Barns måltidsinflytande - en studie i kring förskolans pedagogiska måltid

Transkript

1 Barns måltidsinflytande - en studie i kring förskolans pedagogiska måltid Johan Enemar Tom Westerlund Examensarbete 2007 Pedagogik med didaktisk inriktning C Examensarbeten vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet

2 Abstact Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen. Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv. Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan? Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem (Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan. Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter. Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan. Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.

3 Förord Vi, Johan Enemar, gastronom och Tom Westerlund, samhällsvetare, har ett stort engagemang för rollspelet mellan enskild individ och offentlig förvaltning i samband med måltidsituationen. Skall ordspråket Låt maten tysta mun råda för individen, med dennes roll som intetsägande objekt underställt svårtillgängliga styrsystem? eller existerar någon form av inflytande? och i så fall, på vilket sätt? Samhällsmedicinska enheten i samverkan Folkhälsoteamet och kommunerna i norra Örebro län offentliggjorde uppdraget hösten 2007, vars syfte och frågeställning rör förskoleverksamhetens givna resurser optimala användande. Där barns upplevelser av inflytande i måltidssituationen är exempel på undersökande frågor. Förmedling av bra matvanor gentemot barnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll i folkhälsoarbetet. Taget uppdrag knyter vårt examensarbete till både arbetsliv och vårt engagemang individflytande i relation till offentlig måltid. Då konkret med att försöka tydliggöra barns möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan. Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan. Samhällsmedicinska enheten Örebro bistått oss med god service och ett speciellt tack till Leif Karlsson för ovärderlig hjälp med inskanning av enkäten till vårt arbete. Vi riktar också vårt stora tack till rektor Ann-Britt Enberg för snabb och säker distribution av enkäterna, oavsett av oss angiven tidpunkt eller destination. Och till sist vårt tack Kerstin Skoog-Östlin för exceptionellt hållbar, skarp och stimulerande handledning under författandeprocessen.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING sid. 1 2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA sid Definitioner sid. 3 3 BAKGRUND sid Barn och miljö sid Barnperspektiv och barns perspektiv sid Maktrelation sid Barns underordning och inflytande sid Barns plats i det pedagogiska samtalet sid Måltiden i samhället sid Måltidsansvaret i förskolan sid METOD, GENOMFÖRANDE sid Metodbeskrivning och genomförande sid Enkät sid Intervju sid Modellen FAMM sid Forskningsetiska överväganden sid Forskningsetiska principer sid RESULTAT sid Enkätundersökningen sid Mat och måltidsmiljö sid Maten (produkten) sid Rutiner som rör måltidssituationen sid Matens plats i förskolan sid Inflytande i förskolan sid Intervjustudien förskolebarn och måltidssituation sid Rummet sid Produkten sid Mötet sid Stämning sid Styrsystem sid ANALYS OCH SLUTSATS sid DISKUSSION sid. 35 REFERENSER Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 bilaga 4 BILAGOR Enkätformulär Intervju manual Information föräldrar Information personal

5 1. INLEDNING Lpfö 98 (2006) reglerar förskoleverksamheten i Sverige, där förskolan har ett ansvar för att utveckla barnen i förskoleverksamheten mot att ta ett ökat ansvar för sina handlingar för att barn tidigt ska få den grundläggande kunskapen kring solidaritet och tolerans. I enlighet med läroplanen har förskolan också som utgångspunkt att arbeta mot att deras verksamhet präglas av saklighet och allsidighet där det enskilda barnet skall ha möjlighet att föra fram sin uppfattning i en öppen och förstående omgivning. I vårt arbete tar vi utgångspunkt i läroplanen Lpfö 98 (2006) där läroplanen trycker på betydelsen av att barnen skall kunna delta i förskolans planering av den pedagogiska verksamheten och att arbetslaget skall vara lyhörda för: De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö , s 10). Vi ställer frågan är det möjligt och skall alla barn omfattas och ha möjlighet till inflytande och delaktighet i planeringen av förskolans pedagogiska verksamhet? Grundläggande är att barnen får möjlighet att utveckla förståelse för hur de demokratiska principerna fungerar och hur de skall tillämpas i deras egen omgivning. För att kunna åstadkomma att barnen får förståelsen för dessa grundläggande demokratiska principer vilar ett tungt ansvar på de vuxna som verkar inom förskolan, att göra det möjligt och att skapa en miljö där barnen känner att de kan ge uttryck för olika åsikter och samtidigt känna att de vuxna respekterar det som barnen ger uttryck för: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Lpfö , s 3). Det är samtidigt en rättighet för varje barn att känna till vilka möjligheter de har att fritt ge uttryck för det som de anser är viktigt att föra fram. Grundläggande rättigheter kring demokratisk påverkan är något som staten redan slagit fast i läroplanen där grundläggande rättigheter finns lagfästa för att säkerställa det enskilda barnets möjlighet att vara en naturlig del i de besluts och planeringsprocess som bestämmer utformningen av förskoleelevens vardag. Vi ser en skillnad mellan att vara delaktig och att ha någon form av inflytande för barnen i förskolan. För att mera precisera vår ståndpunkt och vår inställning till dessa begrepp vilket senare kan underlätta läsningen av detta arbete menar vi att innebörden av att vara delaktig är att var en i den pågående processen i motsats till att vara utanför det som pågår. Därför ser vi inte delaktighet som en reell möjlighet att påverka sin egen situation. Vi väljer istället att fokusera på inflytandeperspektivet i vår studie då vi tolkar inflytande som en direkt möjlighet att påverka sin egen situation till skillnad från det tidigare begreppet delaktighet som mera kan tolkas som att ha möjlighet att vara en del av något som redan är beslutat. 1

6 Inflytande grundar sig på skrivningen i Lpfö 98(2006) där läroplanen menar att förskolan skall: Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten och förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö s 10). Vuxna i förskolan är därför alltid en förebild om hur barnen skall agera och samspelet mellan barnen och pedagogerna kring demokratifrågorna blir därför ännu viktigare då barn lär sig genom interaktion med andra. En sådan interaktion framskrider genom att barnet har någon form av ledsagare ett äldre barn eller pedagog som guidar barnet genom de olika formerna av upplevelser såsom språk, normer och kulturella regler som existerar i vårt samhälle. Roger Säljö (2005) menar att lärande ur ett sociokulturellt perspektiv är hur barnen tillgodogör sig kunskaper kring delaktighet och inflytande utifrån det som händer runt omkring barnen i förskoleverksamheten. Ibland sker lärandet genom avsiktliga handlingar där barnen medvetet är delaktiga i läroprocessen, men vid flertalet tillfällen sker lärandet som en följd av en händelse i barnens omgivning, något som kommer fram vid sociala interaktioner med andra. Även Lev Vygotsky tar ansats i det sociokulturella när han lägger fram sin teori om hur barn tillgodogör sig lärande: Vygotsky`s sociocultural theory asserts that complex forms of thinking have their origins in social interactions rather than in the child s private explorations (Boyd & Bee 2006, s 40). Utifrån dessa begrepp och tankegångar kring demokrati, delaktighet, inflytande och interaktion mellan barn och personal i förskolan skall vi försöka ge svar på vår fråga som vi funderat över i samband med detta arbete, nämligen ges barn möjlighet till inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan. 2. SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA Syftet är att undersöka om barn ges möjlighet till inflytande utifrån vad staten genom läroplanen föreskriver kring barns rätt till inflytande över sin egen situation i samband med måltidssituationen i förskolan. Det grundläggande i läroplanen föreskriver att all verksamhet skall vila på demokratins grunder och där barnen i enlighet med läroplanens intentioner även ska kunna utöva inflytande genom att ge uttryck för vad de vill göra och att verksamheten planeras utifrån barnens behov och intressen. Vi har ett intresse av att närmare studera om läroplanens intentioner och skrivningar kring barns möjligheter till inflytande i förskolan fungerar ute i praktiken. Vi har då valt att i samband med den pedagogiska måltiden i förskolan se om barns reella inflytande fungerar eller om det stannar vid en skrivning i läroplanen. Därför är barns inflytande det begrepp som vi har valt att fördjupa oss kring i vår studie, då inflytande enligt vår syn att se på begreppet ger uttrycka för en självklar möjlighet till påverkan för barn i förskolan. I underlaget till studien deltar kommunens samtliga förskolor. Det som skiljer förskolorna åt är att några tillagar maten i eget kök medan de andra får sin mat färdiglagad för uppvärmning, vilket vi tagit fasta på. En hypotes är att de förskolor som tillagar sin mat också borde vara de förskolor, där barnen har större möjlighet till inflytande i samband med måltidssituationen. I motsats till de förskolor som endast värmer 2

7 upp prefabricerad mat. Vi avser därför att fokusera på måltidssituationen i förskolan och där försöka se om det finns eller ges utrymme för barn att praktisera någon form av inflytande i den vardagsnära verksamheten på förskolan. Vår forskningsfråga är: Ges barn någon möjlighet till inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan? 2.1 Definitioner av centrala begrepp i studien Inflytande som begrepp är mångdimensionellt, däribland i demokratisk mening och betyder möjlighet att påverka (Svenska akademin 1998). Måltidssituation associeras sannolikt i regel som ett socialt sammanhang, men kan också vara en enskild individuell företeelse, där måltid utgör tillfällen under dagen för intagande av mättande mängd föda (Norstedts ordbok 1997). Med måltidssituation avses i denna studie det pedagogiska och sociala sammanhanget barn och personal emellan i förskolan under lunchtillfället. 3. BAKGRUND I bakgrunden tar vi upp i det inledande stycket barnens miljö och verksamheten de befinner sig i och den möjlighet de har till inflytande genom de grundläggande demokratiska värderingarna som förskolan och samhället vilar på. Fortsättningsvis behandlar vi barn- och barnsperspektiv utifrån den forskning som genomförts för att kartlägga barns situation. Vi ämnar även knyta an till makt och vilka maktrelationer barn står i förhållande till de vuxna i förskolan, rent konkret kan makt vara frågan om vem som bestämmer i förskolan och hur ett sådant perspektiv inverkar på barns möjlighet till inflytande. Vi undrar, kan det vara så att barn utifrån ett maktperspektiv också hamnar i en beroendeställning? Och därmed blir underordnade och inte kan ta del på det sätt som läroplanen föreskriver? Slutligen ämnar vi belysa barns plats i det pedagogiska samtalet där interaktionen mellan pedagoger och barn är av yttersta vikt för att ett reellt inflytande för barn kan komma att förverkligas. Vidare knyta an till vad måltiden har haft för betydelse historiskt och hur man ser på måltiden idag och var ansvaret för förskolans måltid och dess utformning ligger i dagens skola. 3.1 Barn och miljö Förskolan är idag som institution den helt dominerande formen av barnomsorg, varför den också kan ses som den dominerande delen av barnets lärande-arena, med vilket vi menar, kontexten där nya möten sker i frågor som demokratisk påverkan och inflytande i enlighet med intentionerna i Lpfö 98 (2006) att barn: Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.(lpfö , s 11). 3

8 Att förskolan är den dominerande formen av barnomsorg stöder vi på den forskning som Hanna Sepp (2002) redogör för i sin avhandling Pre- school Children s Food Habits and Meal Situation. Sepp (2002) menar att tre fjärdedelar av barnen i Sverige finns inskrivna i den kommunala barnomsorgen. Ansvaret för barnens mat- och ätbeteende är något som föräldrarna till stor del överlämnar till förskolans personal då barnen tillbringar större delen av sin vakna tid i förskolan. Dessutom beskriver Sepp (2002) andra faktorer i barnomsorgen som kan påverka förskolebarnens förhållningssätt under måltiderna i förskolan. Sepp (2002) menar att: personalens brist på utbildning och kunskap om mat och måltidens betydelse resulterade i en ambivalens och osäkerhet om deras roll som vägledare i måltidssituationen (Sepp 2002, s 64). Sepp (2002) menar att trots brister vad gäller måltidskunskaper och utbildning har pedagogerna en klar bild av vad de själva har till uppgift i samband med en pedagogisk måltid, nämligen att vara till stöd och hjälp för barnen under måltidssituationen. I Elisabeth Arnérs (2006) licentiatavhandling ställs en för vårt arbetes problemområde relevant fråga redan i avhandlingens rubrik Barns inflytande i förskolan problem eller möjlighet för de vuxna? utgångspunkten är att se om ett projekt har haft betydelse för pedagogernas förhållningssätt till barns initiativ. Hon beskriver i denna avhandling rådande kultur i förskolan med möjligheter till förskolan som en demokratisk arena. Arnér (2006) uppmärksammar och poängterar även vikten av värdegrund och värdegrundsarbete i förskolan med barns rätt kontra vuxnas skyldigheter i förskolan. Barn i förskoleålder lär och tillgodogör sig kunskap till stor del av sin omvärld därför är miljön på förskolan viktig ur den aspekten att klimatet medger och möjliggör för barnen att ge uttryck för det som de har behov av att säga och att barnens åsikter respekteras. Barnen behöver också få tid till att bekanta sig med kulturella redskap. Den sociala och kulturella omgivningen är det som avgör hur en individ utvecklas och lär sig, språket kan i det här sammanhanget betraktas som ett kulturellt redskap, då språket ur ett sociokulturellt perspektiv är en del av människans tänkande, språket är en artefakt för att kunna utveckla tanken och är därmed ett kulturellt redskap. Roger Säljö (2005) menar att den mänskliga kroppens förmåga att ta tillvara nya kunskaper utgår ifrån hjärnans förmåga att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att sedan kollektivt utveckla dessa färdigheter tillsammans med individer i vår omgivning. En utvecklingsprocess sker genom ett samspel mellan dessa kulturella redskap och interaktion med andra individer: Vår förmåga att bygga upp och bevara kunskaper har sin grund i att vi utvecklar redskap som bär kunskaperna och erfarenheterna vidare. Sådana verktyg är inte bara tekniska uppfinningar som förändrar världen rent fysiskt, utan lika avgörande är symboliska och kognitiva redskap som språk, bilder, skrift och lagar (Säljö 2005, omslag ). 4

9 Vi utgår ifrån att det är viktigt att se barn som användare av kulturella redskap de artefakter och tankeredskap som finns i barnens omgivning exempelvis texter, papper och penna i sin utveckling. vilket även anses som en väsentlig del i Lpfö 98(2006) där staten har haft intentionen att framhålla: Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.( Lpfö 98, s 6). Grundläggande är därför att barnen har möjlighet att komma till tals och att någon lyssnar till barnen och respekterar vad de har att säga, i regeringens skrivelse (2003/04:47) ges därför uttryck om att barnen skall ha inflytande i de frågor och situationer som de omfattas av både på individnivå men även inflytande för barn som grupp betraktat. Tankegången finns med som en röd tråd i FN:s barnkonvention, där inflytande också mera ingående finns beskrivet på både grupp och individnivå. Vi kan dela upp detta inflytande i två dimensioner utifrån regeringens skrivelse (2003/04:47): den enskildes rätt att bli hörd och respekterad i frågor som rör honom eller henne direkt och den kollektiva rätten till inflytande (Regeringens skrivelse 2003/04:47, s 36). Pia Wennerholm, Sven Bremberg (2004) beskriver dessa dimensioner genom att fokusera på dem som antingen individuella eller gruppbaserade, där barnen har möjlighet påverka sin egen situation eller ibland tillsammans med andra exempelvis i någon form av gruppering där: Skolan kan tjäna som ett exempel där barn kan ha inflytande både som individer och som grupp. Som individer kan barnen uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem själva. Som grupp kan barnen uttrycka sina åsikter genom egna förtroendevalda representanter i klassråd och elevråd. (Wennerholm, Bremberg 2004, s 12). 3.2 Barnperspektiv och Barns perspektiv Efter genomgång av litteratur knuten till vårt forskningsområde kan vi konstatera att barn i förskoleåldern har olika förutsättningar att kunna göra sin stämma hörd. Mycket är beroende av hur vi vuxna ser på barn, hur vi tolkar in vad barn vill uttrycka och vad vuxna ger för möjligheter för barn att uttrycka sina tankegångar. Begreppet barnperspektiv är i grunden mångfacetterat och svårt att definiera, Elisabeth Arnér & Britt Tellgren (2006) menar att det inte finns en definition av begreppet barnperspektiv, begreppsdefinitionen är beroende på i vilken kontext som det används. Barnperspektivet är beroende av vad den vuxne individen som använder sig av begreppet, tolkar in just det enskilda fallet. Elisabet Arnér och Britt Tellgren (2006) gör i sin bok Barns syn på vuxna en distinkt skillnad på begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Barnperspektiv är enligt författarna de vuxnas sätt att uttrycka att de utgår ifrån ett barnperspektiv när de tolkar barn, men många gånger tenderar detta istället att bli en tolkning av barn utifrån de vuxnas synvinkel: Forskningsrapporter som diskuterar frågan om barnperspektiv menar att begreppets innebörd ofta är mångtydigt och diffust. Sammanfattningsvis kan begreppet barnperspektiv beskrivas på skilda sätt. Dels att man som vuxen ser till barnets bästa och att man sätter barn i centrum, med andra ord ett specifikt vuxenperspektiv på barn, som också 5

10 benämns det generella barnperspektivet. Dels att man försöker se och förstå något ur barns synvinkel något som benämns Barns perspektiv på den egna tillvaron och ofta framstår som mer komplicerat för de vuxna (Arnér &Tellgren 2006, s 41). Att istället se saker utifrån ett barns perspektiv är att se saker och händelser genom ett barns ögon och därmed också tolka omvärlden som barn uppfattar den, utan vuxnas referenser och värderingar på det som barn säger eller gör. Barns perspektiv är enligt Arnér och Tellgren (2006) direkt kopplat till hur barnet ser på sig själv och den situation barnet upplever att det befinner sig i för närvarande. För att vuxna lättare ska kunna förstå barn ur ett barns perspektiv underlättar det att vuxna samtalar med barn om och kring barns upplevelser än att försöka tolka beteenden och barns aktiviteter, Arnér och Tellgren (2006) menar att chanserna för vuxna att förstå barn ökar genom direkta samtal med barn. 3.3 Maktrelation Arnér och Tellgren (2006) beskriver också vuxnas syn på barn ur ett maktperspektiv där barn kan uppleva en beroende ställning i förhållande till vuxenvärlden i vilken vuxna ibland medvetet eller omedvetet formar eller styr barnen utifrån vad vuxna anser är bäst för barnen. Arnér och Tellgren ställer sig frågan Ser vi barn som ännu inte vuxna? barndomen är en period i livet i vilken barn blir betraktade som ännu-inte-vuxna Arnér och Tellgren (2006) hänvisar till Näsman (1995) som beskriver barnen i denna barndomsperiod som not-yets. Trots att barn kan betraktas som ännu-inte-vuxna Arnér och Tellgren (2006) innebär det att barnens rätt att komma till tals och att barns åsikter som är inskrivna i Lpfö 98 ska respekteras, vilket även framhålls i FN:s konvention om barnets rättigheter: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (art. 12.1) ur (Arnér, Tellgren 2006, s 29). Att barn inte betraktas som en likvärdig samtalspart kan utifrån ett synsätt där barn betraktas som ännuinte-vuxna Arnér och Tellgren (2006) försvåra barns möjlighet att göra sin röst hörd. Arnér och Tellgren menar att det är svårt att bryta mönstret kring den maktrelation som lärare och elev upplever att de befinner sig i. Utöver detta finns det också en viss ovilja bland lärarkåren att utveckla barns möjligheter till ökat inflytande enligt Arnér & Tellgren. Denna situation av maktlöshet eller uppgivenhet kring att barn inte kan påverka sin situation anser Arnér & Tellgren vara allvarligt. Dessa tankegångar har Anette Eriksson (2007) i sin magisteruppsats vid Mälardalens högskola tagit fasta på när hon belyste frågan Barns delaktighet i förskolan på de vuxnas villkor efter att hon har gått igenom: resultaten av sitt forskningsarbete visar resultaten på att barns delaktighet i förskolan är villkorad och att barn till mycket stor del av sin tid i förskolan är styrd av personal eller styrdokument, barngruppens storlek eller personals kunskap. Lärare i förskolan anser sig tolka barns behov och intressen och detta styr sedan verksamhetens innehåll. Resultaten påvisar att bara för att medvetenheten finns om att barnen själva ska styra innehållet så innebär inte detta att det blir så. (Eriksson 2007, s 56). 6

11 Vi menar att de regelverk som styr förskoleverksamheten kan därför vara en hämmande faktor för barns möjlighet till eget inflytande även i samband med måltidssituationen. Styrdokumenten i form av Lpfö 98 (2006) med normer för hur barn skall fungera tillsammans med andra barn och i situationer i förskolan, kan påverka personalen i riktning mot att regelverket och förhållningssätt i förskolan blir ett redskap för att personalen ska kunna bedriva arbeta med barn under kontrollerade former. Regelverket kan därmed bli ett arbetssätt där det enskilda barnets möjlighet till inflytande inte kan tillgodoses på det sätt som ändå förespråkas i teorin. 3.4 Barns underordning och inflytande Barn och barns förhållande till vuxna kan te sig ganska komplicerat genom att barn kan känna sig ovana vid att vara med och bestämma kring omständigheter som rör deras vardag: Barnen tycker att de får vara med och bestämma hemma men de flesta tycks istället ta för givet att det är de vuxna som bestämmer (Arnér, Tellgren 2006 s 79). Detta kan också vara fallet i skolan där barnen upplever att deras vardag styrs utifrån lärarnas beslut utan att de själva kan eller har möjlighet att påverka utgången av besluten. De flesta barnen skulle vilja påverka sin egen situation baserat på vardagshändelser i det nära perspektivet dvs. det som händer här och nu. Utifrån barnens perspektiv ses lärarens direkta uppmaningar att göra vissa saker vid en given tidpunkt som ett hinder eller ett avbrott i det som barnen anser vara viktigare nämligen friheten att själva bestämma vad de vill göra: Det kan vara viktigt att fundera över hur barn uppfattar regler i förskolan. Även om barn har kunskaper om regler innebär det inte att de självklart handlar efter de regler som de vuxna har skapat. (Arnér, Tellgren 2006 s 91). Arnér & Tellgren (2006) säger trots att pedagogerna vet att barnet skall stå i centrum och ha möjlighet att påverka sin situation i förskolan så kan det bli en dominans av de vuxnas perspektiv på hur saker skall göras eller genomföras i verksamheten. Arnér & Tellgrens (2006) syn på hos vem den verkliga makten befinner sig kan de utifrån sin egen forskning säga att de vuxna är de som innehar och utövar makten. Arnér & Tellgren (2006) säger också att de genom sin forskning fått den uppfattningen att barnen i skolmiljön befinner sig i någon form av beroendeställning till de vuxna, barnen är också medvetna om var den verkliga makten finns och hamnar därmed också i ett underläge mot personalen på förskolan. I Arnér & Tellgrens (2006) forskning kan detta ta sig uttryck genom att barn på frågor kring vem som bestämmer svarar ganska direkt och bestämt: det gör fröken, mamma eller pappa (Arnér, Tellgren, 2006, s 47). Annan forskning som stöder Arnér & Tellgren (2006) har gjorts i en magisteruppsats vid Mälardalens högskola med titeln Barns delaktighet i förskolan på de vuxnas villkor? där Anette Eriksson (2007) sammanfattar pedagogernas syn på barns möjligheter till delaktighet och inflytande över den verksamhet där barnen befinner sig större delen av dagen på följande sätt: 7

12 Ett intressant resultat är att förskollärare menar att en möjlighet till inflytande är för barnen att protestera mot av personalen redan fastslagna planering. Detta är villkorat och resultaten visar också, att om planeringen är lagd så är barns inflytande och möjlighet till påverkan av denna inte stor. En tanke som slår författaren är att hur brukar personal i förskolan behandla barn som protesterar. Vid något intervjutillfälle följde författaren upp denna tanke med en förskollärare, dennes svar blev antingen så övertalar jag eller så vänder jag mig tillresten av barngruppen och säger till barnet att ser du inte att alla väntar på dig? (Eriksson 2007, s 56). Barnen som inte har möjlighet att påverka sin omgivning är nu i en situation där de vuxna sätter spelreglerna och barn befinner sig i en underordnad roll i sammanhanget. Att som barn bli känslomässigt utpressad i form av ser du inte att alla väntar på dig kan medföra att nästa gång barnet uppfattar händelsen igen, då istället som icke överensstämmande med sin egen uppfattning. I en sådan situation avstår barnet ifrån att göra sin egen röst hörd. Ett barn som på detta sätt anpassar sig till omgivningen kan därmed anses vara underordnad den verkliga makten. 3.5 Barns plats i det pedagogiska samtalet Vi menar att föra samtal med barn kräver en öppenhet hos vuxna för hur barnen konstruerar och beskriver sin upplevda verklighet eller lösningar på problemsituationer. Barn har i sin kommunikation en relation som knyter an till det som händer just nu i deras omvärld och väldigt sällan knyter de an till det som har hänt tidigare historiskt sett vilket de inte anser vara relevant för nulägessituationen. Därför kan det vara av betydelse för samtalet mellan vuxna och barn att barnet får utrymme i samtalet för att utveckla sina tankegångar där vuxna tar ett steg bakåt och blir en lyssnande part. Vuxna och barn talar ofta inte samma språk dvs. de relaterar till olika saker och sätter det i relation till olika saker: För när vuxna pratar med barn och förväntar sig svar, relaterar barnen till det som är nära i tid och då: Uttalar de sig om sina aktuella villkor, sin situation, sin miljö men kanske inte i första hand om sin tidigare historia, utveckling eller personlighet (Qvarsell & Balldin 2004, s 6). Qvarsell & Balldin (2004) menar barnen som part i ett samtal kring verksamheten och inflytande måste förstås utifrån hur de tänker och behandlar information. I ett samtal med barn tenderar det ibland att vuxna har en tendens att tolka in olika saker kring barns utsagor och uttalanden utifrån andra värderingar än barnens egna. Arnér & Tellgren (2006) menar att utifrån deras undersökning tar sig vuxna inte tid att sätta sig ner och ostört lyssna och samtal med barn. Det medför att saker och ting inte alltid blir som barnen själva skulle vilja ha det om de fick bestämma. Qvarsell (2004) utrycker det på följande sätt efter att ha undersök hur barn upplever och uppfattar sin omgivning och hur vuxna tolkar densamma: Vuxna, särskilt professionella, tar sin generella och ofta utvecklingspsykologiskt färgade kunskap till hjälp för att bedöma vad barnen kan behöva, medan barnen själva visar hur den aktuella situationen kan se ut (Qvarsell 2004, s 8). 8

13 Hon menar samtalet mellan individer är och förblir ett av de viktigaste redskapen för hur vi skall förstå varandra, och kunna föra vidare våra kunskaper, insikter och synpunkter om det som händer i vår omvärld. Vilket även Roger Säljö (2005)ger uttryck för när han säger att: Samtalet har varit, är och kommer alltid att vara den viktigaste arenan för lärandet (Säljö 2005, s 33). Barn tar och bör ta en plats i det pedagogiska samtalet, men det räcker inte att barnen aktivt deltar utan en förutsättning är också att de vuxna som finns i barnens omgivning skapar ett tillåtande klimat för att ett samtal skall kunna komma till stånd. Det måste uppstå en ömsesidighet i kommunikation och samtal i förskolan för att barnen aktivt skall kunna bli en del av det pedagogiska samtalet. Genom samtal med andra individer får vi reda på hur människor förstår omvärlden och på så sätt kan vi få möjlighet att dra lärdom av andras erfarenheter även om det gäller barns perspektiv på saker och händelser i deras omgivning. (Säljö 2005) I boken Barns syn på vuxna (Arnér & Tellgren, 2006) utgår författarna från Vygotskij som betonar att språket är ett redskap för tänkandet och där mötet mellan barn och vuxen står i centrum och: med utgångspunkt i intresset för samtal och kommunikation mellan barn och vuxna, faller det sig naturligt att försöka förstå hur möten mellan människor där man tar varandras perspektiv, kan få betydelse för att nå ett ömsesidigt samtal (Arnér & Tellgren 2006, s 26). Ett samtal kring det som händer på förskolan i och kring verksamheten är nog så viktigt för att komma fram till någon form av förståelse för hur barn tänker, resonerar och uttrycker sig, detta kan hjälpa till att förstå barnens reflektioner om och kring det område som vi har för avsikt att fokusera på nämligen barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan. Därför väljer vi att fokusera på begreppet inflytande som det enskilda barnets verktyg för att kunna: utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö , s 11). Begreppet inflytande kommer därmed att utgöra kärnan i vår studie kring måltiden i förskolan och barnens möjlighet till inflytande i samband med denna. Samtalet i och kring måltiden är en viktig del av själva måltiden där det enskilda barnet kan och har möjlighet att uttrycka sina åsikter och funderingar kring maten och det som händer runt omkring måltiden. I Haartmans (2003) rapport tas de sociala aspekterna på måltiderna upp genom att tala om barnens syn på samtalet: Ju äldre de blir desto viktigare blir samtalet (Haartman 2003, s 24). Därför utgör samtalet en av hörnstenarna för att måltiden skall kunna kommuniceras mellan de som delar måltiden, för att på så sätt dela med sig av sina erfarenheter kring måltidssituationen. 3.6 Måltiden i samhället Då vår studie ringar in måltiden som specifik situation i förskolan vill vi i följande avsnitt presentera just måltiden närmare. Måltid som begrepp berör många intressanta fält, och är numera också erkänt som 9

14 forskarämne. Måltiden som från att tidigare huvudsakligen ha varit en nödvändig handling för överlevnad med tiden växande som social funktion till att idag nästintill vara värdegrundsladdat. En måltid kan på en och samma gång vara en högst individuell företeelse och gemensam händelse. Så säger Georg Simmel i Soziologie der Mahlzeit. Det en människa ätit kan hon inte dela med någon annan. Måltidsituationen är däremot något som kan delas med flera. En måltid är en gemensam handling, en samklang runt matbordet. Simmel avsåg den färdiga måltiden och reflekterade kanske inte på tillagningen.(ekström 1991). Svenska folkets måltider har växlat innehåll och namn genom tiderna, liksom dialektalt/regionalt och socialt. I källorna från vikingatid och äldre medeltid nämns bara dagvard och nattvard som huvudmåltider, det första vanligen ett morgonmål, det andra ett kvällsmål. Givetvis har man under dagens lopp intagit mellanmål, men detta ägde säkerligen i stor utsträckning rum under arbetet utanför hemmet (J Ö Swahn taget ur Och idag finner vi skillnaden kanske inte så stor på måltiden som individuell företeelse. En förvärvsarbetande äter i regel sin frukost(jfr dagvard) hemma, avbryter arbetsdagen för lunch, eftermiddagskaffe och kommer hem till middag(jfr nattvard) Skillnaden i måltidsperspektivet för individen ligger sannolikt snarare i resultatet av dagens moderna teknik, med större tillgänglighet på råvaror och individens globalisering. Intagandetillfällenas benämningar är rikare i antal numera. Lunch och latte är då exempel att jämföra med vikingens mellanmål som kanske endast bestod i ett äpple. Vidare har måltiden vuxit alltmer som socialt fenomen mellan individer och måltidsbegrepp importeras som en följd av vårt ökande resande, där brunch utgör ett exempel (J Ö Swahn taget ur Mat aktiverar samtliga sinnen: synen, lukten, smaken, känseln och hörseln (Bodil Jönsson, 2007 s 24). Och sinnen ger minnen menar Jönsson. Därför kan en måltid skänka en totalupplevelse, av vällust eller avsmak, där hela kroppen är inblandad. Matdofter väcker minnen till livs till en resa med doften som utgångspunkt skriver Jönsson vidare. Och hon menar att därav kan helt plötsligt en individ vara tillbaka på Greklandssemestern i mormors kök, eller i skolköksmiljö, bara genom att bli påmind via näsan (Jönsson 2007). Vidare får mat och ätande alltmer uppmärksamhet i dagens moderna samhälle, samtidigt som mat är ifrågasatt på annat sätt än tidigare, både vad gäller människans relation till djur och natur och till egen hälsa (Stjerna M-L 2007). Tidigare har det handlat mer om hur maten skall räcka till alla, medan dagens debatt ställer frågan hur nyttig eller hur skadlig den mat vi äter är. Att leva i konsumtionskulturen ställer 10

15 ökade krav på medvetenhet om den egna kroppen och det rådande samhällsidealet, där måltidens sociala funktion sannolikt fortsätter att växa. Förutom att maten skall vara hälsosam, vara av god smak (Stjerna 2007, s. 113) bejaka det mångkulturella måltidsperspektivet, läggs idag etiska aspekter in i mat och ätande kopplat till vårt mål om en ekologisk hållbar framtid. Det senare bland annat KRAV och Rättvisemärkning synliggörs alltmer frekvent på livsmedlen i våra butiker. Det pratas idag också om en s.k. bakvänd globalisering, när exempelvis kött skeppas över helas jordklotet för att i slutändan endast spara några kronor, vilket på sikt sannolikt kan motverkas av vårt numera större intresse för närproducerade livsmedel. Inom förskolan måltidsproduktion finns rekommendationer som talar för medvetenheten kring närings- och hälsoaspekter. Så också vad gäller de mer värdegrundsladdade frågorna i valet av råvaror att följa rekommendationer kring KRAV respektive Rättvisemärkta produkter i förhållande till pris och kvalité. Vetenskapligt har måltiden placerats i ett eget forskningsområde, benämnt Restaurang och måltidskunskap. Inom måltidsforskningen ses måltiden utifrån fem aspekter med modellen FAMM (Gustafsson 2004). Måltiden fem aspekter är mötet, rummet, produkten, stämningen och styrsystemen av vilka de två sistnämnda är de övergripande. Ett av fälten inom måltidsforskningen bygger på just det pedagogiska förhållningssättet kring barns måltidsupplevelser, och är kallat Sapere-metoden. Saperemetoden är en idé som föddes i Frankrike 1972 ( 2007). Dess upphovsman Jacques Puisais är i grunden kemist med lång träning i vinkunskap (oenologi) samt ett yrkeslivs erfarenhet av livsmedelsprodukter. Jacques Puisais bakgrund kompletteras av en stark entusiasm och önskan att motarbeta den smaklikriktning, som han tycker sig se gradvis inträda i västvärlden (Jfr McDonalds). I Frankrike ser man att barn har allt svårare att acceptera beska, syrliga och hårda livsmedel och i stället inriktar sig på söta och mjuka produkter ( 2007). Sapere-metoden anser att en smakupplevelse inte bara påverkas av smaksinnet, utan även av andra sinnen ( 2007). Begreppet kommer från latinets sapere som betyder smakupplevelse. Från början gick sapere-metoden ut på att pedagogiskt lära skolbarn i årsåldern dels att förstå hur människans sinnen samverkar till upplevelsen av omgivningen, dels att vara nyfikna och pröva olika smakupplevelser vid skolmåltiderna och inte vara rädda för att något nytt. Samtidigt skulle detta vara en inspiration för dem som komponerar och tillagar skolmaten. Svensk pionjär för införandet av dessa idéer till Sverige var krögaren Carl Jan Granqvist i Grythyttan. Omkring sekelskiftet togs dessa idéer upp, till bland annat fortbildning inom det svenska skolväsendet( 2007). 11

16 3.7 Måltidsansvaret i förskolan Den dominerande delen av dagen utgör förskolan barnomsorgen, vilket betyder att måltidsansvaret gentemot barnen till största del ligger hos offentlig förvaltning. Med måltider från tidig morgon mot sen kväll, med frukost, mellanmål, lunch och fruktstund kopplat till den tid barnet närvarar på förskolan. Barnens kost- och måltidsmiljö i förskolans verksamhet är reglerad av staten och följer samtidens rekommendationer, råd och rön. 4. METOD, GENOMFÖRANDE Undersökningen genomfördes under hösten 2007 mot förskoleverksamheten i en specifik kommun. Här följer en genomgång av de områden som kommer att behandlas under metodavsnittet. Enligt följande ordning, metodbeskrivning och genomförande där vi tar upp metoden avgränsningar och vilka grupper undersökningen riktar sig mot och urvalet av frågor, avsnittet börjar med enkätundersökning mot personal i förskolan följt av en intervjustudie riktad mot barn i förskolan, forskningsetiska överväganden som tar upp de etiska förhållningssätt som varje vetenskaplig undersökning bör förhålla sig till avslutningsvis redogör vi för modellen FAMM måltidens fem aspekter som tillämpas för att beskriva måltidssituationen. 4.1 Metodbeskrivning och genomförande 4.2 Enkät Huvudmetoden för vårt arbete har efter moget övervägande kommit att bli en enkätstudie riktad mot personalen på berörda förskolor för att försöka besvara vår forskningsfråga vilken är: på vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan? Vi har valt att göra följande begränsningar i samband med enkäten. Med måltidssituation avses i studien lunchtillfället, utav att vara huvudmålet dagligen för förskolebarnen kopplat till socialt sammanhang, där barn och personal äter samtidigt. Vi ersätter ordet lunch med måltidssituation fortsättningsvis som begrepp då vi uppfattar detta mer applicerbart med vår studie kring barns måltidsinflytande i förskolan. Enkäten baseras på förskolepersonalens uppfattningar kring måltiden i förskolan. Därför har vi valt att skicka ut enkäten endast till den verksamma personalen vi berörda förskolor som deltar i undersökningen. Enkäten utgör en totalundersökning som omfattar 40 stycken personal inom berörd förskoleverksamhet. Kriterierna för att medverka i enkäten är att deltagarna är anställda i den berörda kommunen. I enkätundersökningen som omfattar 5 olika förskolor inom berörd kommun har vid undersökningstillfället 37 personer aktivt deltagit i undersökningen vilket motsvarar 92,5 % av de utskickade enkäterna. Enkäten omfattar all personal vid aktuella förskolor dvs. förskolelärare, barnskötare och kökspersonal, undersökningen är en totalundersökning med fokus på att nå alla i personalen inom de förskolor som 12

17 omfattades av undersökningen. Enkäten i sin utformning tar sig an 5 olika delområden för att på så sätt försöka ringa in vad personalen vid förskolorna har för uppfattning om hur förskolemåltiden fungerar som en möjlighet för barn och personal att utöva inflytande i och kring måltidssituationen. Enkäten som forskningsmetod har vi efter ingående diskussioner med vår uppdragsgivare och handledare för examensarbetet funnit lämplig utifrån flera aspekter. Bland annat: så passar enkäten bäst när vanligt folk skall utfrågas och då det gäller att få fram attityder, smak och åsikter (Rolf Ejvegård 2003, s 54). vanligt folk menar Ejvegård (2003) att han bortser från experter inom sitt område. Vår bedömning av pedagogerna i förskolan, dvs. våra respondenter i undersökningen, är att de utgör en mix av båda kategorierna dvs. både experter och vanliga människor av varierad kontext, ålder, kön och år inom yrket m.m. vi bedömer att enkäten lämpar sig som metod för det vi ämnar undersöka. Dessutom är en enkätundersökning enklare att genomföra, ett mindre tidskrävande sätt att samla in material på än vi intervjun som metod. Genom enkäten kan man nå många personer, och de svar man får är skriftliga och därmed lättare att bearbeta. Enkätfrågorna är standardiserade och då vet man att ett stort antal personer får samma frågor. Positiv innebörd av det är att man lättare kan jämföra svaren, i synnerhet att med den moderna teknikens hjälp kunna skanna in respondenternas svar. Detta innebär sedan ytterligare en tidsvinst med tanke på arbetets karaktär och omfattning. Bortfallet av enkätsvar räknade vi med att kunna begränsa tack vare att gruppen vi vänder oss till är homogen, relativt liten och inom begränsad verksamhet. Ansvarig enhetschef var behjälplig i distributionen av enkäten till vår målgrupp samt fungerade även som en påminnelsefunktion för att enkäten skulle besvaras. Ser vi till den enskilde individen och möjlighet till hög grad av anonymitet bland respondenterna som kan ha påverkat svarsfrekvensen, så är enkät som metod att föredra i en totalundersökning som detta är. Innebörden av en totalundersökning är att inget urval har gjorts utan enkäten har skickats ut till all berörd personal i den verksamhet vi ville undersöka. Underlaget till enkätundersökningen utformades utifrån den grundläggande frågeställningen i vilken vi utgick ifrån att försöka besvara om barn ges möjlighet till inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan? Enkäten blev därför strukturerad utifrån olika delområden vi ville undersöka, de områden vi valde att koncentrera oss kring var, mat och måltidssituation vilket frågorna är kopplade till miljö och barn och barns perspektiv beroende på vem som uttalar sig om barnens situation. Kunskap och kompetens är ett viktigt område utifrån ett personalperspektiv då personalens kunskap påverkar barns miljö kring måltidssituationen. Rutiner som rör måltidssituationen här närmar vi oss frågeställningar som är kopplad till makt och maktrelationer baserat på hur personalen väljer att förhålla sig gentemot barnen. Om personalen väljer att se och höra barnen eller väljer att avstå möjligheten. Matens plats i förskolan området är i sig en indikator på personalens syn på barnens måltidsmiljö. Och sist men inte minst 13

18 inflytande i förskolan där huvuddelen av frågorna berör inflytande, underordning, makt och barnens plats i det pedagogiska samtalet kring måltiden i förskolan vilket är det område vi fokuserar undersökningen kring. Enkätundersökningen är riktad till de personalkategorier som är anställda av kommunen och arbetar i någon av de kommunala förskolorna som undersökningen omfattar. Vi har gjort det ställningstagandet att enkätundersökningen skall omfatta alla dvs. en totalundersökning för att på så sätt ge all personal möjlighet att svara och komma till tals i undersökningen. Enkäten delades ut till 40 personer inom förskoleverksamheten, av de utdelade enkäterna besvarades 37 stycken. Svarsfrekvensen vi fick på enkäten uppgick därmed till 92,5 % av det totala antalet utskickade enkäter. Den höga svarsfrekvensen tror vi beror på det grundliga informationsarbetet vi gjort tillsammans med ansvariga chefer och ett tydligt utformat följebrev där varje respondent fick möjligheten till detaljerad informationen för att därmed motiveras att delta i undersökningen. Enkätens utformning förutom de valda delområdena är med hänsyn tagen till de enskilda individernas möjlighet att förbli anonyma. Vi har därför valt att inte ta med några former av personuppgifter då dessa inte har haft någon relevant betydelse för undersökningens genomförande. Den enda möjligheten till återkoppling till verksamheten är att den förskoleverksamhet som tillagar maten själva i motsats till dem som får färdig mat från storkök kan urskiljas i materialet genom att enkäterna i förväg var märkta i kanten för att en jämförelse skulle kunna göras. Tankegången är att se om arbetssättet medfört någon skillnad i möjligheten till inflytande för barnen kring måltiden mellan de olika enheterna. Efter att vi fastställt den slutliga versionen av enkäten så skickades den till den utvalda kommunen för vidare distribution genom den ansvarige rektorns försorg ut till personalen på respektive förskola, personalen hade från att enkäten var personalen tillhanda en vecka till sitt förfogande innan enkäten skulle vara ifylld och återlämnad till den ansvarige rektorn varefter hon postade de inkomna enkäterna till oss för skanning och analys. 4.3 Intervju Syftet med denna metod är i första hand att få en inblick utifrån ett barns perspektiv kring vår frågeställning: på vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan? och att undersökningen skulle utgöra ett komplement till den tidigare gjorda enkätundersökningen mot personalen. Vi har i samband med planeringen av intervjustudien valt att avgränsa undersökningen till att omfatta en grupp av barn i åldrarna 4-5 år på två olika förskolor. Valet av dessa två förskolor är beroende av att de har olika upplägg kring hur de bereder måltiden. Den ena förskolan tillverkar måltiden från råvara till färdig maträtt, medan den andra förskolan får sin mat tillverkad och utkörd till förskolan. I undersökningen har 14 barn har deltagit fördelat på så sätt att 7 barn är hemmahörande vid en förskola där maten tillagas från råvara till färdig maträtt och de återstående 7 barnen återfinns på en förskola som får sin mat från ett centralkök. Intervju som metod lämpar sig väl för vårt syfte att samtala med barn kring 14

19 olika situationer i och kring måltiden i förskolan. Sepp (2002) genomförde i Pre-school children s food habits and meal situation fokusgruppintervjuer med barn i åldrarna 3-5 år. Syftet med fokusgruppsintervjuer är att använda metoden för att undersöka barns erfarenhet och attityder när det gäller inflytandefrågor i samband med mat och måltider Fokusgrupper är en intervjuform där en liten grupp åsiktsfyllda människor samtalar runt ett förbestämt ämne. Gruppdeltagarna har något gemensamt (ålder, kön, erfarenheter, sjukdomar etc.) ( ) Genom en intervju utformad i enlighet med fokusgruppsmodellen kunde vi med hjälp av samtal med barnen få fram flera svar genom att samtidigt som något barn svarar så lyssnar andra barn. Och därmed genererar barnen egna tankegångar och de fyller i med egna reflektioner kring ämnet. En sådan interaktion mellan barnen kan ibland leda till att svaren blir mera uttömmande än om vi hade valt enskilda intervjuer med barnen. Metoden bedömer vi som användbar just mot denna åldersgrupp av barn i 4-5 års ålder i en förskolemiljö samtidigt som barnen känner trygghet i gruppen. Förskolorna delades in i förskola (1) respektive förskola (2) skillnaden var att vid förskola (1) tillagades maten av kökspersonal vid förskolan, och förskola (2) fick sin mat från centralkök s.k. (cook and chill). Cook and chill innebär således mat som endast värmebereds, eller bara dukas fram. Intervjustudien av barn i de två förskolorna som varit aktuella, har arbetet inledningsvis koncentrerat sig kring hur frågorna skulle formuleras för att barn i den aktuella åldern 4-5 år skulle kunna förstå och besvara intervjufrågorna. Vi valde att innan vi besökte de aktuella förskolorna genomföra en pilotstudie, mot en grupp barn för att på så sätt testa av om intervjumanualen som vi färdigställt kunde användas det visade sig dock att vi var tvungna att omformulera vissa frågeställningar då dessa inte kunde besvaras eller var för svåra för barnen att förstå. Frågeställningarna utgår utifrån den tidigare enkätundersökningen som vi skickat till personalen, anledningen till att vi väljer att ha liknande frågeställningar är att kunna få barnens syn på hur barnen upplever inflytande möjligheterna i förskolan. Vi hade slagits av tanken att det kunde vara så att det fanns olika uppfattningar mellan barn och vuxnas syn på hur inflytande fungerar på deras gemensamma förskola. Därefter kontaktade vi den aktuella kommunen och kom överens om datum för intervjutillfällena på respektive förskola. Den tid vi avsatte till intervjuerna var ca 30 minuter per grupp vilket vi ansåg vara en tid som vi kunde behålla barnens uppmärksamhet och intresse för intervjun uppe. Vid förskola (1) intervjuades 7 barn tillsammans med en av förskolans pedagoger medverkande för att barnen skulle ha tryggheten av personalens närvaro. Även vid förskola (2) intervjuades 7 barn där pedagog var närvarande för barnens trygghet. Vår uppfattning efter intervjuerna var att barnen kände sig trygga i denna undersökningsform vilket också medförde enligt vår mening att de kunde prata mera obehindrat under intervjutillfället. Det kan vara på sin plats att reflektera över hur svaren hade kunnat bli om vi inte valt att ha med en ur personalen vid varje intervjutillfälle. Barnen är i förhållande till de vuxna i förskolan i ett beroendeförhållande och det kan vara så att detta beroendeförhållande kan utgöra ett 15

20 hinder för barnen att säga vad de tycker innerst inne. Men vi valde dock att ha en pedagog närvarande för barnens känsla av trygghet i intervjusituationen och att inte bli lämnade med vilt främmande människor till vilka barnen inte hade några relationer alls. Intervjuerna har genom sin utformning och innehåll på ett positivt sätt bidragit med insikt om hur barn fungerar i en kommunikation med vuxna, givit oss ett utökat material till våra diskussioner senare i examensarbetet. 4.4 FAMM måltidens fem aspekter Modellen FAMM, måltidens fem aspekter (Gustafsson 2004) tillämpas i studien för att beskriva förskolans måltidssituations olika interaktionella perspektiv barn och vuxna emellan. The Management Control System The Atmosphere Room Meeting Product Figure 1 The Five Aspects Meal Model (FAMM) from a producer s perspective. Modellen FAMM, måltidens fem aspekter som vi finner applicerbar i vår studie kring förskolans måltidssituation vill vi beskriva närmare hur, aspekt för aspekt. Med mötet avser vi det pedagogiska samtalet elever och pedagoger emellan under måltiden. Med rummet avser vi matsalen där måltiden intas. Med produkten avser vi det som serveras, dvs. maten och drycken. Med stämningen och styrsystemen som övergripande aspekter avser vi dels måltidssituationens upplevda stämning utifrån möte-rum-produkt, där ytterst styrsystemen utgörs av förskolans ledning och Lpfö(2006). 4.5 Forskningsetiska överväganden Grundläggande för vårt arbete har varit att grundligt gå igenom valet av metod för vårt examensarbete. Den metod som planeringsmässigt tagit den största tiden i anspråk har varit enkätkonstruktionen vilken omarbetats ett antal gånger beroende på att frågeställningen inte alltid varit korrekt konstruerad och ibland även svårtolkad för de som varit tänkta att besvara enkäten. Vi har tillsammans med personer från folkhälsoteamet i norra länsdelen och samhällsmedicinska enheten vi Örebro läns landsting haft gemensamma möten där vi diskuterat hanteringen och innehållsmässiga delar för att på så sätt ringa in de viktigaste områden som enkäten är tänkt att omfatta. Vi formulerade därefter ett informationsbrev till dem som kom att delta i enkätundersökningen där vi hade för avsikt att informera personalen vid förskolorna 16