Skoltrötthet och skoavbrott ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Karin Linnanmäki

Transkript

1 Skoltrötthet och skoavbrott ur ett specialpedagogiskt perspektiv Karin Linnanmäki Nationella dagar för elev- och studerandevård Med fokus på lösningar yrkesövergripande samarbete Tammerfors, Puistotorni kongresscenter Innehåll 1. Specialundervisning var står vi 2. Skoltrötthet 3. Studie-/skolavbrott 4. Projektet Vem väljer vad 5. Vad har vi lärt oss? Karin Linnanmäki

2 Specialundervisningen i Finland Ca 30 % av alla elever får specialundervisning under ett läsår (ca 8 % får stöd på heltid) Skillnaderna mellan de hög- och lågpresterande eleverna är liten MEN vi har få högpresterande elever! Tidiga och intensiva insatser är starkt i fokus Goda exempel gällande läs- och skrivsvårigheter Skolorna och kommunerna är skyldiga att ge eleverna stöd genast då behov uppstår Karin Linnanmäki Specialundervisning Finland År 2014 fick , dvs. 14,6 procent, av eleverna inom den grundläggande utbildningen intensifierat eller särskilt stöd. Andelen elever inom den grundläggande utbildningen som fått intensifierat eller särskilt stöd ökade med drygt tre procentenheter från 2011 till Ökningen beror på att andelen som fick intensifierat stöd ökade med drygt fyra procentenheter, medan andelen som fick särskilt stöd sjönk med en knapp procentenhet. Karin Linnanmäki

3 Andelen elever som fick intensifierat eller särskilt stöd av alla elever inom den grundläggande utbildningen (%) Karin Linnanmäki Yrkesutbildning Antalet studerande som fick specialundervisning inom den grundläggande yrkesutbildningen (i läroanstalt) enligt undervisningsgrupp Karin Linnanmäki

4 Det finns (alltid) anledning till oro! Några tendenser Ny lågkonjunktur? Karin Linnanmäki SKOLTRÖTTHET 4

5 Skoltrötthet Många studier om skolrelaterad stress, akademisk framgång, motivation och problembeteenden. Var femte gymnasieflicka lider av skoltrötthet, visar en brett upplagd utredning vid Finlands Akademi. Karin Linnanmäki Skoltrötthet "Skoltrötthet är ett utdraget, skolrelaterat stressyndrom som framträder som utmattande trötthet, cyniska känslor gentemot skolan och otillräcklighetskänslor." Känsla av otillräcklighet Utmattning Cynism Skoltrötthetens tre delområden bildar en ond cirkel Karin Linnanmäki

6 Skoltrötthet 1. Emotionell överbelastning/utmattning Trötthet, de egna resurserna på upphällningen 2. Cynism och likgiltighet Försummar skolarbete och arbetsuppgifter 3. Känsla av otillräcklighet och bristande förmåga Negativ inställning till sig själv och de egna prestationerna (Salmela- Aro, Kiuru, Leskinen & Nurmi, 2009) Karin Linnanmäki Skoltrötthet Flickorna är framgångsrika, men de blir utmattade och känner sig otillräckliga när de inleder sina gymnasiestudier Trötthet och utbrändhet är allvarliga symptom som i sin tur kan leda till depression. För pojkarnas del är situationen en annan. Hos dem är det cynismen och en negativ inställning till skolan som ökar då de börjar på gymnasiet. Nätberoende och skoltrötthet ger näring åt varandra Karin Linnanmäki

7 Skoltrötthet School Burnout Inventory Jag känner mig överväldigad av mitt skolarbete Jag saknar motivation till skolarbetet och funderar ofta på att ge upp Jag känner mig ofta otillräcklig då det gäller skolarbetet. Jag sover ofta dåligt på grund av saker som har att göra med skolarbetet Det känns som om jag håller på att tappa intresset för skolarbetet Jag funderar ständigt på om mitt skolarbete har någon betydelse Under min fritid grubblar jag mycket över saker som har att göra med mitt skolarbete Jag brukade ha högre förväntningar på mitt skolarbete än jag har nu Stress på grund av skolarbetet orsakar problem i mina nära relationer till andra Karin Linnanmäki Skoltrötthet Bidragande faktorer i utvecklingsprocessen för skoltrötthet (Salmela-Aro, 2010, s. 454). Karin Linnanmäki

8 Faktorer som har samband med skoltrötthet Faktorer som ökar skoltrötthet Bakgrundsfaktorer Kvinnligt kön Manligt kön Faktorer som minskar skoltrötthet Skolval Gymnasium Yrkesutbildning Övriga problem Annat välmåenderelaterat Motivationsfaktorer Inlärningssvårigheter Depression Sömnproblem, huvudvärk Skolk Prestationsmotivation Undvikande-beteende Att uppleva mål i skolan som stressande, betydelselösa och svåra att nå Positiv självbild Nöjd med tillvaron Inriktad på utvecklingsuppgifter Målen i skolan betydelsefulla, lagom krävande och möjliga att nå Inlärningsmotivation Skoliver: energisk, beslutsam och fördjupar sig i skolarbetet Känsla av iver, engagemang och att mål uppnås Sociala faktorer Utmattade kamrater Sammanhållning i kamratgruppen Familjebakgrund Utmattade föräldrar Föräldrarna har tid för den unga Karin Linnanmäki Skoltrötthet Procentandelen skoltrötta elever i årskurs 8 och 9 samt första och andra årets studerande vid gymnasium och yrkesskola (Institutet för hälsa och välfärd, 2013). Karin Linnanmäki

9 School drop out Karin Linnanmäki Skolavbrott, skolavhopp, drop out Att fullfölja en gymnasieutbildning har blivit allt viktigare i alla nordiska länder De färdigheter som behövs på arbetsmarknaden har blivit alltmer kunskapsbaserade och vi förväntas kunna anpassa oss till snabba förändringar i samhället. 12,7 procent, d.v.s. 5,5 miljoner unga europeer mellan 18 och 24 år saknar fullföljd utbildning på andra stadiet. Pojkar, ungdomar med invandrarbakgrund och elever på de praktiska gymnasieprogrammen hoppar av i högre utsträckning än andra. Karin Linnanmäki

10 Ju sämre grundskolebetyg, desto högre risk för långtidsarbetslöshet. Allra störst är risken för de som inte har en avslutad gymnasieutbildning OECD 2009 Karin Linnanmäki (Teoretisk) gymnasieutbildning Fem år efter inledd utbildning hade 88 procent av alla (som inlett utbildning 2007) avlagt studentexamen. Fyra procent av de finskspråkiga, tre procent av de svenskspråkiga och sexton procent av studerande med ett främmande språk som modersmål hade inte avlagt examen eller studerat. Karin Linnanmäki

11 Grundläggande yrkesutbildning Fem år efter inledd utbildning hade 75 procent av alla (som inlett utbildning 2007) avlagt examen inom den ursprungliga utbildningen och 15 procent hade inte avlagt examen eller studerat. Sammanlagt 15 procent av de finskspråkiga, 14 procent av de svenskspråkiga och 22 procent av studerande med ett främmande språk som modersmål hade inte avlagt examen eller studerat. Karin Linnanmäki Läsår Elever som lämnat grundskolan i förtid läsåren 1999/ /2015 Elever som helt försummat sin läroplikt 1) Elever som avbrutit studierna utan avgångsbetyg från grundskolan 2) Antalet 9- klassister under Totalt Jämfört med antalet 9-klassister under slutet av vårterminen, % vårterminen 1999/ , / , / , / , / , / , / , / , / , / , / , / , / , / , / , / , Statistikcentralen Karin Linnanmäki

12 Skolavbrott i Finland N=58919 N % Elever utan grundskolebetyg (2015) 301 0,51 - Försummat läroplikt 71 0,12 - Överskridit läropliktsåldern 230 0,39 Övergången till andra stadiet - Söker inte 461 0,9 - Får ingen studieplats ,8 - Kommer inte in på önskad inriktning? - Påbörjar inte studierna ,6 Karin Linnanmäki Peruskoulun 9. luokan päättäneiden välitön sijoittuminen jatko-opintoihin Ei jatkanut heti edellä mainituissa koulutuksissa Jatkoi heti opiskelua peruskoulun lisäopetuksessa (10-luokka) Jatkoi heti opiskelua valmistavassa koulutuksessa Jatkoi heti opiskelua ammatillisessa koulutuksessa Jatkoi heti opiskelua lukiokoulutuksessa Karin Linnanmäki

13 Drop out, marginalisering, arbetslösa ungdomar Vanskligt att tolka och jämföra statistik Alla som inte arbetar men som skulle kunna arbeta och på något sätt söker arbete räknas som arbetslösa Statistiken beaktar inte om personen är studerande årig befolkning Arbetskraft Ej i arbetskraften pensionärer, skolelever, hemmamammor, värnpliktiga, arbetsoförmåga Sysselsatta Arbetslösa Karin Linnanmäki Unga som varken arbetar eller studerar (NEET) Nästan hälften av de arbetslösa ungdomarna är också heltidsstuderande Arbetslöshetsmåttet är därför inte något riktigt bra mått för att beskriva marginalisering i ungdomsgruppen. Unga som varken arbetar eller studerar, Not in Education, Employment or Training NEET, är att man varken ska vara sysselsatt eller ägna sig åt någon form av studier. Mellan 6 och 9 procent av ungdomarna i de nordiska länderna räknas som NEETs Karin Linnanmäki

14 Unga som varken arbetar eller studerar (NEET) Andel ungdomsarbetslösa: Antal unga arbetslösa Antal unga i arbetskraften Andel unga i NEET: Antal unga i NEET Antal unga i befolkningen Karin Linnanmäki Unga som varken arbetar eller studerar (NEET) En del av ungdomarna som varken arbetar eller studerar är samtidigt arbetslösa men inte alla. Av de arbetslösa ungdomarna fyller en del inte NEETbegreppet. De unga som varken arbetar eller studerar och som inte samtidigt tillhör gruppen arbetslösa står istället utanför arbetskraften och söker alltså inte, alternativt kan inte, ta ett arbete. I den här gruppen finns både personer som inte vill ha ett arbete av något skäl, och de som har gett upp att försöka få ett arbete. Karin Linnanmäki

15 Karin Linnanmäki Projektet Vem väljer vad? En mångårig uppföljningsstudie om samband mellan skolprestationer, inlärningssvårigheter, självuppfattning, temperamentsegenskaper, skolerfarenheter, yrkes- och utbildningsval samt avbrott i utbildning hos finlandssvenska ungdomar födda 1992 Karin Linnanmäki

16 Projektet Vem väljer vad? VVV Syfte: Undersöka samband mellan studieval & avbrott, inlärningssvårigheter, och akademiskt välbefinnande Projekttid: Finansiärer: Kulturfonden, Högskolestiftelsen, Svensk-Österbottniska samfundet Projektledare: Docent Karin Linnanmäki Doktorander: Johan Korhonen och Camilla Svens Liavåg Samarbetspartners: Niilo Mäki Institutet, Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet Karin Linnanmäki Datainsamling Deltagare: T1: N=1152 (14 st 7-9 skolor); T2: N=748; T3: N=503 Variabler: Matematikfärdigheter (vitsord & testresultat) Läsfärdigheter (vitsord & testresultat) Självuppfattning (akademisk, social, generell) Skoltrötthet Temperament Bakgrundsvariabler Karin Linnanmäki

17 Vad har projektet producerat? 17 kandidatavhandlingar 26 magisteravhandlingar 23 presentationer på nationella och internationella konferenser 2 bokkapitel 6 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter (+2 i process) 2 doktorsavhandlingar (Korhonen disputerar och Svens Liavåg 2017) Karin Linnanmäki VVV-RESULTAT i relation till inlärningssvårigheter, skoltrötthet och studieval & -avbrott Johan Korhonens doktorsavhandling: Learning difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students 17

18 Skoltrötthet ett exempel Skoltrötthet alla Anna andra stadiet 22,5 26 åk Karin Linnanmäki Skoltrötthet över tid Utveckling av skoltrötthet från åk 9 (2008, 2010, 2013) 85,4 %, inte är skoltrötta under de tre datainsamlingstillfällena Karin Linnanmäki

19 Stabilitet i skoltröttheten 1 % skoltrötta vid alla tre tidpunkter x x x 1 % skoltrötta under andra stadiet och tidpunkt 3 0 x x 3,7 % skoltrötta endast vid tidpunkt x (kan också vara arbetsrelaterat) 2,3 % skoltrötta endast i 9:an x 0 0 1,4 % skoltrötta i 9:an och andra stadiet x x 0 5,5 % skoltrötta (endast) under andra stadiet 0 x 0 85,4 % inte skoltrötta vid någon tidpunkt Karin Linnanmäki Skoltrötthet över tid enligt kön Medelvärdet i skoltrötthetstestet för flickor och pojkar vid tre datainsamlingstillfällen (2008, 2010, 2013) Karin Linnanmäki

20 Skoltrötthet och studieval Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Skoltrötta elever 22,2 % Övriga elever 77, 8 % Skoltrötta elever 33,5 % Övriga elever 66,5 % Figur 1. Skoltrötta elever (N=214) och övriga elevers (N=588) val av en andra stadiets utbildning. Karin Linnanmäki Skolavhopp Elevernas situation i Karin Linnanmäki

21 Kalles beskrivning av skoltiden i årskurserna 7-9: Det var för jävligt. Mycket mobbning. Jag blev mobbad ända sen dagis. Varje dag. Det var allt från neger, homosexuell... Det blev värre på högstadiet, för alla hade ju kommit i fjortisåldern, allihopa blir ju i puberteten och de vet inte vad de är liksom... På det sättet, så då är det ju för jävligt. Och lärarna gjorde ju fan ingenting. Det var ju ändå det där samma sak: Ni ska inte mobba, det är fult att mobba. Och mina föräldrar är homofober. Sen har jag har ju dyslexi lite grann och ADHD. Jag kan vara jättefokuserad en timme, men 70 minuter, det är nog svårt. Jag hatar matte. Jag var jättebra på multiplikation och division. Det fick jag alltid bra på, men fysik, överlag matematik, geografi, historia, religion, alltså de ämnena.. o h god! Och biologi och kemi och fysik alltså, shit! Åh, de värsta ämnena som finns! Vi hade inga bra ämnen i högstadiet och högstadiets specialundervisning är nog ganska skit. Det är ju bättre att vara i klassen. Bara för att det är en specialklass så betyder inte det att de ska sänka ner matematiknivån. Och det är fel. De fan ger ju dig en annan bok än vad de har i klassen. Och det tycker jag är fel. För det är ju ett sätt att kränka ner den där människan: du kan inte räkna. Men när du kommer till högstadiet.. det är som så.. vissa tänker att det var jättebra.. förtränger det där dåliga. Andra så fattar reality: att det fan sög. Alltså högstadiet är ju första stadiet i ditt helvete av ditt liv! Karin Linnanmäki Vänner Det enda positiva som respondenterna nämner De nämner att de har haft roligt tillsammans med sina vänner, en säger att han hade många kamrater och en annan att det var i högstadiet som han fick de flesta vänner som han umgås med än i dag. Jag trivdes bra i högstadiet. Det var roligt med kompisarna. - Kasper Karin Linnanmäki

22 En helt vanlig skola neutral kategori De säger att det inte var något speciellt med högstadiet, att det var ganska lätt och att om man bara behövde försöka passa tider så klarade man sig ganska bra. Nå.. inte vet jag.. Som en helt vanlig skola. Inte nåt speciellt. -Joel Karin Linnanmäki Problem med skolkamrater Mobbningsproblematik, opålitliga klasskamrater, prat bakom ryggen, känsla av att inte bli förstådd av sina vänner och att inte vara en del av gänget. Mitt liv har varit rätt så tufft ända sedan lågstadietiderna. Där började redan mobbningen och fortsatte ganska så långt in i högstadiet. Värst av allting är att jag inte ännu i denna dag vet vad allting berodde på. - Sonja Karin Linnanmäki

23 Problem hemma Alkoholmissbrukande föräldrar och bristande stöd både gällande skolarbeten och val av utbildning. Några gav ingen närmare beskrivning på problemet utan svarade att det var jobbigt hemma eller att de hade problem. Jamen typ alkisfarsa och såna där grejer. Christoffer Karin Linnanmäki Svårigheter med skolarbetet Inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter, problem med språket, dålig specialundervisning och bristande stöd från lärarna. Nog hade jag ju ganska svårt där.. för jag har ju koncentrationssvårigheter och lite svårt att lära in och såhär. Sonja Karin Linnanmäki

24 Motivationsbrist Bristande intresse, skoltrötthet, skolk, annat runt om kring blev mycket intressantare än skolan, tråkiga och onödiga skolämnen, tungt att sitta still hela lektionen och hela idén med att gå i skola kändes onödigt. Just de där med att bara sitta och plugga och.. det är inte alls någonting för mig. Det är väl allt som hör till skolan, plugga, sitta still på lektionerna och inte göra något vettigt, de känns som sådär.. -Tomas Karin Linnanmäki Ungdomar som avbryter sina studier Variabel Övriga Avbrytare T-värde Signifikans Läsförståelse 11,8 7,8 4, Ordförståelse 22,5 14,80 5, Diktamen 37,0 30,1 4, Mo vitsord 7,82 6,76 6, KTLT 25,28 18,83 4, Ma vitsord 7,59 6,35 4, Uppförande 8,48 7,33 4, Karin Linnanmäki

25 Skol-, individ- och familjerelaterade orsaker till studieavbrott hos finlandssvenska studerande på andra stadiet N Minimum Maximum Medelvärde SD Studieavbrytare 21-2,53 0,78-0,84 0,91 Lågpresterande 192-2,93-0,43-1,03 0,50 elever Medelpresterande 397-0,42 0,55 0,07 0,27 elever Högpresterande elever 201 0,56 1,79 0,97 0,30 Indelning av eleverna i 3 grupper utgående från prestationer och de skoltrötta Resultaten angivna i z-poäng Karin Linnanmäki INDIVID upplevda inlärningssvårigheter ,38 24,27 21,83 19,5 Skolavbrytare Lågpresterande 15 Medelpresterande Högpresterande upplevda inl.sv. F (3, 737) = 82,650 p =,000, n²p =,037 Post hoc: Skolavbytare/medelpresterande*, skolavbrytare/högpresterande*** Karin Linnanmäki

26 INDIVID akademisk självuppfattning ,53 19,64 19,28 26,29 Skolavbrytare Lågpresterande Medelpresterande Högpresterande 5 0 Akademisk självuppf. F (3, 695) = 82,650 p =,000, n²p =,263 Post hoc: Skolavbytare/medelpresterande*, skolavbrytare/högpresterande*** Karin Linnanmäki INDIVID generell självuppfattning ,44 19,87 19,93 20, Skolavbrytare Lågpresterande Medelpresterande Högpresterande 5 0 genrell självuppf. F (3,700) = 2,125, p =,096 Karin Linnanmäki

27 SKOLREL.- betyg, uppförande ,31 8,14 8,58 9, Skolavbrytare Lågpresterande 5 Medelpresterande 4 Högpresterande uppförande F (3, 772) = 50,679, p =,000, n²p = 0,17 Post hoc: Skolavbrytare/alla övriga grupper*** Karin Linnanmäki SKOLREL. - betyg, matematik ,44 7,39 7,65 8,85 Skolavbrytare Lågpresterande Medelpresterande Högpresterande matematik F (3, 820) = 205,281, p =,000, n²p = 0,38 Post hoc: Skolavbrytare/medel***, skolavbrytare/hög*** Karin Linnanmäki

28 SKOLREL. - betyg, modersmål ,69 7,69 7,91 8,66 Skolavbrytare Lågpresterande Medelpresterande Högpresterande modersmål F (3, 818) = 124,459, p =,000, n²p = 0,31 Post hoc: Skolavbrytare/medel***, skolavbrytare/hög*** Karin Linnanmäki SKOLREL. - Skoltrötthet ,71 24,43 21,78 19,47 Skolavbrytare Lågpresterande 15 Medelpresterande Högpresterande Skoltrötthet F (3, 687) = 9,565, p =.000, n²p = 0,04 Post hoc: Skolavbrytare/högpresterande* Karin Linnanmäki

29 FAMILJEREL. mors utbildning 5 4,5 4 3,81 3,62 4,15 4,53 3,5 3 Skolavbrytare Lågpresterande 2,5 Medelpresterande 2 Högpresterande 1,5 1 0,5 0 mors utbildning F (3, 621) = 10,791 p =.000, n²p =,050 Post hoc: Skolavbrytare/övriga grupper n.s. Karin Linnanmäki FAMILJEREL. fars utbildning 4,5 4 3,5 3,24 3,27 3,72 4,13 3 2,5 2 1,5 Skolavbrytare Lågpresterande Medelpresterande Högpresterande 1 0,5 0 fars utbildning F (3, 623) = 8,246 p =.000, n²p =,038 Post hoc: Skolavbrytare/övriga grupper n.s. Karin Linnanmäki

30 Orsaker till skolavbrott Karin Linnanmäki LATENTA PROFIL ANALYSER: Figur 11. Learning difficulties, academic well-being and educational dropout: A person-centred approach Johan Korhonen, Karin Linnanmäki, Pirjo Aunio Learning and Individual Differences, Volume 31, 2014, 1-10 Karin Linnanmäki

31 Samband mellan profiler och skolavbrott Karin Linnanmäki Vad har vi lärt oss? Om specialundervisning? Om inlärningssvårigheter? Om faktorer som är relaterade till utbildningsval och dropout? Karin Linnanmäki

32 Karin Linnanmäki Specialundervisning (VVV) Specialundervisning årskurs 9 ( ) 14st åk 7-9 skolor N Matematik Modersmål Totalt pojkar ,1 % flickor ,9 % totalt ,5 % 54 12,4 % 25 5,4 % 79 8,8 % 87 19,0 % 65 14,0 % ,9 % Karin Linnanmäki

33 Specialundervisning (VVV) Specialundervisningen i de tidiga årskurserna: Effektiv för att motverka läs- och skrivsvårigheter i åk 9 Samma effekt hittas tyvärr inte i matematik Specialundervisning i åk 9: Påverkar utbildningsval (indirekt) Påverkar INTE utvecklingen av elevers a) matematikfärdigheter och b) akademiska självkänsla (från åk 9 till andra stadiet) Verkar inte vara optimalt inriktad inom modersmål Ökar risken för studieavbrott i andra stadiet Karin Linnanmäki Inlärningssvårigheter Läsning påverkar i stor grad matematikfärdigheter i åk 9 medan stavning inte gör det Stavning är heller inte kopplat till utbildningsval medan läsning och matematik har ett starkt samband med andra stadiets utbildningsval Inlärningssvårigheter är den starkaste prediktorn för skolavbrott i andra stadiets utbildning Karin Linnanmäki

34 Elever idag behöver lära, förberedas och tränas För jobb som som ännu inte existerar Karin Linnanmäki TACK! Karin Linnanmäki