Gastroenterit hos barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gastroenterit hos barn"

Transkript

1 Gastroenterit hos barn Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings län fastställt i medicinsk programgrupp, primärvård 2000-XX-XX (Undertitel)

2 Inledning Infektiös gastroenterit är, globalt sett, efter nedre luftvägsinfektioner den vanligaste dödsorsaken hos barn. De flesta dödsfallen sker i fattiga länder, där trångboddhet och dålig hygien leder till stora och återkommande epidemier. Dessutom har man i dessa länder ofta dålig tillgång till rent vatten, vilket förvärrar situationen. Barn har naturligtvis inte heller samma vätskereserver, och därmed marginaler, som vuxna. I Sverige och andra i- länder är inte dödligheten något stort problem, även om viss mortalitet trots allt förekommer. Däremot är morbiditeten ofta betydande och p.g.a. det stora antalet insjuknade varje år, är gastroenterit en av de vanligaste diagnoserna även i sluten vård på en barnklinik. De flesta barn med gastroenterit vårdas dock förstås hemma och p.g.a. av risken för smitta försöker man ofta så långt som möjligt hålla barnen borta från vårdcentraler och barnmottagningar. Det innebär att mycket av arbetet med gastroenterit istället sker i form av telefonrådgivning. Vår målsättning med detta vårdprogram är att samla den kunskap som finns och omsätta den i praktiskt tillämpbara metoder för att möta det vård- och rådgivningsbehov som finns hos denna stora patientgrupp. På så vis kan man också underlätta behandling i hemmet och i största möjliga utsträckning undvika sjukvårdsbesök.

3 Sammanfattning Flödesschema Nivå 1 - Allmän information BVC, föräldragrupper, media: Hygien som primär- och sekundärprevention, grundläggande principer för vätskebehandling Nivå 2 Telefonrådgivning sjuksköterska: Bedömning av eventuellt behov av läkarbesök, individuell rådgivning om peroral rehydrering och hygien Nivå 3 - Polikliniskt besök läkare på vårdcentral eller barnmottagning: Individuell bedömning av dehydreringsgrad och eventuella differentialdiagnoser, i första hand peroral rehydrering och därefter ny bedömning Nivå 4 - Inläggning slutenvård Barnklinik: Parenteral rehydrering, alternativt via nasogastrisk sond Nivå 1 Allmän information Nivå 2 - Telefonrådgivning Nivå 3 - Läkarbesök Nivå 4 - Sjukhusvård Vårdprogram GE - 3 -

4 Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Flödesschema... 3 Innehållsförteckning... 4 Bakgrund... 5 Förebyggande åtgärder... 7 Bedömning av vårdbehov... 9 Vårdutbud Vårdutvärdering Genomförande Referenser Remissinstanser Arbetsgrupp Bilaga... 18

5 Bakgrund Med infektiös gastroenterit avses ett tillstånd, där tarmslemhinnan och/eller ventrikelslemhinnan angripits av virus, bakterier eller parasiter. Slemhinneskadan orsakas av toxiner producerade av den infektiösa organismen eller genom en direkt invasion av epitelcellerna i slemhinnan. I de flesta fall leder detta till lösa eller vattniga, ibland voluminösa avföringar, samt i många fall kräkningar. Diarré innebär definitionsmässigt tre eller flera vattentunna avföringar per dygn. Ibland förekommer även buksmärtor och feber. I Sverige, liksom i resten av världen, orsakas majoriteten av gastroenteriter av virus. Oavsett genesen inriktas dock de terapeutiska åtgärderna framför allt på vätsketerapi för att undvika dehydrering. Det är däremot sällan aktuellt med någon kausalbehandling riktad mot utlösande agens. Hos barn kan gastroenterit bli en allvarlig sjukdom, speciellt hos spädbarn, som har små reserver och snabbt kan bli dehydrerade. Mycket av egenvårdsrådgivningen inriktas därför på hur man åstadkommer peroral rehydrering på bästa sätt. En stor del av rådgivningen handlar också om hygien och förebyggande åtgärder mot att sprida smittan vidare. Ett viktigt mål ur sjukvårdens synpunkt är att så långt som möjligt begränsa antalet inläggningar på sjukhus p.g.a. gastroenterit, eftersom detta alltid innebär risk för smittspridning till andra patienter, vilket för vissa känsliga patienter kan få potentiellt allvarliga följder, samt till personal. Infektiösa agens Virala gastroenteriter Virus är den vanligaste orsaken till gastroenterit hos barn och de virus som dominerar är rotavirus, noro- (eller calici-) virus och adenovirus. Virala gastroenteriter ger sällan bara diarré utan medför nästan alltid även kräkningar. Vätskeförlusterna kan vara stora, med slöhet och allmänpåverkan som följd. Måttlig feber är vanlig. Framför allt norovirus uppvisar tydlig säsongsvariation och förekommer huvudsakligen på vinterhalvåret. Norovirus är mycket smittsamt. Rotavirus smittar lätt mellan barn och till äldre, medan vuxna oftast har en relativt god immunitet. Sjukdomen är självläkande inom en dryg vecka. Det är inte känt hur länge barn fortsätter att utsöndra virus i feces efter tillfrisknandet, men i regel avtar smittsamheten i takt med att diarréerna upphör. Bakteriella enteriter De bakteriella patogener som påvisas i vanlig fecesodling är Salmonella, Campylobakter, Yersinia och Shigella. Dessa ger efter en inkubationstid på ca 1-3 (upp till 10) dygn diarréer av varierande svårighetsgrad, ibland med blodtillblandning, ofta bukmärta och feber. En utlandsresa i anamnesen förstärker misstanken om bakteriell tarminfektion, men 15% av salmonellainfektioner och 40% av Campylobakterinfektioner är inhemskt förvärvade. Antibiotikabehandling är sällan aktuell förutom vid svår sjukdom. Vårdprogram GE - 5 -

6 Enterohemoragiska E. coli (EHEC) är en bakterie som finns hos nötboskap och som emellanåt överförs till människa. Klassiska smittkällor är opastöriserad mjölk och dåligt genomstekt köttfärs, men utbrott har beskrivits från en mängd olika livsmedel. Debutsymtomen vid smitta är i regel buksmärta och diarré. Diarréerna blir efter ett par dagar ofta men inte alltid blodtillblandade. Det vanliga förloppet är därefter att symtomen går i regress inom en vecka. En mindre andel (framför allt barn under fem års ålder) utvecklar dock en allvarligare symtombild med hemolys och njursvikt och kallas då hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Även koagulationsrubbningar och neurologiska symtom förekommer. Sjukdomen orsakas av ett bakteriellt toxin. Antibiotika har ingen plats i behandlingen utan kan tvärt om ha en ogynnsam effekt då man i försök sett att antibiotika inducerar toxinproduktionen. EHEC kan påvisas i avföringsprov med PCRteknik, men måste specifikt efterfrågas på remissen. Enterotoxinbildande E. Coli (ETEC) har under svenska förhållanden mest betydelse som den vanligaste orsaken till turistdiarré vid utlandsresa, men i låginkomstländer är den orsak till stor barnadödlighet. ETEC har en symtombild som liknar den vid virala gastroenteriter. Bakterien påvisas inte i fecesodling. Tidigare antibiotikabehandling kan orsaka överväxt av toxinbildande Clostridium difficile i tarmen och därmed ge diarréer. Observera att antibiotikabehandlingen kan ligga flera veckor tillbaka i tiden. Spädbarn kan vara koloniserade med C. difficile, men blir sällan sjuka trots positivt toxintest. Möjligen beror det på en omognad i toxinreceptorerna i tarmslemhinnan. De antibiotikasorter som är mest benägna att ge clostridiediarré är i fallande ordning: klindamycin, cefalosporiner, kinoloner, isoxazolylpenicillin, ampicillin. Aminoglykosider innebär liten risk och fusidinsyra och metronidazol har god aktivitet mot clostridier och kan användas som behandling. Parasitinfektioner Parasitinfektioner förekommer huvudsakligen efter utlandsresa. De flesta parasiter är vanligast i tropikerna, men ett undantag är Giardia lamblia som förekommer i dricksvattnet på flera håll i Östeuropa. Symtomen varierar med agens, men ofta rör det sig om mer långdragna symtom med diarré och viktnedgång. Parasitinfektion påvisas i fecesmikroskopi ( cystor och maskägg eller MAC ). Ibland krävs upprepade prover eller analys av färskt prov för att fånga diagnosen. Två parasiter som relativt ofta kan påvisas vid fecesmikroskopi är Dientamöba fragilis och Blastocystis hominis. Den kliniska betydelsen av dessa är inte helt klarlagd. Symtomfria bärare skall inte behandlas. Om någon av parasiterna hittas hos ett barn med långdragna besvär med lös avföring, gasbesvär eller buksmärtor där annan orsak till besvären uteslutits eller är mindre sannolik rekommenderas ett behandlingsförsök. Förstahandsval för behandling är metronidazol. Den optimala dosen och behandlingstiden är inte fastställd, men doser på mg/kg/dygn (fördelat på tre doser) i 5-10 dagar har använts. Uppföljande avföringsprov bör kontrolleras efter avslutad behandling då antibiotika inte alltid eliminerar parasiten. Vårdprogram GE - 6 -

7 Förebyggande åtgärder Hygien I telefonrådgivningen Noggrann handhygien är det enklaste och effektivaste sättet att minska risken för spridning av tarmpatogener. Detta innebär i första hand rengöring med tvål och vatten. En nyligen publicerad svensk studie visar att man på förskolor dessutom med hjälp av handsprit kan minska smittspridningen ytterligare. Om barnet redan är sjuk bör det stanna hemma från förskola/skola 48 tim efter sista symtomet. Med symtom menas vattentunn avföring eller kräkning. Friska syskon kan gå till dagis och skola. Informera om noggrann handtvätt före mat/matning och efter blöjbyten eller toalettbesök. Om möjligt bör den magsjuke använda egen toalett i hemmet. På mottagningen Informera övrig personal och se till att ha ett rum i beredskap när familjen kommer, så att barnet kan tas direkt in på undersökningsrummet. Rummet skall ej vara ett s.k. kombirum. Barnet skall inte heller sitta i allmänt väntrum. Minimera antal personer som medföljer barnet, alla medföljande ska också hålla sig på undersökningsrummet. Dörren ska vara stängd. Informera medföljande om handhygien. Begränsa antalet vårdpersonal runt patienten - så få som möjligt. All omvårdnad och behandling av barnet ska ske på rummet om möjligt, t.ex. tillmatning, provtagning med mera. Vid behov av toalettbesök på mottagningen krävs omedelbar rengöring efter användning. Handtvätt skall ske med tvål och vatten och handsprit för både personal, patient och medföljande. Använd helst engångsmaterial på rummet, kräkpåsar, engångsmuggar etc. Inga leksaker om de inte går att desinficera. Rengör rummet omedelbart efter att barnet lämnat mottagningen, likaså leksaker och annat som barnet varit i kontakt med. Knyt ihop soppåse och eventuell tvättsäck på rummet, hantera sedan som konventionellt avfall. Använd handskar och skyddskläder. Inga ringar eller klockor. Se Intranätet: Smittskydd och vårdhygien, vårdhygieniska riktlinjer. Vårdprogram GE - 7 -

8 Smittskyddslagen Flera av de tarmpatogener som kan orsaka akut gastroenterit omfattas av smittskyddslagen. Dessa är Salmonella, Shigella, Campylobacter, EHEC, Giardia och Amöba. Det innebär att ansvarig läkare också är skyldig att både muntligt och skriftligt informera patient/föräldrar om förhållningsregler, bl.a. beträffande hygien, vilket i vissa fall också kan medföra restriktioner i vardagslivet. För barns del kan det t.ex. handla om att man blir avstängd från förskola/skola så länge man är smittbärare. Eftersom barn i allmänhet är smittbärare under längre tid än vuxna, innebär det att en sådan avstängning ibland kan pågå under veckor till månader. Till skillnad från vuxna finns för barn dock inte någon smittbärarpenning som täcker föräldrarnas inkomstbortfall, utan man måste använda sig av tillfällig föräldrapenning, vilken dock är begränsad till max 120 dagar per år. Läkare är också skyldig att bedriva smittspårning, vilket i typfallet innebär provtagning på övriga familjemedlemmar och eventuellt andra personer i omgivningen som kan tänkas ha blivit smittade eller utgör smittkälla. Kontakta gärna Smittskyddsenheten för att diskutera exakt vilka eventuella restriktioner och vilken omfattning av smittspårning som kan vara aktuell i det enskilda fallet. I vissa fall kan även själva smittspårningen överlåtas till Smittskyddsenheten. Vaccin Rotavirusvaccin Två stycken rotavirusvaccin finns godkända i Europa. Det ena, Rotarix, är ett femvalent vaccin, som ges i tre doser och det andra, RotaTeq, är monovalent och ges i två doser. Båda vaccinen ges oralt från 6 veckors ålder och vaccinationen måste vara avslutad före 24, respektive 26 veckors ålder, för att minimera risken för invagination. Båda vaccinerna har bedömts ha god säkerhetsprofil och god skyddseffekt mot allvarlig, sjukhuskrävande rotavirusinfektion. I flera länder, bl.a. USA, Australien, Österrike och Belgien ingår vaccinet i det allmänna vaccinationsprogrammet. I Sverige har man dock bedömt att det finns ett otillräckligt underlag beträffande bl.a. hälsoekonomiska aspekter, epidemiologi och långtidseffekter. F.n. (hösten 2008) finns därför ännu inga officiella riktlinjer i Sverige för användning av denna typ av vaccin, annat än att de kan rekommenderas till barn vars föräldrar är villiga att stå för kostnaden själva. Övriga vacciner mot tarminfektioner I Sverige finns registrerat tre stycken vaccin (ett oralt och två intramuskulära) mot tyfoidfeber. Dessa vaccin är avsedda att användas vid resa till områden med hög risk för denna sjukdom och är därför inte aktuella för inhemskt bruk. Dessutom finns ett vaccin (Dukoral) mot kolera, som också skyddar mot ETEC, varför det fått en viss användning som skydd mot s.k. turistdiarré. Vårdprogram GE - 8 -

9 Bedömning av vårdbehov Anamnes Anamnesen syftar till att avgöra sjukomens svårighetsgrad samt dess etiologi. Många olika infektiösa agens ger en liknande sjukdomsbild, men vissa anamnestiska uppgifter kan användas för att göra en riktad provtagning eller för att avgöra när provtagning inte är nödvändig. Sjukdomsförloppet är viktigt att försöka fånga. Hur länge har symtomen pågått? Har symtomen förändrats? Virusinfektioner är oftast intensiva med både kräkningar och lösa avföringar, men kortvariga (från några dygn till en dryg vecka). Isolerad diarré och ett mer långdraget förlopp talar mer för bakteriell, eller möjligen parasitär, genes. Blod i avföringen och buksmärtor är typiskt för Campylobacterenterit, men kan även ses vid t.ex. salmonellainfektion, EHEC och amöbadysenteri. Långvarig diarré med tecken till malabsorption (viktnedgång, fett i feces) ses vid kronisk giardiasis. Dehydreringstecken såsom minskad urinproduktion, torra slemhinnor, viktnedgång efterfrågas. En utlandsresa i anamnes förstärker provtagningsindikationen. Bakteriella tarmpatogener finns i hela världen (inklusive Sverige), medan parasiter är vanligast i tropikerna. Vid kontakt med djur eller lantbruk och vid intag av opastöriserad mjölk eller dåligt genomstekt köttfärs bör EHEC misstänkas. Blodiga diarréer förstärker den misstanken (och bör alltid föranleda provtagning för EHEC), men symtomen kan även vara milda. Ibland finns en tydlig koppling till annan misstänkt mat dåligt tillagad kyckling, suspekt restaurangbesök eller dylikt. Andra personer med liknande symtom är viktigt att efterfråga. Kan bero på direkt smittspridning person till person eller gemensam smittkälla (tex mat eller vatten). Bakterier kräver i princip tillväxt i livsmedel för att smitta, pga hög infektionsdos. Undantaget är Shigella som är högsmittsamt. Clostridieinfektion smittar i första hand antibiotikabehandlade eller på annat sätt nedsatta individer, sällan friska. Vid typisk anamnes för viral gastroenterit (dvs kräkningar och lös avföring med kort anamnes hos ett för övrigt friskt barn) är provtagning som regel inte nödvändig, utan diagnosen kan ställas på den kliniska bilden. Vid ett större utbrott med smittspridning på eller utanför sjukhus kan det vara av värde att fastställa etiologiskt agens hos någon eller några av de smittade. Nedan följer en tabell med några ytterligare situationer där provtagning är indicerad: Vårdprogram GE - 9 -

10 Anamnestiska uppgifter som förstärker indikationen för provtagning Typ av prov Utlandsresa F-odling, MAC Blodig diarré F-odling, EHEC Djurkontakt, intag av opastöriserad mjölk F-odling, EHEC Antibiotikabehandling senaste veckorna Clostridietoxin-test Hög feber med allmänpåverkan F-odling, EHEC (förutom blododling, urinodling mm) Utbrottssituation Norovirus, Rota/adenoantigentest, (ev även F-odling) Telefonanamnes: Ta noggrann anamnes detta syftar till att avgöra det eventuella behovet av ett läkarbesök, alternativt vilka egenvårdsråd som ges: Vad och hur mycket dricker barnet? Hur ofta kissar barnet - när kissade det senast? Hur är allmäntillståndet - leker barnet eller är det mycket stillsamt? Sover barnet mycket - går det lång tid mellan vätsketillförseln? Hur många avföringar senaste dygnet? Hur är konsistensen och färgen? Blodtillblandad avföring? Kräks barnet? Hur ofta hur många gånger senaste dygnet? Hur många dygn har symtomen pågått? Hudens färg och turgor? Differentialdiagnoser Om barnet har påfallande ont i magen, ofta i intervaller, och kräkningar, är blekt och vill inte äta eller dricka så mycket, kanske lite blodtillblandad avföring, tänk på invagination/ileus! Nydebuterad diabetes kan ge magont, kräkningar och viktnedgång som dominerande symtom. Barn med känd diabetes som har symtom i form av kräkningar och buksmärtor ska betraktas som om de har komplikationer av sin diabetes tills annat är bevisat. Om barnet har kräkningar och ont i magen kan obstipation vara en orsak. De kan ibland ha små kladdiga avföringar eller t.o.m. paradoxal diarré. Aptiten är ofta dålig. Tänk också på appendicit. Små barn har ofta diffusa symtom och kommer ibland till läkare först när det föreligger perforerad appendicit. De kan ha diarré, kräkningar och diffust ont i hela magen av och till och lite feber. Typiska gastroenteritsymtom! Hög feber och spänd buk bör föranleda akut omhändertagande. Andra differentialdiagnoser: pylorusstenos, födoämnesintolerans, pyelonefrit, pneumoni, meningit, sepsis. Vårdprogram GE

11 Vårdutbud Telefonrådgivning Gastroenterit börjar ofta med kräkningar och efter något dygn övergår det i lösa avföringar. Feber ingår ibland i symtombilden. - börja med att ge febernedsättande, feber brukar ta på krafterna och barnet behöver nu ta vara på energin. Dessutom påverkar febern aptiten negativt. - ammas barnet fortsätt att ge små mål tätt. Ge annars vätska med tesked, 2 skedar var 5:e minut till att börja med - om det går bra, öka mängden stegvis till c. ½-1 dl/tim. - mät vätskan. - vätskan ska innehålla socker för att ge energi - Resorb junior till de minsta och Resorb till de lite större de första 4-6 timmarna kan rekommenderas. Tycker barnet inte om det är det bättre att ge söt saft eller läsk, till exempel sockerdricka eller isglass för att få i barnet tillräckligt med vätska, ej bara vatten. - rekommendera inte att föräldrarna gör egen sockersaltlösning, då risken är att barnet får för mycket salt, annat än i nödfall om de inte har tillgång till något annat. - tänk på smittorisken och iaktta noggrann hygien handtvätt före och efter matning och toalettbesök/blöjbyte samt egen toalett om det finns möjlighet till den som har symtom. - loperamid (Imodium) skall ej ges till barn under 12 år Ingen eller lätt dehydrering Är barnet lindrigt eller inte alls dehydrerat är oral terapi att föredra. Upprepade kontakter med hemmet via telefon kan behövas för att stötta och instruera föräldrarna. Om barnet är påtagligt törstigt, vill dricka och är ganska opåverkat trots betydande viktnedgång kan det ha en hyperton dehydrering, d.v.s. en elektrolytrubbning med hypernatremi, som måste behandlas med intravenös vätska. Detta uppträder ibland vid kraftiga kräkningar och diarré. Fiberrik mat, t.ex. fullkornsvälling, bör om möjligt undvikas i akutskedet, då det genom sin osmotiska effekt kan förvärra symtomen. Efter det akuta stadiet, då kräkningarna minskat i frekvens bör man snarast återintroducera vanlig mat, men i små portioner. Rekommendera gärna extra fett i maten. Mjölk behöver ej regelmässigt undvikas. Vissa barn kan emellertid få en sekundär (postinfektiös) laktosintolerans, vilket resulterar i fortsatta lösa avföringar. Man får då göra uppehåll med mjölkprodukter under 1-2 veckor tills avföringen normaliserats.. Måttlig eller svår dehydrering Barnet: - är påfallande slött, vill eller orkar inte dricka och/eller - har inte kissat på 8-10 timmar eller kissar väldigt lite och koncentrerat och/eller - har väldigt ont i magen och/eller Vårdprogram GE

12 - har blodiga kräkningar och/eller diarreer Dessa symtom skall föranleda akut bedömning av läkare. Be föräldrarna ta med BVC-boken för att kontrollera eventuell viktnedgång. Omvårdnad vid mottagningsbesök Kontrollera vikt, jämför med tidigare vikt enligt BVC-journalen om den finns med. Ta temp, ge febernedsättande vid behov. Feber kräver mer vätska. Ta reda på hur mycket barnet har ätit och druckit, kräkts och bajsat, när och hur mycket barnet har kissat, och hur länge symtomen har varat. Påbörja tillmatning av vätska, instruera medföljande om hur de ska mata, ta in sked och mugg i engångsmaterial. Mata enligt telefonråden (sidan?). Dokumentera vätskemängd, eventuella kräkningar och diarréer och om barnet kissar. Dokumentera även eventuell viktnedgång och temperatur. Förbered med lokalbedövningskräm för venflon vid misstanke om att barnet behöver intravenös vätsketillförsel. Venflon och infusion är dock en läkarordination. Bedömning och behandling på sjukhus Behovet av sjukhusvård styrs av allmäntillstånd och dehydreringsgrad. Barn med hyperton dehydrering (S-Na > 150) kan se bedrägligt opåverkade ut, men är ofta hyperirritabla med ökad törst. Hyperton dehydrering ses nästan enbart hos barn under ett år. Bedöm graden av dehydrering genom anamnes, kliniska fynd och vikt. Kräkningar ökar vätskeförlusterna något, men mindre än man tror. Grad av dehydrering Symtom Behandling Inget eller lätt viktfall < 4% Inga Ingen rehydrering behövs. P.o vätska Måttligt viktfall 4-9 % Stort viktfall >9% Ser sjuk ut, torra munslemhinnor, insjunkna ögon, nedsatt hudturgor, kapillär återfyllnad < 2 s Som ovan + irritabilitet, slöhhet, nedsatt perifer cirkulation, cirkulationskollaps P.o rehydrering i första hand. V.b nasogastrisk sond eller intravenöst. I flertalet fall är 4 timmars rehydrering tillräcklig Inläggning och intravenös rehydrering. I svåra fall IVA-vård Vårdprogram GE

13 Provtagning: Blodprover behöver ej rutinmässigt tas på barn med ingen eller lätt dehydrering. I osäkra fall kan blodstatus och kreatinin användas som stöd för bedömningen. På barn under två år kan dessutom kapillärt syra-basstatus (blodgaser) användas. Vid misstanke om hyperton dehydrering och på patienter som får intravenös vätsketillförsel kontrolleras även Na, K och Cl. Mikrobiologisk diagnostik Bakterier påvisas främst med odling av avföringsprov på selektiva medier. En vanlig fecesodling kan påvisa fyra typer av bakterier: Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia. Gen-påvisning med PCR-teknik är f.n. för gastoenteriter användbart för detektion av norovirus och EHEC. Antigen-påvisning med ELISA-teknik eller immunkromatografi ( snabbtest ) används för diagnostik av rotavirus och adenovirus. Mikroskopi av feces, cystor och maskägg, är vanligaste metoden att påvisa parasiter. Provet måste fixeras, d v s stoppas i ett rör med t ex SAFlösning, annars bryts parasiterna ner eller utvecklas till former som inte går att upptäcka i mikroskopet. Serologi, alltså påvisande av antikroppar i blod med ELISA-teknik, används inte för diagnos i akutskedet av gastroenterit. Provtagningsteknik Pinnprov med vanligt provtagningsset används till alla bakterier, både för odling och genpåvisning. Prov i burk med sked används till antigen-påvisning och gen-påvisning av både bakterier och virus. Prov i SAF-rör används bara till mikroskopi av parasiter. Vacutainer-rör utan tillsats (röd kork) används till all serologi. Vätsketillförsel Peroral behandling ges med vätskeersättning, enligt principen för WHO- ORS (oral rehydration solution) där man utnyttjar den gemensamma Na- /glukospumpen. Sedan 2002 rekommenderas ORS med reducerad osmolalitet med 60 mmol Na/L, vilket överensstämmer med elektrolytinnehållet i SVE (Sempers vätskeersättning) och Resorb junior. Kräkningar hindrar inte peroral rehydrering med ORS. Barn som ammas får i första hand bröstmjölk och vätskeersättning som tillägg vid behov. Vårdprogram GE

14 Vätsketillförsel sker teskedsvis initialt men sedan snabbare där takten får styras av graden av illamående. Ett alternativ kan vara att ge vätskeersättning via nasogastrisk sond via matpump. 12,5 ml/kg/timma ges under 4 timmar och då har 5% vätskedeficit ersatts. Intravenös vätsketillförsel Volymer: 12,5 ml/kg/timma under 4 timmar ger 5 % viktupphämtning Vätskeval: Rehydrex eller Ringer-Acetat under de första 4 timmarna. Efter 4 timmar görs en ny bedömning om ytteligare rehydrering behövs. Om behov av underhållsdropp ges glukos 5 % med elektrolyter beroende på labvärden. Vid hyperton dehydrering ska ska rehydreringen ske under en längre tidsperiod. Vid för snabb tillförsel finns risk för hjärnödem. Antibiotika Rekommenderas inte vid gastroenterit hos barn. Antiemetika Rekommenderas inte vid gastroenterit hos barn. Antidiarroikum Kontraindicerat till barn under 12 år. Diet Ammade barn ska fortsätta amma under gastoenterit Lindrig laktosintolerans sekundärt till slemhinneskada är vanligt men snabbt övergående och kräver oftast ingen behandling. Låglaktosvälling rekommenderas inte rutinmässigt vid akut gastroenterit utan ska ges enbart vid tecken på laktosintolerans - illaluktande diarré och gasbildning. S k skonkost har i studier inte visat några positiva effekter utan i stället förlångsammat tillfrisknande och rekommenderas alltså inte. Inte heller tarmvila har visat sig ha någon effekt vid diarré utan kan i stället, särskilt i utvecklingsländer, bidra till malnutririon. Probiotika En del studier visar på förkortad duration av diarré med probiotika men ännu finns för lite evidens för att probiotika ska kunna rekommenderas rutinmässigt vid gastroenterit hos barn. Vårdutvärdering Vårdprogram GE

15 Mått( tabellrubrik) Mål Kommentar Antal inläggningar på Minskning med 30% på tre år Statistik över inläggningar Barnklinik Antal insjuknade till följd av smittspridning i väntrum och på behandlingsrum 0 Kontroll av avvikelserapportering (via Synergi) Antal felbedömda patienter med andra diagnoser Upplevd nytta av råd, bedömning och eventuell behandling 0 Kontroll av avvikelserapportering (via Synergi) >90% nöjda Enkätundersökning Genomförande Detta vårdprogram gäller inom Landstinget i Jönköpings län från och med Programmet kommer i samband med detta att presenteras vid tre mötestillfällen i Jönköping, Eksjö och Värnamo. Vårdprogram GE

16 Referenser 1. WHO; The Global burden of disease: 2004 update (2008). 2. Cassvall T, Andersson C, Hildebrand H, Dahlström K A; Vätskan kan ges via sond vid akut diarré hos barn, Läkartidningen Vol 95 nr 22, Burkhart D; Management of Acute Gastroenteritis in Children, American Academy of Family Physicians; December 1, Lindström J, Evengård B. Dientamoeba fragilis gammal parasit med ny aktualitet. Läkartidningen, vol 98, nr 30-31, King C, Glass R, Bresee J, Duggan C: Managing Acute Gastoenteritis Among Children; CDC Recommendations and Reports Vol 52(RR 16);1-16, Levine A: Pediatrics, Gastroenteritis. emedicine Bennish M, Khan W: Therapy Guidelines for Enteric Infections A 12-Year Update; APUA Newsletter Vol 25, No 3, Goldman R, Friedman J, Parkin P: Validation of the Clinical Dehydration Scale for Children With Acute Gastoenteritis; Pediatrics Vol 122, No 3, Armon K Stephenson T, MacFaul R et al. An evidence and consensus based guideline for acute diarrhea management. Arch Dis Child 2001;85: American Academy of Pediatrics. Practice parameter: the management of acute gastroenteritis in young children. American Academy of Peditrics Provisional Committee on Quality Improvement, Sub-committe on Acute Gastroenteritis. Pediatrics 1996;97: Friedman JN, Goldman RD, Srivastava R, Parkin PC. Development of a dehydration scale for use in children beteween 1 and 36 months of age. J Pediatr 2004;145: Hartling L, Bellemare S, Wiebe N, Russell K, Klassen TP, Craig W. Oral versus intravenous rehydration for treating dehydration due to gastroenteritis in children. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2006;(3): Art No CD Van Niel CW, Feudtner C, Garrison MM, Christakis DA. Lactobacillus therapy for acute infectious diarrhea in children: a meta-analysis. Pediatrics 2002;109: Vårdprogram GE

17 14. Grännö Alm A, Lindholm C, Underlag för rådgivning av gastroenterit på BVC, vårdcentral, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och barnklinik, i Jönköpings Län. 15. Läkemedelsverket: Behandling av infektiösa diarrésjukdomar, Källenius G, Svenson S: Zoonoser; Studentlitteratur, Bylander-Groth A: Råd vid magsjuka; Smittskydd + STRAMA Skåne Elfström P: Riktlinjer för behandling av gastroenterit hos barn; Barnkliniken, Örebro Iwarson S, Norrby R. Infektionsmedicin epidemiologi, klinik, terapi. 4:e upplagan, Säve förlag, Minnesanteckningar från SMI:s referensgrupp för vaccinationsfrågor Refvac den 10 april, Information från Läkemedelsverket, nr Isaacs David. Evidence-based Pediatric Infectious Diseases. Blackwell Publishing Referensmetodik för kliniskt mikrobiologiska laboratorier, "Gula boken" I 1, 2:a upplagan, Smittskyddsinstitutet och Föreningen för medicinsk mikrobiologi Vårdprogram GE

18 Remissinstanser Folkhälsoavdelningen, Jönköpings läns Landsting Programgrupp Barn, Jönköpings läns landsting Programgrupp Primärvård, Jönköpings läns landsting Barnkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Enheten för smittskydd och vårdhygien, Jönköpings läns landsting Arbetsgrupp Malin Bengnér, specialistläkare, Infektionskliniken, Ryhov, Jönköping Inger Bjurevik Schmidt, Barnsjuksköterska, Barkliniken, Ryhov, Jönköping Maria Ekelund, överläkare, Barnkliniken, Ryhov, Jönköping Mattias Eknefelt, överläkare, Barnmottagningen, Hälsans vårdcentrum, Jönköping ansvarig för uppdatering Susanne Nyqvist, Barnsjuksköterska, Barnmottagningen, Huskvarna vårdcentrum Jonas Swanberg, överläkare, Mikrobiologiska laboratoriet, Ryhov, Jönköping Uppdatering skall ske senast Bilaga Informationsbroschyr: Magsjuka hos barn Vårdprogram GE

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Innehållsförteckning, Gastroenterit

Innehållsförteckning, Gastroenterit Innehållsförteckning, Gastroenterit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Berör 2 Ansvar 2 Definition 2 Symptom 2 Prevalens, epidemiologi 3 Komplikationer 3 Förebyggande 3 Handläggning 4 Flödesschema 4 Differentialdiagnos

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Östergötland Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Sid. Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

När Ditt barn blir sjukt!

När Ditt barn blir sjukt! När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Apotekets råd om. Tarmbesvär hos vuxna

Apotekets råd om. Tarmbesvär hos vuxna Apotekets råd om Tarmbesvär hos vuxna Alla är vi ju olika. Det gäller även våra toalettvanor. Vissa går på toaletten varje dag medan andra bara går några gånger i veckan. Men oavsett vilka toalettvanor

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

När ditt barn blir sjukt!

När ditt barn blir sjukt! När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer