Innehållsförteckning, Gastroenterit

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning, Gastroenterit"

Transkript

1 Innehållsförteckning, Gastroenterit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Berör 2 Ansvar 2 Definition 2 Symptom 2 Prevalens, epidemiologi 3 Komplikationer 3 Förebyggande 3 Handläggning 4 Flödesschema 4 Differentialdiagnos 5 Behandling 5 Remissindikation 5 Sammanfattning 5 Journalmall 6 Referenser 6 1

2

3 Tre olika sjukdomsbilder kan identifieras Icke inflammatorisk gastroenterit Domineras av frekventa, vattentunna ofta voluminösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är infektion i tunntarmen med virus eller enterotoxinbildande bakterien till exempel E-coli, kolera eller rotavirus. Inflammatorisk gastroenterit Ofta slemmig och blodig diarré i regel förenad med feber och buksmärtor. Orsakas med smittämnen med förmåga att invadera och skada mukosan i tjocktarmen (kolit), till exempel campylobacter, salmonella, shigella, C.difficile och Entamoeba histolytica. Systemisk infektion: Symtombilden domineras av feber och allmänpåverkan snarare än av diarré och buksmärtor. Orsakas av invasiva bakterier, i första hand av salmonellabakterier, t.ex. S.typhi. Prevalens, epidemiologi Magsjuka orsakas till 99 procent av virusinfektioner (rotavirus, eller calicivirus). Calicivirus är den grupp av virus som orsakar den så kallade vinterkräksjukan. Dessa virus ger en ytlig skada på tarmslemhinnan. Skadan gör att tunntarmen ökar sin utsöndring av vätska och salter. Matförgiftning och förändring i normala tarmfloran (turistdiarré) kan ge samma symtom. Komplikationer Intorkning. Intensiva diarréer, hög feber och små urinmängder är ett allvarligt tecken på vätskebrist och förekommer oftare vid gastroenterit hos barn och gamla. Om barnet inte kissar på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist. Är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Tillståndet kan snabbt försämras eftersom små barn är mycket känsligare för vätske- och saltförluster än vuxna. Förebyggande Hygienråd. Hygienen viktig för att minska smittspridning eftersom magsjuka har mycket stor smittsamhet. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Tvätta även barnets händer och mun. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Blöjor läggs i plastpåse som knyts ihop ordentligt och slängs i soptunnan med detsamma. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Den som är smittad ska inte tillreda mat som någon annan ska äta. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Personen är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. Vid diarré hos vårdpersonal efter utlandsresa se PM Diarré hos vårdpersonal 3

4 Handläggning i telefon Vuxna Följ flödet för vuxna med gastroenterit. Informera om egenvård. Patienter som medicinerar med ACE-hämmare/ARB ( tex Enalapril, Losartan) och/eller metformin ska inte ta dessa mediciner under pågående magsjuka eftersom uttorkning i kombination med dessa mediciner kan leda till njursvikt/laktacidos. Vid oklarhet bör läkare rådfrågas. Barn Följ flödet för barn med gastroenterit. Informera om egenvård. Magsjuka är vanligt hos barn och orsakas av en infektion i mag- tarmkanalen. Barn kräks ofta i samband med diarréer. En eller ett par enstaka lösa avföringar är inget att oroa sig för. Det beror oftast på att barnet har prövat någon ny mat. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist, är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. Hög feber och täta diarréer ökar behovet av vätska Under 6 månader - Cirka 1,5 dl per kg kroppsvikt (ca 6-8 dl) Mellan 6 12 månader - Cirka 1,25 dl per kg kroppsvikt (ca 8 10 dl) Äldre än 1 år - Cirka 1 dl per kg kroppsvikt (minst 1 liter) En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Barn som ammas fortsätter man att amma men ammar oftare. Om barnet inte vill suga, pumpar du ur bröstmjölk och matar med sked. Kom ihåg att den som ammar behöver dricka mer vid ökad amning. Eventuellt kan vätskeersättning ges som komplement om barnet har mycket täta diarréer eller verkar törstigt. För att minska risken för kräkning ges vätskan långsamt, skedvis, motsvarande 3-5 matskedar i halvtimmen. Om barnet kräks under tiden görs ett uppehåll i 5-10 min, fortsätt sedan på samma sätt. Se Egenvårdsråd. Mottagning Vid påverkat allmäntillstånd, allvarlig grundsjukdom, blodiga diarréer, små urinmängder, buksmärtor, svårighet att ta emot och behålla vätska, barn under två månader eller litet för åldern, barn som inte kissat på sex timmar behövs läkartid akut för ställningstagande till fortsatt vård. Flödesschema 4

5 Kliniska fynd Man känner igen en begynnande intorkning på att slemhinnorna i munnen blir torra det bildas mindre saliv och tårar dålig hudturgor urinen blir mörkare till färgen dessutom för barn: barnet kissar mindre än vanligt (ett riktmärke kan vara att barn åtminstone ska kissa tre gånger per dygn eller var sjätte timme) barnet är påtagligt törstigt vikten går ner på grund av den vätska barnet förlorar barnet blir slött och/eller irritabelt Differentialdiagnos Inflammatoriska tarmsjukdomar Akut buksjukdom t.ex. appendicit Akut hjärtåkomma Diabetesacidos Läkemedelsutlösta symtom Intoxikation Cerebrala skador/sjukdomar Behandling Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Obs! att tillfällig utsättning av vissa mediciner kan vara nödvändig, se Handläggning i telefon Vätske- och diet behandling. Se Egenvårdsråd. Uppföljning Håll telefonkontakt med föräldrarna till sjuka barn. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist. Är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Remissindikation Svårighet att ersätta vätskeförluster i tillräcklig omfattning. Misstanke om alvarligare bakomliggande orsak till symtomen än vanlig magsjuka. Sammanfattning Tillfällig diarré och kräkning beror oftast på en mag-tarminfektion och orsakas av virus eller bakterier. Infektionen brukar gå över efter något eller några dygn. Väska är det primära behovet. Allmäntillståndet avgör om man behöver läkarbedömning. Diarré kan också vara en biverkning av antibiotika- eller annan läkemedelsbehandling. Vid diarré hos vårdpersonal efter utlandsresa se; PM Diarré hos vårdpersonal 5

6 Journalmall TakeCare Referenser Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Magsjuka Rikshandboken barnhälsovård 6

7 Egenvårds- och hygienråd för vuxna Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Dietschema Dygn 1 Drick minst en liter vätskeersättning dessutom fritt intag av majsvälling, yoghurt, långfil/dofilus eventuellt med lite socker/druvsocker. Dygn 2 Lika som dygn ett och dessutom börja med kokt potatis, ris, kokt fisk/kött, kokta morötter och rårivet äpple. Tillsätt gärna extra fett i maten. Låt aptiten styra! Dygn 3 Om Du fortfarande har lös avföring, fortsätt som dygn två. Om Du har normal avföring kan Du äta vanlig mat. Undvik mjölk så länge Du är lös i magen Vätskan intas i början med sked och när Du ska börja äta mat ska Du äta små, täta portioner. Hemgjord vätskeersättning 1 liter vatten 1 knapp tesked salt 2 strukna matskedar druvsocker (dextropur) alternativt knappt 3 matskedar strösocker. Smaksätt eventuellt med 2 teskedar fruktjuicekoncentrat per liter vätskeersättning. Läkemedel tas endast vid utlandsdiarré Vuxna och barn över 12 år kan rekommenderas Loperamidpreparat till exempel Travello eller Imodium. Hygienråd Hygienråd. Hygienen viktig för att minska smittspridning eftersom magsjuka har mycket stor smittsamhet. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Den som är smittad ska inte tillreda mat som någon annan ska äta. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Personen är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. 7

8 Egenvårds- och hygienråd för barn Magsjuka är vanligt hos barn och orsakas av en infektion i mag- tarmkanalen. Barn kräks ofta i samband med diarréer. En eller ett par enstaka lösa avföringar är inget att oroa sig för. Det beror oftast på att barnet har prövat någon ny mat. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist, är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Vätskebehov första dygnet Barnets ålder Vätska (hög feber och täta diarréer ökar behovet av vätska) Under 6 månader Cirka 1,5 dl per kg kroppsvikt (ca 6-8 dl)* Mellan 6 12 månader Cirka 1,25 dl per kg kroppsvikt (ca 8 10 dl) Äldre än 1 år Cirka 1 dl per kg kroppsvikt (minst 1 liter) * Det späda barnet har relativt sett större vätskebehov. Dietschema För att minska risken för kräkning ges vätskan långsamt, skedvis, motsvarande 3-5 matskedar i halvtimmen. Om barnet kräks under tiden, gör ett uppehåll i 5-10 min, fortsätt sedan på samma sätt. Barn som ammas Fortsätt att amma men amma oftare. Om barnet inte vill suga pumpar du ur bröstmjölk och matar med sked. Kom ihåg att den som ammar behöver dricka mer vid ökad amning. Eventuellt kan vätskeersättning ges som komplement om barnet har mycket täta diarréer eller verkar törstigt. Barn som inte ammas Dygn 1: Under de första 4-8 timmarna ges cirka ½ dl vätskeersättning per kg kroppsvikt. Så länge barnet kräks ges vätskeersättning teskedsvis. Under resten av dygnet tillförs vätska, cirka 1dl per kg kroppsvikt. När barnet slutat kräkas prova med modersmjölkersättning eller välling, fil av a-filtyp eller annan mat som barnet accepterar, fortfarande motsvarande cirka 1 dl per kg kroppsvikt. (Cirka mängder per dygn se tabell ovan.) Dygn 2: Ge små täta mål. Ge cirka 1 dl vätska per kg kroppsvikt, bestående av 1/3 vätskeersättning och 2/3 majsvälling, risvälling, låglaktosvälling eller modermjölksersättning Om barnet är över 6 månader pröva morotspuré, kokt potatis, kokt fisk/kött, ris, ett rårivet äpple (eller annan mat som barnet tycker om) motsvarande ungefär en barnmatsburk, uppdelat på fyra måltider. Var generös med extra fett i maten, till exempel olja eller margarin. 8

9 Dygn 3: Om avföringen fortfarande är lös ge som dygn 2 och gå gradvis över till barnets normala mat. Vid normal avförning ges barnets vanliga mat. Undvik fullkornsprodukter och ren mjölk och ge sparsamt med rå frukt och råa grönsaker. Undvik godis och söta drycker. Det kan ta upptill två veckor innan avföringen blir helt normal. Tag alltid kontakt med läkare/bvc/sjukvårdsrådgivning om barnets allmäntillstånd försämras eller vid funderingar. Tips Smaksätt vätskeersättningen med 1-2 tsk koncentrerad fruktjuice per 1 liter. Frys vätskeersättningen till isglass, äldre barn kan tycka att det är lättare att få i sig. Använd alltid måttsats när Du mäter vätska, räkna med och ta alltid strukna mått. Vägrar barnet ta emot vätskeersättning, prova med svag saft eller svagt te sötat med 1 matsked druvsocker (eller strösocker). Större barn som inte vill ha eller får i sig vätskeersättning kan dricka sodavatten. Sockerdricka och Coca-cola rekommenderas inte eftersom mycket socker kan ge diarré. Dessa drycker kan eventuellt användas utspädda som smaksättare. Hemgjord vätskeersättning 1 liter vatten ½ tesked salt strukna matskedar druvsocker (dextropur) alternativt strösocker. Smaksätt eventuellt med 2 tsk fruktjuicekoncentrat per liter vätskeersättning. Morotsoppa 1 barnmatsburk morotspuré (inte dryck) 1½ burk kokt vatten 1 struket kryddmått salt 1 struken matsked strösocker Om barnet tycker om morotsoppa är det att föredra, blåbärsoppa går också bra men en bieffekt kan vara omtapetsering av sjukrummet. Hygienråd Magsjuka har stor smittsamhet. Därför är hygienen viktig för att minska smittspridning. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Tvätta även barnets händer och mun. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Blöjor läggs i plastpåse som knyts ihop ordentligt och slängs i soptunnan med detsamma. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Barnet är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. 9

10 TELEFONRÅDGIVNING MAGSJUKA VUXNA Diarré: Hur många gånger/dygn? Kräkningar: Hur många gånger/dygn? Debut? Allmänpåverkan? Feber? Urinmängd/ koncentration? Intag av mat/vätska? Medicinerar med ACT-hämmare/ARB Metformin? Förekomst hos fler i familjen/närområdet Nyinsatt medicin Vinterkräksjukan Restaurangbesök Ätit kyckling Utlandsvistelse Påverkat allmäntillstånd men kissar och kan inta viss föda Påverkat allmäntillstånd, små urinmängder, svårt att behålla vätsak och/eller mat Se handläggning i telefon Egenvårdsråd/ hygienråd Egenvårdsråd/ hygien råd Provtagning: omvårdnadspersonal vård- och livsmedelspersonal Avvakta, håll ev. telefonkontakt med patienten egenvårdsråd/ hygienråd Akut läkartid Smärta: vilken typ av smärta Smärta hö sida? Appendicit? Intervallsmärta? Ileus? Utseende på diarré Blodiga slemmiga diarréer.

11 TELEFONRÅDGIVNING MAGSJUKA BARN Diarré: Hur många gånger/dygn? Kräkningar: Hur många gånger/dygn? Debut? Förekomst hos fler i familjen/ närområdet Nyinsatt medicin Vinterkräks j ukan Egenvårdsråd/hygienråd Ev. rekommendera egenvård på htt p : //www.1177.se Allmänpåverkan? Feber? Urinmängd/koncentration? Intag av mat/vätska? Hålögd? Ålder på barnet? Smärta: vilken typ av smärta? Utseende på diarré Restaurangbesök Ätit kyckling, hjälpt till i köket Utlandsvistelse Påverkat allmäntillstånd men kissar och kan inta viss mat Påverkat allmäntillstånd Inte kissat på 6 timmar Slö Svårt att ta emot och behålla vätska Yngre än 2 månader Låg vikt för sin ålder Varaktighet mer än tre dygn Kronisk s j ukdom? Diabetes? Immunbrist? Smärta hö sida? Appendicit? Kraftiga ihållande buksmärtor? Intervallsmärta? Ileus? Blodiga och slemmiga diarréer Egenvårdsråd/hygienråd Ställningstagande för p rovta g nin g Avvakta, håll ev. telefonkontakt med familjen. Egenvårdsråd/hygienråd Akut läkartid 10

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Apotekets råd om. Tarmbesvär hos vuxna

Apotekets råd om. Tarmbesvär hos vuxna Apotekets råd om Tarmbesvär hos vuxna Alla är vi ju olika. Det gäller även våra toalettvanor. Vissa går på toaletten varje dag medan andra bara går några gånger i veckan. Men oavsett vilka toalettvanor

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA. Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA. Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet,

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Hygien i förskolan Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Våren 2013 1 Handhygien 10+10 Tvåla in medan du räkna till 10, skölj och räkna samtidigt till

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare. Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna.

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. 386 Stridsvärde Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. Vila Sömnbrist försämrar kroppsfunktionerna och minskar tankeoch reaktionsförmågan samt den psykiska motståndskraften. Sömnbrist ökar också

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg Feb 2011 Anna Melin Andersen Vårdutvecklare MBHV-dietist Bild 1. Ditt barns första mat,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Göteborg &Södra Bohuslän Jan 2011 Anna Melin Andersen BHV dietist Bild 1. Ditt barns första mat, under första levnadsåret

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer