ESF-projektet Kompetensuppbyggnad i social barnavård Slutrapport av genomförandefasen

Transkript

1 ESF-projektet Kompetensuppbyggnad i social barnavård Slutrapport av genomförandefasen Sammanfattning Att vara socialsekreterare i den sociala barnavården, har i stor utsträckning blivit ett ingångsoch genomgångsyrke. Många nyanställda saknar erfarenhet och ibland också adekvat utbildning och riskerar att snabbt tvingas in i alltför kvalificerade arbetsuppgifter, med ökad risk för stressreaktioner och ett för snabbt byte av tjänst. Det saknas i många kommuner tillräckligt många kvalificerade medarbetare för att trygga en god kvalitet i den sociala barnavården. Problemet är av en sammansatt natur och kräver insatser som tar sig an olika aspekter av problematiken. Programmet Kompetensuppbyggnad i social barnavård är ett insatsprogram för långsiktiga lösningar. Det syftar till att ge ett adekvat stöd åt socialsekreterare som gör barnavårdsutredningar, så att de stannar i yrket och utvecklas till specialistkompetenta. De lokala förutsättningarna vad gäller bemanning, arbetsledning och organisation, har visat sig vara avgörande för att nå ett lyckat resultat. Under genomförandefasen har programmet varit uppdelat på flera nivåer: AT (introduktions- och inskolningsfas, år 1-2 i yrket) ST (fördjupningsfas, år 3-5 i yrket) Specialister (mer än 5 år i yrket) Arbetsledare närmast handläggarna Insatserna på de olika nivåerna består av en strukturerad och tillräckligt lång introduktion, extern handledning för nyanställda, för mentorer och för arbetsledare, tre separata universitetskurser på avancerad nivå. Alla planerade insatser har genomförts och 5 av 10 målsättningar har uppnåtts helt. Resterande målsättningar har delvis uppnåtts. Egenutvärderingen visar att deltagarna värderar insatserna högt, med undantag för de båda längre universitetskurserna (AT och ST). Det är inte möjligt att redan vid projektslutet se de fullständiga effekterna av kompetensprogrammet. Förutsättningarna har varit speciella, eftersom hela programmet genomförts under endast 18 månader. Erfarenheterna från genomförandefasen, har bekräftat betydelsen av goda lokala förutsättningar. De har också påverkat utformandet av det fortsatta kompetensprogrammet, framför allt när och hur de olika insatserna ska komma in. Programmet kommer i fortsättningen att vara mer flexibelt, utifrån socialsekreterarens och arbetsenhetens situation och behov. Det ska fortsätta vara sammanhållet och innebära en kompetensutveckling "från novis till erfaren", på fem yrkesverksamma år. Projektets resultat Bakgrund Att arbeta i den sociala barnavården ställer allt högre krav på kompetens hos handläggare och arbetsledare. För att uppnå en sådan kompetens måste teoretisk kunskap och yrkeserfarenhet ges möjlighet att utvecklas över tid. Situationen i kommunerna är många gånger den motsatta med hög personalomsättning och vid nyrekrytering tvingas kommunerna många gånger anställa personer som saknar erfarenhet och ibland också adekvat utbildning. Den nyanställda

2 personalen har då inte den operativa kompetens som arbetsuppgifterna kräver och riskerar därmed att snabbt tvingas in i alltför kvalificerade arbetsuppgifter, vilket innebär en ökad risk för stressreaktioner och ett alltför snabbt byte av tjänst. Effekten av en sådan situation, kan även leda till kvalitativa brister i den sociala barnavården. Vid förstudien gjordes en kartläggning av situationen i Uppsala län, och det resulterade i ett insatsprogram för långsiktiga lösningar, lösningar som kräver samverkan i länet och medverkan av universitetet som samarbetspartner. Kartläggningen visade att problemet är av en sammansatt natur, och kräver insatser som tar sig an olika aspekter av problematiken. Det handlar om vad programmet behöver innehålla för att åstadkomma trygghet, kompetens och stabilitet men också om de lokala förutsättningarna att delta i programmet, på ett sätt som möjliggör framgång. Genom de möjligheter till jämförelser mellan kommunerna som förprojektet innebar, har vissa strukturella problem som synliggjordes på kommunal nivå, kunnat åtgärdas inför genomförandet av projektet. Det handlade om tre faktorer: bemanning, tillräcklig arbetsledning nära handläggare och klienter och slutligen en stabil organisation. Programkriterier För att främja lärande miljöer har projektet strävat efter att skapa utrymme på arbetsplatserna för ett strukturerat kompetensutvecklingsprogram som tillgodoser de olika behov av stöd som olika faser av yrkesutveckling innebär. Programmet visar hur formell kompetens och vardagligt lärande tillsammans kan utveckla personalens kompetens. En långsiktig struktur har skapats bland annat genom samarbetet med Uppsala universitet, som på sikt planerar att låta avancerade kurser för praktiker ingå i det ordinarie programmet. Nyanställda kan, i takt med en ökad stabilitet i arbetsgrupperna, erbjudas en kvalificerad inskolning i yrket och kompetensuppbyggnad. Projektet har främjat samverkan genom att bygga vidare på ett samarbete mellan de åtta kommunerna i Uppsala län. Det handlar om att skapa gemensamma strukturer på regional nivå för att stödja kompetensutveckling i den sociala barnavården. Genom samverkan med universiteten i Stockholm och Uppsala, har en struktur skapats som kan stödja långsiktigheten i det program som utprovats under genomförandefasen. Stiftelsen Allmänna barnhuset har bidragit med sin kompetens inom barnområdet och med kompletterande resurser för spridning, utvärdering och ett internat för de specialister som utbildats till mentorer. Samverkan har varit ett angeläget område i kompetensprogrammet och har funnits som tema både i högskoleutbildningarna på AT- och ST-nivå, i introduktionsprogrammet och i yrkeshandledningen. Projektet har främjat innovativ verksamhet, genom att visa hur sammansatt problemet är och hur olika delar av kompetensutvecklingsprocessen hänger ihop med varandra. Genom att prova programmet i praktiken, har grunden lagts för en stödmodell för yrkesutveckling som kan bli av nationellt intresse. Samverkan med de båda universiteten, Allmänna Barnhuset och Akademikerförbundet SSR, har skapat möjligheter för en omfattande spridning, som i sin tur innebär ett strategiskt påverkansarbete. Under projekttiden har ett flertal seminarier hållits i samarbete med ABH och deltagande i konferenser för presentation av projektet, se under Spridning.

3 Resultat och goda lösningar De förutsättningar för ett framgångsrikt deltagande som togs fram under förstudien, har bekräftats under genomförandet. Det handlar om rimlig arbetsbelastning, närvarande arbetsledare och stabil organisation. Några av de deltagande kommunerna har också förstärkt i bemanning och arbetsledning under projekttiden. Med dessa faktorer som utgångspunkt, tillsammans med de erfarenheter som gjorts under genomförandet, har det reviderade kompetensprogrammet vuxit fram. Förändringarna handlar framför allt om när i tid, programmets olika insatser ska introduceras. - programmet ska vara sammanhållet i tid "från novis till erfaren på fem yrkesverksamma år" - programmet ska vara flexibelt och individuellt - en planering ska göras av personalansvarig chef, tillsammans med varje socialsekreterare som deltar i programmet - introduktionen har på många arbetsplatser visat sig vara otillräcklig och/eller för kort. Den är en förutsättning för en stabil yrkesutveckling och behöver ses i ett två-årigt perspektiv. Ansvaret för introduktionens första sex månader ska ligga hos arbetsgivaren, då bör inga externa aktiviteter genomföras. - efter ca sex månader erbjuds yrkeshandledning i grupp. - efter cirka två år introduceras högskolestudier i programmet. Eftersom de nyanställda ofta är nyutexaminerade med goda teoretiska kunskaper, behöver de första två åren framför allt användas för att få de direkta, praktiska verktyg som behövs för att utföra arbetsuppgifterna. - efter cirka två år erbjuds individuellt stöd av en extern mentor. Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? 92 individer har deltagit i de olika aktiviteterna i projektet. Ytterligare 63 individer, som inte deltagit i själva programmet, har varit med vid olika projekt- och informationsmöten ute i arbetsenheterna. Deltagarnas värdering av vilken betydelse de olika programinslagen haft, har genomgående varit hög (i genomsnitt minst 7 poäng på en 10-gradig skala), med undantag för de båda längre universitetskurserna (AT och ST) som fått en mer omfattande kritik och föranlett avhopp från deltagares sida. Särskilt för de som nyligen börjat arbeta i den sociala barnavården, blev det teoretiska utbildningsinslaget en alltför stor påfrestning. På längre sikt kan programmet förväntas påverka karriärstrukturen för handläggare. Under den korta tid som projektet har pågått, har ett antal deltagare i programmet rekryterats till en ny typ av karriärtjänster som inrättats i några av kommunerna (seniorhandläggare, gruppledare, förstärkningstjänster). Genom de förstärkningar som skett av bemanning, arbetsledning och organisation har en ökad medvetenhet kunnat avläsas i organisationerna. Det handlar om de förutsättningar som krävs för den typ av arbetsinsats, som handläggarna ska utföra. Att kommunerna har ett gemensamt inskolnings- och kompetensprogram för nyanställda handläggare, är i sig en struktur som bi-

4 drar till ett synliggörande för arbetsledare, verksamhetsledningar och personal, hur god kvalitet byggs upp genom ett systematiskt personalstöd. På längre sikt kommer en sådan kvalitetsuppbyggnad att kunna stärka verksamhetens anseende och bidra till en ökad personalstabilitet och förbättrad yrkesstatus. Syfte och mål med projektet Syfte Projektets syfte har varit att ge ett adekvat stöd åt relativt nyanställda socialsekreterare (0-2 års erfarenhet som barnavårdsutredare) och åt dem som funnits i yrket i några år men ännu inte har uppnått specialistkompetens (3-5 års erfarenhet). För att uppnå syftet behöver stöd även ges till redan erfarna/specialistkompetenta medarbetare (mer än 5 års erfarenhet) och arbetsledare, för att de ska kunna vara den resurs för deltagarna som programmet förutsätter. Mål 1. Att en yrkesintroduktionskurs (AT-kurs) om 15 högskolepoäng har kunnat genomföras för minst 25 socialsekreterare som har mindre än två års erfarenhet av arbete med barnavårdsutredningar. Målet har delvis uppnåtts. En yrkesintroduktionskurs (AT-kurs) på avancerad nivå Utredning, bedömning och myndighetsutövning i den sociala barnavården, har genomförts vid Institutionen för sociologi, Uppsala universitet. Platserna kunde inte utnyttjas fullt ut (30 platser) eftersom situationen i vissa enheter var alltför ansträngd för att möjliggöra studier för flera handläggare samtidigt. 25 socialsekreterare började kursen och 12 avbröt. De främsta orsakerna till avbrotten var otillräckliga förutsättningar för studier kombinerat med oväntat höga krav från utbildningsanordnaren, examinationsformer som inte var tillräckligt anpassade för heltidsarbetande, föräldraledighet, nytt arbete inom annat område och sjukdom. Av de 13 som genomförde kursen har, vid projektslutet, 6 personer blivit godkända, Övriga kommer att komplettera eller har följt kursen utan att examineras. 2. Att en specialiseringskurs (ST-kurs) om 15 högskolepoäng har kunnat genomföras för minst 25 socialsekreterare med mellan två och fem års erfarenhet av arbete med barnavårdsutredningar. Målet har delvis uppnåtts. En specialiseringskurs (ST-kurs) på avancerad nivå, Socialt utredningsarbete med barn och unga barnsamtal, samverkan och uppföljning, har genomförts vid Institutionen för sociologi, Uppsala universitet. Platserna kunde inte heller här utnyttjas fullt ut (30 platser), i vissa arbetsenheter fanns inte tillräckligt många socialsekreterare med två års erfarenhet. 23 socialsekreterare började kursen och 9 avbröt. I ST var orsakerna till avbrott framför allt otillräckliga förutsättningar för studier kombinerat med oväntat höga krav från utbildningsanordnaren och med examinationsformer som inte var tillräckligt anpassade för heltidsarbetande. Även föräldraledighet, byte av arbete och sjukdom förekom. Av de 14 som genomförde kursen har, vid projektslutet, 7 personer blivit godkända. Övriga kommer att komplettera eller har följt kursen utan att examineras. 3. Att en kurs om 7,5 högskolepoäng har kunnat genomföras med minst 25 specialistkompetenta socialsekreterare och arbetsledare. Målet har uppnåtts. En kurs om 7,5 högskolepoäng på avancerad nivå, Mentorskap och coachning i socialt arbete, har genomförts vid Institutionen för sociologi, Uppsala universitet. Kursen inledde program-

5 met och deltagare var specialistkompetenta (minst 5 års yrkeserfarenhet) socialsekreterare och arbetsledare. 29 personer började kursen, 13 socialsekreterare och 16 arbetsledare, och 28 av dessa genomförde hela kursen. 21 personer godkändes och övriga 7 följde kursen utan att examineras. Av dessa har 10 socialsekreterare/mentorer och 13 arbetsledare efter avslutad kurs, deltagit i handledning, se nedan. 4. Att minst 25 socialsekreterare fått stöd av en introduktör under sina första två år som barnavårdshandläggare. Målet har delvis uppnåtts. Att ge nyanställda socialsekreterare stöd av en introduktör under sina första två år som barnavårdshandläggare, är en lång process som försvåras av hög personalomsättning, få eller ingen erfaren medarbetare som kan fungera som introduktör och en arbetsmängd och tyngd i arbetsuppgifterna som tar över. Arbetsledarna har goda intentioner när det gäller introduktionen av nyanställda men många av socialsekreterarna vittnar om att den är otillräcklig/för kort. För att förbättra introduktionen, har ett särskilt introduktionsprogram tagits fram. Programmet består av en skriven introduktionsplan, en plan för kontakten med en introduktör samt en plan för intern och extern auskultation. Medvetenheten om introduktionens betydelse har ökat och implementeringen av introduktionsprogrammet pågår. 5. Att minst 25 socialsekreterare deltagit i regional grupphandledning (yrkeshandledning) under sina första två år som barnavårdshandläggare. Målet har uppnåtts. 25 socialsekreterare påbörjade AT-programmet inklusive yrkeshandledning. Avbrotten har i stort sett samma orsaker som avbrotten för teorikursen. Antalet är detsamma, plus ytterligare 2 personer som hade hunnit arbeta för länge, för att vara i behov av yrkeshandledning. De som fullföljde yrkeshandledningen värdesatte innehållet och, framför allt, att i grupp träffa nyanställda kollegor från andra arbetsenheter. Intresset för yrkeshandledning har, under projekttiden, varit stort hos nytillkomna socialsekreterare. Två nya grupper startade i november 2011, med 8 deltagare i varje. Efter projektets slut, har ytterligare två grupper med 8 deltagare i varje startats och fler grupper väntar i höst. En analys av den bitvis låga närvaron i de ursprungliga grupperna, ledde till en mer aktiv och personlig anmälningsprocess och deltagarna fick också information av projektledaren, om hela Kompetensprogrammet, vid första handledningstillfället. Det förändrade arbetssättet gav mycket bra resultat, endast 2 av 16 deltagare har avbrutit efter sex månader. 6. Att minst 25 socialsekreterare med mellan två och fem års erfarenhet som barnavårdshandläggare haft kontakt med en personlig mentor. Målet har delvis uppnåtts. 23 socialsekreterare påbörjade ST-programmet inklusive kontakt med en extern mentor. De 14 som slutförde programmet genomförde också mentorskontakten, som var mycket uppskattad. 7. Att minst 10 specialistkompetenta socialsekreterare haft extern handledning i sin funktion som mentor. Målet har uppnåtts. 12 av de 13 specialistkompetenta socialsekreterarna har haft extern handledning i sin funktion som mentor. Två av dessa avbröt handledningen, eftersom deras adepter slutade. Efter att ha

6 avslutat kursen i mentorskap/coachning i socialt arbete, behövdes en konkretisering av vad ett uppdrag som mentor innebär. Med stöd från Stiftelsen Allmänna Barnhuset, genomfördes ett internat för de blivande mentorerna. Internatet avslutades med att ett nätverk bildades som träffats ett par gånger per termin för informations- och erfarenhetsutbyte. 8. Att minst 10 arbetsledare fått extern handledning i sin roll som coach av medarbetare och kunnat delta i regelbundna nätverksmöten. Målet har uppnåtts. De 16 arbetsledare som deltog i kursen Mentorskap/coachning i socialt arbete, har fått extern handledning i ett coachande förhållningssätt. Fyra arbetsledare har avbrutit handledningen p g a byte av tjänst, pension respektive förändrad organisation. Särskilda nätverksmöten för arbetsledare har inte genomförts, då handledningen även fungerat som nätverk för erfarenhetsutbyte. 9. Att socialsekreterarna fått en bättre förmåga att hantera yrkets utmaningar, en höjd arbetstillfredsställelse och i ökad utsträckning stannar kvar som utredare i den sociala barnavården. För tidigt att avgöra i vilken utsträckning målet uppnåtts. Det är inte möjligt att redan vid projektslutet se de fullständiga effekterna av Kompetensprogrammet. Förutsättningarna har varit speciella, eftersom alla insatser genomfördes under endast 18 månader. AT och ST pågick parallellt och de som deltog i ST hade inte tidigare gått AT. Det innebar att ett stort antal socialsekreterare samtidigt skulle delta i utbildningar och andra aktiviteter, vilket i sin tur ledde till att trycket på arbetsplatserna ökade. De som deltog kunde inte få tillräcklig avlastning och upplevde en ökad belastning under programmets genomförande. Utvärderingen av handledning för mentorer, arbetsledare och nyanställda visar höga värden när det gäller meningsfullhet. Det kan innebära ett steg i rätt riktning mot ovanstående målsättning. Den externa utvärderingen kommer att analysera detta vidare. 10. Att realistiska planer för en långsiktig tillämpning av kompetensprogrammet har utvecklats. Målet har uppnåtts. En plan för en långsiktig tillämpning av kompetensprogrammet har utvecklats. Frågan har hållits levande under hela projekttiden och de deltagande kommunerna har i samverkan tagit fram planen som beslutas av socialchefsgruppen, tidigare styrgrupp för projektet. De olika aktiviteterna har utvärderats kontinuerligt under genomförandet och en anpassning av programmet utifrån gjorda erfarenheter, har kunnat förberedas under projekttiden. Avvikelserna i förhållande till planerad verksamhet har inte påverkat projektbudgeten. Det handlar om avbrott från två redan avtalade och igångsatta kurser på högskolan. Det stora intresset för handledning har inneburit, att antalet tillfällen utökats. Medel för arvode åt externa handledare, har kunnat omfördelas.

7 Arbetssätt Projektet har prövat en komplex modell för kompetensutveckling eftersom enskilda aktiviteter inte kan leda fram till det önskade resultatet. Yrkesutövning/praktik med en god introduktion, stödinsatser, handledning av olika slag och högskoleutbildning på avancerad nivå kombinerades. Varje delprogram, AT, ST, Specialister och Arbetsledare är utformat för att tillgodose den kunskaps- och erfarenhetsnivå, deltagaren befinner sig på. Helhet, samordning och samverkan har varit avgörande för resultatet. Aktiviteter och metoder AT (introduktions- och inskolningsfas) Introduktionsprogram innehållande - en skriven introduktionsplan - introduktör på den egna arbetsplatsen i två år - auskultation internt och externt Det specifika med introduktionsprogrammet är sammansättningen och tidsperioden. Målsättningen ska vara att ge socialsekreterare rätten att vara ny/icke erfaren, under två år. En strukturerad auskultation ger kunskap och bidrar till att underlätta samverkan internt och externt. - Yrkeshandledning i grupp Ger en möjlighet att möta andra nyanställda för reflektion kring yrkesrollen och vad det innebär att vara ny i den sociala barnavården. Deltagarna ges möjlighet att dela och generalisera sina upplevelser och att rikta energin utåt. - Högskolestudier på avancerad nivå De som nyligen avslutat sin socionomutbildning, påbörjar specialiseringen för sitt arbete i den sociala barnavården. ST (fördjupningsfas) - Stöd av extern mentor Ger en möjlighet att möta en mentorsutbildad, erfaren kollega från en annan enhet, för att reflektera kring den egna yrkesutvecklingen. -Högskolestudier på avancerad nivå Specialiseringen fortsätter på fördjupningsnivå. Specialister - Högskolestudier på avancerad nivå som en förberedelse för uppdraget att vara mentor. - bildande av nätverk - internat för utformande av uppdraget som mentor - extern handledning Ger kunskap, inspiration och god kvalitet i uppdraget som mentor. Arbetsledare - Högskolestudier på avancerad nivå Ger en förberedelse för uppdraget att coacha de medarbetare som deltar i programmet. - Extern handledning för arbetsledare Ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och utveckling av ledarskapet.

8 Deltagande aktörer i projektet Stiftelsen Allmänna Barnhuset har bidragit med sin kunskap om barn och unga samt anslagit medel för seminarier om projektet, internat för mentorer och en fördjupad utvärdering. Uppsala universitet har bidragit med att ta fram och genomföra de tre högskolekurserna i programmet. Vid utformandet av kommande avancerade kurser i socionomprogrammet, finns en beredskap för de kunskapsbehov hos praktiker, som tagits fram i projektet. Stockholms universitet har bidragit med planering av projektet, utvärdering samt spridning. De externa handledarna för mentorer, arbetsledare och nyanställda, har alla bidragit med engagemang och hög kompetens inom respektive område. Projektets styrgrupp, tillika socialchefsgrupp, har fattat de strategiska besluten under projekttiden och vad gäller kompetensprogrammet efter projektslutet. I projektgruppen har länets åtta kommuner varit representerade. Den bestod av IFO-chefer, myndighetschef, utvecklingsledare, arbetsledare Regionförbundet Uppsala län, samverkanspartners vid behov, projektledare och utvärderare. Projektgruppen har haft 2-3 möten per termin, då genomförandet arbetats fram i samverkan. Projektgruppen fungerade mycket bra och har, med sin kunskap och sitt engagemang, varit avgörande för implementeringen av kompetensprogrammet. Fyra medlemmar ur projektgruppen har utgjort en arbetsgrupp tillsammans med projektledaren, för att mer konkret arbeta med innehållet och ta fram underlag till mötena i projektgruppen. Jämställdhetsintegrering Projektet berör ett utpräglat kvinnoyrke och innebär därför ett behov av att arbeta med målgruppens upplevelse av underordning och att särskilt uppmärksamma problem som sammanhänger med olikheter i ålder och erfarenhet. Projektet har varit generellt stärkande och skapat karriärmöjligheter genom ett strukturerat program. De som genomfört programmet har fått en höjd kompetensnivå och en mer realistisk syn på arbetets komplexitet. I teorikurserna på AT och ST-nivå berördes genusfrågor ur olika aspekter. En manlig deltagare önskade en mer nyanserad bild när det gäller våld, och menade att det i universitetskursen alltid handlade om mäns våld. Yrkeshandledningen erbjöd möjlighet att reflektera kring genus och en alltför belastande involvering i arbetet. Det fåtal manliga socialsekreterare och arbetsledare som deltagit i programmet, har träffats i en fokusgrupp. Gruppen har diskuterat om det finns omständigheter på arbetsplatserna som särskilt bidrar till att manliga handläggare slutar och om manliga socionomers intresse för detta yrkesområde eventuellt kan stärkas

9 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Alla aktiviteter har genomförts i offentliga lokaler som är anpassade för personer med funktionshinder, till exempel med hiss och hörslinga. Information och inbjudningar har lämnats både muntligt och skriftligt. I inbjudningar till kurser och andra aktiviteter uppmärksammas att deltagare kan behöva särskilt stöd på grund av funktionshinder. Därför finns en särskild skrivning med om tillgänglighet: "Aktiviteterna inom projektet ska vara tillgängliga för alla och anpassas till deltagarna. Anmäl därför om behov finns av särskilt stöd." Ett fåtal deltagare har meddelat behov av anpassning. Det mest omfattande perspektivet på tillgänglighet i projektet, är ett förebyggande perspektiv på psykiska funktionshinder, eftersom syftet är att undanröja sådana omständigheter som riskerar att leda till att socialsekreterare "bränns ut" i arbetet som barnavårdshandläggare. Det arbetet måste ses på lång sikt men ett värdefullt steg har tagits i och med genomförandet av kompetensprogrammet. Regionala prioriteringar Projektet har stärkt samverkan i regionen. Projektet i sig innebär en regional prioritering, då samtliga kommuner valt att avsätta tid och resurser för ett gemensamt kompetensprogram. Spridning och påverkansarbete I första hand har projektets erfarenheter förmedlats till chefer för kommunernas barn och ungdomsenheter. Detta har skett företrädesvis genom seminarier arrangerade av Stiftelsen Allmänna barnhuset. Sådana seminarier har förekommit vid åtta tillfällen under projekttiden och inneburit möten med företrädare för kommunerna från Malmö i söder till Umeå i norr. Vid fyra av seminarierna har hela länsorganisationer av kommuner deltagit. Efter projekttidens slut har ytterligare två informationstillfällen för kommuner förekommit och ytterligare två seminarier planeras för länsorganisationer av kommuner. Projektet kommer att presenteras vid Europeiska socialchefsnätverkets konferens En särskild satsning under projekttiden har varit att involvera berörda politiker i projektet. Detta har skett dels genom att projektet föredragits i de politiska nämnderna i några av fallen under medverkan av projektmedarbetare dels genom presentation vid FOU-enhetens seminarium för politiker En annan, viktig målgrupp har varit handläggarna själva och deras organisationer som informerats genom möten med företrädare för Akademikerförbundet SSR och medverkan vid de s k socionomdagarna. Till blivande handläggare förmedlas erfarenheter från projektet vid socionomutbildningarna. Förprojektrapporten förekommer som kurslitteratur vid Stockholms universitet. Ytterligare två texter i antologier väntar på att införlivas i kurslistor vid socionomutbildningar. Genom medverkan med presentationer vid Nordiska socialhögskolekonferensen 2011 och Internationella socialarbetarkonferensen 2012 sprids erfarenheterna från projektet till bredare kretsar av handläggare och blivande handläggare och bidrar till dialoger kring internationella erfarenheter av problematiken. Företrädare för Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och landsting har informerats om projektet. Projektets erfarenheter överensstämmer väl med de förslag som den s k Barnskyddsutredningen lagt fram. I vilken utsträckning dessa förslag kommer att bli föremål för nationell lagstiftning är idag oklart.

10 Modellen som utvecklats i projektet uppfattas av deltagarna vid dessa tillfällen, kunna omsättas till andra verksamhetsområden inom socialtjänsten där personalomsättningen också kan vara ett betydande problem. En nationell konferens i samarbete med Stiftelsen Allmänna barnhuset och Akademikerförbundet SSR planeras. Avsikten är att föra erfarenheterna från projektet vidare till en mer samlad uppmärksamhet på hur problemet med hög personalomsättning inom socialtjänsten behöver göras till föremål för uppmärksamhet och satsningar. Extern utvärdering Genom ett anslag från samverkansparten Stiftelsen Allmänna Barnhuset har det blivit möjligt för den interna utvärderaren att också genomföra en kontrollerad studie, för att granska om projektet lett till avsedda förändringar. Studien görs på grundval av material som insamlats under den sammanlagda projektperioden och med en uppföljning efter projektets avslutning. Denna externa utvärdering kommer att föreligga hösten 2012 och publiceras i Allmänna Barnhusets skriftserie. Egenutvärdering Egenutvärderingen har skett genom att de olika insatserna i projektet har följts under implementeringen. Det har givit möjlighet till revideringar och att projektledningen har kunnat ge stöd till deltagare. Ett exempel är uppföljningen av mentorernas deltagande i teorikurs, där de redovisade att de inte kände sig trygga inför den praktiska insats de skulle göra i projektet. Ett internat anordnades då, med stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som resulterade i fortsatta nätverksträffar där mentorerna har träffats tillsammans med projektledaren och utvärderaren. Det handlade om att utveckla en ny roll. Uppföljande samtal har hållits under pågående teorikurser, yrkeshandledning och vid nätverksmöten med mentorer. Uppföljning av implementeringen har också skett genom att projektledaren och utvärderaren besökt kommunerna vid flera tillfällen under projekttiden. Syftet har varit att följa upp utvecklingen i kommunerna, se hur projektet fått genomslag på lokal nivå och ge stöd, framför allt till arbetsledarna. I samband med att olika insatser slutförts, har deltagarnas synpunkter efterfrågats genom enkla enkäter och samtal. De slutsatser som kunnat dras från egenutvärderingen är dels att de olika insatserna varit högt värderade, dels när och hur de bäst bör komma in i ett fortsatt program. Egenutvärderingen har bidragit till att tydliggöra processen och underlätta önskvärda och ibland nödvändiga revideringar. Kommentarer och tips Lägg mycket tid på planering och förberedelser. Se till att ha god framförhållning. Konkretisera vad det kommer att innebära att delta i projektet. Ansvarsfördela! Ta fram gemensamma villkor för deltagande, formulera en skriftlig överenskommelse. Tydliggör vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat resultat. Arbeta aktivt med förankring på alla nivåer, kontrollera att informationen nått fram.

11 Sök efter kursanordnare och handledare med rätt kompetens. Samordna Motivera Entusiasmera Följ upp Anpassa Revidera Börja diskutera vid projektstarten, vad som ska gälla när projektet är slut. Satsa på en realistisk nivå! Kontaktpersoner Marie Hedqvist utvecklingsledare Regionförbundet Uppsala län, tel Anna-Lena Lindqvist, docent i socialt arbete, anna-lena.lindquist@socarb.su.se tel