Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår 2009. Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret"

Transkript

1 Bröstcancer Nationell rapport diagnosår 2009 Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

2 Onkologiskt Centrum, S3:00 Karolinska Universitetssjukhuset, Solna STOCKHOLM Tfn Fax E-post ISBN: Nationella rapporten kan laddas ner från Onkologiskt Centrums hemsida: Bröstcancer Nationell årsrapport 2009 Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotland Stockholm juni 2011

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sammanfattande kommentarer... 2 Organisation... 3 Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret... 4 Bakgrund... 5 Process och resultatmått... 7 Redovisade resultat... 7 Täckningsgrad, ålder vid diagnos och sjukhusens operationsvolymer... 8 Preoperativt fastställd malignitet Preoperativ multidisciplinär konferens Neoadjuvant behandling Operation och morfologi Bröstkirurgi Axillkirurgi Kompletterande kirurgi i bröst Tider i vårdkedjan Postoperativ behandling Sena kvalitetsindikatorer Referenser Appendix... 45

4 Inledning Föreliggande rapport är den andra sedan det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer togs i bruk. Alla nya primära fall av invasiv och icke invasiv bröstcancer hos kvinnor och män registreras. Syftet med registret är flerfaldigt. Det ger möjligheter att på ett objektivt och standardiserat sätt följa vårdkedjan från diagnos till eventuellt återfall och död, att kartlägga regionala skillnader och att samlat relatera till aktuella riktlinjer och kvalitetsmål som ställs upp av specialistföreningar och Socialstyrelsen. Slutligen kan det användas för att stödja forskning och utveckling kring bröstcancer. I den föreliggande rapporten redovisas på region- och riksnivå data från år Rapporten är framför allt deskriptiv och ger inte några mera ingående tolkningar av regionala skillnader. För jämförelse har även 2008 års resultat redovisats. Data från landets sex regioner, (Norra, Uppsala-Örebro, Stockholm-Gotland, Sydöstra, Södra och Västra) ställs i relation till rikets genomsnitt och kommenteras med utgångspunkt från ett urval av de ingående variablerna. Rekommendationer enligt Svensk Förening för Bröstkirurgi (SFBK) har i förekommande fall lagts in i figurerna för att markera de målvärden som angetts. Rapporten avser att ge en beskrivande bild över bröstcancerprocessen inom de olika regionerna, utan att i detalj spåra skillnader i utfall som kan hänföras till täckningsgrad, lokala faktorer och vårdkedjor etc, således måste data tolkas med försiktighet. Registret är fortfarande inte komplett då till exempel uppföljningsdelen kom i gång först senare. Kommentarer ges i första hand angående data som har relation till de riktlinjer och rekommendationer som finns och angående vissa observerade skillnader sedan Rapporten avslutas med en tabellsammanställning av data från registret. Faktainnehållet är oförändrat och rapporten har samma form som årsrapporten för 2008, för att underlätta jämförelse. Sammanfattande kommentarer Överlevnaden vid bröstcancer i Sverige är i förhållande till andra cancerformer hög med en relativ 5-årsöverlevnad på 88,3 %. Skillnaden i relativ 5-årsöverlevnad mellan olika delar av landet är mindre än 5 % [4]. Rapporten är den andra från Nationella bröstcancerregistret. Den redovisar nya primära fall av invasiv och icke invasiv bröstcancer. Täckningsgraden efter ett års registrering var hög och över 7500 fall registrerades Det faktum att bröstcancerdata sedan länge rapporterats till regionala onkologiska centra bidrar till den höga täckningsgraden. Denna nationella satsning har samtidigt inneburit att betydligt mer data än tidigare registreras, vilket skapar ett resursbehov och krav på förändrad logistik för registrering. Det är därför glädjande och imponerande att täckningsgraden alltjämt överstiger 95 %. Under 2009 hade antalet enheter som opererade mindre än 10 patienter sjunkit från 14 till 8 och 20 2

5 enheter utför färre än 50 ingrepp, vilket talar för en centralisering av bröstcancerkirurgin som följer nationella och internationella riktlinjer. Resultaten visar stora likheter i utredning och behandling av bröstcancer men också vissa skillnader. Till exempel används sentinel node-teknik, så kallad portvaktskörteloperation, för diagnostik av lymfkörtelmetastaser i armhålan i påfallande lika stor utsträckning i landet. Det finns dock olikheter, till exempel i vilken utsträckning bröstbevarande operationer (partiella mastektomier) utförs. Förklaringar till detta kan inte utläsas enbart ur registerdata. Ledtiderna är varierande och speglar bland annat problem med diagnostiken, att få mammografi utförd och besvarad och att få den mikroskopiska analysen av brösttumören utförd inom rekommenderad tid. Här finns flera förbättringspotentialer. Ledtiderna som anges skall tolkas med försiktighet då det visat sig att processerna kring diagnostik och primärbehandling varierar i landet, samt att rapporterade variabler sannolikt inte uppfattats lika i hela landet. Bröstrekonstruktioner utfördes i betydligt högre grad i Stockholm-Gotlandregionen där flera sjukhus har tillgång till plastikkirurgisk expertis (såväl plastikkirurger som utbildade bröstkirurger) jämfört med övriga sjukhus. Uppföljning av patientnöjdhet har fortlöpande testats i enkätform och förefaller som ett genomförbart alternativ. I appendix återfinns ett övergripande tabellverk, medan huvuddokumentet endast innehåller utvalda delar. Styrgruppen vill uttrycka sitt stora tack till alla de som levererat och bearbetat data till registret. Den föreliggande rapporten har utarbetats av Kerstin Sandelin, Lars Löfgren, Kamilla Krawiec, Ulla Johansson och Jan Adolfsson. Organisation Det Nationella bröstcancerregistret bygger på de regionala kvalitetsregistren för bröstcancer som tidigare funnits i respektive region. Dessa register har drivits av de regionala vårdprogramgrupperna för bröstcancer inom ramen för regionala onkologiska centra i varje region. Det nationella registret är aktivt i landets alla regioner och har representation av kliniker från alla regioner i styrgruppen. Deltagande kliniker rapporterar via det webbaserade bröstcancerregistret till respektive Onkologiskt Centrum (OC), där OC i Stockholm-Gotlandregionen är primärt samordnande med OC i Umeå som stödjande centrum. De två cheferna vid Onkologiskt Centrum i Stockholm-Gotland och Umeå ansvarar för registeruppbyggnaden. Registret använder INCA (Informationsnätverk för cancervården) en nationell webbaserad IT-plattform för hantering av register Registret får stöd från Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister vid Sveriges Kommuner och Landsting. 3

6 Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Sammankallande Kerstin Sandelin, Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Norra regionen Stefan Emdin, Kirurgkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Uppsala/Örebro regionen Gunilla Christenson, Kirurgkliniken, Falu Lasarett, Falun Henrik Lindman, Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Stockholm-Gotland regionen Tommy Fornander, Onkologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Lars Löfgren, Kirurgkliniken, Capio S:t Görans Sjukhus, Stockholm Elisabeth Göransson, Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Sydöstra regionen Lars-Gunnar Arnesson, Kirurgkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Västra regionen Zakaria Einbeigi, Onkologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Stig Holmberg, Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Södra regionen Christian Ingvar, Kirurgkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund Dorthe Grabau, Avdelningen för patologi/cytologi, Skånes Universitetssjukhus, Lund Patientrepresentant Ingrid Kössler, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation Adjungerad för vårdutvecklingsfrågor Lena Marie Petersson, Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Stödteam från Onkologiska centra (OC) Jan Adolfsson, avdelningschef, OC Stockholm-Gotlandregionen Lena Damber, verksamhetschef, OC Norra regionen Marie Abrahamsson, utvecklingssjuksköterska, OC Stockholm-Gotlandregionen Annette Asterkvist, monitor, OC Stockholm-Gotlandregionen Vania Godoy, systemadministratör, OC Stockholm-Gotlandregionen 4

7 Ulla Johansson, datamanager, OC Stockholm-Gotlandregionen Kamilla Krawiec, statistiker, OC Stockholm-Gotlandregionen Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och utgör drygt 30 % av all cancer hos kvinnor. Incidensökningen uppgår till 0,6 % per år. Cirka 7000 kvinnor och 50 män insjuknar årligen i bröstcancer i Sverige. Sjukdomen har ökat stadigt sedan cancerregistret infördes i slutet av 50-talet, medan dödligheten minskat. Definitionsmässigt finns bröstcancer i en invasiv och en icke invasiv form (cancer in situ). I den invasiva formen tränger cancercellerna igenom cellernas basalmembran som är gränsen till omgivande vävnad och kan därmed metastasera. Den icke invasiva formen går inte igenom basalmembranet och förekommer ofta i anslutning till den invasiva. Fallen med enbart icke invasiv cancer upptäcks främst vid mammografi, då den sällan ger symtom i form av en kännbar knöl. En uppskattning är att cirka 20 % av all bröstcancer som hittas via mammografisk hälsokontroll är cancer in situ och att cancer in situ utgör cirka 10 % av all bröstcancer, det vill säga cirka 700 nya primära fall årligen i Sverige. Primärutredningen startar oftast vid de kirurgiska klinikerna eller i primärvården. Sjukhus med större patientunderlag har särskilda bröstenheter, ibland frikopplade från övrig kirurgisk verksamhet och i nära samarbete med diagnostiska och andra terapeutiska specialiteter. Ett fåtal sådana enheter finns i landet. Den kirurgiska behandlingen av in situ och invasiv bröstcancer är densamma medan lymfkörtlarna i armhålan inte rutinmässigt undersöks vid enbart cancer in situ. Flera randomiserade studier, bland annat en svensk, har påvisat vikten av strålbehandling för cancer in situ [1-3]. Överlevnaden vid bröstcancer i Sverige är en av de högsta i Europa. I Öppna jämförelser 2009 från Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen var skillnaden i relativ överlevnad mellan länen mindre än 5 % (85,9 90,2 %) för patienter diagnostiserade och för hela riket var överlevanden 88,3 % efter 5 år [4]. Den förbättrade överlevnaden är ett resultat av flera samverkande faktorer. De viktigaste är tidig upptäckt, förbättrad kirurgi, systematiskt användande av strål-, hormonoch cellgiftbehandling, målstyrd terapi både vid ny- och återinsjuknande, multidisciplinär handläggning samt ett systematiskt vårdprogramarbete. Det finns i Sverige geografiska skillnader i överlevnad men för bröstcancer är dessa jämförelsevis små mätt i relativ 5-årsöverlevnad [4, 5, 6]. Att medicinsk behandling har använts olika i landet och möjligen givit olika förutsättningar att överleva sin sjukdom är tänkbara, men inte vetenskapligt visat. Däremot har såväl svenska som internationella studier visat på variationer i omhändertagandet för äldre patienter som får senare diagnos, genomgår mindre omfattande utredning och får mindre aggressiv behandling [7, 8]. 5

8 Operation av tidig bröstcancer innebär att hela bröstet (mastektomi) eller delar av bröstkörteln tas bort (bröstbevarande kirurgi). Om bröstbevarande kirurgi kombineras med strålbehandling mot kvarvarande bröstvävnad är prognosen densamma som om hela bröstet avlägsnas. Detta har redovisats i flera randomiserade studier med hög evidensgrad [9, 10]. Vid invasiv bröstcancer är information om tumörspridning till armhålans lymfkörtlar av prognostisk betydelse. Med sentinel node-tekniken ges möjlighet till korrekt diagnos med ett mindre kirurgiskt axillingrepp [11]. Med denna metod identifieras den första lymfkörteln portvaktskörteln till vilken bröstcancern kan ge ifrån sig tumörceller. Påvisande av tumörceller i portvaktskörteln leder till att ytterligare lymfkörtlar avlägsnas i armhålan, i de flesta fall samtidigt eftersom analysen av portvaktskörteln sker under pågående operation och om den är fri från cancer undviks borttagande av friska lymfkörtlar. Operationsmetoden utförs vid majoriteten av bröstcanceropererande sjukhus. Tekniken infördes under kontrollerade former i Sverige under slutet av 90-talet. Utfall och kvalitet har dokumenterats i detalj [12-20]. Bröstrekonstruktion som innebär att en ny bröstform skapas, samtidigt med borttagande av hela bröstet, eller efter genomgången tumörbehandling, anses som standard inom modern bröstcancervård [21]. Detta alternativ erbjuds och utförs främst vid enheter med stor volym bröstkirurgi och med tillgång till plastikkirurgisk kompetens (specialutbildade kirurger eller i samarbete med plastikkirurger). Det råder en begränsad tillgång till plastikkirurgisk kompetens för att utföra dessa operationer och därför utförs bröstrekonstruktioner i samband med mastektomin endast vid ett fåtal enheter i landet. Utöver den kirurgiska behandlingen av bröstcancer ingår behandling med cytostatika, hormoner, strålbehandling och antikroppsbehandling. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för bröstcancer publicerades Det nationella vårdprogrammet utgivet av Svenska Bröstcancergruppen tillsammans med regionala vårdprogram och tillämpningar samt riktlinjer fastslagna av Svensk Förening för Bröstkirurgi (SFBK), är de dokument som styr bröstcancerpatienternas handläggning [22]. Internationellt finns liknande dokument utgivna av Danish Breast Cancer Cooperative Study Group (DBCG), British Association of Surgical Oncology och European Society of Breast Cancer Specialists (EUSOMA) [23-28]. Behandling av bröstcancer kan i vissa fall ge biverkningar som kan vara både besvärande och kostsamma. Kunskapen om förekomsten och graden av dessa biverkningar är begränsad. Hur patienten uppfattar vården vid bröstkirurgisk behandling har inte publicerats på gruppnivå. Sådana uppgifter efterfrågas i kvalitetsutvärderingar. Den europeiska samarbetsorganisationen för bröstcancer (EUSOMA) där både profession och patientföreningar ingår, ställer krav på att enheter som behandlar bröstcancer skall delta i kvalitetssäkringsprogram. Bröstcancer är den cancerform som först av alla fick ett vårdprogram inom varje region. Sedan många år rapporteras kliniska data om bröstcancer till regionala kvalitetsregister vid landets onkologiska centra och registren har tidigare inte varit samordnade. Genom ett intensivt samarbete i en 6

9 multidisciplinär styrgrupp, med representanter från landets hälso- och sjukvårdsregioner skapades det nationella bröstcancerregistret. Process och resultatmått Svensk Förening för Bröstkirurgi har utarbetat riktlinjer för diagnostik och kirurgisk behandling med process och resultatmått och dessa ligger till grund för denna rapport. I de fall det finns riktlinjer och målnivåer anges de i anslutning till figurer och/eller tabeller. Regionernas resultat jämförs i förekommande fall med rekommendationerna i dessa och även med andra etablerade riktlinjer [29]. Registret avser att rapportera alla nydiagnostiserade primära bröstcancerfall där hela vårdkedjan finns representerad. Ledtider för diagnos, diagnossätt, behandlingsrekommendationer, given behandling med detaljuppgifter angående den kirurgiska behandlingen inklusive den adjuvanta behandlingen registreras. Kirurgidelen innehåller information om rekonstruktiv kirurgi har utförts liksom kontralateralt ingrepp för att uppnå symmetri, behov av reoperationer och orsak därtill samt eventuella komplikationer kopplade till det kirurgiska ingreppet. Vidare registreras information om tumörens karakteristika och rekommendationer för tilläggsbehandling (cytostatika-, hormonell-, strål- och antikroppsbehandling). Därtill innehåller registret en del med specifika onkologiska variabler med detaljerad information om vilken adjuvant pre- och post-operativ tilläggsbehandling som givits. Denna del fylls i av behandlande kliniker från och med år 2009/2010. Slutligen innehåller registret uppgifter från den fortsatta uppföljningen av patienten. Den innehåller uppföljning av det kirurgiska ingreppet med avseende på sena biverkningar av operation och det kosmetiska resultatet bedömt av patienterna själva. Den innehåller också uppgifter om tidpunkt för eventuella återfall och i förekommande fall, dess lokalisation. Redovisade resultat Data har presenterats i samband med vetenskapliga möten som anordnas av Svensk Kirurgisk Förening och dess sektion Svensk Förening för Bröstkirurgi. En regional jämförelse mellan Capio S:t Görans sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset grundad på 2007 års data från dessa kliniker redovisades år En ettårsuppföljning avseende patientnöjdhet har insamlats från en enhet och resultatet presenterades vid SFBK:s möte Registret har också presenterats vid SKL:s kvalitetsregisterdagar 2009 och

10 Täckningsgrad, ålder vid diagnos och sjukhusens operationsvolymer Bröstcancer opererades vid 59 enheter i Sverige och vid 23 av dessa gjordes färre än 50 ingrepp år Motsvarande siffror för 2009 är 55 och 20 st. Opererande enheter och volymer anges i tabell 1. Andelen mindre enheter som utför bröstkirurgi sjunker kontinuerligt. En bidragande orsak är att införandet av sentinel node-teknik för axillkörteldiagnostik, som kräver nuklearmedicinsk expertis, begränsar de mindre enheternas möjligheter att erbjuda patienterna denna teknik. Avsaknad av patolog är en annan begränsande faktor. Patienter erbjuds därför operation vid de närliggande större enheterna med tillgängliga kringresurser. Vid de mindre enheterna finns ofta en stark koppling till moderkliniken. Verksamheten sköts då av en senior bröstkirurg. Ett multidisciplinärt förhållningssätt sker om än specialister inte fysiskt finns samlade vid en enhet. Detta innebär även att kirurger administrerar den onkologiska behandlingen vid de mindre sjukhusen där inte onkologisk klinik finns. Den icke kirurgiska behandlingen sker då i nära samarbete med onkologisk klinik. Som ett huvudsakligt kvalitetsmått skall registret ha närmast 100 % täckningsgrad. Täckningsgraden i riket var 97 % för år 2008 och 98 % för år 2009, vilket får anses vara mycket bra med tanke på att det nationella bröstcancerregistret är helt nystartat (figur 1). Figur 1. Täckningsgrad (antalet fall i Nationella bröstcancerregistret i förhållande till de som är registrerade i respektive regionalt cancerregister)

11 2009 9

12 Medianåldern vid diagnos var 63 år både år 2008 och år 2009 (figur 2). Figur 2. Åldersfördelning vid diagnos

13 Figur 2a. Medianålder per opererande sjukhus Sjukhus med uppgifter för högst 10 opererade bröstcancerfall redovisas ej (se tabell 1a) 11

14 Tabell 1. Antal opererade fall per opererande sjukhus. Region Opererande sjukhus Norr Kiruna lasarett 1 0 Norrlands Universitetssjukhus Skellefteå lasarett Sollefteå sjukhus 7 7 Sunderby sjukhus Luleå Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus 5 13 Östersunds sjukhus Uppsala-Örebro Akademiska sjukhuset Arvika sjukhus Centrallasarettet i Västerås Centralsjukhuset i Karlstad Lasarettet i Enköping Falun lasarett Hudiksvalls sjukhus (ej snb) 3 6 Karlskoga lasarett Kullbergska sjukhuset i 8 15 Katrineholm(ej snb) Lindesbergs lasarett Länssjh Gävle-Sandviken Mora lasarett Mälarsjukhuset Eskilstuna Nyköping lasarett 2 0 Torsby sjukhus 1 0 Universitetssjukhuset Örebro Sthlm-Gotland Capio S:t Görans sjukhus AB Danderyds sjukhus Karolinska Univ sjh, Solna Sabbatsbergs sjukhus 3 4 Sophiahemmet 5 5 Södersjukhuset Södertälje sjukhus 5 4 Visby Lasarett Sydöstra Höglandssjukhuset i Eksjö Länssjukhuset i Kalmar Länssjukhuset Ryhov (Jönköping) Motala lasarett Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Värnamo sjukhus Västerviks sjukhus

15 Syd Blekingesjukhuset i Karlskrona Centrallasarettet i Växjö Centralsjukhuset i Kristianstad Helsingborgs lasarett Landskrona lasarett 1 0 Ljungby lasarett Länssjukhuset i Halmstad Universitetssjukhuset i Lund Universitetssjukhuset MAS Ystads lasarett 66 2 Väst Alingsås lasarett 1 2 Bassjukhuset i Lidköping Borås lasarett Kungälvs sjukhus 4 3 Kärnsjukhuset i Skövde Norra Älvsborgs Länssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Uddevalla sjukhus Varbergs sjukhus Tabell 1a. Sjukhus med högst 10 bröstcanceropererade fall under Region Sjukhus med högst 10 bröstcanceropererade fall under 2009 Norr Sollefteå sjukhus Uppsala-Örebro Hudiksvalls sjukhus Sthlm-Gotland Sabbatsbergs sjukhus Sophiahemmet Södertälje sjukhus Syd Ystads lasarett Väst Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus Tabell 1b. Antal opererande sjukhus i förhållande till operationsvolym. Antal opererade fall >150 Totalt

16 Preoperativt fastställd malignitet I SFBK:s riktlinjer anges att minst 90 % av alla patienter som ska opereras ska ha en fastställd diagnos innan ingreppet, vilket nästan uppnås i riksgenomsnittet för både 2008 och Det finns dock variationer mellan regionerna och mellan sjukhusen 2009 (figur 3) når två regioner upp till den rekommenderade nivån och 2009 är det bara Sydöstra regionen som inte når upp till den nivån. Här har andelen som fått en fastställd diagnos innan operation snarast minskat. Figur 3. Andel fall med preoperativt fastställd malignitet bland alla opererade fall

17 Figur 3a.Andel fall med preoperativt fastställd malignitet bland alla opererade fall uppdelat efter rapporterande sjukhus Sjukhus med högst 10 rapporterade bröstcancerfall redovisas ej (se tabell 1a) Preoperativ multidisciplinär konferens Socialstyrelsen har, i de nationella kvalitetsindikatorer för bröstcancer som utarbetades inom ramen för de nationella riktlinjerna för bröstcancer, angivit att behandlingsrekommendationer skall bestämmas vid en multidisciplinär konferens. Så sker för en majoritet av patienterna i de flesta regionerna (figur 4). Det finns dock under 2009 stora skillnader mellan sjukhusen, vilket kan bero på regionala skillnader om vad som registreras som multidisciplinär konferens. Sydöstra regionen redovisar generellt en betydligt lägre andel konferenser inför behandlingsrekommendationer. Detta avspeglar både lokala traditioner där endast bröstkirurg och radiolog ansvarat för den preoperativa bedömningen och föreslagit behandling enligt regionala riktlinjer och att det även saknas specialister, särskilt patologer, som kan delta i en multidisciplinär konferensverksamhet. 15

18 Figur 4. Andel fall med beslut om åtgärd fattat vid preoperativ multidisciplinär konferens (innefattar även fall där operation inte planeras) Ja Nej Uppgift saknas 2009 Ja Nej Uppgift saknas 16

19 Figur 4a. Beslut om åtgärd fattat vid preoperativ multidisciplinär konferens uppdelat på sjukhus för patienter diagnostiserade 2009 (innefattar även fall där operation inte planeras) Ja Nej Uppgift saknas 1 Sjukhus med högst 10 rapporterade bröstcancerfall redovisas ej Universitetssjukhuset i Örebro redovisas ej på grund av ett systematiskt fel i registreringen. 17

20 Neoadjuvant behandling Kirurgi är förstahandsval vid operabel bröstcancer. Andelen fall som fått neoadjuvant behandling varierar i landet och är i alla regioner omkring 10 % eller därunder (tabell 2). I huvudsak ges sådan behandling med cellgifter i syfte att förbättra förutsättningarna för det kirurgiska ingreppet, till exempel genom att minska tumörstorleken och det görs nästan uteslutande inom ramen för kontrollerade studier. Deltagandet i dessa studier påverkar därmed andelen patienter som får denna typ av behandling. Till patienter som av andra skäl, medicinska eller av egen vilja, avböjer operation är endokrin behandling ett alternativ. Siffrorna avspeglar eventuellt tolkningsvariationer då endokrin behandling före operation är en sällan utnyttjad terapi medan vissa patienter får endokrin behandling under en period för att pröva effekten av sådan behandling. Avsedd operation utförs inte alltid eftersom patienten kan ha andra medicinska tillstånd som gör operation olämplig eller att operation inte anses tillrådig av andra skäl. Tabell 2. Fall med neoadjuvant behandling, och typ av neoadjuvant behandling uppdelade efter region. Fall med neoadjuvant behandling Andel (%) av alla bröstcancerfall Norra Uppsala- Örebro Region (2008) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket 6,5 4,6 10,2 6,1 7,0 7,1 7,1 Antal Typ av neoadj behandling 1 antal (andel (%) av neoadjuvant behandlade) Radioterapi 1 (2) 4 (6) 1 (1) 2 (4) 4 (4) 2 (2) 14 (3) Endokrin 28 (64) 29 (40) 54 (33) 32 (71) 49 (49) 72 (72) 264 (50) Cytostatika 16 (36) 35 (48) 112 (68) 9 (20) 46 (46) 26 (26) 244 (46) Annan 3 (7) 8 (11) 2 (1) 0 (0) 2 (2) 1 (1) 16 (3) 1 En patient kan få flera typer av behandling 18

21 Fall med neoadjuvant behandling Andel (%) av alla bröstcancerfall Norra Uppsala- Örebro Region (2009) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket 7,6 5,5 10,8 5,8 6,6 8,5 7,6 Antal Typ av neoadj behandling 1 antal (andel (%) av neoadjuvant behandlade) Radioterapi 3 (6) 4 (4) 1 (1) 5 (11) 1 (1) 2 (2) 16 (3) Endokrin 33 (62) 39 (43) 63 (36) 28 (61) 41 (45) 77 (66) 281 (49) Cytostatika 19 (36) 43 (47) 106 (61) 14 (30) 45 (49) 41 (35) 268 (47) Annan 4 (8) 13 (14) 4 (2) 0 (0) 5 (5) 2 (2) 28 (5) 1 En patient kan få flera typer av behandling 19

22 Operation och morfologi Andel fall som opereras var för hela riket cirka 93 % både 2008 och Mycket liten variation förekom mellan regionerna. Den höga andelen opererade patienter avspeglar det faktum att i Sverige upptäcks bröstcancer tidigt och att medianstorleken på brösttumörerna är cirka 2 cm, vilket gör att kirurgi nästan alltid är möjligt att utföra enligt nationella och internationella riktlinjer. Resterande andel utgörs av patienter som på grund av tumörkarakteristika eller av andra medicinska skäl inte lämpar sig för primär kirurgi. Andelen fall med bilateral tumör vid första diagnos var omkring 2 % både 2008 och 2009 vilket motsvarar vad som förväntas. Andelen fall med primärt invasiv cancer är omkring 90 % i alla regioner vilket är förväntat (figur 5) liksom att andelen fall med cancer in situ (cirka 10 %) också motsvarar den förväntade. Mer omfattande mikroskopisk undersökningsteknik (bland annat med immunhistokemi), har troligtvis lett till att andelen fall ökat där både cancer in situ och invasiv cancer hittas i tumören, eftersom mindre områden med invasiv cancer och med så kallad mikroinvasion upptäcks. Andelen fall med tumörer med invasiv cancer +/- cancer in situ och enbart cancer in situ visas i figur 5. Figur 5. Andel fall med invasiv cancer +/- cancer in situ eller enbart cancer in situ Invasiv/invasiv och in situ Enbart in situ Uppgift saknas 20

23 2009 Invasiv/invasiv och in situ Enbart in situ Uppgift saknas 21

24 Bröstkirurgi Andel fall i regionerna som genomgått bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp varierar från % år 2009 (figur 6). Tidigare angav SFBK att mellan % av alla fall bör bli föremål för bröstbevarande kirurgi men denna rekommendation är nu borttagen. Skillnaderna mellan regioner och mellan sjukhusen anses bland annat bero på överenskommelser där det mindre sjukhuset i huvudsak remitterar de fall som kan bli föremål för bröstbevarande kirurgi till större enheter där man till exempel har tillgång till preparatröntgen och sentinel node-teknik. Det kan därför finnas anledning att diskutera vilken målnivå som är rimlig. En fortsatt koncentration av bröstkirurgin till större enheter har skett och år 2009 opererade 8 enheter färre än 10 fall. År 2009 opererade 12 sjukhus fall och 16 sjukhus fall (tabell 2). En mer omfattande mikroskopisk undersökning av borttagen vävnad kan vara en av orsakerna, liksom att kunskapen om tumörbiologin kan ha lett till rekommendationer om mer utvidgad kirurgi för exempelvis yngre kvinnor [30]. Ytterligare en möjlighet är att kvinnorna har fått ökad tillgång till rekonstruktiv kirurgi i samband med mastektomi, vilket ger kvinnor möjlighet till en tillfredställande bröstform även efter det att hela bröstet tagits bort. För ytterligare tolkning av denna trend krävs djupare analyser och information om patienternas medinflytande i beslutsprocessen. Figur 6. Andel bröstbevarande kirurgi bland opererade fall

25 2009 Figur 6a. Andel bröstbevarande kirurgi bland opererade fall uppdelat efter opererande sjukhus Sjukhus med högst 10 opererade bröstcancerfall redovisas ej (se tabell 1a) 23

26 Andel utförda mastektomier med primär rekonstruktion skiljer sig avsevärt, där Stockholm- Gotlandregionen generellt rapporterar en större andel direkta rekonstruktioner jämfört med övriga regioner (figur 7). Skillnaden återspeglar en lång tradition av rekonstruktiv kirurgi i samarbete med plastikkirurger vid Karolinska Universitetssjukhuset där nu bröstkirurger oftast utför rekonstruktionerna primärt. Enligt nationell och internationell konsensus bör rekonstruktiv kirurgi alltid diskuteras i samband med mastektomi. I andra delar av landet kan en större andel rekonstruktioner göras i ett senare skede men registret har idag inga uppgifter om detta. En sådan registrering planeras dock. Resurstillgång, lokala traditioner och storstads- respektive landsortsbefolkning avspeglar troligtvis de stora skillnader som ses. För professionens räkning har flera nationella enkäter gjorts för att uppskatta frekvensen rekonstruktiv kirurgi i Sverige och det har under en 10-års period skett mer än en fördubbling av antalet rekonstruktioner. Figur 7. Primära bröstrekonstruktioner bland mastektomerade fall

27 2009 Andelen kirurgiska komplikationer inom 30 dagar var 2009 mellan 1,1 2,5 % i de olika regionerna med ett riksgenomsnitt på 1,5 %. Detta är oförändrat jämfört med Blödningar inom det första postoperativa dygnet dominerade som orsak till reoperation. Bröstkirurgi anses som en ren operation och skall därför ha en låg infektionsfrekvens och antalet reoperationer till följd av infektioner var lågt. Siffrorna är förväntade och tyder på en jämn kvalitet i den kirurgiska processen. Infektioner som inte leder till reoperation registreras inte i registret. Axillkirurgi Regionerna uppvisar stor likhet beträffande kirurgiskt ingrepp i axelhålan då förekomst av tumörbärande lymfkörtlar i axillen är en grundläggande prognostisk variabel. Sentinel node-konceptet, det vill säga diagnostik av den eventuellt tumörbärande lymfkörteln vid bröstcancer, har använts nationellt sedan Enligt nationella riktlinjer kan sentinel node-diagnostik utföras vid tumörstorlek upp till 4 cm. Ingreppet introducerades och registrerades i studiesyfte varvid samtliga sentinel node-ingrepp utförda i landet har registrerats prospektivt. Såväl process- som resultatmått har kunnat avläsas och finns publicerade [12-20]. De resultat som nu rapporteras för andelen identifierade sentinel node-körtlar och andelen friska sådana motsvarar de som kan förväntas vid den tumörstorlek vid diagnos (0 4 cm), där sentinel node-biopsi anses vara standardingrepp. Andelen opererade patienter som blir föremål för sentinel node-undersökning var 2009 drygt 74 % i riket (figur 8). Av dem som genomgått axillkirurgi 2009 var det 58 % i hela riket som enbart opererats med sentinel node-operation, vilket var förväntat då de flesta tumörer upptäcks i ett tidigt skede utan 25

28 spridning. Övriga har genomgått axillutrymning antingen på grund av konstaterade lymfkörtelmetastaser vid sentinel node-operation eller på grund av tumördata. Ett antal mindre enheter i riket utför inte sentinel node-diagnostik då sjukhuset antingen saknar tillgång till nuklearmedicinsk avdelning eller till patolog. I de fall patienter är lämpade för denna operationsteknik erbjuds de operation på den närmaste större enheten. I begränsad utsträckning, till exempel på Gotland, får patienterna den radioaktiva isotopinjektionen i Stockholm medan operationen utförs i Visby. Figur 8. Andel fall med utförd sentinel node-operation (av alla opererade)

29 Figur 8a. Andel fall med utförd sentinel node-operation (av alla opererade) uppdelat efter opererande sjukhus Sjukhus med uppgifter för högst 10 opererade bröstcancerfall redovisas ej (se tabell 1a) 27

30 Andelen patienter som blev opererade med en konventionell axillutrymning direkt eller efter sentinel node-operation 2009 varierade från % med ett riksgenomsnitt på 37 % vilket var oförändrat jämfört med 2008 (figur 9) och motsvarar det som förväntas. Figur 9. Andel fall som har genomgått axillutrymning (av alla opererade)

31 De nationella riktlinjerna rekommenderar att minst 8 lymfkörtlar tas ut vid axillutrymning och undersöks för säker stadieindelning. I registret rapporteras för år 2009 att i median tas 13 körtlar ut (tabell 3). I knappt 13 % av alla fall i riket år 2009 togs 7 eller färre lymfkörtlar ut vid axillutrymning, vilket alltså är mindre än rekommenderat antal (tabell 4). År 2008 var denna andel 14 %. Medianstorleken för invasiva tumörer var 17 mm i riket, med en spridning från mm i regionerna både 2008 och 2009 (tabell 3). Tabell 3. Median för antal uttagna lymfkörtlar vid axillutrymning samt tumörstorlek för invasiv bröstcancer. Antal uttagna lymfkörtlar vid axillutrymning (median) Invasiv bröstcancer, tumörstorlek i millimeter (median) Norra Uppsala- Örebro Region (2008) Sthlm- Gotland Sydösta Södra Västra Riket , Antal uttagna lymfkörtlar vid axillutrymning (median) Invasiv bröstcancer, tumörstorlek i millimeter (median) Norra Uppsala- Örebro Region (2009) Sthlm- Gotland Sydösta Södra Västra Riket

32 Tabell 4. Antal och andel uttagna lymfkörtlar vid axillutrymning. Totalt antal undersökta lymfkörtlar Norra Uppsala- Örebro Region (2008) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket Totalt antal fall med axillutrymning Därav % 0 7 körtlar 9,0 17,0 16,5 25,8 7,0 11,4 14,0 8 9 körtlar 13,8 14,5 16,5 10,9 9,5 10,1 12,8 10 körtlar 76,2 67,7 66,4 62,4 83,5 77,0 72,5 Ej angivet 1,0 0,9 0,7 0,9 0,0 1,6 0,8 Totalt antal undersökta lymfkörtlar Norra Uppsala- Örebro Region (2009) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket Totalt antal fall med axillutrymning Därav % 0 7 körtlar 9,8 18,0 10,2 21,7 6,0 13,5 12,9 8 9 körtlar 12,9 10,8 13,0 12,3 7,7 9,3 10,8 10 körtlar 77,3 70,6 76,1 65,9 85,9 76,0 75,8 Ej angivet 0,0 0,5 0,7 0,0 0,4 1,3 0,6 30

33 Kompletterande kirurgi i bröst Enligt SFBK:s riktlinjer bör den kirurgiska behandlingen vara så definitiv som möjligt för att bespara patienter en ny operation, och mindre än 10 % av patienterna bör genomgå reoperation på grund av tumördata, detta uppfylls 2009 endast i Norra och Västra regionen (figur 10). Figur 10. Andel med kompletterande bröstoperation i en andra seans på grund av tumördata

34 Otillräckliga marginaler var 2009 den vanligaste orsaken till reoperation på grund av tumördata (riksgenomsnittet var 39 % av alla reopererade) och varierade från %. Utbredd cancer in situ som orsak till reoperation varierade mellan 17 och 40 % (tabell 5). Dessa skillnader kan inte omedelbart förklaras men kan bero på olika tolkningar av hur registreringen ska ske. Reoperation på grund av missad tumör var mycket sällsynt (1 %) i riket. Tabell 5. Orsaker till kompletterande bröstoperation hos de som reopererats på grund av tumördata. Orsak till kompletterande bröstoperation Norra Uppsala- Örebro Region (2008) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket Totalt antal Därav % Marginaler otillräckliga Multifokal invasiv cancer 40,5 36,1 40,3 51,7 39,6 48,4 41,6 11,4 18,1 8,4 8,0 17,7 7,4 12,9 Missad tumör 1,3 0,0 1,9 4,6 1,6 0,0 1,4 Utbredd cancer in 24,1 31,0 31,8 14,9 30,7 24,2 27,7 situ Diagnostisk op visade cancer 16,5 7,7 12,3 13,8 6,8 10,5 10,4 Övrigt 6,3 5,8 5,2 5,7 3,6 8,4 5,5 Uppgift saknas 0,0 1,3 0,0 1,1 0,0 1,1 0,5 Orsak till kompletterande bröstoperation Norra Uppsala- Örebro Region (2009) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket Totalt antal Därav % Marginaler otillräckliga Multifokal invasiv cancer 43,1 35,4 44,2 44,4 34,0 36,0 38,5 10,3 14,6 7,1 11,1 12,7 16,9 12,2 Missad tumör 0,0 0,0 0,7 4,0 0,5 0,0 0,8 Utbredd cancer in 34,5 31,8 24,0 17,2 39,6 24,7 29,8 situ Diagnostisk op visade cancer 5,2 12,0 17,5 14,1 8,1 5,6 11,2 Övrigt 6,9 5,7 6,5 7,1 5,1 16,9 7,2 Uppgift saknas 0,0 0,5 0,0 2,0 0,0 0,0 0,4 32

35 Tider i vårdkedjan Ledtider är processmått som beskriver en av patienterna upplevd kvalitet. De ledtider som mäts i registret är tiden mellan nybesök och datum för vårdplanering, tid från vårdplanering till operation och tiden från operation till dess att besked om PAD ges. I SFBK:s riktlinjer anges att 80 % av alla med stark misstanke om bröstcancer ska beredas besök hos specialist inom 1 vecka och alla oavsett grad av misstanke inom 2 veckor. Vidare ska 90 % av alla med diagnostiserad bröstcancer beredas tid för operation inom 3 veckor och ingen ska vänta mer än 4 veckor. Det har visat sig svårt att registrera alla datum i processen, vägen in i vårdkedjan, (mammografi, klinisk undersökning, akutbesök och så vidare) varierar för patienterna och det har inte alltid gått att definiera vad som är den första kontakten. I många fall har patienterna en klar diagnos då de kommer till en bröstmottagning för första gången. Tiden som man får vänta på första besök om man har misstänkt bröstcancer har därför inte kunnat beskrivas i denna rapport. Vidare har det under uppstartsfasen av registret funnits olika uppfattningar om vad som avses med olika tidpunkter. Vårdkedjorna ser olika ut i landet och det har varit svårt att anpassa registreringen så att alla varianter omfattas. Från 2011 justeras därför registreringen av datum vilket förhoppningsvis kommer att medföra en större likhet i tolkningen av ledtiderna. Generellt är dock ledtiderna längre än vad som är önskvärt i alla regioner och målet, att 90 % ska opereras inom 3 veckor och alla inom 4 veckor efter behandlingsbeslut, uppnås inte (figur 11 och 12). Likaså är andelen som får sitt PAD-besked inom en vecka från operation fortsatt anmärkningsvärt låg (tabell 6). Den totala tiden från nybesök vid specialistmottagning till dess att patienten får besked om PAD från operationen är mellan 49 och 50 dagar i tre av regionerna medan i övriga regioner är denna tid längre (figur 11). Led-/väntetiderna är 2009 generellt längre än Härvid har diskussioner mellan professionen och arbetsgivare startat för att nedbringa dessa tider. 33

36 Tabell 6. Tider i vårdkedjan. Tid från nybesök till vårdplan Norra Uppsala- Örebro Region (2008) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket Median (dagar) , Tid från vårdplan till operation Median (dagar) 19 17, % av pat hade opererats inom X dagar Tid från operation till PAD-besked till patienten Median (dagar) % av pat har fått information inom X dgr Inom 7 dagar har X % av pat fått information 0,5 1,4 0,8 0,0 2,6 3,3 1,5 Tid från nybesök till vårdplan Norra Uppsala- Örebro Region (2009) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket Median (dagar) 8 10, Tid från vårdplan till operation Median (dagar) % av pat hade opererats inom X dagar Tid från operation till PAD-besked till patienten Median (dagar) % av pat har fått information inom X dgr Inom 7 dagar har X % av pat fått information 2,0 0,7 0,4 0,7 0,8 0,6 0,8 34

37 Figur 11. Tider i vårdkedjan Tid från nybesök till vårdplan 1 Tid från vårdplan till operation Tid från operation till PAD-besked 1 Tid från nybesök till vårdplan baseras på % av alla bröstcancerfall. Det flesta bröstcancerpatienter är utredda och har en klar diagnos när de kommer till en bröstmottagning. Dessa patienter inkluderas inte i beräkningen av den första ledtiden Tid från nybesök till vårdplan 1 Tid från vårdplan till operation Tid från operation till PAD-besked 1 Tid från nybesök till vårdplan baseras på % av alla bröstcancerfall. Det flesta bröstcancerpatienter är utredda och har en klar diagnos när de kommer till en bröstmottagning. Dessa patienter inkluderas inte i beräkningen av den första ledtiden. 35

38 Figur 12. Tid från vårdplan till operation. Målet är att 90 % ska opereras inom 3 veckor (vänster vertikal linje) och alla inom 4 veckor (höger vertikal linje) efter behandlingsbeslut Kumulativ procent Norra Uppsala-Örebro Sthlm-Gotland Sydöstra Södra Västra Antal dagar från vårdplan till operation Kumulativ procent Norra Uppsala-Örebro Sthlm-Gotland Sydöstra Södra Västra Antal dagar från vårdplan till operation 36

39 Postoperativ behandling Enligt SFBK och de nationella riktlinjerna bör den postoperativa behandlingen föreslås till patienten efter diskussion vid en multidisciplinär terapikonferens. Så skedde 2009 i över 94 % av fallen i riket, med en spridning från % i de olika regionerna (figur 13). I sydöstra regionen gäller samma förutsättning som för den preoperativa multidisciplinära konferensen (sid 15). Figur 13. Multidisciplinär postoperativ bedömning vid terapikonferens som stöd för rekommendation av adjuvant behandling (gäller enbart opererade fall) Ja Nej Uppgift saknas 2009 Ja Nej Uppgift saknas 37

40 Figur 13a. Multidisciplinär postoperativ bedömning vid terapikonferens som stöd för rekommendation av adjuvant behandling uppdelat på opererande sjukhus Ja Nej Uppgift saknas 1 Sjukhus med uppgifter för högst 10 opererade bröstcancerfall redovisas ej (se tabell 1a) 38

41 För mer än 86 % av alla som opererats för bröstcancer rekommenderades 2009 någon form av postoperativ adjuvant behandling (figur 14). Figur 14. Planerad adjuvant postoperativ behandling Ja Nej Uppgift saknas 2009 Ja Nej Uppgift saknas 39

42 Rekommendationen om adjuvant behandling styrs av nationella riktlinjer. Det finns regionala variationer som finns dokumenterade i de regionala vårdprogrammen, till exempel varierar användandet av cytostatika som adjuvant behandling år 2009 från % för alla opererade fall i de olika regionerna (tabell 7). Även andelen som föreslås hormonell behandling och strålbehandling varierar, men inte i lika stor utsträckning. I de regioner som har en näst intill fullständig registrering varierar andelen patienter (invasiv bröstcancer med tumör > 10 mm) med HER2/neu positiva tumörer som planeras få immunterapi från % (tabell 8a). Jämfört med år 2008 har denna andel ökat i stort sett i alla bedömbara regioner. För sydöstra regionen saknas uppgift om den adjuvanta behandlingen för en stor andel av de opererade fallen varför regionens siffror blir svårbedömda. Tabell 7. Typ av planerad adjuvant behandling av opererade fall, uppdelad efter region. Typ av planerad adjuvant postop behandling 1 (%) Norra Uppsala- Örebro Region (2008) Sthlm- Gotland Sydöstra 2 Södra Västra Riket Radioterapi 63,8 64,5 71,0 54,8 51,9 55,8 60,9 Endokrin 50,9 69,6 74,2 57,1 59,4 62,4 64,5 Cytostatika 35,2 34,4 28,8 16,6 22,4 25,5 27,7 Kastration 0,2 0,9 2,2 2,8 1,7 1,2 1,5 Immunoterapi 10,0 9,1 7,6 3,9 5,2 4,0 6,7 Typ av planerad adjuvant postop behandling 1 (%) Norra Uppsala- Örebro Region (2009) Sthlm- Gotland Sydöstra 2 Södra Västra Riket Radioterapi 66,2 64,9 71,3 53,9 52,7 53,3 61,1 Endokrin 54,5 69,9 77,3 61,6 60,7 64,0 66,6 Cytostatika 42,2 35,3 31,6 26,7 24,0 25,8 30,6 Kastration 1,6 0,6 1,4 0,7 1,0 0,8 1,0 Immunoterapi 11,0 9,6 7,9 4,5 7,0 7,6 8,1 1 En patient kan få flera typer av behandling 2 Inkomplett registrering 40

43 Andelen fall där analys av HER2/neu status utförts varierar i landet (tabell 8), medan andelen som är HER2/neu positiva av de fall där analysen utförts är påfallande lika. Detta är de första analysresultaten av HER2/neu registreringar där vissa resultat grundar sig på immunhistokemisk analys som ibland förändras efter en kompletterande FISH-analys. Andelen HER2/neu positiva patienter som planeras få immunoterapi varierar också i landet. För år 2008 och 2009 saknas uppgifter på vilka patienter som sedan fått immunoterapi. Registrering av given adjuvant behandling påbörjas från och med år Vidare har behandlingsindikationerna varierat i landet och när cellgiftbehandling inte har givits har heller inte immunoterapi varit aktuellt. Även i denna analys är Sydöstra regionens data svåra att tolka på grund av den stora andelen fall där data saknas. Tabell 8. HER2 status hos primärt opererade, invasiva fall med tumörstorlek > 10 mm. Region (2009) HER2 Norra Uppsala- Örebro Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket Totalt antal Därav % Amplifierat 12,9 10,6 9,8 11,4 11,9 14,0 11,6 Negativ 81,5 84,2 82,0 85,8 52,5 84,9 77,8 Ej utfört 5,0 4,2 8,2 1,1 35,5* 0,6 10,0 Ej angivet 0,7 1,0 0,0 1,8 0,1 0,6 0,6 * den höga andlen där anlays inte gjorts i Södra regionen beror på att man där inte gjort analysen på patienter äldre än 70 år. Tabell 8a. Planerad adjuvant immunoterapi bland HER2/neu positiva primärt opererade, invasiva fall med tumörstorlek > 10 mm. Planerad Immunoterapi Norra Uppsala- Örebro Region (2009) Sthlm- Gotland Sydöstra Södra Västra Riket Totalt antal Därav % Ja 78,0 63,1 75,0 31,8 69,3 50,0 61,6 Nej 17,0 35,3 17,0 9,5 23,7 38,3 25,9 Uppgift saknas 5,1 1,6 8,0 33,3 7,0 11,7 9,7 Ej angivet 0,0 0,0 0,0 25,4 0,0 0,0 2,7 Sena kvalitetsindikatorer I Stockholm-Gotlandregionen har under år 2009, som en pilotundersökning, ett frågeformulär skickats till samtliga patienter (n = 447) som opererades vid Bröstcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna under år Frågorna avser lokala symtom från arm och axel, känselbortfall och patientens uppskattning av eventuellt lymfödem. Patienterna uppmanades också att skatta det kosmetiska resultatet på en skala från 0 10 (0 = mycket dåligt och 10 = mycket bra). Svarsfrekvensen var 84 % 41

44 och hälften av dem som svarade rapporterade att man inte hade några symtom alls. Omfattningen av de symtom som rapporterades var som förväntat relaterade till en större tumörutbredning och förekomst av axillära lymfkörtelmetastaser, vilket kräver större kirurgiska ingrepp. Cirka två tredjedelar av patienterna skattade det kosmetiska resultatet som mycket gott (7 10 på skalan). Samma patientgrupp har tillsänts frågeformulär under 2010 där preliminära data visar att 81 % inte har några symtom två år efter operation. Resultaten visar att patienternas tillfredsställelse med bröstcancervården kan studeras på detta sätt med enkät. Ytterligare resultat kommer att publiceras i nästa årsrapport. 42

45 Referenser 1. Emdin, S.O., et al., SweDCIS: Radiotherapy after sector resection for ductal carcinoma in situ of the breast. Results of a randomised trial in a population offered mammography screening. Acta Oncol, (5): p Ringberg, A., et al., Histopathological risk factors for ipsilateral breast events after breast conserving treatment for ductal carcinoma in situ of the breast--results from the Swedish randomised trial. Eur J Cancer, (2): p Holmberg, L., et al., Absolute risk reductions for local recurrence after postoperative radiotherapy after sector resection for ductal carcinoma in situ of the breast. J Clin Oncol, (8): p Eaker, S., et al., Regional differences in breast cancer survival despite common guidelines. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev, (12): p Malin, J.L., et al., Quality of breast cancer care: what do we know? J Clin Oncol, (21): p Eaker, S., et al., Differences in management of older women influence breast cancer survival: results from a population-based database in Sweden. PLoS Med, (3): p. e Fisher, B., et al., Twenty-year follow-up of a randomized trial comparing total mastectomy, lumpectomy, and lumpectomy plus irradiation for the treatment of invasive breast cancer. N Engl J Med, (16): p Veronesi, U., et al., Twenty-year follow-up of a randomized study comparing breastconserving surgery with radical mastectomy for early breast cancer. N Engl J Med, (16): p Clarke, D., N.I. Khonji, and R.E. Mansel, Sentinel node biopsy in breast cancer: ALMANAC trial. World J Surg, (6): p Haid, A., et al., [Sentinel node biopsy in breast cancer: techniques and indications]. Wien Klin Wochenschr, (4): p Bergkvist, L., et al., Axillary recurrence rate after negative sentinel node biopsy in breast cancer: three-year follow-up of the Swedish Multicenter Cohort Study. Ann Surg, (1): p Celebioglu, F., et al., Lymph drainage studied by lymphoscintigraphy in the arms after sentinel node biopsy compared with axillary lymph node dissection following conservative breast cancer surgery. Acta Radiol, (5): p Schule, J., et al., Sentinel node biopsy for breast cancer larger than 3 cm in diameter. Br J Surg, (8): p Celebioglu, F., et al., Sentinel node biopsy in non-palpable breast cancer and in patients with a previous diagnostic excision. Eur J Surg Oncol, (3): p Celebioglu, F., et al., Intraoperative sentinel lymph node examination by frozen section, immunohistochemistry and imprint cytology during breast surgery--a prospective study. Eur J Cancer, (5): p Bergkvist, L. and J. Frisell, Multicentre validation study of sentinel node biopsy for staging in breast cancer. Br J Surg, (10): p Bergkvist, L., et al., Multicentre study of detection and false-negative rates in sentinel node biopsy for breast cancer. Br J Surg, (12): p Frisell, J., et al., Sentinel node in breast cancer--a Swedish pilot study of 75 patients. Eur J Surg, (3): p

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO OKTOBER 2015 Denna rapport i siffror 64 1/3 2 78 91 76 % mån % % %

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

rapport från Nationella bröstcancerregistret 2012 Årsrapport Sammanfattning Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

rapport från Nationella bröstcancerregistret 2012 Årsrapport Sammanfattning Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Årsrapport rapport från Nationella Sammanfattning bröstcancerregistret 2012 Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Handläggningen av bröstcancer är enligt riktlinjer en multidisciplinär angelägenhet.

Läs mer

Prostatacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) November 12 Regionalt

Läs mer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Publicerad 98-10-09 Reviderad 00-08-21 Version 3 Alerts bedömning Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst

Läs mer

Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår 2010. Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår 2010. Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Bröstcancer Nationell rapport diagnosår Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland www.regionaltcancercentrum.stockholmgotland.se Årsrapport Bröstcancer ISBN:

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER INKLUSIVE BRÖSTREKONSTRUKTION

STYRDOKUMENT FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER INKLUSIVE BRÖSTREKONSTRUKTION STYRDOKUMENT FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER INKLUSIVE BRÖSTREKONSTRUKTION Senaste uppdatering 2013-11-29 Ansvarigt Cancercentrum Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2013

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2013 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 213 September 214 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Bröstcancer Nationell rapport diagnosår 2008 Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Beställningsadress Onkologiskt Centrum, S3:00 Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 171 76 STOCKHOLM Tfn 08

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p) , totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8 Webbtabell 1. Jämförelser mellan sjukhus av andelen patienter under 75 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin). Uppgift

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2014-01-01-2014-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Lungsjukvård 132 0 100.0

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Tar vi hand om våra patienter efter operation?

Tar vi hand om våra patienter efter operation? Tar vi hand om våra patienter efter operation? SFOG Varberg 2014-08-25 Mats Löfgren registerhållare, Umeå Jan-Henrik Stjerndahl, SUS Mathias Påhlsson SUS Maud Ankardal Halland Eva Uustal, Linköping Emil

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

RSV-säsongen 2014-2015

RSV-säsongen 2014-2015 RSV-säsongen 2014-2015 Denna rapport publicerades den 21 maj 2015 och sammanfattar RSVsäsongen 2014-2015. Sammanfattning Säsongen för respiratory syncytial virus (RSV) 2014-2015 började tidigt och kännetecknades

Läs mer

KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER

KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER 2013 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Projektrapport Validering av Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer

Projektrapport Validering av Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer Projektrapport Validering av Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer Rapportdatum: 2015-09-25 Projektgrupp Charlotta Lönnqvist, projektledare, diagnoskoordinator, Regionalt cancercentrum Stockholm

Läs mer

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser 2017-01-24 2017-01-25 Namn Sammanhang Underlag - tabeller Data från kvalitetsregister för respektive cancerform (uttag dec ) Urvalet baseras på män/kvinnor bosatta

Läs mer

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra

Läs mer

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk

Läs mer

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver

Läs mer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-17 LS-LED15-1307-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Regional rapport för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Regional rapport för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Regional rapport för diagnosår 2009-2013 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014 Bröstcancer Regional rapport för diagnosår 2009-2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2013. Stockholm-Gotland

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2013. Stockholm-Gotland Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 213 Stockholm-Gotland September 214 Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2007. Svenska korsbandsregistret X-Base. www.aclregister.nu. Innehållsförteckning

ÅRSRAPPORT 2007. Svenska korsbandsregistret X-Base. www.aclregister.nu. Innehållsförteckning ÅRSRAPPORT 2007 Svenska korsbandsregistret X-Base 2737 Primäroperationer 143 Revisioner 102 Reoperationer www.aclregister.nu Innehållsförteckning Förord Inrapportering Återrapportering Täckning Organisation

Läs mer

Prostate cancer. National quality report for the year of diagnosis 2010 from the National Prostate Cancer Register (NPCR)

Prostate cancer. National quality report for the year of diagnosis 2010 from the National Prostate Cancer Register (NPCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostate cancer National quality report for the year of diagnosis 10 from the National Prostate Cancer Register (NPCR) May

Läs mer

Tyreoideacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2014 från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer

Tyreoideacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2014 från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Tyreoideacancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer september 2015

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-09-30 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 7 januari 2014 1 Kullbergska sjukhuset Hud- och könssjukvård

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Peniscancer. Nationell rapport för kvalitetsregistret diagnosår 2009-2012

Peniscancer. Nationell rapport för kvalitetsregistret diagnosår 2009-2012 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Peniscancer Nationell rapport för kvalitetsregistret diagnosår 009-0 Sept 03 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Maj

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 Maj 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Förord. Stockholm i september 2006

Förord. Stockholm i september 2006 AT-ranking 2006 Förord Det är nu sjunde året i följd som SYLF genomför en ranking av landets platser för allmäntjänstgöring (AT). För första gången betygsätter vi i år ett utländskt sjukhus, Ålands centralsjukhus.

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM) 2012-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning (PPM) Vecka 10, 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2014. Stockholm-Gotland

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2014. Stockholm-Gotland Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 214 Stockholm-Gotland Oktober 215 Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 214

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2011

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2011 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2011 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2011 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2011 5 Obstetrisk verksamhet 6 2011:21 Erbjuds

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård 1 (11) Ännu bättre cancervård En delrapport om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården 1 september 2012 Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Till ordförande RCC i samverkan

Till ordförande RCC i samverkan Till ordförande RCC i samverkan Vi skriver detta brev till er då vi är djupt oroade över bristen på hematopatologer i Sverige och i er region. Blodcancer är sammanlagt den tredje vanligaste dödsorsaken

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2015-01-01-2015-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 2 maj 2016 1 Bollnäs sjukhus Kirurgisk vård 165 0 100.0 % 1

Läs mer

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum

Läs mer

Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2011

Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2011 Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2011 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret Maud Ankardal Ansvarig för inkontinenskirurgiregistret,

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4 En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,

Läs mer

Exempel från Swedeheart

Exempel från Swedeheart Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex steg till 149,1 andra kvartalet 2010 husköpkraften ökar trots högre räntor Boindex steg till 149,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN

Läs mer

5:e rapporten sedan 2006

5:e rapporten sedan 2006 5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet

Läs mer