EU-MEDBORGARNAS AGENDA

Transkript

1 EU-MEDBORGARNAS AGENDA Européerna säger sin mening Rättsliga frågor

2 Innehåll 02 EU-MEDBORGARNAS AGENDA 04 DET OFFENTLIGA SAMRÅDET OM EU-MEDBORGARSKAPET 05 Vem deltog? 07 Fri rörlighet i EU 11 Medborgare som privatpersoner 15 Medborgare som konsumenter 19 Medborgare som studenter och yrkesverksamma 29 Medborgare och demokrati 33 Information och hjälp när det gäller EU-rättigheter 35 EU-medborgarskapet och EU:s framtid 42 MEDBORGARDIALOGER 42 Debatten om Europas framtid 43 De första inblickarna Europeiska kommissionen generaldirektoratet för rättsliga frågor ISBN doi: /96415 Europeiska unionen, 2013 Återgivning är tillåten om källan anges. Printed in Belgium

3 Lyssna på medborgarna Efter 20 år av EU-medborgarskap har mycket uppnåtts. Det är dags att reflektera över var vi står och vad framtiden borde bära med sig. Medborgarna förväntar sig konkreta resultat från EU, och de vill ha en stark röst i debatten om framtidens Europa. Därför ägnar vi ett helt år åt de personer som är den centrala punkten i det europeiska projektet medborgarna. Europaåret för medborgarna 2013 är en möjlighet för oss att lyssna och lära oss hur vi tillsammans kan bygga framtidens Europeiska union. Europeiska kommissionen har redan börjat: 2012 bjöd vi in medborgare från hela Europa att berätta för oss om deras erfarenheter av EU-rättigheterna och deras förväntningar inför framtiden. Nästan privatpersoner och organisationer svarade, vilket innebar att det var kommissionens största samråd någonsin. Men vi nöjer oss inte med detta: vi har också inlett en serie stadshusmöten med medborgare från alla samhällsgrupper i alla delar av Europeiska unionen inte bara i huvudstäderna, utan också i många medelstora städer. Vid varje möte berättar hundratals medborgare för oss i kommissionen, men också parlamentsledamöter och ledamöter i nationella och regionala regeringar, vad de förväntar sig. 1 Det är ett sant nöje att presentera de viktigaste resultaten från samrådet och de första trenderna under dialogmötena. Kommissionen kommer att ta hänsyn till rapporterna när den utarbetar medborgarrapporten 2013 och Europas framtida arkitektur. Delta i debatten! Viviane Reding Vice ordförande för Europeiska kommissionen, kommissionsledamot med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap

4 EU-MEDBORGARNAS AGENDA 2 Människor runtom i EU vill säga sin mening om EU-medborgarskapet och om hela EU:s framtid. Två sammanhängande initiativ har möjliggjort detta. Den här broschyren sammanfattar: vad deltagarna berättade för Europeiska kommissionen under dess webbaserade offentliga samråd om EU-medborgarskap, som genomfördes mellan den 9 maj och den 27 september 2012 och medborgardialogen som lanserades av kommissionen 2012 för att på plats diskutera med medborgarna vilka farhågor de hyser och vilka förslag de har på hur man kan förbättra EU. Om du är medborgare i ett EU-land är du EU-medborgare. EU-medborgarskapet, som infördes i EU-fördragen för 20 år sedan, ger dig särskilda rättigheter enligt EU-lagstiftningen, däribland: rätten att fritt röra och uppehålla dig inom EU rätten att inte bli diskriminerad på grund av din nationalitet rätten att rösta i val till Europaparlamentet och kommunala val och själv ställa upp som kandidat, oavsett var du bor i EU rätten att få hjälp av ett annat EU-lands ambassad eller konsulat utanför EU, om ditt eget land inte är representerat, på samma villkor som en medborgare från det EU-landet rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända dig till Europeiska ombudsmannen och kontakta EU-institutionerna samt rätten att, tillsammans med andra EU-medborgare, organisera eller stödja ett medborgarinitiativ för att efterlysa ny EU-lagstiftning.

5 Dessa rättigheter är dina och du kan utnyttja dem varje dag. Europeiska kommissionen arbetar för att göra medborgarnas liv enklare är Europaåret för medborgarna. Detta är en stor möjlighet att göra medborgarna till den centrala punkten på EU:s agenda. Med utgångspunkt i återkopplingen från medborgarna som sammanfattas i denna broschyr kommer man i maj 2013 i en rapport om EU-medborgarskapet att presentera nya initiativ för att främja EU-medborgarskap och övervinna de återstående hindren som medborgare ställs inför när de utövar sina rättigheter runtom i EU. Under det webbaserade offentliga samrådet uppgav medborgarna att de fäster stor vikt vid sina EU-rättigheter framför allt rätten till fri rörlighet och de politiska rättigheterna. De efterlyser ett verkligt europeiskt område där de kan bo, arbeta, förflytta sig, studera och handla utan att ställas inför byråkrati och utsättas för diskriminering. Men de påpekade även att mycket arbete kvarstår. Problem dyker upp, framför allt när det handlar om respekten för EU-rättigheterna på lokal nivå. De kom också med förslag på hur man kan ta itu med dessa problem, och i den här broschyren sammanfattas deras viktigaste kommentarer. Mer information om alla dessa ämnen finns i den fullständiga rapporten om samrådet på: 3 De viktigaste punkterna i medborgardialogerna presenteras i den andra halvan av denna broschyr. Dessa dialoger kommer att fortgå under Europaåret för medborgarna, som mynnar ut i EU-valet De är en möjlighet för oss att lyssna och lära oss hur vi tillsammans kan bygga upp framtidens Europeiska union.

6 DET OFFENTLIGA SAMRÅDET OM EU-MEDBORGARSKAPET 4 Fördelning på nationalitet bland respondenterna Skala 0 % 18 %

7 Vem deltog? Européerna vill säga sin mening om EU-medborgarskapet. Hela personer besvarade det webbaserade frågeformuläret. 98 % av dem svarade som privatpersoner. De övriga (2 %) svarade för organisationers eller föreningars räkning. Kommissionen fick även 115 bidrag via ett särskilt e-postkonto. En tredjedel av dem var från organisationer som är verksamma på området EU-medborgarskap. Den stora majoriteten av privatpersonerna var EU-medborgare som var bosatta i EU (94 %). Många olika EU-nationaliteter var representerade. Polska medborgare var den största gruppen (18 %), följt av fransmän, italienare och tyskar (8 % vardera). Mönstret är i stort sett detsamma när det gäller deltagarnas bosättningsländer. Det vanligaste bosättningslandet var Polen (15 %), följt av Frankrike och Tyskland (8 % vardera). Unga personer var välrepresenterade i undersökningen. 34 % av deltagarna var år, tätt följt av åldersgruppen år på 33 %. Av alla deltagare var 61 % män, 35 % kvinnor och 4 % angav inte sitt kön. 5 Totalt skickade 301 organisationer in svar. Vissa av dem representerar särskilda grupper, som arbetstagare, studenter, ungdomar eller personer med funktionshinder. Några var språkrör för lokala eller nationella medlemsorganisationers frågor och idéer. Samrådet intresserade även EU-medborgare som bodde utanför EU (149 svar) och icke EU-medborgare (154) som antingen bodde i EU (93, merparten av dem i Storbritannien, Belgien eller Spanien) eller utanför EU (61).

8 Har du någonsin utnyttjat din rätt till fri rörlighet i EU? Ja Nej Summa 87 % 13 % Under 18 år 78 % 22 % år 91 % 9 % Ålder år 90 % 10 % år 83 % 17 % Över 65 år 80 % 20 % 6 Har du någonsin bott i ett annat EU-land än det land du är medborgare i? Ja Nej Inget svar Summa 48 % 49 % 3 % Kön Män 44 % 54 % 2 % Kvinnor 55 % 43 % 2 % Under 18 år 15 % 82 % 3 % år 54 % 44 % 2 % Ålder år 51 % 48 % 1 % år 38 % 59 % 3 % Över 65 år 48 % 50 % 2 %

9 Fri rörlighet i EU Nästan nio av tio av deltagarna har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet inom EU (87 %). Hälften av de personer som utnyttjar denna fria rörlighet gör det mer än en gång om året. 3 % förflyttar sig från ett EU-land till ett annat varje vecka och 1 % varje dag. De främsta anledningarna till att man reser inom EU är turism (87 %) och/eller arbete (45 %, inklusive pendling). Men konsumenter (39 %), studenter (33 %), patienter (4 %) och pensionärer (3 %) utnyttjar också denna rättighet. Släktbesök, förhållanden och militärtjänst är några av de andra anledningarna till resor inom EU. Yngre personer utnyttjar sin rätt till fri rörlighet mest främst på grund av volontärarbete, arbete, studier och praktik. Att studera utomlands var vanligare bland kvinnor (61 %) än män (44 %). Äldre människor reser främst av familje- eller egendomsrelaterade skäl. Alla EU-nationaliteter utnyttjar sin rätt till fri rörlighet men vissa gör det mer än andra. Belgiska, danska och franska deltagare reste mest inom EU. Däremot hade 32 % av de österrikiska och tjeckiska deltagarna aldrig utnyttjat sin EU-rätt till fri rörlighet. 7 Ekonomiska motiv fick mig att flytta, men jag hade också en genuin önskan att uppleva andra länder och de europeiska idealen. Brittisk medborgare Nya människor och kanske andra möjligheter och idéer om hur man kan förbättra levnadsvillkoren. Slovakisk medborgare

10 Nästan hälften av deltagarna bor i eller har bott i ett annat EU-land än sitt eget (48 %). För kvinnor är siffran över hälften (55 %). De flesta personerna som hade bott i ett annat EU-land hade gjort det under mindre än ett år (39 %) och en tredjedel i mer än ett år (33 %). En mindre andel hade bott utanför sitt hemland under mer än 5 år (17 %) eller över 10 år (14 %). Det var vanligare att de yngre deltagarna hade bott i ett annat EU-land. En tredjedel av alla deltagare hade bott utanför det land som de var medborgare i mer än en gång (32 %). Svaren på frågan om hur många gånger deltagarna har bott utanför sitt hemland är enhetliga i hela EU. Men fler fransmän (39 %), letter (34 %) och slovaker (32 %) uppger att de har bott i ett annat EU-land vid mer än ett tillfälle. 8 Samtidigt som fri rörlighet är en stor förmån för EU-medborgarna rapporteras det fortfarande om hinder: nästan en femtedel av alla deltagare rapporterade om problem med att flytta till, eller bo i, ett annat EU-land. De som bor i ett annat land är särskilt drabbade av dessa svårigheter (27 %). De problem som främst rapporterades var: långa eller otydliga administrativa förfaranden (62 %), lokal förvaltningspersonal kände inte till EU-rättigheterna (47 %) och medborgarna själva kände inte till tillräckligt mycket om sina EU-rättigheter (19 %). I vissa kommuner är processen för att få det slutgiltiga dokumentet väldigt lång. Hela processen är för lång och borde förkortas, framför allt för EU-medborgare. Italiensk medborgare Man klagade specifikt på komplicerade byråkratiska förfaranden, däribland kostsamma krav på översättning. Förfaranden som rör civilstatus när man lever i ett annat EU-land (äktenskap, skilsmässa, folkbokföring, födelseattester eller namnregistrering) orsakade särskilt stora problem. Ibland var man tvungen att lämna in dokument som inte utfärdades i hemlandet. Erkännandet av examensbevis kan

11 också orsaka svårigheter. Dessutom förekom det ofta problem relaterade till dubbelbeskattning, olika behandling av inhemska studenter och studenter från andra EU-länder vid tilldelning av studentbostäder och ojämlik tillgång till finansiering och stipendier för inhemska studenter och studenter från andra EU-länder. Bland dem som flyttar mellan EU-länder rapporterade endast en liten minoritet (12 %) att de diskriminerades på grund av sin nationalitet. Detta stämmer överens med deltagarnas åsikter om att andra EU-medborgare kommer till deras hemland. De flesta var positiva till detta. De förknippade fri rörlighet med kulturell mångfald (70 %), ett annat perspektiv (56 %), skapande av en EU-identitet (55 %), ömsesidig förståelse (54 %) och ekonomisk tillväxt (44 %). Några uppgav också att EU-medborgarnas rörlighet bidrar till att lösa bristen på arbetskraft mellan EU-länderna samt ger nya kunskaper och nya investeringsmöjligheter, medan endast 27 % förknippade fri rörlighet med demografisk tillväxt. Mindre än en femtedel (18 %) ansåg att det skapar problem att människor från andra EU-länder kommer till deras land. Man var främst orolig över att behöva dela begränsade resurser, såsom utbildning och hälso- och sjukvård. EU-medborgarnas rörlighet kan förse arbetsmarknaden med erfarenhet, kunskap och kompetens som kan få företagen att prestera bättre. Cypriotisk medborgare 9 MEDBORGARNAS IDÉER Medborgarna kom med följande förslag: standardiserade format för utfärdande av europeiska dokument på alla de officiella språken mellan EU-länderna ett gemensamt EU-identitetskort bättre stöd till medborgarna på ankomstorten utbildning av personalen på de lokala förvaltningarna ett webbaserat verktyg för att utbyta bästa praxis med EU-medborgare och bättre information om vem man ska kontakta när det uppstår problem.

12 Bör barn och utsatta vuxna som är anklagade för ett brott ges skydd (skyddsmekanismer som garanterar en rättvis rättegång) i varje medlemsstat? Ja 73 % 10 Inget svar 17 % Nej 10 %

13 Medborgare som privatpersoner Problem med vårdnad av barn i ett annat EU-land rapporterades av 2 % av deltagarna. 57 % hade inte upplevt dessa problem, men en stor minoritet (41 %) svarade inte. Problemen rörde ofta vilka nationella regler som ska tillämpas när föräldrarna har olika nationaliteter. Ett annat problem är att en del EU-länder inte erkänner statusar som erkänns av andra, som samkönade pars rättsliga status. Jag är skild och jag har tre underbara barn, men det finns inga gemensamma regler för delad vårdnad. Det är förfärligt. Italiensk medborgare När det gäller internationella par är det väldigt svårt att få till stånd ett avtal på grund av avstånd, språkliga svårigheter, vem som ser till att avtalet verkställs etc. Fransk medborgare % stödde idén om att ge barn och utsatta vuxna skydd (skyddsmekanismer för att garantera en rättvis rättegång) i varje medlemsstat. Bland dem som inte höll med om detta var det främsta argumentet att alla individer bör behandlas likvärdigt. Följaktligen ska rättigheter och skydd vara tillgängliga för alla och inte bara för en viss grupp. Vissa ansåg även att det bör vara upp till varje land att bestämma i denna fråga. Inte bara barn och utsatta vuxna utan alla EU-medborgare! Nederländsk medborgare De flesta EU-länderna kanske redan har sådana skyddsmekanismer men annars bör bästa praxis harmoniseras. Bulgarisk medborgare

14 71 % anser att människor som har utsatts för brott någonstans i EU bör ha rätt till ekonomisk kompensation för den skada de har lidit, oavsett var de bor. Men åsikterna gick isär om vem som ska betala staten, förövaren eller privata försäkringar. Folk borde teckna egna försäkringar för normala brott antingen hemma eller i ett annat EU-land. Brittisk medborgare Ja, alla offer borde kompenseras för den skada de har lidit oberoende av var brottet begicks och vem förövaren var. Portugisisk medborgare 12 Vi är fortfarande långt från ett EU där alla medlemsstater erbjuder tillräckligt skydd åt misstänkta och åtalade. Vi upplever hundratals fall varje år där EU-medborgare nekas tillgång till tolk eller till rättslig rådgivning eller inte får information om sina rättigheter. Dessa rättigheter är särskilt viktiga när det inte är ditt land. [ ] Vi hoppas att kommissionen kommer att fortsätta samarbeta med parlamentet och rådet för att fatta beslut om stränga direktiv om de återstående åtgärderna och därmed förstärka rättigheterna för de tusentals personer som frihetsberövas i EU varje år. Organisation Jag anser att alla EUmedborgare bör behandlas likadant i alla medlemsstater. Grekisk medborgare

15 MEDBORGARNAS IDÉER Medan de flesta personerna var överens om att brottsoffer bör behandlas likadant i EU och att de bör få någon form av kompensation fanns det ingen verklig enhällighet om hur detta skulle gå till: Vissa ansåg att staten skulle vara ansvarig för att betala kompensationen. Andra menade att kompensationen skulle komma från förövaren eller, för mindre förseelser, från privata försäkringar. 13

16 Har du någonsin haft problem med att öppna ett bankkonto i ett annat EUland? Ja 13 % 14 Inget svar 25 % Nej 62 %

17 Medborgare som konsumenter Nästan en fjärdedel av alla deltagare (24 %) hade stött på problem när de handlade på nätet från ett annat EU-land. Till exempel är en del företag inte beredda att skicka varor till vissa EU-länder eller acceptera utländska bank- eller kreditkort. I andra fall är fraktkostnaderna helt enkelt för höga. Det förekommer också problem med att åberopa garantier, på grund av de dithörande kostnaderna. Vissa webbplatser för försäljning på nätet kräver dessutom ett telefonnummer eller en postadress i ett särskilt nationellt format. Därför är det omöjligt för personer i andra länder att fylla i de obligatoriska uppgifterna. 15 Många webbplatser erbjuder inte alternativet att skicka varorna till mitt hemland. Portugisisk medborgare Man kunde bara boka hotell med ett säkert betalningssystem (med rabatt) via nationella banker i destinationslandet. Belgisk medborgare Olika nationella skattesystem kan orsaka problem för personer som handlar i andra EU-länder, framför allt när det gäller företag. En av tio hade stött på problem när de öppnade ett bankkonto i ett annat EUland (13 %) eftersom bankerna krävde dokumentation och garantier som var svåra och i vissa fall omöjliga för nyanlända personer att få tag på. Bland de personer som hade bott i ett annat EU-land var detta problem särskilt vanligt (22 %).

18 Vissa banker kräver att potentiella kunder ska ha bott i landet under en viss tid och/ eller vill ha kreditupplysningar om dem. Det är ett problem för personer som behöver ett bankkonto för att köpa eller förvalta egendom utomlands men som inte är intresserade av att folkbokföra sig i landet i fråga. Bankerna godkänner inte kreditupplysningar från alla länder, accepterar inte egendom i andra länder som säkerhet [och] ger inte lån till förvärv av fastigheter i andra länder. Polsk medborgare När du har jobb är det okej, men när du inte har det är det lite mer problematiskt. Det borde inte vara det, alla medborgare borde ha rätt till ett bankkonto. Grekisk medborgare 16 De flesta av deltagarna (60 %) hade inte stött på problem när de försökte köpa egendom även om en betydande andel (37 %) inte svarade på denna fråga. En liten minoritet (3 %) bekräftade att de hade stött på hinder. Vissa uppgav att de hade blivit diskriminerade, på grund av nationalitet, när de försökte köpa egendom utomlands framför allt i medlemsstaterna kring Medelhavet och i Östeuropa. Det är ett problem om man inte känner till det lokala landets förfaranden och det är svårt att hitta information om dem. [ ] Notarier i vissa länder, inte i andra, olika former av avgifter, skatter, mystiska formulär som ska fyllas i etc. Svensk medborgare

19 Ett annat hinder är svårigheten att teckna hypotekslån i det EU-land som fastigheten ligger i, om man inte arbetar och är bosatt där. Bankerna vägrar ofta att godkänna inkomster och andra förmåner som har betalats ut i ett annat EU-land. Medborgarna upplever ibland också att det är svårt att teckna hypotekslån i hemlandet för en fastighet utomlands och de stöter ofta på långdragna förfaranden, otydliga krav och kommunikationsproblem på grund av olika språk. MEDBORGARNAS IDÉER bättre information till och skydd för konsumenter som handlar på nätet förbättrade leveranstjänster i hela EU när man köper varor på nätet från ett annat EU-land enklare att få gottgörelse, som att höja gränsen för det europeiska småmålsförfarandet möjlighet att använda bank- eller kreditkort från alla EU-länder för att handla på nätet. 17

20 Har du någonsin studerat eller studerar du just nu i ett annat EU-land? Nej 67 % 18 Inget svar 2 % Ja 31 %

21 Medborgare som studenter och yrkesverksamma Nästan en tredjedel av deltagarna studerade eller hade studerat i ett annat EU-land (31 %). Andelen var avsevärt högre för kvinnor (40 %) än för män (25 %). Ungefär hälften av personerna i åldersgruppen år uppgav att de hade erfarenhet av att studera utomlands. Svårigheter i kommunikationen mellan de två universiteten (Rom och Stockholm) ledde till minimalt ekonomiskt stöd och problem med att samordna min studieplan. Italiensk medborgare 19 På en fråga om effekterna av att studenter från andra EU-länder kom till deras hemland var det vanligaste svarsalternativet kulturellt berikande (74 %) och en bit längre ner kom mångspråkighet (65 %) och fler möjligheter att lära sig (39 %). Endast 5 % av deltagarna uppgav att studenter från andra EU-länder är en källa till hinder för deras utbildning (främst på grund av att de måste dela befintliga resurser med fler studenter).

22 Har du haft problem med att tillgodoräkna dig din studietid? Nej 74 % 20 Ja 21 % Inget svar 5 %

23 Flera deltagare ansåg att det finns många fördelar med att få ta del av olika ståndpunkter. Utbyten sågs ofta som en viktig och inspirerande del av utbildningen, som gav en positiv erfarenhet och nya kunskaper (språk, öppenhet, mångkulturalism) för både gäst- och värdstudenter. När vi bara har ett perspektiv på historia, geografi eller världshändelser saknar vi den fullständiga kunskapen som någon från utlandet kan ge oss. Irländsk medborgare De låter oss uppleva en del av deras kultur utanför deras eget land medan de i sin tur upplever en ny kultur. Svensk medborgare 21 Cirka en av fem nuvarande eller tidigare studenter rapporterade om problem med att tillgodoräkna sig sin studietid i ett annat EU-land (21 %). De främsta problemen var byråkrati (såsom krav på att tillhandahålla översättningar av officiella dokument) och korta tidsfrister för att lämna in relevant information. Tidsfristen för att lämna in mina poäng till mitt hemuniversitet stämde inte överens med hur lång tid det tog att få ut mina betyg i värdlandet. Tysk medborgare

24 Har du någonsin sökt jobb i ett annat EU-land? Inget svar 8 % 22 Ja 40 % Nej 52 %

25 En betydande del av deltagarna hade sökt jobb i ett annat EU-land (40 %). Nästan en fjärdedel (24 %) uppgav att de hade upplevt svårigheter när de försökte hitta jobb i den offentliga sektorn i ett annat EU-land. Ibland berodde det på att de inte var medborgare i landet i fråga eller inte hade bott där tillräckligt länge. Några tog upp bristen på information och de otydliga rekryteringsförfarandena. Tjänsterna i den franska förvaltningen tillsätts via prov som är mycket kulturellt snedvridna och gynnar franska medborgare samtidigt som de inte nödvändigtvis återspeglar förmågan att utföra jobbet. Brittisk medborgare Investeringar som krävs för att åka på intervjuer, samordna jobbsökandet med att hitta bostad och skolor, barn som ska anpassa sig till ett nytt språk etc. Spansk medborgare 23 Det var vanligare att personerna i åldersgruppen år hade sökt jobb i ett annat EU-land (47 %) än personerna i åldersgruppen (29 %) eller de personer som var över 65 år (20 %).

26 Fick du arbetslöshetsersättning från ditt hemland medan du sökte jobb i ett annat EU-land? Nej 82 % 24 Ja 11 % Inget svar 7 %

27 Mer än en tredjedel ansåg att administrativa problem kan hindra dem från att söka jobb i ett annat EU-land. Andra faktorer som togs upp var: osäkerhet kring hur skatterna beräknades i det andra EU-landet och i deras hemland och hur det påverkade deras ekonomiska situation de språkliga hindren oro over olika betalningsregler och riskerna för att få ett sämre betalt jobb hemma om man arbetar utomlands under en period tillgång till social säkerhet och ge upp familj/vänner och det sociala nätverket. Jag har ett barn med funktionshinder och jag känner inte till hälso-/sjukvårds- och utbildningsmöjligheterna. Nederländsk medborgare 25 Lite drygt en tiondel av de personer som hade sökt jobb i ett annat EU-land hade fått arbetslöshetsersättning från sitt hemland (11 %). Merparten (82 %) uppgav dock att de inte hade fått det. Jag fick arbetslöshetsersättning i Frankrike men den drogs in eftersom jag sökte jobb i Skottland. Jag hade inte stöd vare sig här eller utomlands, som en icke-medborgare. Det var väldigt hårt. Fransk medborgare

28 Hur lång tid anser du att du ska få arbetslöshetsersättning från ditt hemland? Inget svar 15 % Mer 32 % 26 6 månader 37 % 3 månader 16 %

29 Vissa ansåg att det var orättvist att de hade betalat skatt i ett EU-land och sedan inte fick tillgång till sociala förmåner enbart på grund av att de hade flyttat till ett annat EU-land. De som hade sökt jobb i ett annat EU-land fick också frågan hur länge de ansåg att man skulle fortsätta att få arbetslöshetsersättning från hemlandet. Lite drygt en tredjedel uppgav att sex månader var lagom (37 %) och ungefär lika många ansåg att man skulle få det under en längre tid (32 %). En liten minoritet valde alternativet tre månader (16 %). Jag var arbetslös i mitt hemland. Jag bestämde mig för att flytta till ett annat EU-land eftersom jag hade ekonomiskt stöd i form av arbetslöshetsersättning. Tyvärr var denna förmån endast tillgänglig under tre månader om jag bodde utanför mitt hemland men jag hade tur och hittade jobb under den tiden. Spansk medborgare 27

30 Som EU-medborgare har du flera rättigheter genom vilka du kan göra din röst hörd i EU. Vilken av följande rättigheter är det mest troligt att du skulle utnyttja? Välj ett eller flera av följande alternativ: Rösta i valen till Europaparlamentet i ditt hemland 66 % 68 % 66 % Skriva till EU-institutionerna och EUorganen för att ta upp en fråga 51 % 48 % 49 % 28 Underteckna eller organisera ett EU-medborgarskapsinitiativ för att be Europeiska kommissionen att komma med lagstiftningsförslag i en specifik fråga Delta i valet till Europaparlamentet i ditt hemland eller i de lokala valen när du bor i ett annat EU-land 52 % 48 % 49 % 57 % 39 % 47 % Lämna in ett ärende till Europeiska ombudsmannen 44 % 41 % 41 % Göra en framställning till Europaparlamentet 37 % 36 % 36 % Delta i politiska partiers verksamhet medan du bor i ett annat EU-land 30 % 20 % 24 % Bosatta i landet Inte bosatta i landet Alla respondenters

31 Medborgare och demokrati De flesta personerna uppgav att det främsta sättet att uttrycka sina åsikter i EUfrågor är genom att rösta i valet till Europaparlamentet i deras hemland (66 %). Över hälften ansåg att ett politiskt program för att förbättra EU-medborgarnas vardag (58 %) eller förstärka EU-ekonomin (52 %) skulle motivera dem att rösta i EU-valet. Nästan hälften skulle känna sig motiverade av ett program som syftar till att komma till rätta med de sociala orättvisorna i EU (47 %) och ett program för att ge EU en starkare röst på internationell nivå (46 %). En fjärdedel uppgav att de skulle känna sig motiverade om en intressant kandidat ställde upp antingen som ledamot av Europaparlamentet eller som ordförande för Europeiska kommissionen. 29 Medborgarna skulle oftast använda ett av följande sätt för att göra sin röst hörd i EU: rösta i valet till Europaparlamentet i deras hemland (66 %) underteckna eller organisera ett EU-medborgarskapsinitiativ för att be Europeiska kommissionen att komma med lagstiftningsförslag i en specifik fråga (49 %) skriva till EU-institutionerna för att ta upp en fråga (49 %) delta i valen till Europaparlamentet i hemlandet eller i de lokala valen när de bor i ett annat EU-land (47 %). Andra sätt att påverka EU togs också upp: lämna in ett ärende till Europeiska ombudsmannen (41 %) göra en framställning till Europaparlamentet (36 %) delta i politiska partiers verksamhet när man bor i ett annat EU-land (24 %). Grafen visar att medborgare som bodde i eller hade bott i ett annat EU-land ( bosatta i landet ) oftare uppgav att de skulle utnyttja sin rätt att rösta i valen till Europaparlamentet eller i lokala val i ett annat EU-land (57 %) än personer som aldrig hade bott utomlands ( icke bosatta i landet ).

32 Om du bor i ett annat EU-land, anser du då att det är motiverat att du får rösträtt i de lokala valen i detta land? Om du bor i ett annat EU-land, anser du då att det är motiverat att du förlorar din rösträtt i de nationella valen i det land som du är medborgare i? Nej 18 % Ja 31 % 30 Ja 72 % Nej 62 % Inget svar 10 % Inget svar 7 %

33 En majoritet ansåg att de borde ha rösträtt i de nationella valen i det EU-land som de bor i (72 %). De motiverade detta med anledningar som bättre integration, icke-diskriminering mellan EU-medborgare och den demokratiska rättigheten att delta i nationell politik som påverkar deras vardag. Många deltagare ansåg också att skatteinbetalningar borde leda till rösträtt. Beskattning och representation går hand i hand. Om du betalar skatt i ett land måste du ha rätt att rösta till landets parlament. Om du betalar skatt i två länder har du två röster. Brittisk medborgare Mer än sex av tio (62 %) ansåg att det inte finns någon anledning till att de skulle förlora sin rösträtt i de nationella valen i hemlandet bara för att de bodde i ett annat EU-land. En betydande minoritet menade dock att detta kunde vara motiverat under vissa omständigheter (31 %). Män och personer som aldrig hade bott i ett annat EU-land var mer benägna att se anledningar till detta, medan personer som bodde utanför EU i mindre utsträckning instämde i detta påstående. Vissa påpekade att personer som flyttar till ett annat land alltjämt påverkas av många beslut som fattas i deras ursprungsländer, såsom lagstiftning om skatter, pensioner och social trygghet. Modern kommunikation gör det dessutom enklare för dem att följa med i utvecklingen på hemmaplan. 31 Det är bara motiverat om du får rösträtt i det nya boendelandet och det beror på hur länge du bor där. Om det inte är längre än ett år anser jag inte att det är motiverat att förlora rösträtten. Tysk medborgare

34 Endast en liten minoritet av deltagarna hade upplevt praktiska nackdelar på grund av sin nationalitet när de utnyttjade sina EU-rättigheter. En majoritet hade inte upplevt detta (69 %) och knappt en fjärdedel svarade inte (23 %). De främsta hindren för demokratiskt deltagande som togs upp var följande: förlorad rösträtt i ursprungslandet samtidigt som man inte fick rösträtt i det nya boendelandet långa förfaranden för att få de dokument som behövs för att rösta brist på medvetenhet bland lokal förvaltningspersonal brist på information på andra språk än det lokala brist på information om rätten att rösta i val till Europaparlamentet medan man bor i ett annat EU-land. 32 EU-medborgare som bor utanför EU nämnde också att det var svårt för dem att rösta i valen till Europaparlamentet på grund av att de tekniska hjälpmedel som krävdes inte hade ställts till deras förfogande av hemlandet. MEDBORGARNAS IDÉER Deltagarna kom med olika förslag på hur man kan överbrygga hindren för medborgarnas demokratiska deltagande: avskaffa befintliga nationella regler som upphäver medborgarnas rätt att rösta i sitt hemland när de bor utomlands tillhandahålla mer och bättre information om rösträtt utveckla e-röstning.