minskning av antalet ärenden kopplade till bemötande och information. Trots minskningen av antalet ärenden inom kategorin Bemötande/Kommunikation är brister i mötet mellan patient och läkare en av de vanligaste orsakerna till att medborgare kontaktar Patientnämnden. Missnöjet består exempelvis i att patienten upplever att läkare nonchalerar problematiken och ger information på ett otydligt sätt.4 Några exempel på förändringar som resultat av beredningarnas arbete I kontrast till patientnämndens dystra information kan beredningarna ändå konstatera att en hel del förbättringar åstadkommits under de år beredningarna varit verksamma. (Observera att följande endast utgör exempel) 2007 Programberedningen Bröst och proststacancer Beredningen lyfte Bättre palliativ vård och bättre rehabiliteringsvård. Styrelsens svar Enligt beslut i LFU 3 april 2008 ska resurser läggas på att förstärka den palliativa verksamheten i öppenvården genom resursteam, liksom att förbättra personalens kompetens avseende palliativ vård. Verksamheten gjorde Med utgångspunkt från landstingsfullmäktige 2008 gick startskottet för projektet Utveckling av palliativ vård i Norrbotten, under hösten 2009 via Vital i Norr. Detta resulterade i att det 2010 anställdes 10 sjuksköterskor totalt som fungerar som palliativa rådgivningssjuksköterskor vid länets alla sjukhus. Idag finns palliativa vårdplatser på samtliga sjukhus i Norrbotten. 4 Petientnämndens verksamhetsrapport

20 2008 Programberedningen Barn och ungdomars psykiska ohälsa Beredningen lyfte Brister i övergången mellan barn- och vuxenpsykiatrin finns. Även brister i vårdmiljön på psykiatriska avdelningar Styrelsens svar Bättre rutiner för överlämningen mellan barn- och vuxenpsykiatrin bör inrättas. Verksamheten gjorde Förbättringspotential har uppmärksammats inom både barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin angående överföring av patient mellan verksamheterna, för att underlätta överföringar av patienter från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Detta innebär en smidigare övergång för patienten med personliga överlämningar mellan behandlare och patient samt närstående. Gemensamt patientarbete sker under några tillfällen under överföringstiden. En kontaktperson från vuxenpsykiatrin, patienten, närstående och behandlare på barnpsykiatrin är överens om att övertagande sker Programberedningen Diabetes Beredningen lyfte Generellt bristfällig information finns kring diabetes. Kanal saknas för information kring utveckling och forskning. Styrelsens svar Landstinget ska säkerställa att rapporteringen till nationella diabetesregistret fortsätter öka. Verksamheten gjorde Utvecklingen är mycket positiv. Registerdata börjar nu användas i förbättringsarbetet. Vi kan överföra data elektroniskt, vilket är mycket bra. Generellt har landstinget ett högt deltagande i de, för vår verksamhet, relevanta nationella kvalitetsregistren. Allt fler rapporterar in till det nationella diabetesregistret. Alla landstings enheter är med. I slutet av augusti var drygt 4000 registrerade och på helårsbasis i fjol drygt Regionala beredningen Den regionala beredningen arbetar som politisk opinionsbildare på temat regional utveckling. Beredningen föreslår fullmäktige frågeställningar beroende på vad som bedöms ligga i tiden och i länets intresse och tar inte hänsyn till om de ligger inom landstingets ansvarsområde eller ej. Till skillnad från hälso- och sjukvårdsberedningarna har den regionala beredningen funnit det svårt att söka efter konkreta och återkopplingsbara effekter i den egna verksamheten. Regional utveckling är ett komplext område där landstingets verksamhet är förhållandevis liten och dess förmåga att påverka utvecklingen begränsad. Att agera som opinionsbildare innebär att beredningen påverkar utvecklingen genom att, via press och samhällspolitisk debatt, belysa regionala förbätt- 20

21 ringsområden på ett sådant sätt att ansvarig myndighet eller organisation reagerar och förhoppningsvis agerar. Ansvarig myndighet kan vara landstingsstyrelsen men inte sällan är det universitetet, länsstyrelsen, kommunförbundet eller någon annan aktör som är föremål för beredningens synpunkter. Sammanfattningsvis är det hur väl beredningen lyckats aktualisera regionala förbättringsområden i länet och hur väl den lyckats upplysa ansvariga organisationer och myndigheter som avgör beredningens resultat. Det är viktigt att säga att beredningen bygger sina slutsatser på en mängd olika fakta men att medborgarnas synpunkter utgör tyngdpunkten för ledamöternas bedömningar. Regionala beredningen Uppdrag Tillväxt och Jämställdhet Tillväxt: Hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som framgångsrika eller har potential att bli det Jämställdhet: Ett jämställt samhälle, hur ska villkoren utvecklas för att både män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller flytta i regionen Beredningen lyfte 1. Har näringslivet för stora/felaktiga förväntningar på universitetet eller har universitetet varit otydliga med att förklara sin roll och uppdrag gentemot näringslivet? 2. Vilka signaler sänder det Norrbottniska samhället till ungdomar om den dominerande inställningen är att flytta och helst bosätta sig utanför länet? 3. Är vi nöjda med den utveckling som sker på jämställdhetsområdet i våra offentliga organisationer eller verksamheter? Följer den utvecklingen på ett tillfredsställande sätt och är de styrinstrument vi använder tillräckliga? Styrelsens svar 1. Landstingsstyrelsens bedömning är att universitetet har tagit till sig kritiken och vidtagit åtgärder. Ett exempel är att universitetet har samlat sin kompetens inom biltestverksamheten i centrumbildningen CASST Center for automotive system technologies and testing. Projektet sker i nära samarbete med industrin och syftet är att nyttja forskningsresurserna vid LTU till fördel för biltestindustrin. 1. För att på bästa sätt tillvarata den kompetens som finns inom näringslivet, samt för att skapa en plattform där samverkan mellan samhälle och näringslivets aktörer underlättas kommer ett näringspolitiskt råd under ledning av landstingsstyrelsens ordförande att inrättas. 2. Landstingsstyrelsen har beslutat om en rad förändringar med syfte att ge unga människor ökat inflytande över beslutsfattandet i landstinget och kommunerna. 2. Landstinget och Kommunförbundet Norrbotten ska genomföra en årligdialogkonferens där beslutsfattare i Norrbotten möter unga människor för att diskutera frågor som dessa valt. 1. Landstinget inrättar en ungdomspanel, knuten till landstingsstyrelsen, med uppgift att följa landstingsstyrelsens frågor och föra in ungdomsperspektivet i dessa. Landstinget har inrättat ett stipendium för att ge tre 21

22 unga norrbottningar (< 25 år) möjlighet att delta i AER:s Youth Summer School. 2. Det är styrelsens bedömning att jämställdhetsfrågorna kommer att ha en ökad betydelse för att främja länets utveckling. Utan ett framgångsrikt arbete på detta område bedömer styrelsen att länet riskerar att tappa mark i det regionala utvecklingsarbetet. Därför kommer landstingsstyrelsen att med engagemang och hög uppmärksamhet delta i och bevaka att jämställdhetsfrågorna får tillräcklig uppmärksamhet i arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Styrelsen vill också framhålla att jämställdhet också är ett prioriterat horisontellt mål i landstingsplanen för år Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska beaktas i all annan planering av den verksamhet som landstinget bedriver eller stödjer Regionala beredningen Integration och Mångfald Integrationens och mångfaldens betydelse för tillväxten dvs skapar mångfald tillväxt? Beredningen lyfte 1. Vilken målsättning har Norrbottens regionala och lokala myndigheter med sitt integrations- och mångfaldsarbete? 2. Ska Norrbotten ta emot nya svenskar? 3. Vad gör Norrbottens läns landsting för att förbättra integrationen av nya svenskar? Styrelsens svar 1. Landstingsstyrelsen delar beredningens övergripande bedömning och slutsats, att mångfald skapar tillväxt. Beredningen gör vidare en värdefull distinktion i sitt konstaterande att integration och mångfald inte bara skapar ekonomisk tillväxt utan även är berikande för samhällets sociala och kulturella utveckling. 2. Landstingsstyrelsen ska:verka för strukturella förändringar som gör att nya perspektiv kan tillgodogöras i det regionala utvecklingsarbetet. 3. Genomföra kompetenshöjande aktiviteter för förtroendevalda och tjänstemän avseende innebörden av mångfald och tolerans. Medverka i att skapa mötesplatser och utveckla nya arbetsformer för att stärka mångfaldsperspektivet. Synliggöra landstingets arbete med att arbeta för nya perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. Följa upp resultat och effekter av ovanstående insatser, bl a genom en analys av i vilken utsträckning landstingets regionala utvecklingsarbete förknippas med införandet av nya perspektiv och en studie av de regionala strategiernas konkreta genomslagskraft Hälso- och sjukvårdsberedningarna Psykisk ohälsa Beredningen lyfte Aktivt verka för att identifiera den psykiska ohälsan. Bidra till ökad kunskap om vad som orsakar den psykiska ohälsan Styrelsens svar Via informationsinsatser inom folkhälsoarbetet öka uppmärksamheten på folkhälso- och preventivt arbete inom psykisk ohälsa. 22