Självförtroende och prestationer i matematik en studie ur ett genusperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självförtroende och prestationer i matematik en studie ur ett genusperspektiv"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Självförtroende och prestationer i matematik en studie ur ett genusperspektiv Self-confidence and performance in Mathematics a study from a gender perspective Marie Sjöblom Lärarexamen 60 poäng Höstterminen 2006 Examinator: Per-Eskil Persson Handledare: Helena Mühr

2

3 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet. Nyckelord: Genus, matematikundervisning, matematisk psykologi, självförtroende, självuppfattning.

4

5 INNEHÅLL 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR TEORETISK BAKGRUND SKOLMATEMATIK UR ETT GENUSPERSPEKTIV PRESTATIONER OCH RESULTAT I MATEMATIK SJÄLVFÖRTROENDE OCH MATEMATIK ARBETE KRING SJÄLVFÖRTROENDE I KLASSRUMMET METOD METODVAL URVAL DATAINSAMLINGSMETOD Upplägg och utformning Standardisering och strukturering Etiska aspekter på datainsamlingen PROCEDUR Elevundersökning Lärarundersökning VALIDITET OCH RELIABILITET RESULTAT LÄRARINTERVJUER Lärarnas klassificering av eleverna Lärarnas svar på frågor kring prestationer och självförtroende ELEVENKÄT Betyg Självförtroende Elevers syn på matematikundervisningen ELEVINTERVJUER Attityder till matematik Elevers prestationer i matematik Elevers självförtroende i matematik RESULTATANALYS UPPFATTNINGAR OM ELEVER OCH DERAS PRESTATIONER GENUSSKILLNADER ÅTGÄRDER FÖR ATT STÄRKA ELEVERS SJÄLVFÖRTROENDE Handlingsplan för hur lärare kan stärka elevers självförtroende i matematik DISKUSSION DISKUSSION KRING UNDERSÖKNINGEN FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE SLUTORD REFERENSER BILAGOR... 52

6

7 1. Inledning I den här uppsatsen studeras sambandet mellan elevers självförtroende och deras prestationer i matematik ur ett genusperspektiv. Med prestationer menas här både betyg och hur elever presterar på lektioner i samband med skriftliga och muntliga uppgifter. Bakgrunden till att jag väljer att studera detta är att jag under min utbildning och privat ofta stött på attityden att pojkar är bättre än flickor i matematik. Som lärare är det enligt läroplanerna lpo94 (Skolverket 1994a) och lpf94 (Skolverket 1994b) bland annat min uppgift att verka för ökad jämställdhet och att stärka elevers tro till sig själva. För att nå dit behövs ett aktivt arbete med flickors och pojkars attityder till sig själva, till varandra och till matematikämnet. I den här uppsatsen väljer jag att studera attityder som är kopplade till elevers självuppfattning och självförtroende ur ett genusperspektiv. Med självuppfattning menas här den uppfattning elever har om sig själva och med självförtroende menas vad elever tror sig klara av och faktiskt genomför (Auno & Brandelius- Johansson 2002). Mycket forskning har tidigare gjorts med denna inriktning, men just kopplingen mellan självförtroende och kön är inte helt klarlagd eftersom olika undersökningar visar olika resultat (Linnanmäki 2002, Reuterberg & Svensson 2000) och därför behöver fler studier genomföras kring dessa frågor. Enligt Skolverkets TIMSS-undersökning 1995 kan elevprestationer i matematik förklaras framförallt av attitydfaktorer och i viss mån familjebakgrund (Skolverket 1998). Med attitydfaktorer menar Skolverket i första hand om eleven har en positiv uppfattning av sin egen prestation i matematik. I uppsatsen utgår jag från sambandet mellan attitydfaktorer och prestationer. Genom att hitta sätt att stärka elevers självförtroende vill jag påverka deras självuppfattning. Med en självuppfattning som säger att eleverna klarar av matematiken kan detta förbättra deras prestationer. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie där matematikundervisning, prestationer och självförtroende tas upp. Därefter redovisas resultaten från en enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen. Dessa följs upp av resultaten från djupgående intervjuer med klassernas fyra matematiklärare och med åtta av eleverna. Resultaten används för att utforma en handlingsplan för hur elever och lärare i de fyra klasserna tillsammans kan arbeta för att stärka elevernas självförtroende. 7

8 1.1. Syfte och frågeställningar Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Följande frågeställningar studeras: 1. Vilka uppfattningar har elever och lärare kring elevers självförtroende och prestationer i matematik? 2. Vilka genusskillnader finns gällande självförtroende och prestationer i matematik? 3. Vilka åtgärder anser lärare och elever behövs för att elever ska tro mer på sina matematiska förmågor? Slutsatserna kring hur elevers självförtroende kan stärkas används för att utforma en handlingsplan med målet att förbättra elevernas prestationer i matematik. 8

9 2. Teoretisk bakgrund 2.1. Skolmatematik ur ett genusperspektiv I dagens samhälle är matematisk kunskap en förutsättning inom många områden, både privat och i yrkeslivet. Skolämnet matematik har genom alla tider ansetts viktigt och haft hög status. Matematik behövs inte bara inom ämnet i sig utan också i andra skolämnen och inför vidare universitetsstudier. Statistiskt sett är det fler pojkar än flickor som väljer program med matematikinriktning på gymnasie- och högskolenivå, vilket framgår av Tabell 2-1. Tabell 2-1: Könsfördelning på matematikinriktade program på gymnasiet och högskola. Gymnasiet Kvinnor Män Andel kvinnor NV-programmet, inriktning 537 st st. 17 % matematik/datavetenskap 1) Högskola/Universitet Matematik 2) % Civilingenjörsprogram 3) 1438 st st. 23 % Forskning Doktorander 4) 7 st. 37 st. 16 % Professorer 5) 8 st. 123 st. 6 % 1) NV-elever bland samtliga gymnasieelever i Sverige år 2005 (Skolverket 2006). 2) Andel kvinnor i grundutbildning på universitet och högskolor i ämnet matematik i Sverige (Högskoleverket 2007). Uppgifter om antal kvinnor och män framgår inte av referensen. 3) Antagna studenter till civilingenjörsprogram i Sverige läsåret 2004/2005 (Statistiska centralbyrån 2006). 4) Doktorander som påbörjade sin forskarutbildning i matematik i Sverige år 2004 (Statistiska centralbyrån 2004a). 5) Professorer i matematik i Sverige år 2004 (Statistiska centralbyrån 2004b). Matematikundervisningen i gymnasieskolan har utvecklats mycket de senaste tjugo åren, bland annat genom förändringar i kursplaner och ämnesmål. Den tekniska utvecklingen har också bidragit till att undervisningens karaktär delvis ändrats i och med graf- 9

10 ritande miniräknare och datorer. Enligt läroplanerna lpo94 (Skolverket 1994a) och lpf94 (Skolverket 1994b) ska skolan gestalta och förmedla bland annat följande värden: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män. Därför måste lärare dagligen arbeta med alla människors lika värde, oberoende av kunskaper och självförtroende i matematik eller genustillhörighet. I en undersökning av (Brandell, Larsson, Nyström, Palbom, Staberg & Sundqvist 2005) framgår det att majoriteten av gymnasieeleverna upplever matematikämnet som könsneutralt, men att pojkar på NV-programmet är de som oftast ger uttryck för könsmärkning av matematiken. Dessutom är det så att det oftast är flickorna som förändrar sin attityd från grundskolan till gymnasiet och går från en könsneutral inställning till att se matematiken som ett manligt ämne. I en annan undersökning av Brandell, Nyström & Staberg (2004) framgår det att pojkar tycker att matematik har högre status jämfört med andra skolämnen än vad flickor gör och vidare uttrycker främst pojkar, men även flickor, att matematik är ett ämne för män och att män är mer lämpade för och duktigare i matematik. Det är också så att elever anser att kvinnor är de som främst har problem med matematiken och behöver mycket hjälp. I lpo94 (Skolverket 1994a) står det att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och att den ska ge eleverna utrymme att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet. Dessutom står det i lpf94 (Skolverket 1994b) att eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. För att kunna uppfylla det som står i läroplanerna och därmed motverka den snedfördelning som visas i Tabell 2-1, behöver lärare och elever vara medvetna om egna och andras värderingar om matematikämnet ur ett genusperspektiv Prestationer och resultat i matematik Generellt presterar flickor bättre än pojkar i skolan, oavsett bostadsort, klass och etnicitet (Myndigheten för skolutveckling 2005) och enligt Skolverket har flickor högre betyg än pojkar i samtliga ämnen utom idrott och hälsa (Skolverket 2005a). Det finns dock undantag inom ämnet matematik. Flickor i Sverige har förvisso bättre betyg i ma- 10

11 tematik än pojkar, men i den TIMSS-undersökning som genomfördes 1995 för elever i gymnasiets avgångsklasser presterar pojkar bättre än flickor i matematik i samtliga 21 länder som deltog i undersökningen (Skolverket 1998). För 13-åringarna är skillnaderna mindre. I Sverige presterar flickor och pojkar likvärdigt på nationella prov i matematik i årskurs nio (Myndigheten för skolutveckling 2005). I PISA-undersökningen år 2000 (Skolverket 2005b) uppvisade Sverige inga könsskillnader vad det gäller betyg bland 15-åringarna, medan motsvarande studie för 2003 (Skolverket 2005c) visade på ett något bättre resultat för pojkarna. En undersökning av The Assessment of Performance UNIT, som genomfördes 1980, visar att könsskillnaderna med avseende på prestationer är ganska små i de flesta ämnen. De skillnader som ändå finns syns tydligast bland de bästa procenten av eleverna i ämnet (Jones & Smart 1995). Att olika undersökningar visar på olika resultat kan bero på en mängd orsaker. Enligt Reuterberg et al (2000) varierar resultaten bland annat med tidpunkten då undersökningen genomförs, sättet de matematiska kunskaperna mäts på och elevernas ålder Självförtroende och matematik Mycket forskning har gjorts kring frågor som rör självförtroende och skolprestationer, se till exempel Linnanmäkis avhandling Matematikprestationer och självuppfattning, en uppföljningsstudie i relation till skolspråk och kön (2002). Den tar upp ett flertal undersökningar som visar på starka samband mellan låg självuppfattning och svaga prestationer. Den tar också upp flera undersökningar som visar att pojkar generellt har bättre självförtroende än flickor. I PISA-undersökningen från 2003 konstateras att svenska pojkar ligger bättre till än svenska flickor med avseende på intresse, motivation, självuppfattning, självtillit och ängslan (Skolverket 2005c). De könsskillnader som framkommer kan emellertid ibland kopplas till att elever väljer att tolka frågor olika (Pajares 2005) och att pojkar ofta tenderar att överskatta sig själva, medan flickor underskattar sin egen förmåga (Pajares 2005, Adolfsson 2005). Även Tallberg Broman (1998) menar 11

12 att det kan vara så att flickor och pojkar använder olika måttstockar och att flickor ibland kan nerskatta sig eftersom de inte vill framhäva sig själva. Självförtroende och självuppfattning spelar en central roll när det gäller inlärning (Linnanmäki 2002). Fyra områden som har negativa effekter för matematikinlärning är enligt Magne (1998): Att elever tänker fel i matematiken och inte förstår det abstrakta. Att elever inte anstränger sig tillräckligt. Att elever distraheras lätt. Att elever har utvecklat en negativ känsla för matematiken. Enligt Magne påverkar elevers inställning till matematik deras prestationer och denna inställning är också sammankopplad med deras självförtroende. Idén att försöka förbättra individers prestationer genom att höja nivån för deras självförtroende används inom utbildningar av olika slag. Självförtroendet påverkar bland annat hur villiga elever är att lära sig nya saker i matematik och hur de reagerar när de möter svårigheter, i den mening att elever med starkt självförtroende tror sig kunna lösa problem till exempel med hjälp av litteratur, medan elever med svagt självförtroende tvivlar på sig själva (Meyer & Schatz Koehler 1990). Sedan 1970-talet är självförtroende den faktor som framstått som den viktigaste i diskussionen kring affektiva (känslomässiga) faktorer som påverkar matematikinlärning och matematikprestationer, vilket också påvisats i ett flertal undersökningar (Linnanmäki 2002). I frågan om det finns könsskillnader i självuppfattning saknas entydiga resultat, eftersom olika undersökningar visar på olika aspekter. De flesta visar dock att pojkar har bättre självförtroende än flickor. I en undersökning av Manger (beskriven av Linnanmäki 2002) konstateras vidare att affektiva variabler har en starkare inverkan på flickors prestationer i matematik än på pojkars. March, Smith & Barnes (1985) visade i en undersökning att flickor har lägre självuppfattning i matematik än pojkar, trots att deras lärare anser att de presterar bättre än pojkarna och att de har bättre resultat på prov. 12

13 Av TIMSS-undersökningen från 1995 (Skolverket 1998) framgår det att 75 procent av flickorna och 83 procent av pojkarna att det är viktigt att prestera bra i matematik. Det är även hög andel elever som tror att deras föräldrar anser att det är viktigt att de presterar bra i matematik. Dessa siffror antyder att många elever känner press hemifrån att lyckas bra i matematik och att detta gäller pojkar i något högre grad än flickor. Akademisk självuppfattning och självförtroende påverkas av den jämförelse elever gör mellan sina egna och andras prestationer (March et al 1985). Flickor är oftare osäkra på om de löser uppgifter rätt och tror oftare att det beror på tur när de väl lyckas (Joffe & Foxman 1986). I en undersökning från Essex (Jones et al 1995) visar det sig att flickor har mycket mer förtroende för flickor som en grupp än sig själva som individer. En annan undersökning om könsskillnader, gjord av Robinson-Awana, Kehle & Jensen (1986), visar att självförtroendet ökar i proportion med skolprestationerna och att pojkar generellt har högre självförtroende än flickor Självuppfattning är dock relativt oberoende av intelligensnivå (Chapman, Lambourne & Silva 1990) Arbete kring självförtroende i klassrummet Det står i lpf94 (Skolverket 1994b) att skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Att arbeta med elevers självförtroende är därför en viktig arbetsuppgift för lärare. Enligt Carlberg (1994) är ungdomars självuppfattning relativt stabil vid års ålder, men vidare nyansering och konsolidering görs ytterligare några år. March (1989) skriver att utvecklingen av självuppfattning och därmed även vilken grad av självförtroende ungdomar har, är lägre i förpubertetsåldern, den är relativt oförändrad i mitten av puberteten och ökar under pubertetstidens sista tid och under den första tiden av vuxenlivet, men att ett undantag är flickors matematiska självuppfattning som minskar under puberteten, trots att den generella självuppfattningen i allmänhet är oförändrad. Eftersom eleverna i årskurs ett på gymnasiet är cirka år är det rimligt att anta att många av dem fortfarande arbetar med frågor kring den egna identiteten. Enligt Auno et al (2002) är det viktigt att som lärare stärka elevers självförtroende och ge dem beröm vid både små och stora framsteg. Barn och ungdomar med negativ självuppfattning behöver uppmuntras för sina positiva sidor då de redan är medvetna om sina svagheter. 13

14 Enligt en rapport från Skolverket bemöts och bedöms flickor och pojkar olika i skolan och de upplever undervisningssituationen olika (Skolverket 1994c). I rapporten framgår att detta får konsekvenser för arbetet i klassrummet. För att lärare ska kunna hantera de könsskillnader som uppstår är det viktigt att studera eleverna och reflektera över vardagliga händelser för att bli medveten om sitt eget agerande. Eftersom könsidentitet och självuppfattning är sammanlänkade med varandra är det också viktigt att reflektera kring frågor som påverkar dessa. Även Lindqvist och Sandquist (1999) skriver om elevers olika bemötande i skolan, till exempel i form av olika förväntningar och krav och att de tillskrivs olika egenskaper. Till exempel nämns att flickor i högre utsträckning än pojkar får lära sig att anpassa och underordna sig. Wernersson (1989) tar upp att mängden uppmärksamhet elever får i klassrummet påverkar deras självuppfattning och självförtroende. Wernersson resonerar kring det faktum att eftersom pojkar ofta får mer uppmärksamhet och reaktioner på sitt beteende än flickor (enligt ett flertal nordiska undersökningar) leder det till att de oftare upplever sig själva som viktiga och att de får större tilltro till sin egen förmåga. Elevers akademiska självförtroende är nära sammankopplat med tidigare prestationer (Pajares 2005). Om elever känner sig lyckade kan deras självförtroende stärkas och om de misslyckas kan det försvagas. Hur kan man då stärka elevers självförtroende? Det finns flera föreslagna metoder och följande är hämtade från Auno et al (2002): Bekräfta elever positivt. Synliggöra osynliga elever. Synliggöra sig själv som lärare. Ha positiva förväntningar. Ge uppmuntran. Ha humor. Visa respekt. Lyssna. När man berömmer elever är det viktigt att vara specifik och inte bara ge generellt beröm enligt Dysthe (1996). Det måste konkret framgå vad berömmet gäller och istället 14

15 för att bara säga bra bör man uttrycka vad som är bra för att få igång en dialog med eleverna. Dysthe anser vidare att genom att ha högt ställda förväntningar på eleverna, att alltid ta dem på allvar och att ställa autentiska frågor, så stärks elevernas självrespekt eftersom läraren signalerar att det eleverna har att säga är viktigt. Lindqvist et al (1999) skriver också att om barn känner en positiv, ärlig förväntan från de vuxna att klara sina uppgifter, torde detta öka deras tilltro till sin egen förmåga och sitt lärande. Och omvänt, lägre förväntningar från lärare påverkar barnets självbild och lärande. För att stärka elevers självförtroende kan man arbeta gemensamt kring en handlingsplan. Steenberg (1997) tar ur ett jämställdhetsperspektiv upp följande punkter som bör ingå: Vad behöver hon eller han för att få det positiva självförtroende som varje barn behöver i sitt lärande och sin egen utveckling för att bli vuxen? Hur kan skolans arbete genomsyras av en mer individanpassad hållning? Hur kan skolan arbeta mer tvärvetenskapligt? Hur kan skolan möta pojkars och flickors behov men också ge dem det de specifikt behöver? Att se varje elev individuellt stöds också av läroplanerna (Skolverket 1994a, Skolverket 1994b). Lindqvist et al (1999) hävdar att en ojämställd skola missgynnar både flickor och pojkar och att det därför är viktigt att uppmuntra elever att utveckla olika sidor av sig själva och bli sedda som individer utan könsstereotypa föreställningar och förväntningar. Svagt självförtroende i matematik kan bero på en mängd orsaker och dessa måste beaktas när man försöker stärka elevers självförtroende. Hiertner och Forslund (2006) har i en litteraturstudie bland annat kommit fram till följande: Om svagt självförtroende beror på brist på bekräftelse är det viktigt att: Ge bekräftelse och ärligt beröm, lyfta fram framgångar, vara tydliga med att vi som lärare tror på elevernas förmågor och ställa frågor för att bekräfta elevernas sätt att tänka. 15

16 Om svagt självförtroende beror på att lärare och matematikböcker lägger fokus på rätt och fel är det viktigt att: fokusera på processen och hur elever tänker för att komma fram till svar på uppgifter samt att diskutera olika lösningsmetoder. Om svagt självförtroende beror på ständiga misslyckanden och arbete på fel nivå är det viktigt att: låta eleverna arbeta på en för dem lagom nivå, individualisera undervisningen utifrån elevers intressen och bygga på de kunskaper som eleverna redan besitter. 16

17 3. Metod 3.1. Metodval Undersökningen i den här uppsatsen är uppdelad i tre delar: elevenkät, lärarintervjuer och elevintervjuer. Enligt Trost (2001) är de flesta undersökningar som genomförs blandningar av kvantitativa och kvalitativa metoder och detta gäller även denna undersökning. Det viktigaste skälet till att en blandning av olika metoder har valts är att det kvantitativa materialet ger en möjlighet att jämföra eleverna sinsemellan och därmed är det lättare att välja ut strategiskt rätt elever till de kvalitativa elevintervjuerna. Enligt Trost (2001) används strategiska urval när man vill vara förvissad om att man skall få variation i svaren från dem man intervjuar. Att använda sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder ger också en chans att se på frågeställningarna ur flera olika perspektiv, vilket ger ett säkrare resultat (Johansson & Svedner 2001) Urval Enkätundersökningen genomfördes med 73 elever från fyra klasser på NV/SP-programmet i årskurs ett på gymnasiet. Klasserna fanns på en skola i en större stad i södra Sverige. Skolan är relativt stor och har en blandad elevgrupp med avseende på social bakgrund, etnicitet och programinriktning. Den är populär och har höga intagningspoäng. Eleverna som deltar i undersökningen är studiemotiverade och duktiga i matematik. Anledningen till att jag valt ut just denna grupp är att det faktum att eleverna är duktiga och ambitiösa kan öka chansen att könsskillnader framkommer, enligt Jones et al (1995). I klasserna undervisar två kvinnliga och två manliga lärare med olika lång tid yrket och olika bakgrund. Jag valde ut undersökningsgruppen genom att först kontakta lärarna och när de samtyckt till att delta i undersökningen frågade jag eleverna om de ville medverka, samt bad om tillstånd för detta från elevernas målsmän, se Bilaga 1. Anledningen till att jag valde klasser från gymnasiet är att jag själv i framtiden vill arbeta med gymnasieelever och att de just i den här åldern är i den slutliga fasen av att bilda sig en självuppfattning och ett självförtroende (Carlberg 1994, March 1989). Att som lärare hjälpa till och stärka elevers självförtroende kan få konsekvenser inte bara för matematikämnet, utan även för elevernas personliga utveckling. 17

18 I lärarintervjun fick lärarna i uppgift att dela upp sina klasser i fyra lika stora delar A, B, C och D, där A innehöll de elever om presterar bäst, B näst bäst, C tredje bäst och D sämst i matematik jämfört med sina klasskamrater. Med prestationer avses här både muntliga och skriftliga prestationer. I uppsatsen redovisas resultaten med avseende på genus och grupptillhörighet i grupperna A och D. Resultaten för grupperna B och D redovisas inte separat. Till de muntliga intervjuerna valde jag bland de som svarat ja på fråga 17 på enkäten, se Bilaga 2, ut två flickor och två pojkar med starkt självförtroende ur A-gruppen och två flickor och två pojkar med svagt självförtroende ur D-gruppen. Att jag valde ut just fyra klasser för enkäten samt fyra lärare och åtta elever till intervjuer beror främst på att detta är ett tiopoängsarbete och att undersökningen därför inte kan bli alltför omfattande. Jag fick emellertid möjlighet att se på frågeställningarna ur tre olika perspektiv då undersökningen var tredelad. Åtta elever i intervjuerna gav mig vidare möjlighet att intervjua elever med olika kön och självförtroendegrad Datainsamlingsmetod Upplägg och utformning Den första delen av undersökningen bestod av elevenkäten, se Bilaga 2. Det var totalt 101 elever (varav 60 flickor och 41 pojkar) som ombads medverka i enkäten. Att det fanns fler flickor i klasserna var inget medvetet val, utan en slump. I tre av de fyra klasserna var det fler flickor än pojkar och i den fjärde klassen var fördelningen mellan flickor och pojkar jämn. Efter att ha bett om tillstånd från elever och deras målsmän var det slutligen 76 stycken som fick delta. Av dessa medverkade vid enkättillfället 73 elever (varav 49 flickor och 24 pojkar). Under utformandet av enkäten valde jag att begränsa antalet öppna frågor till tre stycken för att den inte skulle bli för omfattande. Övriga frågor besvarades med hjälp av betyg, tallinjer (där eleverna fick sätta kryss var de ville på tallinjen och som sedan tolkades med en decimals noggrannhet) eller alternativfrågor (med fem alternativ och där endast ett alternativ fick väljas). 18

19 Den andra delen av undersökningen bestod av lärarintervjuer, se Bilaga 3. Uppgifterna 1-5 hade lärarna fått förbereda, medan 6-12 ställdes direkt till dem vid intervjutillfället. Den tredje delen av undersökningen bestod av elevintervjuer, se Bilaga 4. Elevintervjuerna utformades som en fördjupning till enkäten, samt några nya frågeställningar. I utformandet av frågorna, både till enkäten och till intervjuerna, utgick jag från diverse litteratur för att formulera frågorna så korrekt som möjligt. Till exempel såg jag till att använda ett enkelt språk utan fackuttryck och dubbla negationer samt att använda mig av korta frågeformuleringar (Trost 2001). Jag var också sparsam med hypotetiska frågor (Ejlertsson 2005). Enligt Kylén (1994) är det inte självklart hur många delområden som är rimliga för den typ av skalor som jag använder mig av i frågorna med tallinjer. Jag valde en femgradig skala eftersom detta delade upp tallinjen i fyra lika stora delar, vilket överensstämde bra med fråga 5 i lärarintervjuerna. I undersökningen ställdes, förutom de frågor som uppenbart syftar till att besvara frågeställningarna, även frågor kring lärares kontaktmönster med elever, elevers attityder till matematik, elevers samarbete med varandra, hur ofta elever får höra att de gör något bra på matematiklektionerna samt hur elever reagerar när de stöter på uppgifter som de känner att de inte kan lösa. Anledningen till att dessa frågor ställdes var att jag själv anser att förbättringar kan göras inom dessa områden för att stärka elevers självförtroende och att jag därför ville undersöka vad elever och lärare tyckte om detta. Jag ställde även frågor kring händelser som fått elever att känna sig dumma i matematik för att undersöka hur dessa eventuellt påverkat deras självuppfattning. I ett arbete för att stärka elevers självförtroende vill lärare gärna undvika att elever känner sig dumma. Även om detta inte alltid är möjligt, så kan reflektioner kring de händelser som uppkommer ge mycket kunskap (Skolverket 1994c). Jag har varit noga med att endast ställa frågor kring dessa områden utan att försöka påverka de intervjuade med mina tankar kring ämnet. Resultaten från frågorna används i handlingsplanen. Innan intervjuerna förberedde jag mig och inledde enligt följande punkter från Lantz (1993): presentation, intervjuns syfte, uppläggning, tid, etiska aspekter, användning av resultaten och återkoppling. Frågorna var sedan en blandning av öppna och slutna frågor, enligt Häger (2001). 19

20 Standardisering och strukturering I elevenkäten fick alla elever samma frågor, vilket alltså innebar en hög grad av standardisering enligt Trost (2001). Elevenkäten var strukturerad i den mening att det fanns fasta svarsalternativ för alla frågorna utom nummer 11, 12 och 16. Dessa frågor var öppna och eleverna fick fritt uttrycka sina åsikter. Intervjuerna var halvstrukturerade enligt Lantz (1993), vilket innebar en något lägre grad av standardisering jämfört med elevenkäten eftersom jag anpassade mig efter de intervjuade och ställde följdfrågor på deras svar om något var oklart. De frågor som finns i Bilaga 3 och Bilaga 4 utgjorde dock grunden i intervjuerna, så de var strukturerade i fråga om innehåll, men mindre strukturerade i fråga om vilka svarsalternativ de intervjuade kunde uttrycka Etiska aspekter på datainsamlingen Alla som deltog i undersökningen fick veta att den var helt frivillig och att det i slutresultatet inte skulle framgå vilken skola eller vilka personer som deltagit. Eleverna fick veta att deras lärare inte skulle få läsa några svar från enskilda elevenkäter. Jag informerade vidare de intervjuade eleverna om att uppsatsen är ett offentligt dokument som finns på Malmö högskolas hemsida (Malmö högskola 2007), och att deras lärare därmed kan läsa resultatet från intervjuerna och eventuellt koppla ihop eleverna med deras svar. Under processens gång kunde lärare och elever inte vara anonyma inför mig eftersom jag behövde kunna identifiera dem till intervjuerna Procedur Elevundersökning När eleverna fick ut tillståndsförfrågan till målsmän fick de själva fylla i om de ville medverka och sedan fick deras målsmän godkänna detta. Enkäten genomfördes sedan i helklass i samband med en matematiklektion då både jag och undervisande matematiklärare var närvarande i klassrummet. Under ifyllandet av enkäten var det relativt tyst i klassrummet och det tog mellan två och sju minuter för eleverna att fylla i den. De flesta 20

21 eleverna svarade på frågorna självständigt, men några samarbetade och visade svaren för varandra. När detta upptäcktes bad jag dem svara enskilt på frågorna. Inför de muntliga elevintervjuerna berättade jag för eleverna hur dessa skulle gå till och på enkäten ställdes en fråga om eleverna kunde tänka sig att ställa upp. Bland de som svarade ja på frågan valdes åtta elever ut. Elevintervjuerna genomfördes individuellt och i enrum och tog mellan 20 och 35 minuter per elev. Innan intervjun talade jag om hur lång tid intervjun skulle ta och på vilket sätt svaren skulle användas. Jag antecknade kontinuerligt under hela intervjun för att inte missa någon information. Ljudinspelning gjordes inte eftersom jag inte ville att en bandspelare skulle göra eleverna nervösa eller påverka deras svar. Direkt efter intervjun sammanfattade jag muntligt elevens svar och bad eleven godkänna att jag använde informationen i uppsatsen. Samtliga elever samtyckte till detta. Att eleverna inte fick läsa igenom sina intervjuer, utan endast fick muntlig sammanställning berodde på att jag ville minimera arbetet för dem. Ingen elev hade något emot en muntlig sammanställning istället för en skriftlig. Under elevintervjuerna upplevde jag att speciellt elever med svagt självförtroende tyckte att det var jobbigt att svara på frågorna. Jag ansträngde mig mycket för att skapa en god stämning under intervjun och försökte efter intervjun uppmuntra eleven att kämpa på, påminna dem om att alla inte kan vara bäst på allt och säga att man faktiskt kan vara duktig i matematik även om det finns andra i klassen som är bättre. Resultaten redovisas så att självförtroendegrad, prestationsnivå och kön går att urskilja. Programtillhörighet eller klass framgår alltså inte. Skälen till detta är att i vissa klasser har inte så många elever deltagit och av integritetsskäl redovisas därför alla elever tillsammans. Dessutom syftar inte uppsatsen till att jämföra klasser eller studieinriktningar Lärarundersökning Lärarna fick i förväg information om hur själva intervjun skulle gå till, hur lång tid den skulle ta och på vilket sätt svaren skulle användas. Innan intervjun fick de ut frågorna 1-5, vilka de förberedde enskilt. Själva intervjun genomfördes individuellt och avskilt och tog cirka trettio minuter per lärare. Liksom i elevintervjuerna antecknade jag kontinuerligt under hela intervjun för att inte missa någon information. Inte heller här gjordes 21

22 någon ljudupptagning eftersom jag inte ville att en bandspelare skulle påverka resultatet. Efter intervjun sammanfattade jag resultaten skriftligt och gav lärarna möjlighet att läsa igenom vad de sagt och komma med ändringar, tillägg och förtydliganden Validitet och reliabilitet Sannolikheten är större att resultatet i en undersökning är representativt för populationen ju större urvalet är (Trost 2001). Enligt Kylén (1994) är det vanligaste kravet att mellan 80 och 85 procent av de tillfrågade ska minst ha svarat på frågorna i enkäten för att resultatet ska bli tillförlitligt. I den här undersökningen var det 76 elever som fick tillstånd att delta i undersökningen. Till slut var det emellertid 73 elever som deltog, eftersom två elever var sjuka vid enkättillfället och en elev svarade oseriöst på frågorna och därför togs bort från undersökningen. Detta ger en svarsfrekvens på 96 procent vilket gör att resultatet kan antas vara tillförlitligt för de elever som medverkar i enkäten. Det var 101 elever (varav 60 flickor och 41 pojkar) som tillfrågades om de ville vara med i undersökningen. Av dessa var det 28 stycken (varav 11 flickor och 17 pojkar) som inte lämnade in tillstånd för att delta. Dessa 28 elever tillhör således inte undersökningsgruppen. Att det fanns fler flickor än pojkar i klasserna och att det var fler pojkar än flickor som inte deltog i enkäten kan ha påverkat resultaten. I uppsatsens resultatdel redovisas resultaten med avseende på genus, prestationsnivå och grupptillhörighet i grupperna A och D. Att jämförelser endast görs mellan grupperna A och D beror på att dessa skiljer sig mest med avseende på självförtroendegrad. Eleverna i grupp B och C skiljer sig inte så mycket från varandra och därför går det inte att dra några säkra slutsatser kring skillnader i deras självförtroende. Utifrån enkätsvaren kan jag dra slutsatsen att eleverna tagit undersökningen på allvar. Alla elever som deltog svarade på alla frågor. Under intervjuerna ställde jag de frågor som finns i Bilaga 3 och 4 och endast följdfrågor om det behövdes för förtydliganden. Jag strävade efter att hålla mig objektiv och att inte påverka den intervjuade i någon riktning. 22

23 4. Resultat För att lättare att förstå och tolka resultaten från elevundersökningen presenteras resultaten i följande ordning: lärarintervjuer, elevenkät och elevintervjuer Lärarintervjuer I lärarintervjuerna, se Bilaga 3, intervjuas samtliga fyra matematiklärarna i de aktuella Lärarna, två kvinnliga och två manliga, har arbetat som lärare mellan 6 och 32 år Lärarnas klassificering av eleverna Lärarna ombeds först markera de fem eleverna med bäst självförtroende med (+) och de fem eleverna med sämst självförtroende med (-) i respektive klasslista. De ombeds också dela upp sin klass i fyra lika stora grupper A, B, C och D, där A innehåller de elever som presterar bäst i matematik, B de som presterar näst bäst, C de som presterar tredje bäst och D de som presterar sämst. I denna uppdelning finns samtliga elever med i klassificeringen, inte bara de som deltar i undersökningen. Observera att då läraren i sina uppdelningar endast rankar eleverna inbördes med säger uppdelningen med A, B, C och D eller (+) och (-) ingenting om elevers absoluta prestationer eller självförtroende, utan endast i jämförelse med klasskamraterna. Totalt finns tjugo (+) och tjugo (-). Eftersom inte alla elever är med i undersökningsgruppen finns det emellertid bara tolv (+) och femton (-) bland deltagande elever. A- eleverna fick 12 (+), men inga (-). D-eleverna fick inga (+), men 10 (-). Av (+)-markeringarna gick fem stycken till flickorna och sju stycken till pojkarna. Av (-)-markeringarna gick åtta stycken till flickorna och två stycken till pojkarna. Fördelning med avseende på kön i grupperna A, B, C och D visas för elever som deltar i undersökningen i Tabell 4-1. Det framgår att det finns ungefär lika många flickor som pojkar i grupp A, medan det i de övriga grupperna finns fler flickor än pojkar. Tittar man bara bland flickorna finns några färre flickor i grupp A än i övriga grupper. Bland pojkarna finns några fler pojkar i grupp A än i övriga grupper. Denna fördelning är relativt representativ för hela klasserna. 23

24 Tabell 4-1: Antal flickor och pojkar i grupperna A, B, C och D bland elever som deltar i undersökningen. Grupp Flickor Pojkar A 8 9 B 14 7 C 15 4 D Lärarnas svar på frågor kring prestationer och självförtroende Efter de inledande frågorna och klassificeringen får lärarna sedan frågor kring prestationer och självförtroende, se Bilaga 3. Här redovisas svaren på frågorna: Fråga 6: Vad tror du om sambandet mellan självförtroende och prestationer i matematik? Gäller detta lika mycket för båda könen? Samtliga lärare anser att sambandet är starkt och att det gäller mer för flickor än pojkar, vilket bland annat anges bero på att pojkar generellt har starkare självförtroende än flickor och att de har lättare att ta motgångar. Fråga 7: a) Upplever du att det generellt är pojkarna eller flickorna i klassen som har bäst självförtroende i matematik? b) Är det flickorna eller pojkarna som generellt presterar bäst i matematik? Lärarna 1, 2 och 4 säger att det inte är någon skillnad i självförtroende mellan pojkarna och flickorna. Lärare 3 säger att pojkarna som grupp har bäst självförtroende, men att detta beror på att läraren anser att det finns fler lågpresterande flickor i klassen än pojkar. Vad det gäller prestationer säger lärare 2 och 4 att det är blandat flickor och pojkar som presterar bäst, medan lärare 1 och 3 säger att flickorna presterar bäst. Fråga 8: Kan du hitta några gemensamma drag för eleverna i grupp A, B, C, respektive D med avseende på självförtroende? Här redovisas svaren för grupperna A och D: Grupp A Samtliga lärare är överens om att eleverna i denna grupp vet att de är duktiga. De har starkt självförtroende och bra betyg. De utstrålar säkerhet, men har inget behov av att 24

25 hävda sig hela tiden. Lärare 3 säger att flickorna i grupp A ställer många frågor, medan pojkarna ställer få. Lärare 4 säger att två av A-eleverna inte fungerar så bra socialt, men att de andra samarbetar bra vid till exempel grupparbeten. Lärare 1 säger att det är eleverna i grupp A som läraren först lär sig namnen på. Grupp D Eleverna i den här gruppen har lägre självförtroende. Lärare 1 anser att de utstrålar osäkerhet och rädsla. Lärare 4 nämner att de inte gärna vill redovisa uppgifter på tavlan. Lärare 2 delar upp grupp D i två delgrupper: en grupp som inte brukar allvar och en grupp av tysta elever som sällan frågar om hjälp. Lärare 3 anser att eleverna har lägre självförtroende och att detta kan bero på att de saknar vissa kunskaper sedan grundskolan som de skulle behöva för att lyckas bra med matematiken på gymnasiet. Fråga 9: Hur ofta har du kontakt med eleverna i de olika grupperna? Finns det några elever du pratar mer sällan med? Vilken grupp tillhör de? Lärare 1 initierar själv mest kontakt med grupp D. Totalt sett har läraren minst kontakt med grupp A. Lärare 2 får många frågor från grupp A, men söker själv ofta kontakt med grupp D, eftersom D-eleverna behöver mycket uppmärksamhet för att det ska bli lugn och ro i klassrummet. Lärare 3 har mest kontakt med flickorna eftersom flickorna i grupp A frågar mycket, medan flickorna i grupp D behöver mycket hjälp. Detta kan även bero på att antalet flickor är större än antalet pojkar i klassen. Lärare 4 anser att kontakten är lika stor med alla elever. Fråga 10: a) Vilka åtgärder använder du för att stärka elevers självförtroende i allmänhet? Hur stärker du de fem elever som du i klasslistan markerat med ett (+)?Hur stärker du de fem elever som du i klasslistan markerat med ett (-)? b) Vilka fler åtgärder skulle du som lärare kunna använda för att stärka elevers självförtroende i matematik? Lärarna svarar såhär: Stärka elever i allmänhet Lärare 1 arbetar för att skapa god stämning i klassrummet och försöker sprida frågorna jämnt och ser till att alla får och vågar prata. Läraren uppmuntrar också eleverna att hjälpa varandra. Lärare 4 använder grupparbeten med varierande gruppsammansättningar. Läraren försöker se till att eleverna vet att det inte finns några dumma frågor och 25

26 arbetar med olika arbetssätt för att främja olika lärstilar. Lärare 3 förklarar för eleverna att om man går i en duktig klass kan man inte alltid vara bäst och att även om man inte är bäst i klassen kan man ändå vara duktig i matematik. Lärare 2 använder ibland elevlösningar som lösningsförslag till prov för att uppmuntra eleverna. Flera lärare nämner att det är viktigt att prata och diskutera matematik. Lärare 3 anser att största graden av förståelse uppnås när elever kan förklara för varandra och hjälpa varandra att förstå. För att uppnå detta måste man arbeta med förståelseuppgifter och ge eleverna tid att tänka i lugn och ro. Prov är stressande för eleverna. Det är lättare för dem att tro på sig själva i en lugn och avslappnad miljö. Stärka elever med starkt självförtroende Flera av lärarna låter elever med starkt självförtroende visa att de kan matematiken vid gemensamma genomgångar och uppmuntrar dem att hjälpa andra elever i klassrummet. Ibland har lärare 1 tävlingar som sporrar eleverna. Flera av lärarna anser att om eleverna presterar bra vid prov och läxförhör stärks självförtroendet. Lärare 4 uppmuntrar dem att läsa i förväg. Flera av lärarna ger dem extrauppgifter som väcker och håller deras intresse för matematik vid liv. Lärare 3 påpekar att om elever med starkt självförtroende misslyckas vid prov behöver de uppmuntras. Stärka elever med svagt självförtroende Flera lärare låter elever med svagt självförtroende svara oftare när de räcker upp handen. Lärarna påpekar också att när de hjälper dem är det viktigt att eleverna inte bara får en lösning utan förstår och känner sig delaktiga. Lärare 1 försöker att aldrig vara taskig mot eleverna. Lärare 4 söker ofta upp dessa elever och frågar hur det går för dem. Läraren använder ibland nivågruppering då kunskapsnivån i klassen är ojämn. Läraren anser att man kan säga åt dem att de inte behöver göra de uppgifter som är markerade som extra svåra, för att de kan hålla samma takt som resten av klassen. Lärare 3 däremot anser att det är viktigt att få eleverna att förstå att de faktiskt kan och att det inte är omöjligt att lösa uppgifter bara för att de är markerade som svåra. Flera lärare låter elever med svagt självförtroende oftare redovisa gruppens lösningar vid grupparbeten för att de ska känna sig mer delaktiga. Vid grupparbeten kan man använda sig av en slags pusselteknik där varje elev får en del av informationen. Sedan måste alla samarbeta kring informationen för att lyckas lösa pusslet. Lärare 3 tror på att ge G/VG-elever beröm lika 26

27 mycket som MVG-elever. Lärare 2 skriver ibland personliga kommentarer på prov, speciellt till elever som förbättrat sina resultat jämfört med tidigare. Fråga 11: Hur tror du att elever kan hjälpa varandra att få bättre självförtroende i matematik? Är detta något du uppmuntrar? Ger arbetsformerna eleverna möjlighet till detta? Flera lärare uppmuntrar eleverna att hjälpa varandra med matematikuppgifter, läxor och provförberedelser och få dem att lära känna varandra bättre. Det är bra om eleverna låter bli att tävla och istället lyssnar och ger alla tid att tänka och svara. Lärare 2 anser att vid grupparbeten är det viktigt att alla känner sig delaktiga. Samtliga lärare anser att arbetsformerna ger utrymme för eleverna att stödja varandra Elevenkät Efter inledande frågor om namn och genus, får eleverna frågor kring prestationer och självförtroende, se Bilaga 2. Här redovisas resultaten från enkäten Betyg Fråga 4: Vilket betyg fick du i matematik i årskurs 9? Antal elever som svarar MVG är 43 stycken, VG är 22 stycken och G är 8 stycken. Ingen elev svarar IG. Pojkarna har något högre betyg än flickorna. Fråga 5: Vilket betyg/omdöme har du i MaA? Antal elever som svarar GP (goda prestationer) är 60 stycken och TP (tillräckliga prestationer) är 13 stycken. Ingen elev svarar OTP (otillräckliga prestationer). Pojkarna har något högre betyg/omdöme än flickorna Självförtroende Fråga 6: Hur bra självförtroende har du generellt? Svaren ges i form av kryss på en tallinje mellan talen 1 och 5, där 1 betyder inte alls bra och 5 betyder mycket bra. Kryss som sätts utanför tallinjens gränser räknas som 1 respektive 5. I avläsning av kryssen används en decimals noggrannhet. I Figur 4-1 visas vilket generellt självförtroende eleverna har sorterat på kön och grupp A eller D. Det framgår att pojkarna har lika högt eller högre självförtroende än flickorna och att flickorna i grupp A har högre själv- 27

28 förtroende än flickorna i grupp D. För pojkarna framgår inga skillnader med avseende på självförtroende mellan grupperna A och D. 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Grupp A Grupp D Flickor Pojkar Figur 4-1: Självförtroende generellt. Fråga 7: Hur duktig är du i matematik jämfört med dina klasskamrater? (+)-elever värderar sig generellt högre än (-)-elever i denna fråga. Resultaten sorterade på kön och grupp A eller D visas i Figur 4-2. Det framgår att pojkarna värderar sig själva högre än flickorna i båda grupperna. Eleverna i grupp A värderar sig högre än eleverna i grupp D och detta gäller för flickorna i något högre grad än för pojkarna.. 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Grupp A Grupp D Flickor Pojkar Figur 4-2: Prestationer jämfört med klasskamrater. Fråga 8: Hur duktig är du i matematik jämfört med flickorna i klassen? Fråga 9: Hur duktig är du i matematik jämfört med pojkarna i klassen? Resultaten här är inte entydiga, men samma tendenser som visas i Figur 4-2 finns dock oberoende av om eleverna jämför sig med alla eleverna, flickorna eller pojkarna. 28

29 Elevers syn på matematikundervisningen Fråga 10: Hur ofta stöter du på matematikproblem som du känner att du inte kan lösa? Resultaten visar att mer än hälften av eleverna svarar ibland på denna fråga. Det är högre andel flickor än pojkar som upplever att de stöter på problem som de inte kan lösa. Det är också så att elever i grupperna A mer sällan upplever att de stöter på problem de inte kan lösa jämfört med eleverna i grupp D. Fråga 11: Vilka skäl finns det till att du inte kan lösa vissa matematikproblem? Skälen som elever anger för att problemen inte går att lösa kan delas upp i fem olika kategorier: I. Att eleven inte förstår frågan eller inte kan komma på vilken metod som måste användas för att lösa talet. II. Att eleven saknar kunskap, till exempel på grund av kunskapsluckor sedan grundskolan eller glömska. III. Att det beror på läraren, som till exempel otillräckliga genomgångar eller förklaringar. IV. Att eleven inte har arbetat tillräckligt eller har språkproblem. V. Att det beror på mentala orsaker, som till exempel stress och koncentrationssvårigheter. Hit räknas också orsaker som beror på att elever inte tror tillräckligt på sig själva, som till exempel svaren är för dum och inte smart nog visar på. Flest svar tillhör kategori I, men även kategori II är vanlig. Elever med starkt självförtroende anger sällan svar i kategori III, IV eller V, utan svar från dessa kategorier kommer oftare från elever med svagt självförtroende. Fler flickor än pojkar tycker att det är svårt att förstå och att de därför måste fråga om hjälp. Flickor svarar också oftare att de inte är duktiga i matematik och att de saknar kunskap sedan högstadiet. Fråga 12: Vad gör du när du stöter på matematikproblem som du känner att du inte kan lösa? De flesta elever svarar att de försöker själva, läser i boken, tittar i facit samt frågar om hjälp av kompis, lärare eller föräldrar. Det går inte att dra några slutsatser kring skillnader med avseende på kön, prestationsnivå eller självförtroendegrad i denna fråga. Fråga 13: Hur ofta får du hjälp av klasskamrater med matematikproblem? Resultaten visar att det vanligaste svaret på frågan är ibland. Det framgår också att flickorna of- 29

30 tare får hjälp av sina klasskamrater än pojkarna. I grupp A finns det ingen elev som svarar nästan alltid eller nästan aldrig, medan svaren varierar mer i grupp D. 70,00 60,00 Procent 50,00 40,00 30,00 20,00 Nästan alltid Ofta Ibland Sällan Nästan aldrig 10,00 0,00 Flickor Pojkar Grupp A Grupp D Figur 4-3: Hur ofta elever får hjälp av sina klasskamrater. (Antal elever i de olika grupperna är 60 flickor, 41 pojkar, 17 A-elever och 16 D-elever.) Fråga 14: Hur ofta hjälper du dina klasskamrater med matematikproblem? Resultatet visas i Figur 4-4. Det framgår att flickorna hjälper sina klasskamrater något oftare än pojkarna. I grupp A svarar alla ofta eller ibland, medan svaren varierar mer i grupp D. Vad det gäller (+)- och (-)-eleverna så får de ungefär lika ofta hjälp av sina klasskamrater. Däremot ger (+)-eleverna oftare hjälp än (-)-eleverna. 80,00 70,00 Procent 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 Nästan alltid Ofta Ibland Sällan Nästan aldrig 10,00 0,00 Flickor Pojkar Grupp A Grupp D Figur 4-4: Hur ofta elever ger hjälp till sina klasskamrater. (Antal elever i de olika grupperna är 60 flickor, 41 pojkar, 17 A-elever och 16 D-elever.) 30

31 Fråga 15: Hur ofta får du höra att du gör något bra på matematiklektionerna? I Figur 4-5 framgår att pojkar oftare svarar sällan eller nästan aldrig. Det framgår också att det är vanligast i grupp D att man nästan aldrig får höra något positivt, men det är också så att det i grupp D finns flest elever som svarat nästan alltid. Totalt svarar 58 procent av eleverna sällan eller nästan aldrig på denna fråga. 60,00 50,00 Procent 40,00 30,00 20,00 Nästan alltid Ofta Ibland Sällan Nästan aldrig 10,00 0,00 Flickor Pojkar Grupp A Grupp D Figur 4-5: Hur ofta elever får höra beröm på matematiklektionerna. (Antal elever i de olika grupperna är 60 flickor, 41 pojkar, 17 A-elever och 16 D-elever.) Fråga 16: Finns det något din lärare eller dina kamrater kan göra för att du ska tro mer på din matematiska förmåga? Ungefär hälften av eleverna besvarar inte frågan eller anger svaret nej. Däremot vill 12 av flickorna och 2 av pojkarna få mer beröm och uppmuntran av sin lärare. Det är fler elever med starkt självförtroende som skriver att de behöver mer uppmuntran än elever med svagt självförtroende. Övriga svar på denna fråga är till exempel: ge svårare uppgifter, ge lättare uppgifter, ge mig bra betyg eller förklara bättre. Från svaren framgår det också att det är fler pojkar än flickor som tycker att det är upp till dem själva att öka tron på sin matematiska förmåga. Fler flickor än pojkar uttrycker tydliga tvivel, som till exempel en flicka som skriver att jag tror inte att det är möjligt för mig att tro på min kunskap Elevintervjuer Till elevintervjuerna väljs åtta elever ut: två flickor och två pojkar med starkt självförtroende ur A-gruppen och två flickor och två pojkar med svagt självförtroende ur D- gruppen. Intervjufrågorna finns i bilaga 4. Här redovisas resultaten från intervjuerna. 31

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Elevernas lust att lära matematik

Elevernas lust att lära matematik Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Tycker du det är kul med matte?

Tycker du det är kul med matte? Tycker du det är kul med matte? En undersökning av sambandet mellan arbetssätt och hur kul eleverna på en högstadieskola tycker det är med matematik. Lena Johnels Skoogh Rapport: Matematikdidaktisk verksamhetsutveckling

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Elevernas ansvar och inflytande Elevernas utveckling och lärande Skolans normer och värden Likvärdig utbildning 1 Förord Korsavadsenhetens

Läs mer

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Matematikundervisningens dilemma

Matematikundervisningens dilemma Matematikundervisningens dilemma Om jag låter blicken gå runt i klassrummet i så kommer att jag se att eleverna skiljer sig åt i ett flertal avseenden, såsom utseende, personlighet, social och biologisk

Läs mer

Sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa Vad tycker eleverna?

Sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa Vad tycker eleverna? Beteckning: Institutionen för matematik, natur - och datavetenskap Sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa Vad tycker eleverna? Sofie Skoglund Ht-2009 15 hp, C-nivå Lärarprogrammet 270 hp Examinator:

Läs mer

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift BEDÖMNINGSSTÖD I MATEMATIK Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift Innehåll Syftet med materialet sid. 2 Bedömning av muntliga prestationer i matematik sid. 2 Olika typer av bedömningssituationer sid.

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Sänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Sänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Sänka schackskepp Författare: Martin Borg Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Inledning. Jag har valt att testa och utveckla det

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15 Barn- och utbildningsnämndens mål KUNSKAPER Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. Andelen elever med betyget A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 2015 ska minst 85%

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning sid 3. 1. Bakgrund sid 4. 2. Genomförande av utvärdering sid 6

Innehållsförteckning. Sammanfattning sid 3. 1. Bakgrund sid 4. 2. Genomförande av utvärdering sid 6 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 4 2. Genomförande av utvärdering sid 6 3. Resultat av skolornas utvärdering sid 8 A. Resultat för nationella prov i skolår 3 sid 8 B. Resultat

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Bedömning Begrepp och benämningar

Bedömning Begrepp och benämningar BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan Matematik F - Gy

Handlingsplan Matematik F - Gy Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Vad tycker eleverna?

Vad tycker eleverna? Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Vad tycker eleverna? - en studie om bedömningens betydelse i skolans vardag What do the students think? -

Läs mer

Kvalitétsredovisning 07/08

Kvalitétsredovisning 07/08 Kvalitétsredovisning 07/08 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 220 lever.

Läs mer

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer