Hur speglas controllern i andras ögon?

Transkript

1 Examensarbete 15 Hp Hur speglas controllern i andras ögon? -En kvalitativ studie kring controller-yrket utifrån förväntningar Författare: Handledare: Examinator: Termin: Ämne: Nivå: Kurskod: Kajsa Nilsson Jakob Persson Tom Karlsson Thomas Karlsson HT14 Ekonomistyrning Kandidatuppsats 2FE71E

2 Förord Denna kandidatuppsats på 15 hp är skriven på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar under hösten Uppsatsen handlar om vilka förväntningar arbetsgivare har på controllers de ska anställa. Studien har gett oss fördjupad kunskap i ämnet och gett oss ett ökat intresse för yrkesrollen. Först och främst vill vi rikta ett stort tack till våra respondenter; Antonio Da Costa, Ingeborg Eriksson, Niels Jörgen Larsen, Mats Mattsson och Evelina Årlid. Vi är tacksamma över att ni tog er tid och ställde upp på intervjuer. Vår handledare Tom Karlsson har via engagemang och insiktsfulla synpunkter guidat oss genom studiens förlopp. Tack Tom! Tack till våra opponenter som på seminariumen har bidragit med värdefull feedback och varit till stor hjälp. Slutligen vill vi tacka våra familjer och vänner som stöttat och uppmuntrat oss. Kalmar Kajsa Nilsson Jakob Persson

3 Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Ekonomistyrning, 15 hp, 2FE71E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, HT Författare: Kajsa Nilsson & Jakob Persson Handledare: Tom Karlsson Examinator: Thomas Karlsson Titel: Hur speglas controllern i andras ögon? En kvalitativ studie kring controlleryrket utifrån förväntningar. Bakgrund: Syfte: Metod: Slutsats: Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller. En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer med anställningsansvariga och kompletterad med information från verksamheters platsannonser. Vi drar slutsatsen utifrån vår studie att förväntningarna på controllers är i grunden relativt lika, men skiljer sig även i många aspekter. Ytterligare en slutsats är att det råder till viss del delade meningar beträffande hur respondenterna vill och anser att controller-rollen ska utvecklas. Studien ger indikationer på att det råder en del osäkerhet kring begreppet controller. Nyckelord: Controller, Management Accountant, förväntningar, arbetsuppgifter, utveckling, personlighetsdrag, färdigheter ii

4 Abstract Bachelor Thesis in Business Administration III, Financial control 15 hp, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar,, 2FE74E, Fall Authors: Jakob Persson & Kajsa Nilsson Advisor: Tom Karlsson Examiner: Thomas Karlsson Title: How is the Controller reflected in the eyes of others A quality study of the Controller profession based on expectations. Background: Technology development and increased globalization has made the Controller profession to something complex that involves many aspects. We want to process this subject from the point of view of people who is about to hire a Controller. We wonder how these people know what they are looking for since it is a large uncertainty about the concept. Purpose: Method: Conclusion: Key Words: The purpose of this essay is to examine the expectations that employers have towards a Controller and analyze these based on previous research and literature. The essay will focus on partly the job assignments and its developing, and partly on the personality and skills. We want to get a better understanding about how the employers.via their expectations, interprets the concept of Controller. The purpose of this study has been achieved through an abductive method. The empirical data was collected through semi-structured interviews with people in charge of hiring the Controllers and complemented with job advertisings The expectations of the Controller are fundamentally quite similar but have some differences in several aspects. There are different opinions from the respondents how the Controller role should develop in the future. The study indicates that there is some uncertainty in the concept that is Controller. Controller, Management Accountant, expectations, job assignments, development, personality, skills iii

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Avgränsning Disposition 5 2 Metod Förförståelse Forskningsansats Val av forskningsmetod Datainsamling Primär och sekundärdata Kvalitativ intervju Urval Etisk diskussion Vetenskapliga kvalitetsmått 12 3 Teoretisk referensram Arbetsuppgifter Personlighetsdrag och färdigheter Sammanfattning 23 4 Empiri Presentation av intervjurespondenter Arbetsuppgifter Vanliga arbetsuppgifter Mindre vanliga arbetsuppgifter Personlighetsdrag och färdigheter Vanliga personlighetsdrag och färdigheter Mindre vanliga personlighetsdrag och färdigheter 32 5 Analys Arbetsuppgifter Sammanfattning Personlighetsdrag och färdigheter Sammanfattning 41 6 Slutsats Besvarande av frågeställning och egna slutsatser Arbetsuppgifter 43 iv

6 6.1.2 Personlighetsdrag och färdigheter Sammankoppling Förslag på framtida forskning 45 7 Källförteckning Litteratur och vetenskapliga artiklar Elektroniska källor Muntliga källor 48 8 Bilaga I Intervjuguide I v

7 1 Inledning I följande kapitel presenteras bakgrunden till vårt forskningsämne. Problemdiskussionen identifierar problematiken bakom yrkesrollen controller och fokuserar på vilka förväntningar som finns vid anställning, vilket mynnar ut i forskningsfråga och syfte. 1.1 Bakgrund Ekonomistyrningen började utvecklas i USA under tidigt 1800-tal. Anledningen till detta var att det utvecklades egna interna leverantörs- och distributionsverksamheter i företag som var verksamma inom bland annat textil, järn och stål. Målet för företagen var att de skulle uppnå en bättre styrning av försäljningen och ge en effektivare produktion och på så vis bli mer konkurrenskraftiga (Källström, 1990). Termen controller började användas i USA kring 1900-talet och var då vanligtvis uppdelad som treasurer och controller. En treasurers arbetsuppgifter bestod bland annat av finansiering, penningplaceringar och försäkringar medan controllern ansvarade för planering, uppföljning, rapportering, analyser och att bedöma ekonomiska och sociala faktorer som påverkar företaget (Olve & Samuelsson, 2008). Controller-begreppet kom till Europa och Sverige på 1970 och 1980-talen. Tjänsten har förändrats från att i stort sett enbart varit inriktad mot ren bokföring till att spela en mer aktiv roll i ledningsgruppen (Olve & Samuelsson, 2008). Dåtidens controllers förväntades vara skickliga historiker och dagens controllers mer av en visionär (Källström, 1990). Lindvall (2009) anser att teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen gör controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Olve & Samuelsson (2008) förklarar att termen controller har tilldelats olika betydelser i olika företag vilket gör att begreppet är svårdefinierat, men vanligtvis innefattar arbetet både en analytikerroll och en styrarroll. Dessa två roller delar Nilsson & Olve (2013) in ytterligare i analytiker, kamrer, coach och pedagog. Författarna menar att det i studier har framkommit personlighetsdrag och färdigheter som är av varierande betydelse beroende på controllerns olika roller. Dessa delas in i tre områden; interpersonell förmåga, analysförmåga och formuleringsförmåga (Nilsson & Olve, 2013). 1

8 En controller har enligt Bragg (2011) ett antal tydliga arbetsuppgifter som bland annat omfattar planering, analys och styrning. Lindvall (2009) hävdar att det är betydelsefullt att det finns utrymme för personligheten och det individuella tänkandet i arbetet. Bragg (2011) skriver att controllern har en svåröverskådlig arbetsbeskrivning på grund av att controllern är ansvarig för så många olika funktionella områden. En controller åstadkommer oftast inte alla dessa områden själv, utan en stor del av controllerns roll handlar om att ansvara och styra över andra. Lindvall (2009) påpekar att controllerns arbete handlar om att genomföra önskvärda aktiviteter i organisationen tillsammans med andra medarbetare i syfte att stärka företagets yttre och inre effektivitet. Då en controller arbetar med företagets styrfrågor och dessutom ofta ansvarar för verksamhetens informationshantering är controllern betydelsefull för många företags utvecklings-arbeten. Controllern blir således en slags pionjär till kommande utveckling och detta gör att själva yrkesrollen är i behov av ständig förändring för att kunna vara viktig och relevant för företaget (Lindvall, 2009). Rollerna som Nilsson & Olve (2013) nämner anser vi pekar på att det kan uppstå en förvirring kring yrkesrollen controller. Denna förvirring kan vi också relatera till att controllern har en svåröverskådlig arbetsbeskrivning och att rollen ständigt genomgår en förändring. 1.2 Problemdiskussion Det finns forskning som behandlar controller-rollens förändring och utveckling, men det finns dock olika åsikter huruvida det är positivt eller negativt. Vi har därtill sett ett stort antal olika definitioner, beskrivningar och åsikter om vad controller-yrket innebär. Burns & Baldvinsdottir (2007) anser att controller-yrket har genomgått en stor rollförändring, från att ha setts som objektiva och självständiga bedömare av det finansiella resultatet från olika företagsfunktioner till att inneha en proaktiv konsultroll med beslutsfattande och större ansvar. Zoni och Merchant (2007) skriver att controllers i de flesta fall är mer eller mindre involverade i beslutsprocessen i företag. Författarna hävdar att det finns ett positivt samband mellan controllers involverande i beslutsprocessen och företagets resultat. Det finns forskare som menar att en controllers delaktighet i beslutshanteringsprocesser inte alltid är önskvärd. Detta på grund av att involverandet kan orsaka försämring av controllerns traditionella arbetsuppgifter (Indjejikian och Matêjka, 2

9 2006; Källström, 1990). Indjejikian och Matêjka (2006) menar att organisationen påverkas negativt när avdelnings-controllers fokuserar mer på information för beslutsfattande åt avdelningscheferna än att föreslå information för företagsstyrning. Källström (1990) anser att controllern ansvarar för att ekonomistyrningsprocessen ger den styreffekt som förväntas. Författaren anser att controllern bör fokusera på ekonomistyrningen då den är så pass krävande att en mer ansvarande roll skulle ta bort viktig tid från det egentliga arbetet och leda till negativa konsekvenser. Dessa olika åsikter om hur involverad en controller bör vara i beslutsprocessen anser vi skapar en osäkerhet kring begreppet. Verstegen et al. (2007) skriver om att det är problematiskt att det används många olika definitioner av vad controller-yrket innebär. Detta leder till svårigheter med att definiera yrket och att få en fullständig och sammanhängande bild. Paulsson Frenckner (1989) hävdar att controllerns arbetsområde och ansvar varierar från fall till fall. Även Olve & Samuelsson (2008) anser att controllers roll skiljer sig beroende på i vilket företag och vilken bransch personen i fråga är verksam inom. En controllers yrkesroll beror mycket på personen i fråga, vilka personlighetsdrag controllern har påverkar hur denne tolkar och utför sina arbetsuppgifter (Blais, 2000). Då controller är ett så pass svårdefinierat och komplext yrke tror vi att det kan uppstå problem när en verksamhet ska anställa en controller. När personlighetsdrag kan styra hur controllern egentligen kommer att utföra sina arbetsuppgifter och påverka sin roll i företaget anser vi att vilken controller arbetsgivarna anställer är av yttersta vikt. Lindelöw (2008) skriver att anställning av ny personal är en stor investering för företag och det medför även stora risker. Bemanningsföretaget Poolia genomförde en undersökning 2013 som visade att chefer anställer fel person vid en av tio rekryteringar samt att en felrekrytering kostar kronor i genomsnitt (chef.se). Kostnaderna för felrekryteringen stiger även avsevärt ju högre nivå personen anställs på i företaget. Detta på grund av att befattningar på ledande nivå i större grad har ansvar och befogenheter samt påverkar andra medarbetare (Lindelöw, 2008). Individen som anställs bör inte bara vara rätt person vid anställningstillfället utan även fungera långsiktigt i företaget och kunna växa med uppgiften samt anpassa sig till förändringar (Lindelöw, 2008). Detta är särskilt betydelsefullt för controllerrollen, IT-utvecklingen medför att en controllers kompetensinnehav är i ständigt 3

10 behov av förändring och ställer höga krav på analytiskt tänkande. Företags anställningsansvariga spelar en viktig roll då de har ansvaret att identifiera och utveckla kompetens i verksamheten (Lindvall, 2009). Då det finns svårigheter med att definiera yrkes-titeln och få en fullständig och sammanhängande bild tillsammans med att controllern har erfarit en stor rollförändring tycker vi detta är något som är intressant att undersöka. Vikten av att anställa rätt person anser vi är en stor angelägenhet då rollen skiftar kontinuerligt, vilket gör att en controller måste fungera långsiktigt och kunna anpassa sig efter förändringar. Det faktum att det finns olika controller-roller där arbetsuppgifterna och personlighetsdrag ser olika ut komplicerar anställningen ytterligare anser vi. Tidigare forskning har undersökt ämnet kring hur controllerns roll ser ut i litteratur kontra verklighet utifrån controllers egna uppfattningar men vad vi märkt inte utifrån andras förväntningar. Vi vill därför behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen från ett annat perspektiv. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet. 1.3 Frågeställning Vilka förväntningar, beträffande dels arbetsuppgifter och dels personlighetsdrag och färdigheter, har de personer i verksamheter som ska rekrytera en ny controller på individen de ska anställa? 1.4 Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Vi delar in förväntningarna i två områden för att öka tydligheten. Det ena området fokuserar på vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas, det andra området riktar in sig på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse av hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller eftersom det finns delade meningar i litteraturen om vad det egentligen står för. 4

11 1.5 Avgränsning Vi har endast riktat in oss på de personer som har huvudansvaret för anställningen av controllers. Detta medför att studien ej baseras på företag som helhet, utan endast på enskilda individers personliga uppfattningar. 1.6 Disposition Kapitel 1 - Bakgrund, problemdiskussion, frågeställning, syfte och avgränsning Kapitel 2 - Metod Kapitel 3 - Teoretisk referensram Kapitel 4 - Empiri Kapitel 5 - Analys Kapitel 6 - Slutdiskussion 5

12 2 Metod I detta kapitel kommer vi att beskriva de forskningsmetoder vi använts oss av och hur forskningsprocessen har legat till grund för att besvara vår frågeställning. Motivering av metodval kommer dessutom att ges. 2.1 Förförståelse Alvesson & Sköldberg (2008) skriver att det är i princip omöjligt att inleda en forskningsprocess utan någon förståelse, vilket kan innebära att uppsatsen inte blir fullständigt objektiv. Detta har vi haft i åtanke under studiens förlopp. Vi har under tre år på Linnéuniversitetet kommit i kontakt med begreppet controller och har således en viss förförståelse för vad en controller förväntas göra och hur controllern förväntas vara som person. Eftersom det finns många olika uppfattningar om vad en controller är så menar vi att vår förförståelse har spelat en liten roll. 2.2 Forskningsansats Bryman & Bell (2011) redogör kring två olika tillvägagångssätt för hur relationen mellan teori och praktik kan se ut. Deduktion innebär att forskaren, utifrån vad denne vet inom ett speciellt område och med utgångspunkt i teoretiska överväganden, härleder en eller flera hypoteser som sedan skall prövas empiriskt. Teorier och hypoteser som deducerats fram styr sedan datainsamlingsprocessen. Holme et al. (2007) menar att den deduktiva metoden är den mest formaliserade. Väljer forskaren istället att arbeta induktivt så härleds slutsatser från empiriska erfarenheter vilket medför att teorin är resultatet av forskningen eller att låta data leda till begrepp som Yin (2013) beskriver det. Det kan benämnas som motsatsen till deduktiv och inom kvalitativ forskning är ett induktivt tillvägagångssätt dominerande även om både induktion och deduktion förekommer (Yin, 2013). Patel & Davidsson (2011) skriver att denna metod liknas vid att forskaren följer bevisandets väg. Bryman & Bell (2011) påpekar dock att det sällan bedrivs deduktion utan induktiva inslag eller induktion utan deduktiva inslag, det uppstår ett mellanting mellan dem båda och därför är det bättre att se strategierna som tendenser snarare än en tydlig distinktion mellan dem båda. Holme et al. (1997) skriver att det mycket ofta är 6

13 motsättningen mellan deduktion och induktion, eller kombinationen av dem båda, som leder till att ny kunskap skapas. En tredje forskningsansats kallas för iterativ eller upprepande och innebär att forskaren ständigt rör sig fram och tillbaka mellan teori och data (Bryman & Bell, 2011). Detta tillvägagångssätt kan enligt oss liknas vid det som Olsson & Sörensen (2011) och Patel & Davidsson (2011) kallar för abduktion. Sättet beskrivs som en växelverkan mellan induktiv och deduktiv slutledning. Förfarandet går exempelvis ut på att en lägesbeskrivning av ett område görs induktivt som forskarna upplever det och genom deduktion växer kunskapen med hjälp av tidigare teorier (Olsson & Sörenson, 2011). Då vi varken skulle pröva befintliga teorier eller fokusera på att generera nya så anser vi att ansatsen abduktion var mest lämplig för oss. Fördelen med detta tror vi är att risken att det låser sig och vi fastnar i teori eller empiri minskar. Vi har läst in oss på ämnet och använt befintliga teorier och samtidigt växlat detta med andra teorier beroende på den empiri vi samlat in. 2.3 Val av forskningsmetod Det finns två olika forskningsstrategier inom företagsekonomisk forskning. Kvantitativ forskning kan betraktas som en forskningsstrategi som lägger tonvikten vid kvantifiering gällande insamling och analys av data vars ändamål är att pröva teorier (Bryman & Bell, 2011). Resultatet vid en kvantitativ forskning baseras på ett stort antal individer, ett så kallat makro-perspektiv (Olsson & Sörensen, 2011). Ahrne & Svensson (2012) skriver att de största begränsningarna med kvantitativa metoder är att stora delar av samhällets omfång helt enkelt inte går att mäta. Svårigheter med att beskriva social interaktion, som exempelvis hur makt tillämpas eller hur beslut fattas, uppstår när man arbetar kvantitativt och i sådana fall passar sannolikt ett kvalitativt angreppssätt bättre. Bryman & Bell (2011) skriver att kvalitativ forskningsstrategis tyngdpunkt ligger på ord. Den brukar anses som induktiv och tolkande även om det råder delade meningar angående detta. Enligt Holme et al. (1997) innebär kvalitativ metod att forskaren försöker sätta sig in i den undersöktas situation och betrakta världen utifrån dennes synvinkel. Utifrån detta 7

14 försöker forskaren att generera en mer djupgående och komplett bild av det studieområde som valts. Uppsatsens syfte var att skapa en djupare förståelse för vilka förväntningar som finns på controllers och då vi ämnade beskriva hur ansvariga på respektive företag resonerar angående detta så har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsens mål var att besvara frågor som varför och hur kring förväntningar på controllers och med den förutsättningen tycker vi den kvalitativa passade oss bättre än den kvantitativa forskningsmetoden. Vi har under studiens förlopp reflekterat över kritik som riktas mot kvalitativ forskning. Vi är medvetna om att vår förförståelse kan ha haft en viss påverkan på studiens resultat men vi har strävat efter att vara så objektiva som möjligt. I vår datainsamling har vi fokuserat på det som vi anser bäst lämpar sig till att besvara uppsatsens syfte men förstår samtidigt att andra skulle kunna tolka det annorlunda än vad vi gjort. Att problem uppstår vid generalisering vet vi om eftersom vårt urval inte kan representera en större målgrupp men då uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka olika förväntningar som kan finnas på controllers har målet för studien inte heller varit att överföra resultatet till så många omgivningar det går. För att underlätta en replikation av vår uppsats har vi försökt att ge en så detaljerad bild som möjligt av vårt tillvägagångssätt. 2.4 Datainsamling Primär och sekundärdata Primärdata är de data som forskaren själv samlar in utifrån sitt valda forskningsproblem och kan insamlas på olika sätt, exempelvis via observationer, experiment, enkäter och intervjuer. Den största fördelen med primärdata är att de framtas särskilt för det egna forskningsprojektet och då syftar på att svara på dess forskningsfrågor. Dock kan det uppstå svårigheter med att finna objekt som är villiga att delta i undersökningen samt att utföra studien tillförlitligt och med lämpliga verktyg, metoder och procedurer (Ghauri & Grønhaug, 2010). Sekundärdata är information som samlats in av andra än forskaren själv. Sekundärdatas användningsområde omfattar att hitta information för att lösa forskningsproblem men även för att ge en större förståelse och förklara forskningsproblemet. Dock är det viktigt att ha i åtanke att sekundärdata oftast har framtagits i ett annat syfte och därför kan vara överdrivna 8

15 eller partiska, exempelvis företags hemsidor som syftar till att imponera på konsumenter. Dessutom är det centralt att ifrågasätta tillförlitligheten av informationen (Ghauri & Grønhaug, 2010). Via intervjuer med personer involverade i anställningsprocessen av controllers samlade vi in primärdata vilket vi kommer att beskriva mer detaljerat under rubriken Våra sekundärdata bestod främst av empiri från platsannonser och dessa har samlats in från Arbetsförmedlingens och LinkedIns hemsidor. Vi har utgått från platsannonser som alla har benämningen controller som rubrik för att lättare få kontakt med personer som är insatta i ämnet. Det empiriska materialet vi samlat in via intervjuer och platsannonser visas i en tabell med kryss för varje specifik förväntning, dessa tabeller presenteras och analyseras i kapitel Kvalitativ intervju Den kvalitativa forskningsintervjun syftar inte till kvantifiering vilket innebär att den fokuserar på ord istället för på siffror. Målet är att erhålla nyanserade beskrivningar av kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2014). Två vanliga kvalitativa intervjutyper är ostrukturerade intervjuer och semistrukturerade intervjuer. En ostrukturerad intervju liknar ofta ett vanligt samtal där den intervjuade tillåts att svara och associera fritt utifrån exempelvis ett antal teman eller en enda öppen fråga. En semi-strukturerad intervju är också flexibel men utgår från en intervjuguide som skapar en viss ordning under intervjun. (Bryman & Bell, 2011) En viktig faktor i en intervju är tillit då den intervjuade utsätts för en krävande situation. Personen som intervjuas behöver uppleva att situationen är meningsfull för båda parter och att uppfattningarna tas på allvar vilket krävs att intervjuaren är uppmärksam och öppen (Holme et al.1997). Metodiker har börjat inse att det inte går att flytta resultat från intervjuer ur den kontext där de insamlats och påstå att det är objektiva data utan några förbehåll. Intervjuer kan inte förminskas till enkla instrument eller verktyg utan att verka vilseledande och bör snarare ses som ett komplext socialt fenomen (Alvesson, 2003). Fördelarna med telefonintervjuer jämfört med andra distansmetoder beskrivs av Gillham (2005). Han menar att eftersom forskaren pratar direkt med respondenten så ges möjligheten att vara reaktiv så missförstånd kan förtydligas och ledtrådar kan 9

16 uppfattas på respondentens tonläge. Detta gör att ett produktivt samtal kan skapas och därmed kan telefonintervjuer skapa en bättre förbindelse än exempelvis textsvar. Nackdelarna är att intervjuaren inte ser respondenten och därmed kan den så viktiga interpersonella kemin gå förlorad. Eftersom intervjuaren och respondenten bara har röstkontakt så krävs det mer koncentration än en vanlig ansikte till ansikteintervju, för att hålla samtalet flytande. För att utföra en telefonintervju på bästa möjliga sett så bör intervjuaren i förväg informera respondenten om längden på intervjun och skicka över ämnen som intervjun skall behandla så att personen i fråga har chans att förbereda sig (Gillham, 2005). Vi valde att använda oss av semi-strukturerade intervjuer av anledningen att vi då kunde styra in intervjun på det område vi ville undersöka men samtidigt ge intervjupersonen stor frihet att utforma svaren. Vi var medvetna om det faktum att kvalitativa intervjuer inte skapar objektiva data utan att det är respondenternas subjektiva åsikter som lyfts fram. Detta krävde att vi som forskare bedömde vårt empiriska material med ett kritiskt synsätt. Då våra respondenter är anställda hos företag som är utspridda över Sverige och vi har haft begränsat med tid och ekonomi så har vi genomfört våra intervjuer via telefon. Även om telefonintervjuer har sina nackdelar så ansåg vi att detta tillvägagångssätt passade oss bäst. Vi skickade i förväg ett antal grundläggande ämnen som intervjuerna skulle handla om för att ge intervjuobjekten chans att förbereda sig och på det sättet kunna ge mer genomtänka och informativa svar. Intervjuerna inleddes med att vi ringde våra respondenter vid den tidpunkt de ansåg mest passande och efter en kortare dialog började vi ställa frågor. Samtliga intervjuobjekt godkände att intervjun spelades in vilket underlättade både vår transkribering och analys. 2.5 Urval Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval som enligt Bryman & Bell (2011) är lämpligt att använda sig av vid kvalitativa studier då frågor om representativitet inte är av lika stor vikt som i en kvantitativ undersökning. Trost (2010) skriver att det i kvalitativa studier fokuseras mer på variation men oftast inom en given ram och att då urvalet inte är representativt i statistisk mening ska forskaren inte heller sträva efter att nå ditåt. Holme et al. (1997) menar att urvalet av undersökningspersoner är 10

17 en avgörande del av studien och om de valda personerna inte är rätt i förhållande till den valda utgångspunkten kan hela undersökningen bli oanvändbar. Då kvalitativa intervjuer syftar till att ge en djupare och mer komplett bild om valt studieområde så behöver urvalet grundas i strategiskt och teoretiskt definierade och medvetet formulerade kriterier (Holme et al. 1997). De urvalskriterier vi valde att utgå ifrån var först och främst att intervjuobjekten skulle ansvara för anställningar av controllers och dessutom ha kunskap om en controllers roll i verksamheten. Vi utgick från platsannonser där vi sökte efter företag där anställning av controller var aktuellt och ringde sedan upp kontaktpersonerna för att boka intervjuer. Då syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar som finns på controllers som ska anställas i dagsläget, så ansåg vi att platsannonser gav oss ett bra urval att välja från och underlättade genomförandet av studien. Eftersom vårt urval grundade sig i platsannonser tog vi inte i beaktning vilken bransch våra respondenter verkade i. Att detta ledde till en spridning bland olika organisationer är inget vi ser som ett problem då detta kan ha givit en bredare syn på controllerns roll. 2.6 Etisk diskussion Genom hela uppsatsens process har vi haft ett etisk ställningstagande. Holme et al. (1997) skriver att i samhällsvetenskaplig forskning är det den enskildes skydd och integritet som bör hamna i fokus. Vi har därför utgått från dessa forskares etiska principer, vilka är samtyckte, information och diskretion. Samtycke syftar på att respondenterna vi intervjuat har frivilligt ställt upp. Information innebär att vi har informerat respondenterna om att syftet med intervjuerna är att fördjupa sig i vilka förväntningar som finns på controllers och vad informationen de delger kommer att användas till. Med diskretion menas att eftersom det kan finnas information som våra respondenter inte vill att andra skall ha tillgång till så har intervjupersonerna kunnat vara anonyma om det varit deras önskemål (Holme et al. 1997). 11

18 2.7 Vetenskapliga kvalitetsmått Enligt Bryman & Bell (2011) anser kvantitativa forskare att validitet och reliabilitet är centrala kriterier för att mäta kvalitén i en studie. Dock har det diskuterats hur pass relevanta de begreppen är för kvalitativa forskningsprocesser. Validitet handlar definitionsmässigt om mätning och eftersom det inte är målet inom kvalitativ forskning så har kvalitativa forskare diskuterat fram andra alternativa bedömningskriterier som är mer applicerbara på kvalitativa studier. Guba & Lincoln (1994) har föreslagit det grundläggande kriteriet trovärdighet som delas in i fyra delar. Den första delen, tillförlitlighet, innebär att eftersom det kan finnas olika beskrivningar av en social verksamhet så avgörs trovärdigheten genom hur pass acceptabel forskningen är i andras ögon. Att skapa tillförlitlighet görs dels genom att forskningen utförs utifrån gällande regler och genom att forskaren rapporterar de resultat till de personer som är en del av den sociala verkligheten som beskrivs. Denna metod kallas för respondentvalidering eller deltagarvalidering. Syftet med respondentvalidering är att få en bekräftelse på att den skildring forskaren uttryckt överensstämmer med respondenternas syn. Metoden har i synnerhet blivit populär bland kvalitativa forskare eftersom de vill försäkra sig om att resultaten och undersökningspersonernas uppfattning överensstämmer (Guba & Lincoln, 1994). Ahrne & Svensson (2012) menar att huvudsyftet med detta inte är att nå en samsyn på studiens resultat utan att få en bekräftning på att de människor som studerats kan relatera till det forskaren har betraktat. Den andra delen Guba & Lincoln (1994) diskuterar kring är överförbarhet, vilket handlar om en bedömning av hur pass överförbara forskningens resultat är på andra miljöer. Pålitlighet, den tredje delen, innebär att det skapas en fullständig tillgänglig redogörelse av alla forskningsprocessens stadier, exempelvis problemformulering och val av undersökningspersoner. På så vis kan kollegor fungera som granskare av forsknings- processen. Den fjärde och sista delen är möjlighet att styrka och konfirmera vilket går ut på att forskaren försöker säkerhetsställa att denne har agerat i god tro. Det skall vara givet att forskaren inte medvetet låtit sina personliga värderingar påverka resultatet (Guba & Lincoln, 1994). 12

19 Vi har låtit våra respondenter ta del av vårt resultat för att på så vis tillförsäkra oss om att vi tolkat deras svar korrekt. Det betyder att respondenterna har haft chansen att påpeka om de tycker vi tolkat vad de sagt på ett felaktigt sätt. Nackdelen med detta är att våra respondenter skulle kunna vilja ta tillbaka vissa saker de sagt, men eftersom vi erbjudit dem att vara anonyma så såg vi endast en liten risk för tillbakadraganden. Detta menar vi innebär att studien blir mer tillförlitlig. Huruvida studiens resultat är överförbart på andra miljöer tror vi inte är möjligt eftersom vårt syfte var att fördjupa oss i hur våra intervjupersoners förväntningar på en controller var. Det är möjligt att det går att generalisera kring studiens resultat men det går inte med säkerhet att överföra resultatet till andra miljöer då vårt urval inte kan antas representera en större grupp. För att göra studien pålitlig har vi redogjort för studiens tillvägagångssätt så detaljerat vi kan och därtill har andra studenter opponerat på vår uppsats och på så vis granskat vårt tillvägagångssätt. Vi har försökt vara så objektiva vi förmått genom denna process men var samtidigt medvetna om att förförståelse och subjektiva tolkningar kan ha påverkat studiens resultat. 13

20 3 Teoretisk referensram I följande kapitel kommer vi att redogöra för de teorier som vi har tillämpat i studien. Teorierna har valts med syftet att besvara vår frågeställning. I den första delen presenterar vi teorier om controllerns arbetsuppgifter, i den andra delen redogörs kring dennes personlighetsdrag och färdigheter. Vi utgår i vår studie från antagandet att begreppen controller och management accountant syftar på i stort sätt samma yrke. Detta med anledning av att de arbetsuppgifter som en management accountant har stämmer överens med det yrket vi i Sverige ofta kallar controller. Benämningarna används dessutom ofta som synonymer i litteraturen (Verstegen et al. 2007; Bragg, 2011) 3.1 Arbetsuppgifter Titeln controller används felaktigt i många företag. Vissa ekonomer har fått titeln controller fastän de normalt inte arbetar med det som vanligtvis läggs i rollen och vissa personer med titeln ekonomichef borde egentligen kallas controller (Källström, 1990). Nilsson & Olve (2013) menar att det föreligger svårigheter att besvara frågan gällande vad en controller är och vad denne har för arbetsuppgifter. Olika företag har gett termen så pass olika innebörd att det uppstår förvirring (Nilsson & Olve, 2013). Denna förvirring anser vi belyser problematiken kring begreppet controller och därmed även förväntningen som företag har när de ska anställa en controller. Nilsson & Olve (2013) skriver att beteckningen började i USA användas 1890 och då delades arbetsuppgifterna genom den klassiska uppdelningen mellan treasurer och controller. Bland en treasurers arbetsuppgifter återfinns bland annat finansiering, penningplacering och försäkring medan en controllers ansvarsområde är planering, analyser, uppföljning och rapportering. Redan på 1930-talet började man se dessa områden som olika men ändå sammanhängande, Nilsson & Olve (2013) som refererar till Jordan (1931) beskriver arbetsuppgifterna enligt följande: 14

21 The controller is responsible for maintaining an economical organization for the purpose of devising, installing and operating efficient methods of gathering data, assembling data and preparing intelligent reports and statements of all operations of the company and its subsidiaries; and also, for the organized supervision of all office methods and procedures throughout all departments of the company and its subsidiaries An equal or more important responsibility of the controller is that of so cooperating with all the officials and department heads of the company and its subsidiaries that the entire organization will be constantly in possession of complete facts as to present and forecast future conditions, and of assisting all officials and department heads in every possible manner in their work of bettering previous results (Nilsson & Olve, 2013 s. 78). Det andra stycket visar klart skillnaden på traditionellt redovisningsarbete och vad controllerns arbetsuppgifter (Nilsson & Olve, 2013). Controllerns roll har förändrats drastiskt de senaste 50 åren. Traditionellt krävde rollen någon som hade kunskap och fokus på transaktioner och finansiella rapporter (Roehl-Anderson & Bragg, 2004). Den svenska framväxande controller-rollen har en inriktning mot affärer och ekonomi-styrning. Tanken är dock inte att controllern har något eget eller ensamt affärsansvar utan snarare handlar arbetsuppgifterna om analyser, målformulering och uppföljning (Olve, 1988). Olve (1988) påstår att controllern innebär en utveckling av ekonomrollen och går mot två olika håll, nämligen analys och styrning. Analys handlar om att plocka isär relevanta data och styrning innefattar hur controllern kan påverka andra människor. Nilsson & Olve (2013) belyser att en framgångsrik controller försäkrar sig om att de anställda har information och incitament som får dem att agera i företagets intresse. Detta innebär att det är betydelsefullt för controllern att förstå organisationers värdeskapande, vilka medarbetare som påverkar detta och hur de påverkar. Beroende på ledningens filosofi och styrsätt så identifierar Nilsson & Olve (2013) en controllers fyra olika roller vilket visas i följande modell: 15

22 Olve (1988) och Nilsson & Olve (2013) menar med modellen att controllerns arbetsuppgifter inom ramen för rollerna kan se olika ut. Vänstersidan (analytiker och kamrer) beskriver Olve (1988) som en utveckling av ekonomrollen och innebär att controllern måste bli expert på annat än redovisningssiffror. Det kan handla om att skaffa sig tillgång till siffror, tolka dem, och förstå företagets affärsidé och strategier för att göra det på rätt sätt. Arbetsuppgifter för en analytiker och kamrer är bland annat: Affärsrådgivning, omvärldsbevakning, nyckeltaljämförelser, bevakning och utredning samt lönsamhetsbedömning. Controllerns uppgifter handlar enligt Olve (1988) om att analysera redovisnings- och affärsrelevant information på egen hand. Högersidan (coach och pedagog) syftar till att controllern genom andra ska förverkliga chefernas styrning. Arbetsuppgifter är bland annat: Agera som en katalysator för att åtgärder vidtas, ifrågasätta antaganden, tydliggöra strategier, utforma måltal och rapporter och utbilda övrig personal i ekonomi (Olve, 1990). Olve (1988) sammanfattar en controllers roller på följande sätt: Det finns således ett spektrum av controllerroller, rent bortsett från att hans konkreta verktyg kan skilja sig mellan företag och situationer: vilken data, vilka system, vilken produktion etc. Ofta används controllerbetäckningen slarvigt. Det framgår inte om det är affärsanalytikern eller påverkaren av mentala kartor man vill ha - eller kanske bara en snitsigare beteckning på en traditionell ekonom (Olve, 1990 s. 15). Olve (1988) och Nilsson & Olves (2013) modell har vi tagit med eftersom den påvisar hur controllers roller kan variera och beroende på vilka roller våra respondenter söker torde förväntningarna kunna se olika ut avseende arbetsuppgifter, personlighetsdrag och färdigheter. En controller har enligt Bragg (2011) en mycket komplex arbetsbeskrivning. Detta på grund av att controllern är ansvarig för så många olika funktionella områden. Arbetsuppgifterna består bland annat av funktionerna styrning och analys. Med styrning menas att controllern ansvarar för att se till att all personal inom avdelningen arbetar tillsammans på ett ordnat sätt för att uppnå controllerns planer. Analys omfattar uppgifterna att granska, tolka och generera rekommendationer i samband med den finansiella prestationen. Tillkommer gör att granska och utvärdera processer som är involverade i genomförandet av finansiella transaktioner (Bragg, 16

23 2011). Vidare menar författaren att controllern bör kunna ge en detaljerad analys av finansiella resultat, rekommendera förbättringar, övervaka verksamheten på andra avdelningar samt ibland styra över datasystem. En controller åstadkommer oftast inte allt detta själv, utan en stor del av controllerns roll handlar om att ansvara och styra över andra (Bragg, 2011). Nilsson & Olve (2013) framhåller att en controllers arbetsuppgifter relateras till företagets informationshantering. Enkelt förklarat består det löpande arbetet av att producera information, analysera den producerade informationen och ta till sig andras information och utifrån dessa analyser bidra med beslutsunderlag. Tillkommer gör att kommunicera tagna beslut till verksamheten och följa upp dessa. Många personer har uppfattningen att controllertjänstens huvudsyfte är att med hjälp av grundläggande analyser bidra till bättre beslutsfattande. Arbetsuppgifterna består i stor omfattning av att hjälpa medarbetarna att få den breda förståelse för ekonomiska sammanhang som krävs för att deras handlande ska ta hänsyn till ekonomiska konsekvenser (Nilsson & Olve, 2013). Källström (1990) skriver att en controllers arbetstid fördelas på ett stort antal arbetsuppgifter. Källström (1990), refererar till Mattsson (1987), och skriver att controllerns huvudsakligen arbetar med analyser av olika slag, budgetering och att delta i ett strategiskt långsiktigt arbete. Några andra viktiga delar som ingår i arbetet är utveckling av system, framtagandet av utredningar, utbildning och att agera samtalspartner. Dessutom tillkommer det i vissa fall arbete kring budget och redovisning (Källström, 1990). Lindvall (2009) beskriver controllerns praktiska arbete som en arbetsprocess för framställandet av väsentlig kunskap om verksamheten (Lindvall, 2009 s. 135). Detta omfattar bland annat att producera och analysera informationen och sedan ta beslut utifrån den. Produktion av information handlar ofta om att inhämta data i olika system, göra data jämförbara, kvalitetssäkra data och framställa rapporter av dem. Enligt Lindvall (2009) innebär analys av information att analysera utfallet rapporterna visar för att kunna få en ökad förståelse. Alltså besvara frågor som varför det har gått som det gjorde och hur kan det tänkas gå i framtiden. Analysen blir då således både reaktiv och mer proaktiv och dessa analyser ska sedan vara beslutsunderlag. Lindvall (2009) hänvisar till en undersökning där controllers fick 17

24 definiera sina arbetsuppgifter och svaren domineras av produktions- och analysaktiviteter samt kommunikation. Enligt Hartmann & Maas (2010) innefattar controller-rollen vanligtvis två typer av ansvar. Det ena är att bidra till verksamhetsstyrningen genom att rapportera om enhetens aktiviteter och prestation till ledning på högre nivå. Det andra är att stödja en affärsenhets chefers strategiska och operativa beslutsfattande. Sathe (1983) menar att en controllers två huvudsakliga ansvarsområden är att dels hjälpa ledningen i beslutsprocessen och dels att försäkra att rapporterad finansiell information är korrekt och att de interna kontrollrutinerna är i enlighet med företagets grundprinciper och rutiner. Vanligtvis har företag controllers på flera organisatoriska nivåer, på huvudkontoret, på varje affärsenhet och ibland även controllers för varje grupp av affärsenheter (Sathe, 1983). De senaste decenniernas IT-utveckling har medfört att controlleryrket är i stort behov av utveckling och förändring. Eftersom controllern arbetar med företagets pågående utvecklingsarbete genom att dagligen arbeta med styrfrågor och traditionellt sett ansvarar för informationshantering blir detta särskilt tydligt. Detta medför att behovet ökar av att binda samman övergripande strukturer med handlande individer och där har controllern en nyckelroll. Behovet av god kommunikation ökar hela tiden i betydelse genom att företagets medarbetare behöver ha tillgång till snabb och flexibel information för att kunna arbeta så effektivt som möjligt. Det är en nödvändighet med organisatorisk och mänsklig utveckling (Lindvall, 2009). Burns & Baldvinsdottir (2007) påstår att controller-rollen redan är under förändring, särskilt i stora kommersiella organisationer. Hon menar att den ökade globaliseringen har haft en betydelsefull inverkan på controllerns roll. Påföljden blir att företagschefer kräver att informationen ska vara snabbare men samtidigt lika relevant och fokuserad. Det vill säga: real-time information for real-time decision making (citat s. 119 Burns & Baldvinsdottir, 2007). Andra aspekter som controllern fått ökad involvering i är bland annat kundnöjdhet och riskbedömning på grund av den ökade konkurrensen samt osäkerhet och komplexitet i verksamheter som globaliseringen bidragit till. 18

25 Forskare yrkar på att controller-rollen allt mer innefattar ledarskap och involverande i beslutsprocesser (Roehl-Andersson & Bragg, 2004; Källström, 1990; Zoni & Merchant, 2007). Controllern har övergått till en roll där det erfordras större kunnande inom ledarskap, förbättrade processer och olika data- och kommunikationssystem (Roehl-Andersson & Bragg, 2004). Det har funnits stor osäkerhet kring en controllers position under många decennier och controller-rollen har utvecklats till att spela en aktiv roll i ledningsgruppen från att i princip endast bestått av utövandet av ren bokföring (Källström, 1990). Enligt Zoni & Merchant (2007) har många forskningsrapporter och professionella artiklar under senare år kommit fram till slutsatsen att controllers bör bli mer inblandade i ledande beslutsprocesser istället för att endast fokusera på siffror. De nämner även att vissa forskare och kritiker hävdar att controllers inte borde vara inblandade i beslutsprocesser då det kan orsaka försämring av deras traditionella arbete. Forskning visar att de flesta controllers åtminstone är något involverade i beslutshanteringsprocesserna och vissa är mycket involverade. Sammantaget så visade det sig att controllers delaktighet i beslutsfattande är positivt i samband med prestation (Zoni & Merchants, 2007). Indjejikian & Matêjka (2006) drar istället slutsatsen att när controllers ansvarsfokus till större del ligger på beslutsunderlag leder det till en försvagad organisation. Detta är på grund av att controllerns fokus på beslutsunderlag gör att andra arbetsuppgifter tappar fokus och på det sättet blir lidande (Indjejikian & Matêjka, 2006). Denna oenighet bland forskarna anser vi är intressant för studien eftersom det påvisar att controllerns delaktighet i beslutsfattande både kan ses som positivt och negativt. 3.2 Personlighetsdrag och färdigheter Det är av yttersta vikt att vid nyanställning ta hänsyn till personlighetsdrag och vilka drivkrafter personen i fråga besitter. Individuell hänsyn är essentiellt för att controllerns arbete ska bli viktigt organisatoriskt sett. Trots att controllerns arbete bör styras av de tekniskt orienterade styrsystemen så är det viktigt att det finns utrymme för personligheten och det individuella i arbetet (Lindvall, 2009). Verstegen et al. (2007) påstår att personliga egenskaper tillsammans med färdigheter i finansiering och redovisning påverkar controllerns roll i en organisation. De argumenterar för hur viktigt det är att veta på vilket sätt personliga egenskaper influerar en controllers 19

26 funktion för att kunna anställa rätt person för de specifika aktiviteter en controller utför (Verstegen et al. 2007). Vid nyanställning bör företag se efter personer med både teknisk och affärsmässig kunskap. Personen bör, tillsammans med en stark redovisnings- eller affärsutbildningsbakgrund, även ha egenskaper som personlig energi och motivation samt personlig integritet och professionellt engagemang (Sathe, 1983). Dagens controller måste behärska en mängd ledarskapsfärdigheter för att ekonomiavdelningen ska kunna styras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt (Bragg, 2011). Vid anställning är det alltså viktigt att tänka igenom vilka personliga egenskaper och färdigheter som är passande för önskade aktiviteter. Detta visar hur betydelsefullt det är för oss att även undersöka personlighetsdrag i studien. Lindvall (2009) konstaterar att inre egenskaper hos controllern är väldigt viktiga. En av de mest betydande är förmågan att tro på sig själv och sin egen kapacitet. Detta för att det i praktiken ofta uppstår svåra styrsituationer när controllern måste agera utifrån uppfattningen att det är möjligt att förändra även om det inte verkar så. En controllers inställning påverkar till hög grad utvecklingen då många styrsituationer kan tolkas och definieras olika. Det är av betydelse att controllern klarar av att dominera situationer och visa sig viktig för sig själv och andra. En annan viktig inre egenskap enligt Lindvall (2009) är energi, att ha vilja och ork att dagligen göra det lilla extra. Det handlar om att ha den rätta energin och motivationen till att lära sig sin yrkesroll och göra ett bra arbete. Det är betydande att ha ett eget inre driv, vilja att lära sig och ta eget ansvar för kunskapsutvecklingen. En controller bör dessutom vara en god lagspelare och vara lojal mot företaget. Samtidigt som det är viktigt att kunna samarbeta med andra aktörer är integritet en viktig personlig egenskap. Detta eftersom personen i fråga ska ha kraft till att återkomma med kritisk information så att budskap verkligen når fram, vilket kan vara problematiskt när ansvariga i många fall tenderar att slå ifrån sig negativ information. Ytterligare en egenskap controllern bör ha är ett gott humör, det vill säga förmågan att skapa glädje tillsammans med andra och den egna känslan att arbetet är roligt. Slutligen skriver han om hur viktigt det är att personen är både analytisk och intuitiv. Detta innebär att kunna ta snabba beslut i specifika situationer samtidigt som formell analys krävs för att få översikt och mening i de stora sammanhangen (Lindvall, 2009). Utöver de traditionella hårda kompetenserna som 20

27 exempelvis analytisk förmåga så blir de mjuka förmågorna allt viktigare. Färdigheter som kommunikation och pedagogik blir allt mer avgörande för ett gott resultat av controllern. Då förväntningarna på controllern som en analytiskt och sifferorienterad person har ett starkt fotfäste så kan de mjukare förmågorna ändå blir förbisedda (Lindvall, 2009). I diskussioner med controllers är kommunikation det som är främst återkommande bland viktiga färdigheter. Anledningarna kan vara företags förändrade position beträffande teknik och organisation (Nilsson & Olve, 2013). Även om informationen och kunskapen finns i rapporter så betyder inte det nödvändigtvis att önskade insatser utförs utan ofta krävs en personlig presentation angående vilka prioriteringar som bör göras. Då andra informationskällor utöver den finansiella får växande betydelse har företag integrerat finansiell och icke-finansiell information. Den icke-finansiella informationen kommer oftast från andra avdelningar inom organisationen vilket belyser vikten av kommunikation ytterligare. Vidare säger Nilsson & Olve (2013) att controllern kan ha svårigheter med att avgöra vad som är viktigt och därmed tar med för mycket information vilket är ett vanligt kommunikationsproblem. Eftersom avancerad ekonomisk information kan framstå som obegriplig och omöjlig att påverka för chefer och medarbetare måste controllern rikta fokus på det väsentliga. Controllern måste tänka på att utgå från mottagarens behov i större utsträckning och ha i åtanke att vissa vill ha detaljer medan andra vill ha helhet, och vissa är sifferorienterade medan andra är tal- och synorienterade (Nilsson & Olve 2013). Informationen är sällan helt självklar för mottagaren och även den till synes enkla informationen kan behöva förklaras för att på så vis minimera riskerna för feltolkningar (Lindvall, 2009). I studier av controllers arbetsinnehåll har det framkommit färdigheter som är särskilt viktiga och hur de ska utövas på ett framgångsrikt sätt (Nilsson & Olve, 2013). Dessa delas in i tre huvudområden. Det första området är interpersonell förmåga vilket innebär bland annat att controllern ska vara pålitlig för medarbetare så att de är villiga att diskutera sina arbetsförhållanden och att de lyssnar på vad controllern har att säga. Här ingår därtill sådana egenskaper som kan tränas upp, exempelvis hur man leder möten eller hur man socialiserar med olika experter inom organisationen för att på ett förtroendeskapande sätt skaffa kunskap om deras områden. Det andra 21