Innehållsförteckning, Gastroenterit

Transkript

1 Innehållsförteckning, Gastroenterit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Berör 2 Ansvar 2 Definition 2 Symptom 2 Prevalens, epidemiologi 3 Komplikationer 3 Förebyggande 3 Handläggning 4 Flödesschema 4 Differentialdiagnos 5 Behandling 5 Remissindikation 5 Sammanfattning 5 Journalmall 6 Referenser 6 1

2

3 Tre olika sjukdomsbilder kan identifieras Icke inflammatorisk gastroenterit Domineras av frekventa, vattentunna ofta voluminösa avföringar utan blod eller slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor. Orsaken är infektion i tunntarmen med virus eller enterotoxinbildande bakterien till exempel E-coli, kolera eller rotavirus. Inflammatorisk gastroenterit Ofta slemmig och blodig diarré i regel förenad med feber och buksmärtor. Orsakas med smittämnen med förmåga att invadera och skada mukosan i tjocktarmen (kolit), till exempel campylobacter, salmonella, shigella, C.difficile och Entamoeba histolytica. Systemisk infektion: Symtombilden domineras av feber och allmänpåverkan snarare än av diarré och buksmärtor. Orsakas av invasiva bakterier, i första hand av salmonellabakterier, t.ex. S.typhi. Prevalens, epidemiologi Magsjuka orsakas till 99 procent av virusinfektioner (rotavirus, eller calicivirus). Calicivirus är den grupp av virus som orsakar den så kallade vinterkräksjukan. Dessa virus ger en ytlig skada på tarmslemhinnan. Skadan gör att tunntarmen ökar sin utsöndring av vätska och salter. Matförgiftning och förändring i normala tarmfloran (turistdiarré) kan ge samma symtom. Komplikationer Intorkning. Intensiva diarréer, hög feber och små urinmängder är ett allvarligt tecken på vätskebrist och förekommer oftare vid gastroenterit hos barn och gamla. Om barnet inte kissar på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist. Är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Tillståndet kan snabbt försämras eftersom små barn är mycket känsligare för vätske- och saltförluster än vuxna. Förebyggande Hygienråd. Hygienen viktig för att minska smittspridning eftersom magsjuka har mycket stor smittsamhet. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Tvätta även barnets händer och mun. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Blöjor läggs i plastpåse som knyts ihop ordentligt och slängs i soptunnan med detsamma. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Den som är smittad ska inte tillreda mat som någon annan ska äta. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Personen är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. Vid diarré hos vårdpersonal efter utlandsresa se PM Diarré hos vårdpersonal 3

4 Handläggning i telefon Vuxna Följ flödet för vuxna med gastroenterit. Informera om egenvård. Patienter som medicinerar med ACE-hämmare/ARB ( tex Enalapril, Losartan) och/eller metformin ska inte ta dessa mediciner under pågående magsjuka eftersom uttorkning i kombination med dessa mediciner kan leda till njursvikt/laktacidos. Vid oklarhet bör läkare rådfrågas. Barn Följ flödet för barn med gastroenterit. Informera om egenvård. Magsjuka är vanligt hos barn och orsakas av en infektion i mag- tarmkanalen. Barn kräks ofta i samband med diarréer. En eller ett par enstaka lösa avföringar är inget att oroa sig för. Det beror oftast på att barnet har prövat någon ny mat. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist, är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. Hög feber och täta diarréer ökar behovet av vätska Under 6 månader - Cirka 1,5 dl per kg kroppsvikt (ca 6-8 dl) Mellan 6 12 månader - Cirka 1,25 dl per kg kroppsvikt (ca 8 10 dl) Äldre än 1 år - Cirka 1 dl per kg kroppsvikt (minst 1 liter) En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Barn som ammas fortsätter man att amma men ammar oftare. Om barnet inte vill suga, pumpar du ur bröstmjölk och matar med sked. Kom ihåg att den som ammar behöver dricka mer vid ökad amning. Eventuellt kan vätskeersättning ges som komplement om barnet har mycket täta diarréer eller verkar törstigt. För att minska risken för kräkning ges vätskan långsamt, skedvis, motsvarande 3-5 matskedar i halvtimmen. Om barnet kräks under tiden görs ett uppehåll i 5-10 min, fortsätt sedan på samma sätt. Se Egenvårdsråd. Mottagning Vid påverkat allmäntillstånd, allvarlig grundsjukdom, blodiga diarréer, små urinmängder, buksmärtor, svårighet att ta emot och behålla vätska, barn under två månader eller litet för åldern, barn som inte kissat på sex timmar behövs läkartid akut för ställningstagande till fortsatt vård. Flödesschema 4

5 Kliniska fynd Man känner igen en begynnande intorkning på att slemhinnorna i munnen blir torra det bildas mindre saliv och tårar dålig hudturgor urinen blir mörkare till färgen dessutom för barn: barnet kissar mindre än vanligt (ett riktmärke kan vara att barn åtminstone ska kissa tre gånger per dygn eller var sjätte timme) barnet är påtagligt törstigt vikten går ner på grund av den vätska barnet förlorar barnet blir slött och/eller irritabelt Differentialdiagnos Inflammatoriska tarmsjukdomar Akut buksjukdom t.ex. appendicit Akut hjärtåkomma Diabetesacidos Läkemedelsutlösta symtom Intoxikation Cerebrala skador/sjukdomar Behandling Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Obs! att tillfällig utsättning av vissa mediciner kan vara nödvändig, se Handläggning i telefon Vätske- och diet behandling. Se Egenvårdsråd. Uppföljning Håll telefonkontakt med föräldrarna till sjuka barn. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist. Är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Remissindikation Svårighet att ersätta vätskeförluster i tillräcklig omfattning. Misstanke om alvarligare bakomliggande orsak till symtomen än vanlig magsjuka. Sammanfattning Tillfällig diarré och kräkning beror oftast på en mag-tarminfektion och orsakas av virus eller bakterier. Infektionen brukar gå över efter något eller några dygn. Väska är det primära behovet. Allmäntillståndet avgör om man behöver läkarbedömning. Diarré kan också vara en biverkning av antibiotika- eller annan läkemedelsbehandling. Vid diarré hos vårdpersonal efter utlandsresa se; PM Diarré hos vårdpersonal 5

6 Journalmall TakeCare Referenser Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Magsjuka Rikshandboken barnhälsovård 6

7 Egenvårds- och hygienråd för vuxna Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat. Dietschema Dygn 1 Drick minst en liter vätskeersättning dessutom fritt intag av majsvälling, yoghurt, långfil/dofilus eventuellt med lite socker/druvsocker. Dygn 2 Lika som dygn ett och dessutom börja med kokt potatis, ris, kokt fisk/kött, kokta morötter och rårivet äpple. Tillsätt gärna extra fett i maten. Låt aptiten styra! Dygn 3 Om Du fortfarande har lös avföring, fortsätt som dygn två. Om Du har normal avföring kan Du äta vanlig mat. Undvik mjölk så länge Du är lös i magen Vätskan intas i början med sked och när Du ska börja äta mat ska Du äta små, täta portioner. Hemgjord vätskeersättning 1 liter vatten 1 knapp tesked salt 2 strukna matskedar druvsocker (dextropur) alternativt knappt 3 matskedar strösocker. Smaksätt eventuellt med 2 teskedar fruktjuicekoncentrat per liter vätskeersättning. Läkemedel tas endast vid utlandsdiarré Vuxna och barn över 12 år kan rekommenderas Loperamidpreparat till exempel Travello eller Imodium. Hygienråd Hygienråd. Hygienen viktig för att minska smittspridning eftersom magsjuka har mycket stor smittsamhet. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Den som är smittad ska inte tillreda mat som någon annan ska äta. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Personen är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. 7

8 Egenvårds- och hygienråd för barn Magsjuka är vanligt hos barn och orsakas av en infektion i mag- tarmkanalen. Barn kräks ofta i samband med diarréer. En eller ett par enstaka lösa avföringar är inget att oroa sig för. Det beror oftast på att barnet har prövat någon ny mat. Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist, är barnet dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning. Vätskebehov första dygnet Barnets ålder Vätska (hög feber och täta diarréer ökar behovet av vätska) Under 6 månader Cirka 1,5 dl per kg kroppsvikt (ca 6-8 dl)* Mellan 6 12 månader Cirka 1,25 dl per kg kroppsvikt (ca 8 10 dl) Äldre än 1 år Cirka 1 dl per kg kroppsvikt (minst 1 liter) * Det späda barnet har relativt sett större vätskebehov. Dietschema För att minska risken för kräkning ges vätskan långsamt, skedvis, motsvarande 3-5 matskedar i halvtimmen. Om barnet kräks under tiden, gör ett uppehåll i 5-10 min, fortsätt sedan på samma sätt. Barn som ammas Fortsätt att amma men amma oftare. Om barnet inte vill suga pumpar du ur bröstmjölk och matar med sked. Kom ihåg att den som ammar behöver dricka mer vid ökad amning. Eventuellt kan vätskeersättning ges som komplement om barnet har mycket täta diarréer eller verkar törstigt. Barn som inte ammas Dygn 1: Under de första 4-8 timmarna ges cirka ½ dl vätskeersättning per kg kroppsvikt. Så länge barnet kräks ges vätskeersättning teskedsvis. Under resten av dygnet tillförs vätska, cirka 1dl per kg kroppsvikt. När barnet slutat kräkas prova med modersmjölkersättning eller välling, fil av a-filtyp eller annan mat som barnet accepterar, fortfarande motsvarande cirka 1 dl per kg kroppsvikt. (Cirka mängder per dygn se tabell ovan.) Dygn 2: Ge små täta mål. Ge cirka 1 dl vätska per kg kroppsvikt, bestående av 1/3 vätskeersättning och 2/3 majsvälling, risvälling, låglaktosvälling eller modermjölksersättning Om barnet är över 6 månader pröva morotspuré, kokt potatis, kokt fisk/kött, ris, ett rårivet äpple (eller annan mat som barnet tycker om) motsvarande ungefär en barnmatsburk, uppdelat på fyra måltider. Var generös med extra fett i maten, till exempel olja eller margarin. 8

9 Dygn 3: Om avföringen fortfarande är lös ge som dygn 2 och gå gradvis över till barnets normala mat. Vid normal avförning ges barnets vanliga mat. Undvik fullkornsprodukter och ren mjölk och ge sparsamt med rå frukt och råa grönsaker. Undvik godis och söta drycker. Det kan ta upptill två veckor innan avföringen blir helt normal. Tag alltid kontakt med läkare/bvc/sjukvårdsrådgivning om barnets allmäntillstånd försämras eller vid funderingar. Tips Smaksätt vätskeersättningen med 1-2 tsk koncentrerad fruktjuice per 1 liter. Frys vätskeersättningen till isglass, äldre barn kan tycka att det är lättare att få i sig. Använd alltid måttsats när Du mäter vätska, räkna med och ta alltid strukna mått. Vägrar barnet ta emot vätskeersättning, prova med svag saft eller svagt te sötat med 1 matsked druvsocker (eller strösocker). Större barn som inte vill ha eller får i sig vätskeersättning kan dricka sodavatten. Sockerdricka och Coca-cola rekommenderas inte eftersom mycket socker kan ge diarré. Dessa drycker kan eventuellt användas utspädda som smaksättare. Hemgjord vätskeersättning 1 liter vatten ½ tesked salt strukna matskedar druvsocker (dextropur) alternativt strösocker. Smaksätt eventuellt med 2 tsk fruktjuicekoncentrat per liter vätskeersättning. Morotsoppa 1 barnmatsburk morotspuré (inte dryck) 1½ burk kokt vatten 1 struket kryddmått salt 1 struken matsked strösocker Om barnet tycker om morotsoppa är det att föredra, blåbärsoppa går också bra men en bieffekt kan vara omtapetsering av sjukrummet. Hygienråd Magsjuka har stor smittsamhet. Därför är hygienen viktig för att minska smittspridning. Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid. Tvätta även barnets händer och mun. Använd flytande tvål. Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta. Rengör toaletten. Byt sängkläder dagligen och vid förorening. Blöjor läggs i plastpåse som knyts ihop ordentligt och slängs i soptunnan med detsamma. Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand. Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Barnet är smittfri när han/hon är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter tillfrisknandet. 9

10 TELEFONRÅDGIVNING MAGSJUKA VUXNA Diarré: Hur många gånger/dygn? Kräkningar: Hur många gånger/dygn? Debut? Allmänpåverkan? Feber? Urinmängd/ koncentration? Intag av mat/vätska? Medicinerar med ACT-hämmare/ARB Metformin? Förekomst hos fler i familjen/närområdet Nyinsatt medicin Vinterkräksjukan Restaurangbesök Ätit kyckling Utlandsvistelse Påverkat allmäntillstånd men kissar och kan inta viss föda Påverkat allmäntillstånd, små urinmängder, svårt att behålla vätsak och/eller mat Se handläggning i telefon Egenvårdsråd/ hygienråd Egenvårdsråd/ hygien råd Provtagning: omvårdnadspersonal vård- och livsmedelspersonal Avvakta, håll ev. telefonkontakt med patienten egenvårdsråd/ hygienråd Akut läkartid Smärta: vilken typ av smärta Smärta hö sida? Appendicit? Intervallsmärta? Ileus? Utseende på diarré Blodiga slemmiga diarréer.

11 TELEFONRÅDGIVNING MAGSJUKA BARN Diarré: Hur många gånger/dygn? Kräkningar: Hur många gånger/dygn? Debut? Förekomst hos fler i familjen/ närområdet Nyinsatt medicin Vinterkräks j ukan Egenvårdsråd/hygienråd Ev. rekommendera egenvård på htt p : // Allmänpåverkan? Feber? Urinmängd/koncentration? Intag av mat/vätska? Hålögd? Ålder på barnet? Smärta: vilken typ av smärta? Utseende på diarré Restaurangbesök Ätit kyckling, hjälpt till i köket Utlandsvistelse Påverkat allmäntillstånd men kissar och kan inta viss mat Påverkat allmäntillstånd Inte kissat på 6 timmar Slö Svårt att ta emot och behålla vätska Yngre än 2 månader Låg vikt för sin ålder Varaktighet mer än tre dygn Kronisk s j ukdom? Diabetes? Immunbrist? Smärta hö sida? Appendicit? Kraftiga ihållande buksmärtor? Intervallsmärta? Ileus? Blodiga och slemmiga diarréer Egenvårdsråd/hygienråd Ställningstagande för p rovta g nin g Avvakta, håll ev. telefonkontakt med familjen. Egenvårdsråd/hygienråd Akut läkartid 10