Barns måltidsinflytande - en studie i kring förskolans pedagogiska måltid

Transkript

1 Barns måltidsinflytande - en studie i kring förskolans pedagogiska måltid Johan Enemar Tom Westerlund Examensarbete 2007 Pedagogik med didaktisk inriktning C Examensarbeten vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet

2 Abstact Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen. Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv. Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan? Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem (Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan. Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter. Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan. Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.

3 Förord Vi, Johan Enemar, gastronom och Tom Westerlund, samhällsvetare, har ett stort engagemang för rollspelet mellan enskild individ och offentlig förvaltning i samband med måltidsituationen. Skall ordspråket Låt maten tysta mun råda för individen, med dennes roll som intetsägande objekt underställt svårtillgängliga styrsystem? eller existerar någon form av inflytande? och i så fall, på vilket sätt? Samhällsmedicinska enheten i samverkan Folkhälsoteamet och kommunerna i norra Örebro län offentliggjorde uppdraget hösten 2007, vars syfte och frågeställning rör förskoleverksamhetens givna resurser optimala användande. Där barns upplevelser av inflytande i måltidssituationen är exempel på undersökande frågor. Förmedling av bra matvanor gentemot barnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll i folkhälsoarbetet. Taget uppdrag knyter vårt examensarbete till både arbetsliv och vårt engagemang individflytande i relation till offentlig måltid. Då konkret med att försöka tydliggöra barns möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan. Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan. Samhällsmedicinska enheten Örebro bistått oss med god service och ett speciellt tack till Leif Karlsson för ovärderlig hjälp med inskanning av enkäten till vårt arbete. Vi riktar också vårt stora tack till rektor Ann-Britt Enberg för snabb och säker distribution av enkäterna, oavsett av oss angiven tidpunkt eller destination. Och till sist vårt tack Kerstin Skoog-Östlin för exceptionellt hållbar, skarp och stimulerande handledning under författandeprocessen.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING sid. 1 2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA sid Definitioner sid. 3 3 BAKGRUND sid Barn och miljö sid Barnperspektiv och barns perspektiv sid Maktrelation sid Barns underordning och inflytande sid Barns plats i det pedagogiska samtalet sid Måltiden i samhället sid Måltidsansvaret i förskolan sid METOD, GENOMFÖRANDE sid Metodbeskrivning och genomförande sid Enkät sid Intervju sid Modellen FAMM sid Forskningsetiska överväganden sid Forskningsetiska principer sid RESULTAT sid Enkätundersökningen sid Mat och måltidsmiljö sid Maten (produkten) sid Rutiner som rör måltidssituationen sid Matens plats i förskolan sid Inflytande i förskolan sid Intervjustudien förskolebarn och måltidssituation sid Rummet sid Produkten sid Mötet sid Stämning sid Styrsystem sid ANALYS OCH SLUTSATS sid DISKUSSION sid. 35 REFERENSER Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 bilaga 4 BILAGOR Enkätformulär Intervju manual Information föräldrar Information personal

5 1. INLEDNING Lpfö 98 (2006) reglerar förskoleverksamheten i Sverige, där förskolan har ett ansvar för att utveckla barnen i förskoleverksamheten mot att ta ett ökat ansvar för sina handlingar för att barn tidigt ska få den grundläggande kunskapen kring solidaritet och tolerans. I enlighet med läroplanen har förskolan också som utgångspunkt att arbeta mot att deras verksamhet präglas av saklighet och allsidighet där det enskilda barnet skall ha möjlighet att föra fram sin uppfattning i en öppen och förstående omgivning. I vårt arbete tar vi utgångspunkt i läroplanen Lpfö 98 (2006) där läroplanen trycker på betydelsen av att barnen skall kunna delta i förskolans planering av den pedagogiska verksamheten och att arbetslaget skall vara lyhörda för: De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö , s 10). Vi ställer frågan är det möjligt och skall alla barn omfattas och ha möjlighet till inflytande och delaktighet i planeringen av förskolans pedagogiska verksamhet? Grundläggande är att barnen får möjlighet att utveckla förståelse för hur de demokratiska principerna fungerar och hur de skall tillämpas i deras egen omgivning. För att kunna åstadkomma att barnen får förståelsen för dessa grundläggande demokratiska principer vilar ett tungt ansvar på de vuxna som verkar inom förskolan, att göra det möjligt och att skapa en miljö där barnen känner att de kan ge uttryck för olika åsikter och samtidigt känna att de vuxna respekterar det som barnen ger uttryck för: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Lpfö , s 3). Det är samtidigt en rättighet för varje barn att känna till vilka möjligheter de har att fritt ge uttryck för det som de anser är viktigt att föra fram. Grundläggande rättigheter kring demokratisk påverkan är något som staten redan slagit fast i läroplanen där grundläggande rättigheter finns lagfästa för att säkerställa det enskilda barnets möjlighet att vara en naturlig del i de besluts och planeringsprocess som bestämmer utformningen av förskoleelevens vardag. Vi ser en skillnad mellan att vara delaktig och att ha någon form av inflytande för barnen i förskolan. För att mera precisera vår ståndpunkt och vår inställning till dessa begrepp vilket senare kan underlätta läsningen av detta arbete menar vi att innebörden av att vara delaktig är att var en i den pågående processen i motsats till att vara utanför det som pågår. Därför ser vi inte delaktighet som en reell möjlighet att påverka sin egen situation. Vi väljer istället att fokusera på inflytandeperspektivet i vår studie då vi tolkar inflytande som en direkt möjlighet att påverka sin egen situation till skillnad från det tidigare begreppet delaktighet som mera kan tolkas som att ha möjlighet att vara en del av något som redan är beslutat. 1

6 Inflytande grundar sig på skrivningen i Lpfö 98(2006) där läroplanen menar att förskolan skall: Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten och förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö s 10). Vuxna i förskolan är därför alltid en förebild om hur barnen skall agera och samspelet mellan barnen och pedagogerna kring demokratifrågorna blir därför ännu viktigare då barn lär sig genom interaktion med andra. En sådan interaktion framskrider genom att barnet har någon form av ledsagare ett äldre barn eller pedagog som guidar barnet genom de olika formerna av upplevelser såsom språk, normer och kulturella regler som existerar i vårt samhälle. Roger Säljö (2005) menar att lärande ur ett sociokulturellt perspektiv är hur barnen tillgodogör sig kunskaper kring delaktighet och inflytande utifrån det som händer runt omkring barnen i förskoleverksamheten. Ibland sker lärandet genom avsiktliga handlingar där barnen medvetet är delaktiga i läroprocessen, men vid flertalet tillfällen sker lärandet som en följd av en händelse i barnens omgivning, något som kommer fram vid sociala interaktioner med andra. Även Lev Vygotsky tar ansats i det sociokulturella när han lägger fram sin teori om hur barn tillgodogör sig lärande: Vygotsky`s sociocultural theory asserts that complex forms of thinking have their origins in social interactions rather than in the child s private explorations (Boyd & Bee 2006, s 40). Utifrån dessa begrepp och tankegångar kring demokrati, delaktighet, inflytande och interaktion mellan barn och personal i förskolan skall vi försöka ge svar på vår fråga som vi funderat över i samband med detta arbete, nämligen ges barn möjlighet till inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan. 2. SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA Syftet är att undersöka om barn ges möjlighet till inflytande utifrån vad staten genom läroplanen föreskriver kring barns rätt till inflytande över sin egen situation i samband med måltidssituationen i förskolan. Det grundläggande i läroplanen föreskriver att all verksamhet skall vila på demokratins grunder och där barnen i enlighet med läroplanens intentioner även ska kunna utöva inflytande genom att ge uttryck för vad de vill göra och att verksamheten planeras utifrån barnens behov och intressen. Vi har ett intresse av att närmare studera om läroplanens intentioner och skrivningar kring barns möjligheter till inflytande i förskolan fungerar ute i praktiken. Vi har då valt att i samband med den pedagogiska måltiden i förskolan se om barns reella inflytande fungerar eller om det stannar vid en skrivning i läroplanen. Därför är barns inflytande det begrepp som vi har valt att fördjupa oss kring i vår studie, då inflytande enligt vår syn att se på begreppet ger uttrycka för en självklar möjlighet till påverkan för barn i förskolan. I underlaget till studien deltar kommunens samtliga förskolor. Det som skiljer förskolorna åt är att några tillagar maten i eget kök medan de andra får sin mat färdiglagad för uppvärmning, vilket vi tagit fasta på. En hypotes är att de förskolor som tillagar sin mat också borde vara de förskolor, där barnen har större möjlighet till inflytande i samband med måltidssituationen. I motsats till de förskolor som endast värmer 2

7 upp prefabricerad mat. Vi avser därför att fokusera på måltidssituationen i förskolan och där försöka se om det finns eller ges utrymme för barn att praktisera någon form av inflytande i den vardagsnära verksamheten på förskolan. Vår forskningsfråga är: Ges barn någon möjlighet till inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan? 2.1 Definitioner av centrala begrepp i studien Inflytande som begrepp är mångdimensionellt, däribland i demokratisk mening och betyder möjlighet att påverka (Svenska akademin 1998). Måltidssituation associeras sannolikt i regel som ett socialt sammanhang, men kan också vara en enskild individuell företeelse, där måltid utgör tillfällen under dagen för intagande av mättande mängd föda (Norstedts ordbok 1997). Med måltidssituation avses i denna studie det pedagogiska och sociala sammanhanget barn och personal emellan i förskolan under lunchtillfället. 3. BAKGRUND I bakgrunden tar vi upp i det inledande stycket barnens miljö och verksamheten de befinner sig i och den möjlighet de har till inflytande genom de grundläggande demokratiska värderingarna som förskolan och samhället vilar på. Fortsättningsvis behandlar vi barn- och barnsperspektiv utifrån den forskning som genomförts för att kartlägga barns situation. Vi ämnar även knyta an till makt och vilka maktrelationer barn står i förhållande till de vuxna i förskolan, rent konkret kan makt vara frågan om vem som bestämmer i förskolan och hur ett sådant perspektiv inverkar på barns möjlighet till inflytande. Vi undrar, kan det vara så att barn utifrån ett maktperspektiv också hamnar i en beroendeställning? Och därmed blir underordnade och inte kan ta del på det sätt som läroplanen föreskriver? Slutligen ämnar vi belysa barns plats i det pedagogiska samtalet där interaktionen mellan pedagoger och barn är av yttersta vikt för att ett reellt inflytande för barn kan komma att förverkligas. Vidare knyta an till vad måltiden har haft för betydelse historiskt och hur man ser på måltiden idag och var ansvaret för förskolans måltid och dess utformning ligger i dagens skola. 3.1 Barn och miljö Förskolan är idag som institution den helt dominerande formen av barnomsorg, varför den också kan ses som den dominerande delen av barnets lärande-arena, med vilket vi menar, kontexten där nya möten sker i frågor som demokratisk påverkan och inflytande i enlighet med intentionerna i Lpfö 98 (2006) att barn: Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.(lpfö , s 11). 3

8 Att förskolan är den dominerande formen av barnomsorg stöder vi på den forskning som Hanna Sepp (2002) redogör för i sin avhandling Pre- school Children s Food Habits and Meal Situation. Sepp (2002) menar att tre fjärdedelar av barnen i Sverige finns inskrivna i den kommunala barnomsorgen. Ansvaret för barnens mat- och ätbeteende är något som föräldrarna till stor del överlämnar till förskolans personal då barnen tillbringar större delen av sin vakna tid i förskolan. Dessutom beskriver Sepp (2002) andra faktorer i barnomsorgen som kan påverka förskolebarnens förhållningssätt under måltiderna i förskolan. Sepp (2002) menar att: personalens brist på utbildning och kunskap om mat och måltidens betydelse resulterade i en ambivalens och osäkerhet om deras roll som vägledare i måltidssituationen (Sepp 2002, s 64). Sepp (2002) menar att trots brister vad gäller måltidskunskaper och utbildning har pedagogerna en klar bild av vad de själva har till uppgift i samband med en pedagogisk måltid, nämligen att vara till stöd och hjälp för barnen under måltidssituationen. I Elisabeth Arnérs (2006) licentiatavhandling ställs en för vårt arbetes problemområde relevant fråga redan i avhandlingens rubrik Barns inflytande i förskolan problem eller möjlighet för de vuxna? utgångspunkten är att se om ett projekt har haft betydelse för pedagogernas förhållningssätt till barns initiativ. Hon beskriver i denna avhandling rådande kultur i förskolan med möjligheter till förskolan som en demokratisk arena. Arnér (2006) uppmärksammar och poängterar även vikten av värdegrund och värdegrundsarbete i förskolan med barns rätt kontra vuxnas skyldigheter i förskolan. Barn i förskoleålder lär och tillgodogör sig kunskap till stor del av sin omvärld därför är miljön på förskolan viktig ur den aspekten att klimatet medger och möjliggör för barnen att ge uttryck för det som de har behov av att säga och att barnens åsikter respekteras. Barnen behöver också få tid till att bekanta sig med kulturella redskap. Den sociala och kulturella omgivningen är det som avgör hur en individ utvecklas och lär sig, språket kan i det här sammanhanget betraktas som ett kulturellt redskap, då språket ur ett sociokulturellt perspektiv är en del av människans tänkande, språket är en artefakt för att kunna utveckla tanken och är därmed ett kulturellt redskap. Roger Säljö (2005) menar att den mänskliga kroppens förmåga att ta tillvara nya kunskaper utgår ifrån hjärnans förmåga att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att sedan kollektivt utveckla dessa färdigheter tillsammans med individer i vår omgivning. En utvecklingsprocess sker genom ett samspel mellan dessa kulturella redskap och interaktion med andra individer: Vår förmåga att bygga upp och bevara kunskaper har sin grund i att vi utvecklar redskap som bär kunskaperna och erfarenheterna vidare. Sådana verktyg är inte bara tekniska uppfinningar som förändrar världen rent fysiskt, utan lika avgörande är symboliska och kognitiva redskap som språk, bilder, skrift och lagar (Säljö 2005, omslag ). 4

9 You are reading a preview. Would you like to access the full-text? Access full-text

10 (OBS! Kryssa endast i en ruta vid varje fråga nedan.) c. Enhetschef d. Kollega e. Annan mycket bra ganska bra viss del inte alls uppfattning 7. Jag skulle behöva/vilja ha mer kunskaper om. (OBS! Kryssa endast i en ruta vid varje fråga nedan.) a. Anpassad kost/ specialkost mycket bra ganska bra till viss del inte alls Ingen uppfattning b. Nutritionsbedömning c. Måltidsmiljö d. Näringsinnehåll e. Annat f. Inget Del. 3 Frågor om rutiner som rör måltidssituationen (Kryssa i ett svarsalternativ frågorna 8-11) 8. Vi har på vår förskola inom personalen rutiner kring måltidssituationen i en anda av samsyn där allas synpunkter har samma värde mycket bra ganska bra till viss del inte alls Ingen uppfattning 9. Våra rutiner tar hänsyn till barns individuella behov och önskemål. Hur tar ni utifrån ert svarsalternativ hänsyn till barns behov och önskemål?

11 10. Vi har på vår förskola väl inarbetade rutiner för att hantera konflikter i samband med måltiderna 11. På min arbetsplats finns väl fungerande rutiner/handlingsplaner för om ett barn äter dåligt. mycket bra ganska bra till viss del inte alls Ingen uppfattning Hur går ni tillväga för att avgöra om ett barn äter dåligt? Del. 4 Frågor om matens plats i förskolan (Kryssa i ett svarsalternativ frågorna 12-14) 12. Jag vet vart jag ska vända mig när jag har frågor kring kost mycket bra ganska bra till viss del inte alls Ingen uppfattning 13. Maten och måltidssituationen är viktig för kvaliteten i förskolans barnomsorgsarbete 14. Frågor om mat och måltider borde prioriteras högre inom förskolan Del. 5 Frågor kring personalens inflytande i förskolan (Kryssa i ett svarsalternativ frågorna 15-21) 15. Personalen sitter alltid med vid bordet och äter lunch tillsammans med barnen. mycket bra ganska bra till viss del inte alls Ingen uppfattning Utifrån svarsalternativen, beskriv varför/varför inte 16. Personalen äter alltid samma mat som barnen Om inte, Beskriv varför

12 (Kryssa i ett svarsalternativ frågorna 33-43) mycket bra 17. Personalen lägger upp samt serverar maten till barnen 18. Barnen ges möjlighet till delaktiga i beslut kring den mat som serveras. ganska bra till viss del inte alls Ingen uppfattning Om inte, beskriv kort varför 19. Föräldrarna visar intresse för vilken mat barnen äter på förskolan På vilket sätt visar föräldrar sitt intresse? 20. Personalen bestämmer barnens plats vid bordet. Vilka faktorer ifrån svarsalternativen avgör barnens placeringen? (Kryssa i ett svarsalternativ frågorna) mycket bra ganska bra till viss del inte alls Ingen uppfattning 21. Vi som personal har god möjlighet att kommunicera med förskolans ledning kring mat- och måltidsfrågor.

13 Har du några övriga åsikter eller kommentarer kring mat och måltider? Skriv dem här! Tack för Din medverkan!

14 INTERVJUMANUAL Diskussioner kring dagens mat? MÅLTIDEN Smakar ni på all mat? Vilken för sorts mat tycker ni om? / Vad för sorts mat tycker ni inte om? Kött, Fisk, Kokta Grönsaker, Potatis, Soppor, Kryddning, Pasta, Ris Finns det olika maträtter att välja på? - Hur många finns det i så fall? - Äter ni samma mat som personalen? Hur smakar maten? - Om ni inte tycker den är bra, vad skulle ni vilja ändra på? Slänger ni någon mat? INFLYTANDE Pratar alla med varandra vid bordet? - Får ni säga vad ni tycker? - Lyssnar personalen på vad ni säger? Är ni med och hjälper till när ni skall äta? - Vad får ni hjälpa till med? Får ni hjälpa till att göra maten? - Om inte, tycker ni att det är bra eller dåligt? - Om Ni får vad hjälper ni till med? Är ni vara med och bestämmer vilken mat ni skall ha på förskolan? - I så fall vad är ni med och bestämmer om? - På vilket sätt är ni med och bestämmer? - Tillsammans med personalen eller? Har ni bestämda platser vid borden? - Bestämmer ni själva var ni vill sitta - Om inte, vem bestämmer var ni skall sitta? Hämtar ni maten själva? - Om inte vem serverar maten? Får ni ta mera mat om ni är hungriga? - Om inte varför får ni inte det? Äter ni tillsammans med personalen? Om inte, vad tycker ni om det?, Behöver ni äta upp allt som finns på tallriken?

15 Örebro universitet Samhällsmedicinska enheten ÖLL Folkhälsoteamet Norra länsdelen Till föräldrar och målsmän Information angående Gruppintervju med barnen i förskolan Vi är två studerande vid Örebro universitet som planerar att genomföra gruppintervjuer med förskolebarn i Hällefors kommun som en del i vår uppsats på Pedagogiska institutionen på Örebro universitet. Uppsatsen kommer att genomföras i samarbete med folkhälsoteamet i norra Örebro län och landstingets samhällsmedicinska enhet. Bakgrunden är ett uppdrag från norra Örebro läns kommunchefer och kommunalråd samt kommunernas förvaltning. Syftet med intervjun är att prata med barnen om deras upplevelser kring mat och måltiden och att se om barnen har möjligheter att påverka och vara delaktiga kring den mat de serveras samt regler och rutiner kring måltiderna. Intervjun i grupp kommer att genomföras med ett urval av förskolebarn i fyra till fem års ålder. Tillvägagångssättet är att intervjua två grupper per förskola om sex till åtta barn under vecka De intervjuade barnen kommer givetvis att vara anonyma och avidentifieras i undersökningen och kan således inte spåras till enskilt förskolebarn. Underlaget från dessa intervjutillfällen kommer senare att resultera i en rapport som kommer att utgöra underlag för förbättringsåtgärder kring måltiden i kommunens förskolor. Om ni av någon anledning inte vill at Ert barn skall delta vid intervjutillfället ber vi Er kontakta Era respektive förskolor. I samband med detta informationsbrev skickas också ett formulär med öppna frågor kring måltiden och inflytandefrågor ut till Er som föräldrar i vilka ni kan skriva ner Era synpunkter. Lämna In dessa synpunkter till respektive förskola i ett slutet kuvert. Genom Ert deltagande så kan arbetet få en större bredd och nyansering kring dessa frågor. Vi tackar på förhand för er medverkan! Vid eventuella frågor eller funderingar kring gruppintervjuerna kontakt någon av nedanstående personer. Johan Enemar. Studerande vid Örebro universitet. tel Tom Westerlund. Studerande vid Örebro universitet. tel dagtid

16 Följebrev till personalen inom förskolan XXXX kommun Folkhälsoteamet i norra Örebro län har på uppdrag av kommunchefer och kommunstyrelseordförande ett uppdrag att göra en genomlysning av Offentliga måltider i Norra Örebro län. Undersökningen av skolmåltider är genomförd och äldreomsorgens måltider påbörjad. Nu återstår förskolan och det genomförs med hjälp av två studenter, vilka skriver sitt examensarbete vid Örebro universitet. Syftet är att beskriva måltidsverksamhetens pedagogiska innehåll i den kommunala förskolan utifrån pedagogers och barns uppfattningar. Måltidssituationen har stor betydelse för hälsan och välbefinnande hos förskolebarnen, där förskolan dagligen gentemot barnens föräldrar har ett stort ansvar. För att få en så bred bild som möjligt av måltidssituationen behöver vi Er hjälp med att fylla i enkäten. Observera att vissa frågor kan ha flera svarsalternativ. Ditt deltagande i undersökningen är naturligtvis frivilligt, men undersökningens kvalitet ökar om du har möjlighet att besvara enkäten. Ditt bidrag är betydelsefullt. Enkätsvaren kommer att databehandlas utan identitetsuppgifter och kommer således inte att kunna kopplas till dig som person. Några möjligheter att identifiera just ditt svar finns därför inte. Enkäterna kommer att skannas in, det är därför viktigt att ni INTE viker enkäterna. Enkäten består av fem olika delar: Del 1 (fråga 1-11) behandlar mat och måltidssituationen Del 2 (fråga 12-24) behandlar kunskap och kompetens Del 3 (fråga 25-28) behandlar rutiner som rör måltiden Del 4 (fråga 29-32) behandlar matens plats i förskolan Del 5 (fråga 33-43) behandlar personalens inflytande i förskolan Enkäten delas ut till samtliga pedagoger inom förskolan och vi önskar få enkäterna besvarade och inlämnade senast 15 november Mer information Vänligen kontakta: Johan Enemar C-uppsatsstudent Tom Westerlund C-uppsatsstudent Tack för din medverkan!