Kronoby kommun Kruunupyyn kunta

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning Mål, värdegrund och visioner Leken Inlärningsmiljön Språk och kommunikation Tvåspråkighet Invandrarbarn Ämnesområden Konst och musik Rörelse och hälsa Miljö, natur och hembygd Matematiskt tänkande Etik Religion och livsåskådning Barn med särskilda behov Småbarnsfostran på sjukhus Samarbete Utveckling genom utvärdering Information till alla föräldrar med barn i dagvård Bilagor Välkommen för att samtala om KRONOBY KOMMUN DAGVÅRD BARNETS INDIVIDUELLA PLAN = VASU-PLAN VÄLKOMMEN TILL GRUPPFAMILJEDAGHEM UTVÄRDERING AV DAGVÅRDENS VERKSAMHET

3 Inledning Kronoby kommun har år utarbetat sin egen plan för småbarnsfostran utgående från Grunderna för planen för småbarnsfostran, som arbetats fram av Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, d.v.s. Stakes. Syftet med dessa riktlinjer är att forma småbarnsfostran så att den sker på samma grunder i hela landet, att styra den innehållsmässiga utvecklingen och att utveckla kvaliteten i småbarnsfostran. Föräldrarnas och dagvårdspersonalens åsikter har beaktats genom ett frågeformulär. Kommunens läroplan för förskoleundervisningen samt kommunens och enhetens plan för småbarnsfostran löper parallellt och de länkas samman så att de bildar en fortlöpande helhet. Småbarnsfostran omfattar tiden före förskolan och är en växelverkan mellan vuxna och barn. För att främja barnets utveckling och inlärning bör barnet få vistas i en trygg och harmonisk miljö med yrkeskunnig personal. Barnets lek är en betydelsefull del av verksamheten. Ett gott samarbete mellan familjer och fostrare resulterar i en helhet som är meningsfull ur barnets synvinkel. Planen för småbarnsfostran gäller för verksamheten i daghem, gruppfamiljedaghem och inom familjedagvården. Den har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av familjedagvårdare Ann-Britt Svenlin, barnskötare Marian Mäkelä, specialbarnträdgårdslärare Anita Ånäs, dagvårdsledare Susanne Högkvist, barnträdgårdslärare Ann-Sofie Gustafsson och Michaela Granbacka. 1

4 1 Mål, värdegrund och visioner Målet är att planen skall styra den innehållsmässiga utvecklingen för småbarns fostran och lärande. Planen skall samtidigt skapa förutsättningar för att utveckla kvaliteten för småbarnsfostran i Kronoby. Ett annat mål är att främja barnets välbefinnande på ett övergripande plan. När barnet mår bra har det de bästa förutsättningarna att växa, lära och utvecklas. Barnet njuter av att umgås med andra barn och vuxna där de känner glädje. En lugn och trygg atmosfär gör att barnet kan ge sig hän i olika aktiviteter, kan rikta sin energi på att leka, lära sig och våga ta små utmaningar i vardagen. Hösten 2004 sändes en förfrågan ut till hela dagvårdspersonalen inom Kronoby kommun samt till alla föräldrar med barn i dagvård. Alla fick möjlighet att från en lista välja sex egenskaper som de ville sätta främst i barnets utveckling. Glädjande var att både föräldrar och dagvårdspersonal hade samma värderingar på vilka egenskaper som barnet främst behöver. Dessa egenskaper var att barnet skulle få vara tryggt, ärligt och ha en god självkänsla. Barndomen har ett värde i sig vilket gör att man bör måna om barndomstiden och stöda barnet i dess utveckling som människa. Barnen bör få känna sig värdefulla och viktiga för att kunna utveckla andra positiva sidor. Det är vuxna som skapar förutsättningen för barn att vara barn. Den vuxna bör ge utrymme för vad som är viktigt för barnet m.a.o. lek, aktivitet och samvaro. Barnet får begrepp om livets meningsfullhet i relation till sina allra närmaste fostrare, föräldrarna. För att utveckla en kvalitativ dagvård för småbarnfostran behövs en genomtänkt och långsiktig plan i kommunen. Förutom att dagvårdsplatsen bör vara trygg behövs ändamålsenliga utrymmen, stimulerande utemiljö samt kompetent och motiverad personal. Viktigt är att det finns tillgång till lämpliga barngrupper där även barn med särskilda behov kan integreras. Kontinuitet i barnens vuxenkontakter hjälper barnet att få tillit och förtroende till andra människor. Dagvårdspersonalen ansvarar för att skapa förutsättningarna för en fostrande gemenskap tillsammans med barnets föräldrar. En ömsesidig tillit och respekt mellan föräldrar och personal ger barnet goda utvecklingsmöjligheter i en gynnsam atmosfär. 2

5 I senare tids forskning framgår att barnets lärande börjar i ett mycket tidigt stadium i barnets liv. Att lära sig, är för barnet en helgjuten upplevelse där barnet upplever glädje över att lära sig och lyckas. Den syn vi har på barnen i vårt samhälle präglar också hur vi prioriterar i kommunens beslutsfattande. Den grund som läggs under de tidiga barnaåren har en väsentlig roll i en vuxen människas välbefinnande. En investering för framtiden är att satsa på småbarnsfostran. Barnet behöver en utvecklande miljö såväl fysiskt som emotionellt. Fortsättningsvis behövs familjedagvård i vårdarens hem, i gruppfamiljedaghem och i daghemsgrupper för att tillgodose barnens olikartade behov. Samarbete med församlingar och föreningar kunde komplettera till flere dagvårdsformer. Det är också av stor vikt att det skapas möjlighet för föräldrar till fostringsgemenskap med tanke på att familjerna idag lever mera segregerade än tidigare från släkt och vänner. 3

6 2 Leken Leken föds ur det första leendet. Barnet får sina första intryck när de utforskar sin omvärld och i en lekfull kontakt med familjen. Barnet upptäcker sina förmågor och intressen samt prövar sina gränser. Den vuxnes utmaning är att i en tillåtande atmosfär skapa förutsättningar för lek. Vuxna bör respektera barnets lek och genom sitt förhållningssätt stöda leken. Ett sätt att stöda leken är att den vuxne är närvarande, både fysiskt och psykiskt med möjlighet att observera när behov finns av att gå med i leken. Barnet har intention och mål med sin lek även om den kan förändras under pågående lek. Leken är oftast social, barnen leker tillsammans och om barnet leker ensamt har det medaktörer i fantasin. Barnet lär sig skilja mellan fantasi och verklighet och i detta gränsland föds kreativa tankar där det ena berikar det andra. Processen i leken är viktigare än slutresultatet. Barnets produkt i skapandet bör värdesättas och respekteras. Jag lär mig när jag får leka och leva! Lek är ett förhållningssätt till verkligheten, där det som görs, sägs och tänks inte skall tolkas bokstavligt och är inte vad det ser ut att vara. Man signalerar lek med ögon, mimik, röstläge och sitt sätt att tala samt med sitt beteende. Utmärkande för leken är att barnet skaffar sig herraväldet över omvärlden, skapar sig kontroll över situationen och gör hela skeendet hanterligt. Leken varar en evighet, men kan också försvinna i en hast. Lek och lekfullhet är betydelsefullt i allt lärande. Leken framstår som meningsskapande där barnets värld och erfarenhet kommer fram. Barnets lärande sker i sociala sammanhang med ömsesidighet och turtagande. I leken skapas ordning och logik och där fasta regler och bestämmelser utvecklas. Leken har en stor betydelse i barnets språkutveckling och tankeförmåga. Den ger möjlighet att utveckla sinnen, öva olika färdigheter och att lösa problem. Barnets identitet stärks genom att barnet får visa vem det är. Leken är viktig för barnets förmåga att uttrycka och bearbeta sina känslor. Leken har också en helande funktion när barnet skall bearbeta svåra händelser. Genom leken utvecklas barnet socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. I leken sker lärande för livet när barnet använder den kunskap och de förmågor det har lärt sig. I dagvården förekommer många olika slag av lekar, både som fri lek och som grupplekar ledda av en vuxen. 4

7 3 Inlärningsmiljön Inlärningsmiljön består av fysiska, psykiska och sociala faktorer, som bildar en helhet. Miljön innefattar utrymmen inom- och utomhus. Omgivningen skall inbjuda till nyfikenhet, lek, utforskning, rörelse och förmåga att uttrycka sig. En trygg och lugn atmosfär uppmuntrar till en positiv växelverkan mellan barn och vuxna. I Kronoby kommun finns en säkerhetsplan som ska omarbetas under åren Planen kommer att omfatta alla kommunens dagvårdsformer. Ett lekande barn behöver utrymme. Inomhus ska barnet erbjudas möjlighet till lek, spel, delaktighet i vardagsaktiviteter och -hygien samt kännedom om hälsosam och mångsidig kost. Gården är en naturlig lekplats, för fartfylld rörelse, där det ska finnas redskap som sporrar till spontana aktiviteter. Den omgivande naturen och de möjligheter som närområdet erbjuder skall också tas tillvara. För en välfungerande inlärningsmiljö skall gruppstorleken och barnets ålder tas i beaktande. Barnens och de vuxnas känsla av grupptillhörighet bygger på kontinuitet och närvaro. 5

8 4 Språk och kommunikation Språket är det redskap vi använder när vi vill nå en annan människa. Vi behöver orden för att förstå, analysera och tänka. Förmågan att förstå språket är en förutsättning för inlärning. Grunden till barnets språkliga utveckling läggs i hemmet. Språket får sin början redan på skötbordet. Under de första åren behöver barnet en lugn miljö där tal och ljud kan urskiljas. Den vuxna ska visa lyhördhet för det lilla barnet som uttrycker sig med hjälp av gester, miner och rörelser. Det är viktigt att klä vardagen i ord, lyssna på och kommunicera med barnet. Lek, sagor, sånger, rim och ramsor stöder barnets språkutveckling på ett värdefullt sätt. Barnet gillar olika slag av berättelser. De vuxnas egna sagor och berättelser men också barnets uppdiktade berättelser ökar barnets tillit till att uttrycka sig samt stärker dess förmåga att lyssna. 4.1 Tvåspråkighet Barn ärver inte ett språk utan lär sig det av människor i sin omgivning. Ett barn från ett tvåspråkigt hem har goda möjligheter att lära sig båda språken när föräldrarna konsekvent talar sitt eget modersmål med barnet. För barn med tvåspråkig bakgrund är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt medvetet stärka skolspråket. Språkdusch, vilket i Kronoby kommun betyder att någon bland dagvårdspersonalen talar finska, kan i mån av möjlighet ordnas inom dagvården. 4.2 Invandrarbarn Invandrarbarn och barn som hör till en minoritetskultur skall kunna växa upp i ett mångkulturellt samhälle så att de blir medlemmar i sin egen kulturkrets och i det finländska samhället. Ansvaret för att bevara och utveckla barnets modersmål och kultur ligger i främsta hand hos familjen. Inom dagvården behöver barnet stöd för att ta till sig det nya språket och för att lära sig använda det. Det är viktigt att personalen inom småbarnsfostran har insikter i olika kulturer. 6

9 5 Ämnesområden Barnet är till sin natur nyfiket. Den vuxna stöder denna naturliga nyfikenhet genom att ge tid och uppmuntran till utforskande. Erfarenheterna av försök, misstag och nya aha-upplevelser upprätthåller och stärker barnets glädje över att lära sig. Inga prestationskrav ställs på barnet utan allt sker på ett lekfullt sätt. Vid lärandet skall barnets ålder och utvecklingsnivå tas i beaktande. Pedagogiken utgår från den helhet som bildas av: konst och musik rörelse och hälsa miljö, natur och hembygd matematiskt tänkande etik religion och livsåskådning 5.1 Konst och musik Målet är att barnet får uppleva skaparglädje, lära sig att uppskatta sitt eget arbete och att väcka barnets musikintresse. Tid och utrymme skall ges för att i egen takt få utöva konst. Genom konsten uttrycker barnet sina egna positiva och negativa känslor. I konsten kan barnet uppleva en fantasivärld i vilken allting är möjligt. Barnet skall erbjudas en inspirerande och trygg miljö för konstutövning. Tillgång till olika material aktiverar barnet till experiment. Barnet ska få skapa både individuellt och i grupp enligt egna förutsättningar. Barnet upplever konst och musik med hela kroppen och med alla sina sinnen. I fråga om konstnärliga upplevelser är själva producerandet och glädjen viktigare än slutresultatet. Barnet ska få pröva på olika områden inom konsten så som att måla, rita, pyssla, sy, snickra, spela och sjunga, dansa, dramatisera, lyssna och hitta på sagor. 5.2 Rörelse och hälsa Målet är att i tidig ålder lägga grunden till en sund livsstil. Barnets självkänsla och välbefinnande gynnas av fysiska aktiviteter. Fostringsgemenskapen skall gynna barnets möjligheter till fysiska aktiviteter och sunda levnadsvanor. Att röra på sig är ett av barnets grundbehov. Det innebär rörelse, upplevelser, glädje och känslouttryck som behöver ges utrymme i daglig verksamhet. Fysiska aktiviteter skapar gemenskap och barnets sociala färdigheter utvecklas. Såväl inne som utemiljön skall erbjuda utmaningar i lämpliga doser där barnet stimuleras till mångsidiga aktiviteter. De barn som rör sig lite skall uppmuntras till ökad fysisk aktivitet. Grundrörelser i de fysiska aktiviteterna stimulerar även tankemässiga förmågor d.v.s. inlärningen. Barnet bör ges möjlighet till både självständiga och handledda fysiska aktiviteter. 7

10 Barnet bör få stöd av de vuxna att utveckla sin dagsrytm till regelbundna sovtider och sunda matvanor. När barnet får lära sig god hygien utvecklar det samtidigt sin självständighet. 5.3 Miljö, natur och hembygd Målet är att barnet blir miljömedvetet och lär sig att leva på ett sätt som skonar miljön. Barnet skall få kännedom om den egna familjen och hembygden vilket stärker barnets självkänsla och bidrar till skapande av en identitet. I naturen blir man bekant med växter, djur, olika årstider och väderlek. Det är viktigt att barnet får känna glädje över och njuta av den mångsidiga naturen med hjälp av alla sina sinnen: dofter, färger, ljud, smaker och fysiska aktiviteter. Intresse för naturen väcks genom naturupplevelser i närmiljön. Upplevelser och erfarenheter hjälper barnet att förstå att människan är en del av naturen. Barnet uppmuntras till skapande verksamhet utomhus så som att bygga och konstruera, skapa naturkonst, experimentera, samla naturmaterial att studera och jämföra. Det som upplevts i naturen kan undersökas även med hjälp av böcker. Personalen och barnen bekantar sig med hembygden och kulturen genom att besöka bibliotek, butik, lekparker, sportplan, kyrka m.m. Barnen får också kunskap om seder och bruk från förr i tiden. 5.4 Matematiskt tänkande Målet är att väcka barnets nyfikenhet att jämföra, sortera, mäta, bygga och klassificera saker på naturlig väg. Målet är också att barnet i sin vardag skall förstå innebörden i matematiska begrepp. Förmåga till kritiskt tänkande utvecklas genom laborativa material som används under lekbetonade övningar. Spel och lekar stöder förmågan att dra logiska slutsatser och att reflektera över föremåls utseende, färg och form. Ord som uttrycker antal, storlek, jämförelse, läge, rum och tid får innehåll i den dagliga verksamheten. 8

11 5.5 Etik Målet är att lära barnet reflektera över rätt och fel, rättvisa, ärlighet, accepterande av olikheter samt respekt för andras värderingar. Detta sker i dagliga händelser där man på ett naturligt sätt diskuterar utgående från barnens utvecklingsnivå. Rädsla, ångest och känslor av skuld är också element i barnets liv. De behandlas tillsammans med barnet så att barnet kan känna sig tryggt. 5.6 Religion och livsåskådning Målet är att stöda de egna religionstraditionerna som är nära barnen samtidigt som avvikande livsåskådning respekteras och beaktas. I samband med att vården inleds ges föräldrarna möjlighet att diskutera den religions- och åskådningsanknutna inriktningen som familjen har. Barnet bör ges möjlighet till stillhet, att begrunda, fråga och få förklaringar samt även ges möjlighet att bekanta sig med seder och bruk i de religioner och åskådningar som är nära barnet. De symboliska ritualerna i religionen hjälper barnet att förstå det icke konkreta samtidigt som barnet ges positiva framtidsförväntningar. 9

12 6 Barn med särskilda behov Barn utvecklas olika och alla barn har rätt att vara unika. Både föräldrar och personal kan uppmärksamma barnets behov av stöd under kortare eller längre tid. Det behöver inte alltid vara fråga om stora handikapp. Behovet av stöd kan gälla för motoriska, språkliga, sociala, emotionella samt kognitiva svårigheter. Tidiga åtgärder kan förebygga senare inlärningssvårigheter. Integrering i barngrupp stöder både den sociala utvecklingen samt ger möjligheter att växa och lära tillsammans med jämnåriga. Kunnig och kompetent personal, assistenter, ändamålsenliga utrymmen samt pedagogiska redskap ger barnet optimala möjligheter. Habiliterande element i vardagsfostran är den tydliga strukturen såsom rutiner och gränser. Personalens uppgift är att systematiskt och medvetet följa upp barnets utveckling. Genom observationer i det dagliga arbetet beaktas barnets behov i planeringen. Barnet har rätt till individuella stödåtgärder enligt sina behov. Stödet bör också bidra till en god självkänsla. En del av stödet är att intensifiera samarbetet med föräldrarna som är experter på sina barn. Specialbarnträdgårdsläraren är sakkunnig i frågor som berör specialdagvård och kontaktas när det konstateras att ett barn behöver särskilt stöd i sin utveckling. Hon/han handleder personalen samt skapar förutsättningar för personalen att stöda barnet. Specialbarnträdgårdsläraren är ansvarig för att en habiliteringsplan görs upp tillsammans med föräldrar personal och terapeuter. Utgångspunkten i planen är att i ett tidigt skede kunna stöda barnet och ta dess intresse och starka sidor i beaktande. Planen skall bilda en helhet av fostran, rehabilitering och undervisning. Stödtjänsterna för den pedagogiska och medicinska rehabiliteringen bör jämkas samman. Tack vare habiliteringsmöten och habiliteringsmappen sammanlänkas stödtjänsterna och informationsgången över stadieövergångarna. Specialbarnträdgårdsläraren, som samarbetar med föräldrarna, utgör en samarbetslänk mellan olika stödåtgärder 6.1 Småbarnsfostran på sjukhus När barn vårdas på sjukhus eller annan inrättning säkerställer man genom samarbete kontinuiteten i småbarnsfostran. Speciellt skall man bevara de trygga människorelationer som barnet har. Viktigt är även att barnets kontakter till vårdande vuxna och andra barn etableras och upprätthålls. Samarbetet med föräldrarna får ökad betydelse. En annan viktig trygghets- faktor är att vårdande personer kan tala barnets modersmål. Ibland behövs specialåtgärder från sjukhusets sida då barnet får komma hem men ännu inte kan delta i gruppverksamhet. Ifall behov av dagvård finns, kan samarbete med hemvården ordnas. För att barnets specialbehov skall beaktas i gruppverksamhet behöver samarbete ske mellan familjen, sjukhuset, specialbarnträdgårdsläraren och dagvårdspersonalen. 10

13 7 Samarbete För att ge barnet en trygg start i dagvården och för att alla ska lära känna varandra rekommenderas att barnet bekantar sig med dagvårdsplatsen innan vården inleds. Det är viktigt att personalen och föräldrarna kommer överens om en lämplig tidpunkt och reserverar tillräckligt många besökstillfällen. Vid dessa tillfällen ges information om dagvården. Ett fungerande samarbete mellan hem, dagvård och det övriga samhället ger barnet trygghetskänsla och stöder föräldrarna i deras fostringsarbete. Det främsta ansvaret för barnets fostran och utveckling ligger hos föräldrarna och dagvårdens uppgift är att fungera som ett stöd. Samarbetet bör grunda sig på en ömsesidig växelverkan mellan föräldrar och personal. En naturlig kontakt med föräldrarna sker när de för och hämtar sina barn till dagvården. Dessutom hålls telefonkontakt och föräldraträffar kan ordnas. Efter 5-åringarnas KEHU-kartläggning som utförs vid daghem, gruppfamiljedaghem och rådgivning kallas föräldrarna till samtal. Samarbete mellan personalen har en avgörande betydelse för dagvårdens pedagogiska miljö. Tid bör reserveras för personalmöten och planeringstillfällen. En yrkesskicklig personal uppmärksammar varje barns individuella behov och samarbetar, med föräldrarnas samtycke, med sakkunnig personal inom social- och hälsovården. All personal har tystnadsplikt. Personalen fortbildas kontinuerligt. Samarbetet utöver dagvårdsenheten omfattar även bibliotek, skola, församling, föreningar, organisationer och närmiljö. Ett gott samarbete med förskolan gör övergången från dagvård till förskola smidig. 11

14 8 Utveckling genom utvärdering För att säkra kvaliteten i småbarnsfostran och vidareutveckla verksamheten på ett mångsidigt och regelbundet sätt behövs en kontinuerlig utvärdering. Utveckling bygger på utvärdering, som är ett redskap när man bedömer hur väl man har uppfyllt uppställda mål. Ett centralt element inom utvärderingen är att identifiera de starka sidorna i verksamheten och fokusera på utvecklingsbehoven. Utgångspunkten för föräldrarnas och barnens utvärdering är den plan för småbarnsfostran som gjorts upp för det enskilda barnet. Alla föräldrar skall ha en möjlighet att inverka på innehållet i planen och få delta i utvärderingen av den. En regelbunden dokumentering är en del av kvalitetsbedömningen och den möjliggör på lång sikt en uppföljning och en utvärdering. Dagvårdspersonalen förutsätts ha kunskaper i metoderna på området. Genom utvärdering utvecklas personalen ytterligare. Utvecklingssamtal för dagvårdspersonalen utgör ett annat redskap för utveckling inom området. I utvärderingen deltar personal, föräldrar, barn samt representanter från förvaltningen och övriga samarbetspartners. 12

15 Information till alla föräldrar med barn i dagvård Dagvårdens mål är att stöda och komplettera hemmets vård och fostran. Målet är också att främja barnets välbefinnande på ett övergripande plan. När barnet mår bra har det de bästa förutsättningar att växa, lära och utvecklas. Barnet njuter av att umgås med andra barn och vuxna där de känner glädje. En lugn och trygg atmosfär gör att barnet kan ge sig hän i olika aktiviteter, kan rikta sin energi på att leka, lära sig och våga ta små utmaningar i vardagen. När Ert barn fått dagvårdsplats är det viktigt att förbereda barnet och bekanta sig med både personalen och platsen några gånger innan vården inleds. Dagvården följer planen för småbarnsfostran i Kronoby kommun, finns på kommunens webbsida När ett barn fått dagvårdsplats är det viktigt att förbereda barnet och bekanta sig med både personalen och platsen några gånger innan vården inleds. För alla barn i dagvård görs vårdavtal, i vilka barnets vårdtider fastställs. Vårdtid är den tid barnet är på dagvårdsplatsen. Ändringar i dagvårdsbehovet eller uppsägning av dagvårdsplatsen skall ske skriftligt. Blanketten finns hos dagvårdsledarna/ daghemsföreståndaren. Ändringar i dagvårdstiden bör gälla minst tre (3) månader. För att samarbetet skall fungera så smidigt som möjligt är det viktigt att föräldrarna respekterar den överenskomna tiden. Ifall ni som föräldrar vet om att barnet kommer att vara borta från dagvården någon dag, bör ni meddela om detta till dagvårdsplatsen i god tid på förhand. För barn i skiftesvård gäller följande: Föräldrarnas arbetslista eller lista av vilken det framgår barnets dagvårdsbehov för en eller flera veckor framåt bör inlämnas skriftligen till dagvårdsplatsen åtminstone en vecka på förhand Sjukdagar räknas som använda dagar likaså anmälda dagar, går ej att ta igen. Detta gäller alla barn i dagvård. Personalen har tystnadsplikt, dvs. det som ni berättar om ert barn eller får höra får personalen inte berätta vidare. Vi förutsätter också att föräldrarna respekterar tystnadsplikten gentemot familjedagvårdare i eget hem och hennes familj. Personalen inom dagvården samarbetar med dagvårdsledaren och specialbarnträdgårdsläraren.i respektive dagvårdsområde. Barnen skall ha lämpliga kläder för både inne och ute lek. Kläderna skall vara anpassade efter väderleken och barnet bör ha ombyteskläder som reserv på dagvårdsplatsen. Blöjor, salvor och dylikt skall föräldrarna ta med. Vid allergier eller specialdieter bör läkarintyg inlämnas till dagvårdsledaren/daghemsföreståndaren. Sjuka barn med feber eller infektion får inte föras i dagvård. Barnet måste ha varit feberfritt minst en dag innan det förs i dagvård. Vill föräldrarna att barnet av en eller annan orsak inte skall vara ute, skall barnet ej heller vara i dagvård. Lindrig förkylning, ss. snuva och hosta är däremot inget hinder för dagvård. Blir barnet sjukt på dagvårdsplatsen meddelas föräldrarna och barnet skall så snart som möjligt hämtas. Meddela alltid personalen vid frånvaro, senast samma morgon. Ifall familjedagvårdaren är sjuk eller har annan ledighet har ni möjlighet att använda reservvårdsplatsen. Ta kontakt om möjligt till reservvårdsplatsen på förhand. 13

16 Alla barn i kommunal dagvård är olycksfallsförsäkrade i If skadeförsäkring. Uppsägning av dagvårdsplatsen skall ske skriftligt och i god tid före barnet slutar i dagvård. I vår kommun finns ambulerande specialbarnträdgårdslärare för barn i dagvård och förskola. Specialbarnträdgårdslärarens uppgift är att ansvara för att Ert barn får extra stöd och hjälp för sin utveckling före skolstarten. Vid behov hänvisas barn till undersökning eller habilitering. Specialbarnträdgårdsläraren samarbetar med bl.a. hemmet, rådgivning, terapeuter, läkare, psykologer och skolor. Vid samordning av de resurser som finns får barnet bästa möjliga hjälp. Det behöver inte alltid vara fråga om stora handikapp. Det kan röra sig om försenad motorik, språklig social-emotionell mognad eller något annat där barnet drar nytta av att få stimulans i ett tidigt skede. Målet är att föräldrarna får stöd för sina barns problem fr.o.m. den tidpunkt då föräldrarna eller personalen är bekymrade över barnets utveckling eller beteende. Specialundervisningens uppgift är att främja varje barns utveckling, tillväxt och inlärning. Utgångspunkten för fostran utgörs av varje barns egna inlärningsförutsättningar och starka sidor. Målet för specialundervisningen är att stöda en integrering av barnet i barngruppen och att skapa en trygg miljö för växelverkan och inlärning för olika barn. Specialbarnträdgårdsläraren arbetar som en hjälpande samarbetslänk tillsammans med hemmet för barnets bästa. Dagvården i kommunen sköts av: Carina Ahlström, dagvårdschef, kommungården i Kronoby, tfn Kerstin Segerstam, kanslist, kommungården i Kronoby, tfn Kronoby Erica Nygård, dagvårdsledare, 1 4 åringar, tfn Tiina Cederström, dagvårdsledare, 5 6 åringar, tfn Jeussen: Solveig Enbacka, daghemsföreståndare, 1 6 åringar tfn Nedervetil: Yvonne Rönnqvist, dagvårdsledare, 1 6 åringar, tfn Terjärv: Susanne Högkvist, dagvårdsledare, 1 6 åringar, tfn Ambulerande specialbarnträdgårdslärare: Denice Hansson tfn

17 Bilagor KRONOBY KOMMUN Välkommen för att samtala om s barnets namn vård och fostran tid och datum Samarbetet mellan hemmet och vårdplatsen är grunden för en god vård och fostran. Vi önskar att Ni på förhand diskuterar hemma följande frågor: vem för och hämtar barnet till dagvården basvården (måltider, dagsvila, på- och avklädning, wc-ärenden utevistelse osv.) barnets personlighet (blygt, livligt, aktivt, lugnt osv.) rädslor för något barnet tillsammans med andra barn (gränser, konfliktlösning) barnets utveckling (tal, språk och motorik) familjens livsåskådning barnets uppfostran förväntningar av dagvården samarbetet mellan dagvården och föräldrarna barnets egna önskemål annat att komma överens om

18 KRONOBY KOMMUN DAGVÅRD Barnets namn och födelsetid Mamma Pappa tel. hem Namn GSM tel. arb. e-post tel. hem Namn GSM tel. arb. e-post Vårdplatsen Reserv vård Bestående vård fr.o.m. Tidsbunden vård Dagvårdsbehov heldagsvård halvdagsvård 1-10 dagar 1-10 dagar dagar dagar över 15 dagar över 15 dagar Måltider morgonmål lunch mellanmål middag Specialdieter, allergier Barnet får överlämnas till följande personer: mamma pappa annan, vem får åka med dagvårdarna i bil fastspänd enligt säkerhetsföreskrifterna JA NEJ Förändringar: Jag godkänner / godkänner inte att mitt barn fotograferas i dagvården (strecka under det alternativ som önskas). Vi förbinder oss att följa det uppgjorda avtalet, som vid behov justeras samt omedelbart meddela om förändringar i vården. Tid och plats Kommunens representant Vårdnadshavarens underskrift

19 BARNETS INDIVIDUELLA PLAN = VASU-PLAN Barnets namn födelsetid Vem för och hämtar barnet till dagvården? Basvården (måltider, dagsvila, på- och avklädning, wc-ärenden utevistelse osv.) Barnets personlighet (blygt, livligt, aktivt, lugnt osv.) Hur bemöter barnet besvikelser? Barnet visar rädsla för Barnet tillsammans med andra (gränser, konfliktlösning) Barnets utveckling (tal, språk, motorik) Familjens livsåskådning

20 Följande saker är viktiga angående vårt barns fostran Förväntningar av dagvården Vårt samarbete Annat vi behöver komma överens om Barnets egna önskemål Information som gäller barnet är konfidentiell och dagvårdspersonalen har tystnadsplikt. Planen uppgjord datum UPPFÖLJNING av s individuella plan utgör grunden för barnets vård och fostran. Vi kommer överens om en årlig uppföljning av planen, senast datum Föräldrar dagvårdens representant

21 VÄLKOMMEN TILL GRUPPFAMILJEDAGHEM Telefon: Vi som arbetar här är Dagsprogrammet i gruppfamiljedaghemmet varierar utgående från barnens behov och levnadsålder. Mycket lek samt sagostunder, samlingar, aktiviteter, utevistelse, mm. finns inbakade i dagsschemat. Morgonmålet kl. Lunch kl. Vila kl. Mellanmål kl. Måltiderna vill vi göra trivsamma tillsammans med barnen. Vi strävar till ett gott bordskick med goda matvanor där barnen gärna smakar av all mat. Barnen behöver lämpliga kläder för alla väder. Extra byteskläder behövs. Märk barnens kläder och skor. Barnen får i överenskommelse med personalen ta med egna leksaker på hemmets ansvar. Barnets födelsedag firas i barngruppen. Aktuell information finns på informationstavlan i gruppfamiljedaghemmet. Ring gärna! Du bryr dig när du vill veta hur ditt barn har det i dagvården.

22 UTVÄRDERING AV DAGVÅRDENS VERKSAMHET Daghem Gruppfamiljedaghem Vård i familjedagvårdarens hem Kronoby Nedervetil Terjärv Ringa in den siffra som bäst passar på frågan! På skalan 1-5 motsvarar 1 dåligt och 5 mycket bra. 1. Hur trivs ert barn i dagvården? Hur tas barnet emot på morgonen? Hur bemöter personalen er då ni för och hämtar barnet? Känns det tryggt att lämna barnet i dagvården? Har ditt barns individuella behov beaktats? Hur tas era önskemål och behov i beaktande? Hurudant är samarbetet mellan dagvårdsplatsen och familjen? Känner ni till dagvårdsplatsens verksamhet? Hur informeras ni om olika händelser? Finns det tillräckligt med aktiviteter som stöder ditt barns utveckling? Ges det tillräckligt med tid för lek? Hurudan är utemiljön och leksakerna? Hurudan är innemiljön och leksakerna? Fungerar dagvården i sin helhet? Har dagvårdens fostringsarbete baserat sig på barnets individuella VASU-plan? Övriga synpunkter