EU-MEDBORGARNAS AGENDA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU-MEDBORGARNAS AGENDA"

Transkript

1 EU-MEDBORGARNAS AGENDA Européerna säger sin mening Rättsliga frågor

2 Innehåll 02 EU-MEDBORGARNAS AGENDA 04 DET OFFENTLIGA SAMRÅDET OM EU-MEDBORGARSKAPET 05 Vem deltog? 07 Fri rörlighet i EU 11 Medborgare som privatpersoner 15 Medborgare som konsumenter 19 Medborgare som studenter och yrkesverksamma 29 Medborgare och demokrati 33 Information och hjälp när det gäller EU-rättigheter 35 EU-medborgarskapet och EU:s framtid 42 MEDBORGARDIALOGER 42 Debatten om Europas framtid 43 De första inblickarna Europeiska kommissionen generaldirektoratet för rättsliga frågor ISBN doi: /96415 Europeiska unionen, 2013 Återgivning är tillåten om källan anges. Printed in Belgium

3 Lyssna på medborgarna Efter 20 år av EU-medborgarskap har mycket uppnåtts. Det är dags att reflektera över var vi står och vad framtiden borde bära med sig. Medborgarna förväntar sig konkreta resultat från EU, och de vill ha en stark röst i debatten om framtidens Europa. Därför ägnar vi ett helt år åt de personer som är den centrala punkten i det europeiska projektet medborgarna. Europaåret för medborgarna 2013 är en möjlighet för oss att lyssna och lära oss hur vi tillsammans kan bygga framtidens Europeiska union. Europeiska kommissionen har redan börjat: 2012 bjöd vi in medborgare från hela Europa att berätta för oss om deras erfarenheter av EU-rättigheterna och deras förväntningar inför framtiden. Nästan privatpersoner och organisationer svarade, vilket innebar att det var kommissionens största samråd någonsin. Men vi nöjer oss inte med detta: vi har också inlett en serie stadshusmöten med medborgare från alla samhällsgrupper i alla delar av Europeiska unionen inte bara i huvudstäderna, utan också i många medelstora städer. Vid varje möte berättar hundratals medborgare för oss i kommissionen, men också parlamentsledamöter och ledamöter i nationella och regionala regeringar, vad de förväntar sig. 1 Det är ett sant nöje att presentera de viktigaste resultaten från samrådet och de första trenderna under dialogmötena. Kommissionen kommer att ta hänsyn till rapporterna när den utarbetar medborgarrapporten 2013 och Europas framtida arkitektur. Delta i debatten! Viviane Reding Vice ordförande för Europeiska kommissionen, kommissionsledamot med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap

4 EU-MEDBORGARNAS AGENDA 2 Människor runtom i EU vill säga sin mening om EU-medborgarskapet och om hela EU:s framtid. Två sammanhängande initiativ har möjliggjort detta. Den här broschyren sammanfattar: vad deltagarna berättade för Europeiska kommissionen under dess webbaserade offentliga samråd om EU-medborgarskap, som genomfördes mellan den 9 maj och den 27 september 2012 och medborgardialogen som lanserades av kommissionen 2012 för att på plats diskutera med medborgarna vilka farhågor de hyser och vilka förslag de har på hur man kan förbättra EU. Om du är medborgare i ett EU-land är du EU-medborgare. EU-medborgarskapet, som infördes i EU-fördragen för 20 år sedan, ger dig särskilda rättigheter enligt EU-lagstiftningen, däribland: rätten att fritt röra och uppehålla dig inom EU rätten att inte bli diskriminerad på grund av din nationalitet rätten att rösta i val till Europaparlamentet och kommunala val och själv ställa upp som kandidat, oavsett var du bor i EU rätten att få hjälp av ett annat EU-lands ambassad eller konsulat utanför EU, om ditt eget land inte är representerat, på samma villkor som en medborgare från det EU-landet rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända dig till Europeiska ombudsmannen och kontakta EU-institutionerna samt rätten att, tillsammans med andra EU-medborgare, organisera eller stödja ett medborgarinitiativ för att efterlysa ny EU-lagstiftning.

5 Dessa rättigheter är dina och du kan utnyttja dem varje dag. Europeiska kommissionen arbetar för att göra medborgarnas liv enklare är Europaåret för medborgarna. Detta är en stor möjlighet att göra medborgarna till den centrala punkten på EU:s agenda. Med utgångspunkt i återkopplingen från medborgarna som sammanfattas i denna broschyr kommer man i maj 2013 i en rapport om EU-medborgarskapet att presentera nya initiativ för att främja EU-medborgarskap och övervinna de återstående hindren som medborgare ställs inför när de utövar sina rättigheter runtom i EU. Under det webbaserade offentliga samrådet uppgav medborgarna att de fäster stor vikt vid sina EU-rättigheter framför allt rätten till fri rörlighet och de politiska rättigheterna. De efterlyser ett verkligt europeiskt område där de kan bo, arbeta, förflytta sig, studera och handla utan att ställas inför byråkrati och utsättas för diskriminering. Men de påpekade även att mycket arbete kvarstår. Problem dyker upp, framför allt när det handlar om respekten för EU-rättigheterna på lokal nivå. De kom också med förslag på hur man kan ta itu med dessa problem, och i den här broschyren sammanfattas deras viktigaste kommentarer. Mer information om alla dessa ämnen finns i den fullständiga rapporten om samrådet på: 3 De viktigaste punkterna i medborgardialogerna presenteras i den andra halvan av denna broschyr. Dessa dialoger kommer att fortgå under Europaåret för medborgarna, som mynnar ut i EU-valet De är en möjlighet för oss att lyssna och lära oss hur vi tillsammans kan bygga upp framtidens Europeiska union.

6 DET OFFENTLIGA SAMRÅDET OM EU-MEDBORGARSKAPET 4 Fördelning på nationalitet bland respondenterna Skala 0 % 18 %

7 Vem deltog? Européerna vill säga sin mening om EU-medborgarskapet. Hela personer besvarade det webbaserade frågeformuläret. 98 % av dem svarade som privatpersoner. De övriga (2 %) svarade för organisationers eller föreningars räkning. Kommissionen fick även 115 bidrag via ett särskilt e-postkonto. En tredjedel av dem var från organisationer som är verksamma på området EU-medborgarskap. Den stora majoriteten av privatpersonerna var EU-medborgare som var bosatta i EU (94 %). Många olika EU-nationaliteter var representerade. Polska medborgare var den största gruppen (18 %), följt av fransmän, italienare och tyskar (8 % vardera). Mönstret är i stort sett detsamma när det gäller deltagarnas bosättningsländer. Det vanligaste bosättningslandet var Polen (15 %), följt av Frankrike och Tyskland (8 % vardera). Unga personer var välrepresenterade i undersökningen. 34 % av deltagarna var år, tätt följt av åldersgruppen år på 33 %. Av alla deltagare var 61 % män, 35 % kvinnor och 4 % angav inte sitt kön. 5 Totalt skickade 301 organisationer in svar. Vissa av dem representerar särskilda grupper, som arbetstagare, studenter, ungdomar eller personer med funktionshinder. Några var språkrör för lokala eller nationella medlemsorganisationers frågor och idéer. Samrådet intresserade även EU-medborgare som bodde utanför EU (149 svar) och icke EU-medborgare (154) som antingen bodde i EU (93, merparten av dem i Storbritannien, Belgien eller Spanien) eller utanför EU (61).

8 Har du någonsin utnyttjat din rätt till fri rörlighet i EU? Ja Nej Summa 87 % 13 % Under 18 år 78 % 22 % år 91 % 9 % Ålder år 90 % 10 % år 83 % 17 % Över 65 år 80 % 20 % 6 Har du någonsin bott i ett annat EU-land än det land du är medborgare i? Ja Nej Inget svar Summa 48 % 49 % 3 % Kön Män 44 % 54 % 2 % Kvinnor 55 % 43 % 2 % Under 18 år 15 % 82 % 3 % år 54 % 44 % 2 % Ålder år 51 % 48 % 1 % år 38 % 59 % 3 % Över 65 år 48 % 50 % 2 %

9 Fri rörlighet i EU Nästan nio av tio av deltagarna har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet inom EU (87 %). Hälften av de personer som utnyttjar denna fria rörlighet gör det mer än en gång om året. 3 % förflyttar sig från ett EU-land till ett annat varje vecka och 1 % varje dag. De främsta anledningarna till att man reser inom EU är turism (87 %) och/eller arbete (45 %, inklusive pendling). Men konsumenter (39 %), studenter (33 %), patienter (4 %) och pensionärer (3 %) utnyttjar också denna rättighet. Släktbesök, förhållanden och militärtjänst är några av de andra anledningarna till resor inom EU. Yngre personer utnyttjar sin rätt till fri rörlighet mest främst på grund av volontärarbete, arbete, studier och praktik. Att studera utomlands var vanligare bland kvinnor (61 %) än män (44 %). Äldre människor reser främst av familje- eller egendomsrelaterade skäl. Alla EU-nationaliteter utnyttjar sin rätt till fri rörlighet men vissa gör det mer än andra. Belgiska, danska och franska deltagare reste mest inom EU. Däremot hade 32 % av de österrikiska och tjeckiska deltagarna aldrig utnyttjat sin EU-rätt till fri rörlighet. 7 Ekonomiska motiv fick mig att flytta, men jag hade också en genuin önskan att uppleva andra länder och de europeiska idealen. Brittisk medborgare Nya människor och kanske andra möjligheter och idéer om hur man kan förbättra levnadsvillkoren. Slovakisk medborgare

10 Nästan hälften av deltagarna bor i eller har bott i ett annat EU-land än sitt eget (48 %). För kvinnor är siffran över hälften (55 %). De flesta personerna som hade bott i ett annat EU-land hade gjort det under mindre än ett år (39 %) och en tredjedel i mer än ett år (33 %). En mindre andel hade bott utanför sitt hemland under mer än 5 år (17 %) eller över 10 år (14 %). Det var vanligare att de yngre deltagarna hade bott i ett annat EU-land. En tredjedel av alla deltagare hade bott utanför det land som de var medborgare i mer än en gång (32 %). Svaren på frågan om hur många gånger deltagarna har bott utanför sitt hemland är enhetliga i hela EU. Men fler fransmän (39 %), letter (34 %) och slovaker (32 %) uppger att de har bott i ett annat EU-land vid mer än ett tillfälle. 8 Samtidigt som fri rörlighet är en stor förmån för EU-medborgarna rapporteras det fortfarande om hinder: nästan en femtedel av alla deltagare rapporterade om problem med att flytta till, eller bo i, ett annat EU-land. De som bor i ett annat land är särskilt drabbade av dessa svårigheter (27 %). De problem som främst rapporterades var: långa eller otydliga administrativa förfaranden (62 %), lokal förvaltningspersonal kände inte till EU-rättigheterna (47 %) och medborgarna själva kände inte till tillräckligt mycket om sina EU-rättigheter (19 %). I vissa kommuner är processen för att få det slutgiltiga dokumentet väldigt lång. Hela processen är för lång och borde förkortas, framför allt för EU-medborgare. Italiensk medborgare Man klagade specifikt på komplicerade byråkratiska förfaranden, däribland kostsamma krav på översättning. Förfaranden som rör civilstatus när man lever i ett annat EU-land (äktenskap, skilsmässa, folkbokföring, födelseattester eller namnregistrering) orsakade särskilt stora problem. Ibland var man tvungen att lämna in dokument som inte utfärdades i hemlandet. Erkännandet av examensbevis kan

11 också orsaka svårigheter. Dessutom förekom det ofta problem relaterade till dubbelbeskattning, olika behandling av inhemska studenter och studenter från andra EU-länder vid tilldelning av studentbostäder och ojämlik tillgång till finansiering och stipendier för inhemska studenter och studenter från andra EU-länder. Bland dem som flyttar mellan EU-länder rapporterade endast en liten minoritet (12 %) att de diskriminerades på grund av sin nationalitet. Detta stämmer överens med deltagarnas åsikter om att andra EU-medborgare kommer till deras hemland. De flesta var positiva till detta. De förknippade fri rörlighet med kulturell mångfald (70 %), ett annat perspektiv (56 %), skapande av en EU-identitet (55 %), ömsesidig förståelse (54 %) och ekonomisk tillväxt (44 %). Några uppgav också att EU-medborgarnas rörlighet bidrar till att lösa bristen på arbetskraft mellan EU-länderna samt ger nya kunskaper och nya investeringsmöjligheter, medan endast 27 % förknippade fri rörlighet med demografisk tillväxt. Mindre än en femtedel (18 %) ansåg att det skapar problem att människor från andra EU-länder kommer till deras land. Man var främst orolig över att behöva dela begränsade resurser, såsom utbildning och hälso- och sjukvård. EU-medborgarnas rörlighet kan förse arbetsmarknaden med erfarenhet, kunskap och kompetens som kan få företagen att prestera bättre. Cypriotisk medborgare 9 MEDBORGARNAS IDÉER Medborgarna kom med följande förslag: standardiserade format för utfärdande av europeiska dokument på alla de officiella språken mellan EU-länderna ett gemensamt EU-identitetskort bättre stöd till medborgarna på ankomstorten utbildning av personalen på de lokala förvaltningarna ett webbaserat verktyg för att utbyta bästa praxis med EU-medborgare och bättre information om vem man ska kontakta när det uppstår problem.

12 Bör barn och utsatta vuxna som är anklagade för ett brott ges skydd (skyddsmekanismer som garanterar en rättvis rättegång) i varje medlemsstat? Ja 73 % 10 Inget svar 17 % Nej 10 %

13 Medborgare som privatpersoner Problem med vårdnad av barn i ett annat EU-land rapporterades av 2 % av deltagarna. 57 % hade inte upplevt dessa problem, men en stor minoritet (41 %) svarade inte. Problemen rörde ofta vilka nationella regler som ska tillämpas när föräldrarna har olika nationaliteter. Ett annat problem är att en del EU-länder inte erkänner statusar som erkänns av andra, som samkönade pars rättsliga status. Jag är skild och jag har tre underbara barn, men det finns inga gemensamma regler för delad vårdnad. Det är förfärligt. Italiensk medborgare När det gäller internationella par är det väldigt svårt att få till stånd ett avtal på grund av avstånd, språkliga svårigheter, vem som ser till att avtalet verkställs etc. Fransk medborgare % stödde idén om att ge barn och utsatta vuxna skydd (skyddsmekanismer för att garantera en rättvis rättegång) i varje medlemsstat. Bland dem som inte höll med om detta var det främsta argumentet att alla individer bör behandlas likvärdigt. Följaktligen ska rättigheter och skydd vara tillgängliga för alla och inte bara för en viss grupp. Vissa ansåg även att det bör vara upp till varje land att bestämma i denna fråga. Inte bara barn och utsatta vuxna utan alla EU-medborgare! Nederländsk medborgare De flesta EU-länderna kanske redan har sådana skyddsmekanismer men annars bör bästa praxis harmoniseras. Bulgarisk medborgare

14 71 % anser att människor som har utsatts för brott någonstans i EU bör ha rätt till ekonomisk kompensation för den skada de har lidit, oavsett var de bor. Men åsikterna gick isär om vem som ska betala staten, förövaren eller privata försäkringar. Folk borde teckna egna försäkringar för normala brott antingen hemma eller i ett annat EU-land. Brittisk medborgare Ja, alla offer borde kompenseras för den skada de har lidit oberoende av var brottet begicks och vem förövaren var. Portugisisk medborgare 12 Vi är fortfarande långt från ett EU där alla medlemsstater erbjuder tillräckligt skydd åt misstänkta och åtalade. Vi upplever hundratals fall varje år där EU-medborgare nekas tillgång till tolk eller till rättslig rådgivning eller inte får information om sina rättigheter. Dessa rättigheter är särskilt viktiga när det inte är ditt land. [ ] Vi hoppas att kommissionen kommer att fortsätta samarbeta med parlamentet och rådet för att fatta beslut om stränga direktiv om de återstående åtgärderna och därmed förstärka rättigheterna för de tusentals personer som frihetsberövas i EU varje år. Organisation Jag anser att alla EUmedborgare bör behandlas likadant i alla medlemsstater. Grekisk medborgare

15 MEDBORGARNAS IDÉER Medan de flesta personerna var överens om att brottsoffer bör behandlas likadant i EU och att de bör få någon form av kompensation fanns det ingen verklig enhällighet om hur detta skulle gå till: Vissa ansåg att staten skulle vara ansvarig för att betala kompensationen. Andra menade att kompensationen skulle komma från förövaren eller, för mindre förseelser, från privata försäkringar. 13

16 Har du någonsin haft problem med att öppna ett bankkonto i ett annat EUland? Ja 13 % 14 Inget svar 25 % Nej 62 %

17 Medborgare som konsumenter Nästan en fjärdedel av alla deltagare (24 %) hade stött på problem när de handlade på nätet från ett annat EU-land. Till exempel är en del företag inte beredda att skicka varor till vissa EU-länder eller acceptera utländska bank- eller kreditkort. I andra fall är fraktkostnaderna helt enkelt för höga. Det förekommer också problem med att åberopa garantier, på grund av de dithörande kostnaderna. Vissa webbplatser för försäljning på nätet kräver dessutom ett telefonnummer eller en postadress i ett särskilt nationellt format. Därför är det omöjligt för personer i andra länder att fylla i de obligatoriska uppgifterna. 15 Många webbplatser erbjuder inte alternativet att skicka varorna till mitt hemland. Portugisisk medborgare Man kunde bara boka hotell med ett säkert betalningssystem (med rabatt) via nationella banker i destinationslandet. Belgisk medborgare Olika nationella skattesystem kan orsaka problem för personer som handlar i andra EU-länder, framför allt när det gäller företag. En av tio hade stött på problem när de öppnade ett bankkonto i ett annat EUland (13 %) eftersom bankerna krävde dokumentation och garantier som var svåra och i vissa fall omöjliga för nyanlända personer att få tag på. Bland de personer som hade bott i ett annat EU-land var detta problem särskilt vanligt (22 %).

18 Vissa banker kräver att potentiella kunder ska ha bott i landet under en viss tid och/ eller vill ha kreditupplysningar om dem. Det är ett problem för personer som behöver ett bankkonto för att köpa eller förvalta egendom utomlands men som inte är intresserade av att folkbokföra sig i landet i fråga. Bankerna godkänner inte kreditupplysningar från alla länder, accepterar inte egendom i andra länder som säkerhet [och] ger inte lån till förvärv av fastigheter i andra länder. Polsk medborgare När du har jobb är det okej, men när du inte har det är det lite mer problematiskt. Det borde inte vara det, alla medborgare borde ha rätt till ett bankkonto. Grekisk medborgare 16 De flesta av deltagarna (60 %) hade inte stött på problem när de försökte köpa egendom även om en betydande andel (37 %) inte svarade på denna fråga. En liten minoritet (3 %) bekräftade att de hade stött på hinder. Vissa uppgav att de hade blivit diskriminerade, på grund av nationalitet, när de försökte köpa egendom utomlands framför allt i medlemsstaterna kring Medelhavet och i Östeuropa. Det är ett problem om man inte känner till det lokala landets förfaranden och det är svårt att hitta information om dem. [ ] Notarier i vissa länder, inte i andra, olika former av avgifter, skatter, mystiska formulär som ska fyllas i etc. Svensk medborgare

19 Ett annat hinder är svårigheten att teckna hypotekslån i det EU-land som fastigheten ligger i, om man inte arbetar och är bosatt där. Bankerna vägrar ofta att godkänna inkomster och andra förmåner som har betalats ut i ett annat EU-land. Medborgarna upplever ibland också att det är svårt att teckna hypotekslån i hemlandet för en fastighet utomlands och de stöter ofta på långdragna förfaranden, otydliga krav och kommunikationsproblem på grund av olika språk. MEDBORGARNAS IDÉER bättre information till och skydd för konsumenter som handlar på nätet förbättrade leveranstjänster i hela EU när man köper varor på nätet från ett annat EU-land enklare att få gottgörelse, som att höja gränsen för det europeiska småmålsförfarandet möjlighet att använda bank- eller kreditkort från alla EU-länder för att handla på nätet. 17

20 Har du någonsin studerat eller studerar du just nu i ett annat EU-land? Nej 67 % 18 Inget svar 2 % Ja 31 %

21 Medborgare som studenter och yrkesverksamma Nästan en tredjedel av deltagarna studerade eller hade studerat i ett annat EU-land (31 %). Andelen var avsevärt högre för kvinnor (40 %) än för män (25 %). Ungefär hälften av personerna i åldersgruppen år uppgav att de hade erfarenhet av att studera utomlands. Svårigheter i kommunikationen mellan de två universiteten (Rom och Stockholm) ledde till minimalt ekonomiskt stöd och problem med att samordna min studieplan. Italiensk medborgare 19 På en fråga om effekterna av att studenter från andra EU-länder kom till deras hemland var det vanligaste svarsalternativet kulturellt berikande (74 %) och en bit längre ner kom mångspråkighet (65 %) och fler möjligheter att lära sig (39 %). Endast 5 % av deltagarna uppgav att studenter från andra EU-länder är en källa till hinder för deras utbildning (främst på grund av att de måste dela befintliga resurser med fler studenter).

22 Har du haft problem med att tillgodoräkna dig din studietid? Nej 74 % 20 Ja 21 % Inget svar 5 %

23 Flera deltagare ansåg att det finns många fördelar med att få ta del av olika ståndpunkter. Utbyten sågs ofta som en viktig och inspirerande del av utbildningen, som gav en positiv erfarenhet och nya kunskaper (språk, öppenhet, mångkulturalism) för både gäst- och värdstudenter. När vi bara har ett perspektiv på historia, geografi eller världshändelser saknar vi den fullständiga kunskapen som någon från utlandet kan ge oss. Irländsk medborgare De låter oss uppleva en del av deras kultur utanför deras eget land medan de i sin tur upplever en ny kultur. Svensk medborgare 21 Cirka en av fem nuvarande eller tidigare studenter rapporterade om problem med att tillgodoräkna sig sin studietid i ett annat EU-land (21 %). De främsta problemen var byråkrati (såsom krav på att tillhandahålla översättningar av officiella dokument) och korta tidsfrister för att lämna in relevant information. Tidsfristen för att lämna in mina poäng till mitt hemuniversitet stämde inte överens med hur lång tid det tog att få ut mina betyg i värdlandet. Tysk medborgare

24 Har du någonsin sökt jobb i ett annat EU-land? Inget svar 8 % 22 Ja 40 % Nej 52 %

25 En betydande del av deltagarna hade sökt jobb i ett annat EU-land (40 %). Nästan en fjärdedel (24 %) uppgav att de hade upplevt svårigheter när de försökte hitta jobb i den offentliga sektorn i ett annat EU-land. Ibland berodde det på att de inte var medborgare i landet i fråga eller inte hade bott där tillräckligt länge. Några tog upp bristen på information och de otydliga rekryteringsförfarandena. Tjänsterna i den franska förvaltningen tillsätts via prov som är mycket kulturellt snedvridna och gynnar franska medborgare samtidigt som de inte nödvändigtvis återspeglar förmågan att utföra jobbet. Brittisk medborgare Investeringar som krävs för att åka på intervjuer, samordna jobbsökandet med att hitta bostad och skolor, barn som ska anpassa sig till ett nytt språk etc. Spansk medborgare 23 Det var vanligare att personerna i åldersgruppen år hade sökt jobb i ett annat EU-land (47 %) än personerna i åldersgruppen (29 %) eller de personer som var över 65 år (20 %).

26 Fick du arbetslöshetsersättning från ditt hemland medan du sökte jobb i ett annat EU-land? Nej 82 % 24 Ja 11 % Inget svar 7 %

27 Mer än en tredjedel ansåg att administrativa problem kan hindra dem från att söka jobb i ett annat EU-land. Andra faktorer som togs upp var: osäkerhet kring hur skatterna beräknades i det andra EU-landet och i deras hemland och hur det påverkade deras ekonomiska situation de språkliga hindren oro over olika betalningsregler och riskerna för att få ett sämre betalt jobb hemma om man arbetar utomlands under en period tillgång till social säkerhet och ge upp familj/vänner och det sociala nätverket. Jag har ett barn med funktionshinder och jag känner inte till hälso-/sjukvårds- och utbildningsmöjligheterna. Nederländsk medborgare 25 Lite drygt en tiondel av de personer som hade sökt jobb i ett annat EU-land hade fått arbetslöshetsersättning från sitt hemland (11 %). Merparten (82 %) uppgav dock att de inte hade fått det. Jag fick arbetslöshetsersättning i Frankrike men den drogs in eftersom jag sökte jobb i Skottland. Jag hade inte stöd vare sig här eller utomlands, som en icke-medborgare. Det var väldigt hårt. Fransk medborgare

28 Hur lång tid anser du att du ska få arbetslöshetsersättning från ditt hemland? Inget svar 15 % Mer 32 % 26 6 månader 37 % 3 månader 16 %

29 Vissa ansåg att det var orättvist att de hade betalat skatt i ett EU-land och sedan inte fick tillgång till sociala förmåner enbart på grund av att de hade flyttat till ett annat EU-land. De som hade sökt jobb i ett annat EU-land fick också frågan hur länge de ansåg att man skulle fortsätta att få arbetslöshetsersättning från hemlandet. Lite drygt en tredjedel uppgav att sex månader var lagom (37 %) och ungefär lika många ansåg att man skulle få det under en längre tid (32 %). En liten minoritet valde alternativet tre månader (16 %). Jag var arbetslös i mitt hemland. Jag bestämde mig för att flytta till ett annat EU-land eftersom jag hade ekonomiskt stöd i form av arbetslöshetsersättning. Tyvärr var denna förmån endast tillgänglig under tre månader om jag bodde utanför mitt hemland men jag hade tur och hittade jobb under den tiden. Spansk medborgare 27

30 Som EU-medborgare har du flera rättigheter genom vilka du kan göra din röst hörd i EU. Vilken av följande rättigheter är det mest troligt att du skulle utnyttja? Välj ett eller flera av följande alternativ: Rösta i valen till Europaparlamentet i ditt hemland 66 % 68 % 66 % Skriva till EU-institutionerna och EUorganen för att ta upp en fråga 51 % 48 % 49 % 28 Underteckna eller organisera ett EU-medborgarskapsinitiativ för att be Europeiska kommissionen att komma med lagstiftningsförslag i en specifik fråga Delta i valet till Europaparlamentet i ditt hemland eller i de lokala valen när du bor i ett annat EU-land 52 % 48 % 49 % 57 % 39 % 47 % Lämna in ett ärende till Europeiska ombudsmannen 44 % 41 % 41 % Göra en framställning till Europaparlamentet 37 % 36 % 36 % Delta i politiska partiers verksamhet medan du bor i ett annat EU-land 30 % 20 % 24 % Bosatta i landet Inte bosatta i landet Alla respondenters

31 Medborgare och demokrati De flesta personerna uppgav att det främsta sättet att uttrycka sina åsikter i EUfrågor är genom att rösta i valet till Europaparlamentet i deras hemland (66 %). Över hälften ansåg att ett politiskt program för att förbättra EU-medborgarnas vardag (58 %) eller förstärka EU-ekonomin (52 %) skulle motivera dem att rösta i EU-valet. Nästan hälften skulle känna sig motiverade av ett program som syftar till att komma till rätta med de sociala orättvisorna i EU (47 %) och ett program för att ge EU en starkare röst på internationell nivå (46 %). En fjärdedel uppgav att de skulle känna sig motiverade om en intressant kandidat ställde upp antingen som ledamot av Europaparlamentet eller som ordförande för Europeiska kommissionen. 29 Medborgarna skulle oftast använda ett av följande sätt för att göra sin röst hörd i EU: rösta i valet till Europaparlamentet i deras hemland (66 %) underteckna eller organisera ett EU-medborgarskapsinitiativ för att be Europeiska kommissionen att komma med lagstiftningsförslag i en specifik fråga (49 %) skriva till EU-institutionerna för att ta upp en fråga (49 %) delta i valen till Europaparlamentet i hemlandet eller i de lokala valen när de bor i ett annat EU-land (47 %). Andra sätt att påverka EU togs också upp: lämna in ett ärende till Europeiska ombudsmannen (41 %) göra en framställning till Europaparlamentet (36 %) delta i politiska partiers verksamhet när man bor i ett annat EU-land (24 %). Grafen visar att medborgare som bodde i eller hade bott i ett annat EU-land ( bosatta i landet ) oftare uppgav att de skulle utnyttja sin rätt att rösta i valen till Europaparlamentet eller i lokala val i ett annat EU-land (57 %) än personer som aldrig hade bott utomlands ( icke bosatta i landet ).

32 Om du bor i ett annat EU-land, anser du då att det är motiverat att du får rösträtt i de lokala valen i detta land? Om du bor i ett annat EU-land, anser du då att det är motiverat att du förlorar din rösträtt i de nationella valen i det land som du är medborgare i? Nej 18 % Ja 31 % 30 Ja 72 % Nej 62 % Inget svar 10 % Inget svar 7 %

33 En majoritet ansåg att de borde ha rösträtt i de nationella valen i det EU-land som de bor i (72 %). De motiverade detta med anledningar som bättre integration, icke-diskriminering mellan EU-medborgare och den demokratiska rättigheten att delta i nationell politik som påverkar deras vardag. Många deltagare ansåg också att skatteinbetalningar borde leda till rösträtt. Beskattning och representation går hand i hand. Om du betalar skatt i ett land måste du ha rätt att rösta till landets parlament. Om du betalar skatt i två länder har du två röster. Brittisk medborgare Mer än sex av tio (62 %) ansåg att det inte finns någon anledning till att de skulle förlora sin rösträtt i de nationella valen i hemlandet bara för att de bodde i ett annat EU-land. En betydande minoritet menade dock att detta kunde vara motiverat under vissa omständigheter (31 %). Män och personer som aldrig hade bott i ett annat EU-land var mer benägna att se anledningar till detta, medan personer som bodde utanför EU i mindre utsträckning instämde i detta påstående. Vissa påpekade att personer som flyttar till ett annat land alltjämt påverkas av många beslut som fattas i deras ursprungsländer, såsom lagstiftning om skatter, pensioner och social trygghet. Modern kommunikation gör det dessutom enklare för dem att följa med i utvecklingen på hemmaplan. 31 Det är bara motiverat om du får rösträtt i det nya boendelandet och det beror på hur länge du bor där. Om det inte är längre än ett år anser jag inte att det är motiverat att förlora rösträtten. Tysk medborgare

34 Endast en liten minoritet av deltagarna hade upplevt praktiska nackdelar på grund av sin nationalitet när de utnyttjade sina EU-rättigheter. En majoritet hade inte upplevt detta (69 %) och knappt en fjärdedel svarade inte (23 %). De främsta hindren för demokratiskt deltagande som togs upp var följande: förlorad rösträtt i ursprungslandet samtidigt som man inte fick rösträtt i det nya boendelandet långa förfaranden för att få de dokument som behövs för att rösta brist på medvetenhet bland lokal förvaltningspersonal brist på information på andra språk än det lokala brist på information om rätten att rösta i val till Europaparlamentet medan man bor i ett annat EU-land. 32 EU-medborgare som bor utanför EU nämnde också att det var svårt för dem att rösta i valen till Europaparlamentet på grund av att de tekniska hjälpmedel som krävdes inte hade ställts till deras förfogande av hemlandet. MEDBORGARNAS IDÉER Deltagarna kom med olika förslag på hur man kan överbrygga hindren för medborgarnas demokratiska deltagande: avskaffa befintliga nationella regler som upphäver medborgarnas rätt att rösta i sitt hemland när de bor utomlands tillhandahålla mer och bättre information om rösträtt utveckla e-röstning.

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? B Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Du har fått

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

Visste du det? Tio EU-rättigheter i korthet

Visste du det? Tio EU-rättigheter i korthet Tio EU-rättigheter i korthet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation och rättvisa Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manus slutfört i februari 2014. 24 s. 17 17 cm ISBN 978-92-79-35783-1

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGRE UTBILDNING OCH EXAMINA I EUROPA: EN JÄMFÖRELSE

BEHÖRIGHET TILL HÖGRE UTBILDNING OCH EXAMINA I EUROPA: EN JÄMFÖRELSE GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK KULTUR OCH UTBILDNING BEHÖRIGHET TILL HÖGRE UTBILDNING OCH EXAMINA I EUROPA: EN JÄMFÖRELSE SAMMANFATTNING

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen?

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? MEMO/06/173 Bryssel den 27 april 2006 Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? EU har nu i två år haft 25 medlemsstater och 20 officiella språk och förbereder sig för att

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 14/08/2007-17/09/2007 Det finns 373 svar, av totalt 373, som motsvarar dina sökvillkor Deltagande Land DE - Tyskland 57 (15.3%) PL - Polen 49 (13.1%) DK - Danmark

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

europeiskt medborgarinitiativ

europeiskt medborgarinitiativ Ny rättighet för eu-medborgare Du kan bestämma dagordningen! Vägledning om europeiskt medborgarinitiativ Europeiska kommissionen Generalsekretariatet 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i

Läs mer

Bryssel den 13 maj 2011 Flash Eurobarometer Unga på väg

Bryssel den 13 maj 2011 Flash Eurobarometer Unga på väg MEMO/11/292 Bryssel den 13 maj 2011 Bryssel den 13 maj 2011 Flash Eurobarometer Unga på väg Av Europas unga kan 53 % tänka sig att flytta utomlands för att arbeta Mer än hälften (53 %) av personer i de

Läs mer

Barn som ansöker om internationellt skydd

Barn som ansöker om internationellt skydd SV Barn som ansöker om internationellt skydd Information för ensamkommande barn som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Vi gav dig den här broschyren eftersom

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Barn som ansöker om internationellt skydd

Barn som ansöker om internationellt skydd SV Barn som ansöker om internationellt skydd Information för ensamkommande barn som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Du har fått den här broschyren, eftersom

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

,QUH PDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ ODQVHUDU JUDWLVWMlQVWHU I U UnGJLYQLQJ RFK SUREOHPO VQLQJ I U HQVNLOGDRFKI UHWDJ

,QUH PDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ ODQVHUDU JUDWLVWMlQVWHU I U UnGJLYQLQJ RFK SUREOHPO VQLQJ I U HQVNLOGDRFKI UHWDJ ,3 Bryssel den 22 juli 2002,QUH PDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ ODQVHUDU JUDWLVWMlQVWHU I U UnGJLYQLQJ RFK SUREOHPO VQLQJ I U HQVNLOGDRFKI UHWDJ +DU GX SUREOHP PHG DWW In HQ H[DPHQ JRGNlQG HOOHU DWW VNDIID GLJ VRFLDOI

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juni 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juni 2012 VETA MER OM EU EU:s klimatåtgärder Klimatförändringen är en av de viktigaste frågorna just nu och EU har tänkt omfatta energi- och klimatpaket med de ambitiösa målen för 2020. Man kallar det ClimateAction

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Webinarium 11 december 2014 Niclas Lindgren 070-318 92 31 Agenda elektroniska tjänster mm Bakgrund Var sker beskattning? Skattesatser? Vilka tjänster omfattas?

Läs mer

Frågor och svar: ny EU-lagstiftning om tobak

Frågor och svar: ny EU-lagstiftning om tobak EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 19 december 2012 Frågor och svar: ny EU-lagstiftning om tobak I dag lägger EU-kommissionen fram ett förslag om ändring av tobaksdirektivet. Förslaget innebär omfattande

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer