Vem väljer vad?

Transkript

1 Vem väljer vad? En uppföljningsstudie om samband mellan skolprestationer, inlärningssvårigheter, självuppfattning, temperamentsegenskaper, yrkesval och avbrott i utbildning hos finlandssvenska elever 2 Johan Korhonen, PeM, doktorand Camilla Svens Liavåg, PeM, doktorand Linda Gustafsson, FM, forskningsassistent Susanna Mäntysaari, FM, forskningsbiträde Niklas Nylund, studerande, praktikant Tero Timonen, PhD, forskare Sol-Britt Arnolds-Granlund, PeD, forskare Karin Linnanmäki, PeD, projektledare samt drygt 30 studerande som skriver sina kandidat- och mastersavhandlingar inom projektet 1

2 Finansiering 3 Svenska Kulturfonden Högskolestiftelsen Harry Schaumanns stiftelse Stiftelsen för ÅA forskningsinstitut Samarbetsparter 4 Östra-Finlands universitet Opintiellä pysyminen Prof. Leena Holopainen och prof. Hannu Savolainen Helsingfors universitet Temperamentstestning Prof. Liisa Keltikangas-Järvinen och doktorand Saija Alatupa Niilo Mäki Institutet Jyväskylä KTLT Specialforskare Pekka Räsänen 2

3 Bakgrund 5 15 % av åringarna i Finland utan studieplats/arbete (= ) Antalet individer som inte får grundskolbetyg mycket litet (230 i hela landet per år, enl. senaste statistiken 150) Risk för marginalisering stor bland unga Skolan upplevs som en främmande plats Olika åtgärder inom olika sektorer genomförs som bäst 6 Att finna mönster i de mekanismer som leder till marginalisering, skolavbrott Förklaringsmodeller från skolan: Kuratorer: eleverna saknar socialt nätverk Lärare: Inlärningssvårigheter 3

4 Skolframgång (resultat i läs- skriv- och matematiktest samt betyg) påverkas av elevens temperamentsegenskaper och inverkar på elevens självuppfattning och styr utbildningsval. Samma faktorer har sannolikt samband med ev. utbildningsavbrott 1200 elever i åk 9 våren 2008 (kvant) Uppföljning 2010 (kvant) Intervjuer 2011 (olika grupper) På praktisk nivå 8 En flerårig uppföljningsstudie inom vilket ett omfattande datamaterial samlas in Möjligheter till mångsidiga analyser av sambanden mellan de olika faktorerna Att klargöra inlärningssvårigheternas betydelse Har t.ex. läs- och skrivsvårigheter ett starkare samband till utbildningsavbrott än matematiksvårigheter 4

5 9 LS-prov (Johansson, 2004) KTLT (Räsänen & Leino, 2005) Enkät som kartlägger Temperamentsegenskaper (baserat på TABC-R: Martin & Bridger, 1999; DOTS-R: Windle & Lerner, 1985) Självuppfattning (Harter, 1982) Skoltrivsel/trötthet (BPI: Jackson, 1989) Upplevda inlärningssvårigheter Yrkesval Uppgifter om erhållen specialundervisning Familjebakgrund 10 KTLT (Räsänen & Leino, 2005) Enkät som kartlägger Självuppfattning (Harter, 1982) Skoltrivsel/trötthet (BPI: Jackson, 1989) Yrkesval (tredje stadiet) Uppgifter om erhållen specialundervisning Familjebakgrund 5

6 Intervjuer Drop outs Studerande med svaga resultat i något deltest i nian Studerande med mycket goda prestationer i nian Studerande med annat modersmål än svenska eller finska Medieanvändning 12 Flernivåmodell: Endast 3,8 % av variansen i matematikpoängen kunde förklaras med skolvisa skillnader (p=.05). Traditionell ANOVA: Endast en skolas resultat var signifikant sämre än de flesta andra skolors resultat (skola 6). Jämförelse av två skolor från huvudstadsregionen och två skolor från den österbottniska landsbygden: Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de nyländska stadsskolorna och de österbottniska landsbygdsskolorna (t(257)=1,67, p=.10). 6

7 Jenny Burman & Sanna Tegengren (2008) Stöpt i fel form? Temperamentsegenskaper och utbildningsönskemål hos svagpresterande elever i årskurs 9 Ann-Helen Rusk & Maria Wiik (2008) Mönsterelev eller monsterelev? Temperamentegenskapers inverkan på matematikprestationer hos flickor och pojkar i årskurs 9 Daniel Albrecht (2010) Matematikprestationer i relation till prestationer i läsning och skrivning hos flickor och pojkar i årskurs 9 Nina Björkvik & Daniel Enbacka (2011) Kognitiv självuppfattning, upplevda inlärningssvårigheter och skoltrötthet i relation till kön samt till erhållen specialundervisning Niklas Nylund (2011) Utvecklingen av de grundläggande matematikfärdigheterna hos finlandssvenska ungdomar Anna Asplund (2011) Om man riktigt vill når man det alltid Skolsituationen i gymnasiet för elever som presterat svagt i årskurs 9 Nina Lundqvist: Studerande i yrkesutbildning med svaga prestationer i årskurs 9 Maria Carlberg & Madeleine Stenman: Framgångsfaktorer Melissa Blomqvist: Självuppfattning, unga utanför utbildning Martin Sandås: Drop out Janek Oksanen: Självuppfattning och matematikprestationer Alexandra Häggblom & Jessica Örn: Skolsituationen hos högpresterande elever, retrospektivt Jenny Bengtfolks: Framtidsplaner hos unga som varit högpresterande elever 7

8 Daniel Albrecht (2009) Matematikens samverkan med läsförståelse, ordförståelse och stavning en prestationsjämförelse i årskurs 9. Opublicerad kandidat avhandling i specialpedagogik. Dannbäck, A. (2010). Välmående i skolan Elevers uppfattning angående det egna välmående. Opublicerad kandidat avhandling i specialpedagogik. Blomqvist, M. (2010). Varför hoppar den ena av och inte den andra?. En kvantitativ studie om drop-out och skolframgångar, socioekonomisk status samt självuppfattning. Opublicerad kandidat avhandling i specialpedagogik. Stenman, M. (2010). Inlärningssvårigheter och självuppfattning. Självuppfattningen hos niondeklassare med inlärningssvårigheter. Opublicerad kandidat avhandling i specialpedagogik. Krook, T. (2011). Samband mellan akademisk självkänsla, skolprestationer och skoltrötthet: En kvantitativ studie om niondeklassisters samband och skillnader mellan akademisk självkänsla, skolprestationer och skoltrötthet. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. Bender, A-C. (2011). Temperamentsdrags betydelse vid studieavbrott: En kvantitativ studie om samband mellan temperamentsdrag och studieavbrott. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. Luoto, J. (2011). Självbilden i högstadiet och i andra stadiets utbildning: En kvantitativ studie om elevers akademiska och generella självbild i årskurs nio och i andra stadiets utbildning. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. Horttana, S. (2011). Specialundervisning och val av andra stadiets utbildningsinriktning. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. Oksanen, J. (2011). Temperamentsegenskaper i bedömning av matematikprestationer: En kvantitativ studie av elever i årskurs 9. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. 8

9 Josefin Holmkvist: Sociala bakgrundsfaktorer som prediktorer för andra stadiets utbildning Emma Kronlund : Inlärningssvårigheter, akademisk självkänsla och utbildningsval Ina Piekkala: Specialundervisning och läsfärdigheter Jesse Martelius: Vitsord i matematik och akademisk självkänsla Heidi Eriksson: Lärarskattningar av elevers motivation och intresse i modersmål Ida Sanberg: Studerande med annat modersmål än svenska eller finska Sandra Jeskanen: Medieanvändning hos elever med svaga skolprestationer Tomas Esselström: Skolupplevelser hos elever med lågt uppförandevitsord Totalt 14 kandidatavhandlingar + 16 master avhandlingar = 30avhandlingar 35 skribenter Korhonen, J. (2009). Aspects of Reading and Writing Related to Mathematical Skills: a Comparison of Students With and Without Learning Difficulties. 12. Valtakunnallinen tutkijatapaaminen Jyväskylässä ; Oppimisvaikeuksien tutkimus Suomessa. Linnanmäki, K. & Korhonen, J. (2009). Kuka valitsee mitäkin? Yhteydet koulumenestyksen, oppimisvaikeuksien, itsetunnon, temperamentin ja toisen asteen opintojen välillä. 12. Valtakunnallinen tutkijatapaaminen Jyväskylässä ; Oppimisvaikeuksien tutkimus Suomessa. Korhonen, J. (2009). Aspects of Reading and Writing Related to Mathematical Skills: a Comparison of Students With Different Mathematical Skills. Challenges in teaching Mathematics: Becoming special for all; 5 th NORMSA Conference in Reykjavik. Korhonen, J. (2010). Arithmetic skills, reading comprehension, word comprehension and spelling as predictors of choice of secondary education. 13. Valtakunnallinen tutkijatapaaminen Turussa ; Oppiminen ja sen ohjaaminen. 9

10 Linnanmäki, K. & Korhonen, J. (2010). Hur påverkar inlärningssvårigheter och temperamentsegenskaper skolprestationerna i årskurs 9. Second Baltic Sea/15th Nordic Conference on Reading in Turku. Linnanmäki, K. & Korhonen, J. (2010). Matematikfärdigheter, läsfärdigheter, självuppfattning, temperamentsegenskaper och erhållen specialundervisning som indikatorer för val av andra stadiets utbildning. Lärande 2010 Lärarutbildare och lärare i interaktion i Vasa. Linnanmäki, K. & Korhonen, J. (2010). Matematikfärdigheter i Svenskfinland. Forskarmöte: Matematikdidaktiska, psykologiska, neurovetenskapliga och specialpedagogiska perspektiv på matematik, Umeå Universitet, i Umeå. Korhonen, J. (2011). Transition from compulsory school to secondary education: The development of students self-concept and mathematical skills. 14. Valtakunnallinen tutkijatapaaminen Helsingissä Korhonen, J. (2011). Development of Academic Self-Concept and Mathematics in Adolescence. EARLI conference in Exeter, United Kingdom; Education for a Global Networked Society. Analysera det insamlade materialet mångsidigt Jämföra med motsvarande data från finska skolor Producera artiklar och rapportera resultat 2012 kartlägga deltagarnas arbets-/ studiesituation Planera ny studie 10