Innehållsförteckning, Gastroenterit

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning, Gastroenterit"

Transkript

1 Innehållsförteckning, Gastroenterit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Berör 2 Ansvar 2 Definition 2 Symptom 2 Prevalens, epidemiologi 3 Komplikationer 3 Förebyggande 3 Handläggning 4 Flödesschema 4 Differentialdiagnos 5 Behandling 5 Remissindikation 5 Sammanfattning 5 Journalmall 6 Referenser 6 1

2

3 Tre olika sjukdomsbilder kan identifieras Icke inflammatorisk gastroenterit Domineras av frekventa, vattentunna ofta voluminösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är infektion i tunntarmen med virus eller enterotoxinbildande bakterien till exempel E-coli, kolera eller rotavirus. Inflammatorisk gastroenterit Ofta slemmig och blodig diarré i regel förenad med feber och buksmärtor. Orsakas med smittämnen med förmåga att invadera och skada mukosan i tjocktarmen (kolit), till exempel campylobacter, salmonella, shigella, C.difficile och Entamoeba histolytica. Systemisk infektion: Symtombilden domineras av feber och allmänpåverkan snarare än av diarré och buksmärtor. Orsakas av invasiva bakterier, i första hand av salmonellabakterier, t.ex. S.typhi. Prevalens, epidemiologi Magsjuka orsakas till 99 procent av virusinfektioner (rotavirus, eller calicivirus). Calicivirus är den grupp av virus som orsakar den så kallade vinterkräksjukan. Dessa virus ger en ytlig skada på tarmslemhinnan. Skadan gör att tunntarmen ökar sin utsöndring av vätska och salter. Matförgiftning och förändring i normala tarmfloran (turistdiarré) kan ge samma symtom. Komplikationer Intorkning. Intensiva diarréer, hög feber och små urinmängder är ett allvarligt tecken på vätskebrist och förekommer oftare vid gastroenterit hos barn och gamla. Om barnet inte kissar på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist. Är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Tillståndet kan snabbt försämras eftersom små barn är mycket känsligare för vätske- och saltförluster än vuxna. Förebyggande Hygienråd. Hygienen viktig för att minska smittspridning eftersom magsjuka har mycket stor smittsamhet. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Tvätta även barnets händer och mun. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Blöjor läggs i plastpåse som knyts ihop ordentligt och slängs i soptunnan med detsamma. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Den som är smittad ska inte tillreda mat som någon annan ska äta. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Personen är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. Vid diarré hos vårdpersonal efter utlandsresa se PM Diarré hos vårdpersonal 3

4 Handläggning i telefon Vuxna Följ flödet för vuxna med gastroenterit. Informera om egenvård. Patienter som medicinerar med ACE-hämmare/ARB ( tex Enalapril, Losartan) och/eller metformin ska inte ta dessa mediciner under pågående magsjuka eftersom uttorkning i kombination med dessa mediciner kan leda till njursvikt/laktacidos. Vid oklarhet bör läkare rådfrågas. Barn Följ flödet för barn med gastroenterit. Informera om egenvård. Magsjuka är vanligt hos barn och orsakas av en infektion i mag- tarmkanalen. Barn kräks ofta i samband med diarréer. En eller ett par enstaka lösa avföringar är inget att oroa sig för. Det beror oftast på att barnet har prövat någon ny mat. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist, är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. Hög feber och täta diarréer ökar behovet av vätska Under 6 månader - Cirka 1,5 dl per kg kroppsvikt (ca 6-8 dl) Mellan 6 12 månader - Cirka 1,25 dl per kg kroppsvikt (ca 8 10 dl) Äldre än 1 år - Cirka 1 dl per kg kroppsvikt (minst 1 liter) En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Barn som ammas fortsätter man att amma men ammar oftare. Om barnet inte vill suga, pumpar du ur bröstmjölk och matar med sked. Kom ihåg att den som ammar behöver dricka mer vid ökad amning. Eventuellt kan vätskeersättning ges som komplement om barnet har mycket täta diarréer eller verkar törstigt. För att minska risken för kräkning ges vätskan långsamt, skedvis, motsvarande 3-5 matskedar i halvtimmen. Om barnet kräks under tiden görs ett uppehåll i 5-10 min, fortsätt sedan på samma sätt. Se Egenvårdsråd. Mottagning Vid påverkat allmäntillstånd, allvarlig grundsjukdom, blodiga diarréer, små urinmängder, buksmärtor, svårighet att ta emot och behålla vätska, barn under två månader eller litet för åldern, barn som inte kissat på sex timmar behövs läkartid akut för ställningstagande till fortsatt vård. Flödesschema 4

5 Kliniska fynd Man känner igen en begynnande intorkning på att slemhinnorna i munnen blir torra det bildas mindre saliv och tårar dålig hudturgor urinen blir mörkare till färgen dessutom för barn: barnet kissar mindre än vanligt (ett riktmärke kan vara att barn åtminstone ska kissa tre gånger per dygn eller var sjätte timme) barnet är påtagligt törstigt vikten går ner på grund av den vätska barnet förlorar barnet blir slött och/eller irritabelt Differentialdiagnos Inflammatoriska tarmsjukdomar Akut buksjukdom t.ex. appendicit Akut hjärtåkomma Diabetesacidos Läkemedelsutlösta symtom Intoxikation Cerebrala skador/sjukdomar Behandling Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Obs! att tillfällig utsättning av vissa mediciner kan vara nödvändig, se Handläggning i telefon Vätske- och diet behandling. Se Egenvårdsråd. Uppföljning Håll telefonkontakt med föräldrarna till sjuka barn. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist. Är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Remissindikation Svårighet att ersätta vätskeförluster i tillräcklig omfattning. Misstanke om alvarligare bakomliggande orsak till symtomen än vanlig magsjuka. Sammanfattning Tillfällig diarré och kräkning beror oftast på en mag-tarminfektion och orsakas av virus eller bakterier. Infektionen brukar gå över efter något eller några dygn. Väska är det primära behovet. Allmäntillståndet avgör om man behöver läkarbedömning. Diarré kan också vara en biverkning av antibiotika- eller annan läkemedelsbehandling. Vid diarré hos vårdpersonal efter utlandsresa se; PM Diarré hos vårdpersonal 5

6 Journalmall TakeCare Referenser Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Magsjuka Rikshandboken barnhälsovård 6

7 Egenvårds- och hygienråd för vuxna Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Dietschema Dygn 1 Drick minst en liter vätskeersättning dessutom fritt intag av majsvälling, yoghurt, långfil/dofilus eventuellt med lite socker/druvsocker. Dygn 2 Lika som dygn ett och dessutom börja med kokt potatis, ris, kokt fisk/kött, kokta morötter och rårivet äpple. Tillsätt gärna extra fett i maten. Låt aptiten styra! Dygn 3 Om Du fortfarande har lös avföring, fortsätt som dygn två. Om Du har normal avföring kan Du äta vanlig mat. Undvik mjölk så länge Du är lös i magen Vätskan intas i början med sked och när Du ska börja äta mat ska Du äta små, täta portioner. Hemgjord vätskeersättning 1 liter vatten 1 knapp tesked salt 2 strukna matskedar druvsocker (dextropur) alternativt knappt 3 matskedar strösocker. Smaksätt eventuellt med 2 teskedar fruktjuicekoncentrat per liter vätskeersättning. Läkemedel tas endast vid utlandsdiarré Vuxna och barn över 12 år kan rekommenderas Loperamidpreparat till exempel Travello eller Imodium. Hygienråd Hygienråd. Hygienen viktig för att minska smittspridning eftersom magsjuka har mycket stor smittsamhet. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Den som är smittad ska inte tillreda mat som någon annan ska äta. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Personen är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. 7

8 Egenvårds- och hygienråd för barn Magsjuka är vanligt hos barn och orsakas av en infektion i mag- tarmkanalen. Barn kräks ofta i samband med diarréer. En eller ett par enstaka lösa avföringar är inget att oroa sig för. Det beror oftast på att barnet har prövat någon ny mat. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist, är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Vätskebehov första dygnet Barnets ålder Vätska (hög feber och täta diarréer ökar behovet av vätska) Under 6 månader Cirka 1,5 dl per kg kroppsvikt (ca 6-8 dl)* Mellan 6 12 månader Cirka 1,25 dl per kg kroppsvikt (ca 8 10 dl) Äldre än 1 år Cirka 1 dl per kg kroppsvikt (minst 1 liter) * Det späda barnet har relativt sett större vätskebehov. Dietschema För att minska risken för kräkning ges vätskan långsamt, skedvis, motsvarande 3-5 matskedar i halvtimmen. Om barnet kräks under tiden, gör ett uppehåll i 5-10 min, fortsätt sedan på samma sätt. Barn som ammas Fortsätt att amma men amma oftare. Om barnet inte vill suga pumpar du ur bröstmjölk och matar med sked. Kom ihåg att den som ammar behöver dricka mer vid ökad amning. Eventuellt kan vätskeersättning ges som komplement om barnet har mycket täta diarréer eller verkar törstigt. Barn som inte ammas Dygn 1: Under de första 4-8 timmarna ges cirka ½ dl vätskeersättning per kg kroppsvikt. Så länge barnet kräks ges vätskeersättning teskedsvis. Under resten av dygnet tillförs vätska, cirka 1dl per kg kroppsvikt. När barnet slutat kräkas prova med modersmjölkersättning eller välling, fil av a-filtyp eller annan mat som barnet accepterar, fortfarande motsvarande cirka 1 dl per kg kroppsvikt. (Cirka mängder per dygn se tabell ovan.) Dygn 2: Ge små täta mål. Ge cirka 1 dl vätska per kg kroppsvikt, bestående av 1/3 vätskeersättning och 2/3 majsvälling, risvälling, låglaktosvälling eller modermjölksersättning Om barnet är över 6 månader pröva morotspuré, kokt potatis, kokt fisk/kött, ris, ett rårivet äpple (eller annan mat som barnet tycker om) motsvarande ungefär en barnmatsburk, uppdelat på fyra måltider. Var generös med extra fett i maten, till exempel olja eller margarin. 8

9 Dygn 3: Om avföringen fortfarande är lös ge som dygn 2 och gå gradvis över till barnets normala mat. Vid normal avförning ges barnets vanliga mat. Undvik fullkornsprodukter och ren mjölk och ge sparsamt med rå frukt och råa grönsaker. Undvik godis och söta drycker. Det kan ta upptill två veckor innan avföringen blir helt normal. Tag alltid kontakt med läkare/bvc/sjukvårdsrådgivning om barnets allmäntillstånd försämras eller vid funderingar. Tips Smaksätt vätskeersättningen med 1-2 tsk koncentrerad fruktjuice per 1 liter. Frys vätskeersättningen till isglass, äldre barn kan tycka att det är lättare att få i sig. Använd alltid måttsats när Du mäter vätska, räkna med och ta alltid strukna mått. Vägrar barnet ta emot vätskeersättning, prova med svag saft eller svagt te sötat med 1 matsked druvsocker (eller strösocker). Större barn som inte vill ha eller får i sig vätskeersättning kan dricka sodavatten. Sockerdricka och Coca-cola rekommenderas inte eftersom mycket socker kan ge diarré. Dessa drycker kan eventuellt användas utspädda som smaksättare. Hemgjord vätskeersättning 1 liter vatten ½ tesked salt strukna matskedar druvsocker (dextropur) alternativt strösocker. Smaksätt eventuellt med 2 tsk fruktjuicekoncentrat per liter vätskeersättning. Morotsoppa 1 barnmatsburk morotspuré (inte dryck) 1½ burk kokt vatten 1 struket kryddmått salt 1 struken matsked strösocker Om barnet tycker om morotsoppa är det att föredra, blåbärsoppa går också bra men en bieffekt kan vara omtapetsering av sjukrummet. Hygienråd Magsjuka har stor smittsamhet. Därför är hygienen viktig för att minska smittspridning. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Tvätta även barnets händer och mun. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Blöjor läggs i plastpåse som knyts ihop ordentligt och slängs i soptunnan med detsamma. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Barnet är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. 9

10 TELEFONRÅDGIVNING MAGSJUKA VUXNA Diarré: Hur många gånger/dygn? Kräkningar: Hur många gånger/dygn? Debut? Allmänpåverkan? Feber? Urinmängd/ koncentration? Intag av mat/vätska? Medicinerar med ACT-hämmare/ARB Metformin? Förekomst hos fler i familjen/närområdet Nyinsatt medicin Vinterkräksjukan Restaurangbesök Ätit kyckling Utlandsvistelse Påverkat allmäntillstånd men kissar och kan inta viss föda Påverkat allmäntillstånd, små urinmängder, svårt att behålla vätsak och/eller mat Se handläggning i telefon Egenvårdsråd/ hygienråd Egenvårdsråd/ hygien råd Provtagning: omvårdnadspersonal vård- och livsmedelspersonal Avvakta, håll ev. telefonkontakt med patienten egenvårdsråd/ hygienråd Akut läkartid Smärta: vilken typ av smärta Smärta hö sida? Appendicit? Intervallsmärta? Ileus? Utseende på diarré Blodiga slemmiga diarréer.

11 TELEFONRÅDGIVNING MAGSJUKA BARN Diarré: Hur många gånger/dygn? Kräkningar: Hur många gånger/dygn? Debut? Förekomst hos fler i familjen/ närområdet Nyinsatt medicin Vinterkräks j ukan Egenvårdsråd/hygienråd Ev. rekommendera egenvård på htt p : //www.1177.se Allmänpåverkan? Feber? Urinmängd/koncentration? Intag av mat/vätska? Hålögd? Ålder på barnet? Smärta: vilken typ av smärta? Utseende på diarré Restaurangbesök Ätit kyckling, hjälpt till i köket Utlandsvistelse Påverkat allmäntillstånd men kissar och kan inta viss mat Påverkat allmäntillstånd Inte kissat på 6 timmar Slö Svårt att ta emot och behålla vätska Yngre än 2 månader Låg vikt för sin ålder Varaktighet mer än tre dygn Kronisk s j ukdom? Diabetes? Immunbrist? Smärta hö sida? Appendicit? Kraftiga ihållande buksmärtor? Intervallsmärta? Ileus? Blodiga och slemmiga diarréer Egenvårdsråd/hygienråd Ställningstagande för p rovta g nin g Avvakta, håll ev. telefonkontakt med familjen. Egenvårdsråd/hygienråd Akut läkartid 10

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré!

Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré! Några praktiska råd vid tillfällig diarré! Drick mycket och ofta. En vuxen ska dricka minst 2 liter vätska/dygn fördelat på minst 6 gånger. Undvik kolsyrade drycker och mjölk. Drick istället morots- eller

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

Nyhet. Diarré kommer sällan ensamt Frågor och svar om diarré och följdsymtom. Uppblåsthet? Magknip?

Nyhet. Diarré kommer sällan ensamt Frågor och svar om diarré och följdsymtom. Uppblåsthet? Magknip? Nyhet Uppblåsthet? Magknip? Diarré kommer sällan ensamt Frågor och svar om diarré och följdsymtom I år kommer 2 miljoner svenskar att drabbas av diarré 1 35% av den svenska befolkningen drabbas av diarré

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Apotekets råd om. Tarmbesvär hos vuxna

Apotekets råd om. Tarmbesvär hos vuxna Apotekets råd om Tarmbesvär hos vuxna Alla är vi ju olika. Det gäller även våra toalettvanor. Vissa går på toaletten varje dag medan andra bara går några gånger i veckan. Men oavsett vilka toalettvanor

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Ny faecesdiagnostik med PCR

Ny faecesdiagnostik med PCR Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

FERRING PHARMACEUTICALS PICOPREP INSTRUKTIONER FÖR TARM- RENGÖRING INFÖR KOLOSKOPI VUXEN DOSERING I DENNA FOLDER

FERRING PHARMACEUTICALS PICOPREP INSTRUKTIONER FÖR TARM- RENGÖRING INFÖR KOLOSKOPI VUXEN DOSERING I DENNA FOLDER PICOPREP INSTRUKTIONER FÖR TARM- RENGÖRING INFÖR KOLOSKOPI FERRING PHARMACEUTICALS VUXEN DOSERING I DENNA FOLDER INSTRUKTIONER FÖR TARMRENGÖRING INFÖR KOLOSKOPI Din läkare/sjuksköterska har kallat dig

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA. Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA. Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet,

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid Bipacksedel: Information till användaren Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015 RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer