Redovisning av ITiS-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av ITiS-projektet"

Transkript

1 Redovisning av ITiS-projektet Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven, ett virtuellt fönster öppet mot omvärlden [Utbildning/Grundskolor] [Gustavsbergsskolan] [Projekt] Kristinehamn

2 Sammanfattning Läsåret 2000 / 2001 har Annica Andersson, Carin Asplund, Kajsa Adolfsson, Hans Fredriksson, Åke Lierud, Lena Nilsson, Christer Pertun och Carina Lagerberg från Gustavsbergsskolan och Lekverkstadens skapande verkstad, deltagit i ITiS-satsningen. Vårt arbete är ett försök att utveckla och utprova IT-baserade metodiska och pedagogiska verktyg, som i sin förlängning möjliggör en publicering av spår från fortlöpande läroprocesser på Internet. Gustavsbergskolans webbplats, en vision om ett framtida kunskapsbygge, där länkar i våra virtuella fönster visar Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven i nutid och dåtid. Våra virtuella fönster har sitt ursprung i ett bildprojekt som genomfördes tillsammans med Lekverkstadens skapande verkstad läsåret Målet var att levandegöra, gestalta vår hembygd runt tre sekelskiften. ( talet, talet och talet.) Namnet Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven avser att placera projektet geografiskt. -- Med utsikt från Harberget och med blicken riktad mot Lötälven ser man stora delar av vår stad och inte minst viktigt, där nere ser man skådeplatsen för elever som här och nu försöker tolka och förstå sig själva och sin omvärld, Gustavsbergsskolan och Skapande verkstaden. Historien om Livet på slätten har levandegjorts med 3-dimensionellt skapande placerat i tre skåp. Som kuriosa kan nämnas att de fönsterbågar som ramar in skåpen, kommer från rivningen av huset där stadens första barnträdgård fanns inhyst, med andra ord fönster öppna mot omvärlden som barn i decennier har blickat ut igenom. Arbetet har genomförts i form av en stafett med olika arbetsmoment, där grupper av elever har avlöst varandra. Den första elevgruppen renoverade fönstren. Andra gruppen forskade om de olika tidsepokerna och byggde därefter miljöerna. Den tredje gruppen monterade belysning etc. Fönstren blev virtuella och integrerades i skolans webbplats. Elevarbeten börjar att så smått länkas till fönstren. Nu är stafetten framme i nutid, integrerad i vårt ITiS-projekt. Här slutar inte stafetten, utan vår vision att förverkliga Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven, ett virtuellt fönster öppet mot omvärlden fortsätter. Detta återkommer vi till i under rubriken Vision, se sidan 43. 2

3 Innehåll Motiv. 4 Mål Arbetsform Praktik Stadspromenad i Kristinehamn för 100 år sedan Klippdockor förr och nu Medel-elevens vardag I sagornas värld Resultat.. 41 Måluppfyllelse.. 42 Diskussion Praktik Kommunikation. 46 Vision Reflektion. 51 Den fria diskussionen Avslutning Litteraturförteckning. 56 Bilagor 1. Kristinehamn för 100 år sedan IT-pedagogiska utvecklingstankar

4 Motiv I läroplanen, Lpo 94 på sidan 7, kan man läsa följande: Skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmet skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Denna skrivning bildar en generell bas för vårt uppdrag som lärare och med utgångspunkt från den avser vi att försöka utveckla form och innehåll för läroprocesser där IT finns integrerat och skapar ett mervärde på temat främja lärandet så att individen stimuleras att inhämta kunskap och att i samarbete med hemmet främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Att informationsteknik har potential att vara ett kraftfullt pedagogiskt verktyg har vi upptäckt, men utmaningen är att ge tekniken didaktisk relevant form och innehåll. Det handlar om att skapa kvalité i nyttjande av teknik och att känslan av meningsfullhet blir bejakad. Om vi inte lyckas med detta så kommer datorerna att förbli spel- och skrivmaskiner i våra klassrum. Ett exempel på en kvalité som vi tycker oss kunna se, är potentialen som kunskapskälla på temat frågor och svar. I boken Den obändiga söklusten resonerar författarna Bodil Jönsson och Karin Rehman om datorns och speciellt Internets möjligheter utifrån ett dylikt perspektiv. Under rubriken Learning by searching, på sidan 11 skriver man följande: Nu sker genombrottet för sökarnas frågeföreträde. Nu kommer learning by searching. Med full kraft via Internet, där det till och med finns sökmaskiner ( ) vilka konsekvenser förändringarna kan få ( ) lärande som uppstår när sökarna i människan får lite mer plats, lite bättre verktyg, lite mer vana att få finnas till och lite mer bevis på sitt existensberättigande Ett annat exempel på IT- kvalité är vår skolas strävanden att bygga en webbplats där elevernas arbete synliggörs, där både process och resultat dokumenteras och bevaras. Vår övertygelse är att det finns stora och positiva värden i att synliggöra och manifestera all den energi som elever lägger ner i sitt skolarbete. I detta förlopp bejakas och inspireras den skapande människan, ett förhållningssätt till sig själv och sin omgivning och kanske är det, för att citera Johann Amos Comenius, synonymt med livet självt. Medan vi skapar, skapas vi (Björkvold, 1991, s 36.) Den övergripande visionen för vårt arbete, har vi formulerat på följande sätt: Vi ser framför oss en skola, där elevers och lärares vedermödor ges en konkret form. Att inte bara enskilda elever, lärare och klasskamrater får en inblick i våra strävanden, utan även föräldrar, far- och morföräldrar och i någon mening en hel värld ges denna möjlighet. I förlängningen hoppas vi på en ökad grad av delaktighet och samspel med världen utanför skolan. Vår förhoppning är konsekvenser i form av elever som längtar efter att få lämna spår efter sig i vårt virtuella fönster och som med stolthet och glädje kan se tillbaka på detta. 4

5 Mål I punkterna här under har vi formulerat projektets mål: 1. Lära oss IT-grunder i form av Internet-användning, e-post, multimedia, ordbehandling, bildhantering och konstruktion av webbsidor. 2. Lära eleverna IT-grunder i form av Internet-användning, e-post, multimedia, ordbehandling, bildhantering och konstruktion av webbsidor 3. Väcka elevernas nyfikenhet och lust att lämna spår efter sig på vår webbplats. 4. Genomföra praktiska arbeten med elevgrupper där IT nyttjas som ett verktyg. 5. Skapa förutsättningar för utvecklande av ömsesidighet mellan elever. 6. Länka elevarbeten till webbplatsen. 7. Dokumentera projektarbetet fortlöpande. 8. Som avslutning på projektet författa en redovisning. 5

6 Arbetsform Vårt ITiS-arbetslag består av pedagoger som är verksamma dels på Gustavsbergskolan i förskoleklass, fritidshem och år 1-6 och dels en pedagog från Skapande verkstad. Att det blev denna sammansättning hör samman med att Skapande verkstad var delaktig i skolans arbete med att skapa webbskåpen. I samband med att vi blivit antagna att delta med ett ITiS projekt, bröt vi ner vår ansökningstext och omvandlade den till de mål som finns redovisade på föregående sida. Vi insåg att med dessa mål hade vi satt ribban högt, inte minst om man ser till att projektet skulle genomföras under en termin. Samtidigt var vi övertygade om att målen var relevanta och att vi på ett eller annat sätt måste infria dem om vår vision med det virtuella fönstret skulle kunna infrias. Beslutet blev att målsättningen ligger fast och att vi med detta projekt förhoppningsvis tar ytterligare steg mot vår vision. Därefter förde vi en diskussion om hur arbetet inom ramen för ITiS projektet skall bedrivas. Efter mycken tvekan och villrådighet beslutade vi oss för följande arbetsform: Det praktiska arbetet med eleverna genomförs inom ramen för pågående arbete i klasserna. Vi vill på detta sätt integrera projektet med vår vardag, detta med förhoppning att projektet skall fungera som en hävstång i vår strävan att fortlöpande utveckla vår klassrumspraktik. Varje klass beslutar om ITiS-praktikens innehåll och form och ansvarar för att arbetet dokumenteras och redovisas. (En konsekvens av att det förelåg olika förutsättningar och behov i klasserna, både hos elever och pedagoger.) De kapitlen som redovisar våra olika praktiska arbeten, författas av varje berörd pedagog. Detta görs utifrån följande rubriker: Planering, Genomförande och Resultat. Redovisningen som rör projektet som helhet, dokumenteras och skrivs tillsammans i ITiS-arbetslaget. Återkommande uppföljningar genomförs med berörda pedagoger. Avsikten är att skapa ett forum där vi i arbetslaget kan diskutera och få handledning, stöd, inspiration, osv. när vi genomför våra praktiska arbeten. Följande metoder används för insamling av data rörande våra egna och elevernas erfarenheter av de genomförda arbetena: De övergripande målen för vårt ITiS projektet, granskas i samband med ett reflekterande samtal inom projektgruppen. I detta samtal använder vi följande tre frågeställningar. Vad tycker vi har varit - positivt? - negativt? - så intressant att vi skulle vilja utveckla / arbeta vidare med det. 6

7 När det gäller de specifika mål som är kopplade till våra olika praktiska arbeten, så kommer de att granskas genom intervju med berörda elever. Intervjuerna kommer att utgå från tre frågeställningar. Dessa kompletteras med ett antal frågor som är direkt kopplade till varje enskilt arbete, t.ex. specifika kunskapsmål. Intervjuerna genomförs enskilt eller i mindre grupper. Vad tycker ni elever har varit - roligt / positivt? - tråkigt / negativt? - så lockande, spännande, intressant att ni skulle vilja arbeta vidare med det. I kapitlet diskussion avser vi att försöka argumentera utifrån projektets resultat. Vi vill också öppna upp för en friare diskussion som tar sin utgångspunkt från ett enskilt tyckande och därtill ger övriga deltagare möjlighet att kommentera och utveckla dessa. Samtal kommer att redovisas under rubriken den fria diskussionen. Under arbetets gång har vi återkommande funderat över hur vi skulle genomföra detta samtal rent praktiskt. Vi har valt följande arbetsmodell. - Varje enskild deltagare formulerar de tankar, funderingar osv. som projektet har genererat i form av tyckanden. - En och en redovisar vi våra tyckanden, ett i taget. - Övriga deltagare ges möjlighet till följdfrågor och kommentarer efter varje redovisning av ett tyckande. - Anteckningar görs under samtalet. Dessa läses upp som avslutning och eventuella kompletteringar görs. Litteratur kommer att läsas både inom ramen för projektet som helhet och kopplat till våra olika praktiska arbeten. 7

8 Praktik:1 / Stadspromenad i Kristinehamn för 100 år sedan Inledning Den del av ITiS-redovisningen som vi avser att berätta om i detta kapitel, handlar om vår hembygd och dess historia och har genomförts i samverkan med Lekverkstadens Skapande verkstad. Arbetet har varit uppdelat i tre faser, bildarbete, skrivarbete och produktionsuppföljning. Den första fasen hade vi redan genomfört när vårt ITiS-projekt började. Vi tog beslutet att arbeta vidare med vårt tema och att utveckla form och innehåll med fokus på att nyttja IT som ett pedagogiskt verktyg, utifrån de intentioner som vår ansökan beskriver. Innehåll: Planering Motiv. 9 Mål 9 Metod. 10 Genomförande.. 11 Bildarbete 11 Skrivarbete. 13 Produktionsuppföljning 17 Resultat 18 Elevintervjuer.. 18 Arbetsprocess och elevarbeten. 22 Måluppfyllelse.. 23 Kommentar

9 Planering Motiv Under år tre läser eleverna om sin hembygd och dess historia. Som ett delmoment i dessa studier valde vi att göra en fördjupning som tog sin utgångspunkt i elevernas bild och form -skapande. Vi ville väcka elevernas nyfikenhet genom att levandegöra / gestalta vår egen historia och utmana elevernas föreställningar och förståelse rörande hur livet skulle ha kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan. Vårt antagande är som följer: Att ge eleverna en känsla, erfarenhet av att vi lever i ett historiskt sammanhang, där nuet är sammanlänkat med historien i form av otaliga människors överväganden, kompromisser, beslut, måsten, arbete osv. är något centralt för vår utveckling av en sund värdegrund. När historia levandegörs får kunskaper ett sammanhang, som berör och relaterar till oss själva och vår egen tid. Våra frågor rörande etik och moral får ytterligare dimensioner att kunna förstås och värderas utifrån. Företeelser som vi idag tar för givet och därmed knappt är beredda att kämpa för, kan med ett historiskt perspektiv få ett helt annat värde. Ta exempelvis grundskolan och våra barns rättighet att få gå i den. Om man betänker vad skolan har betytt för vårt lilla land och vårt välstånd ur ett historiskt perspektiv, inser man vikten av att värna om och utveckla den allmänna skolgången. I vår strävan att förstå oss själva och vår omvärld, är kunskapen om våra historiska rötter viktiga som fixpunkter att relatera till och känna samhörighet med. Det är alla dessa kunskaper, erfarenheter osv. som ger oss valmöjligheter i form av tanke och känsloreferenser, när livet kräver beslut och ställningstaganden. Mål - Levandegöra frusna ögonblick i form av gamla fotografier från vår stad. - Väcka elevernas nyfikenhet rörande hur livet har kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan och därtill söka kunskap om detta. - Utmana och utveckla elevernas skrivande utifrån ett författarperspektiv. - Genomföra produktionsuppföljningar i form av utställning med alster, sammanställning av kompendium och publicering på webben. 9

10 Metod - Utifrån 100 år gamla fotografier från vår stad och litteratur, bygga reliefer av plywood och masonite, på temat frusna ögonblick. - Ladda relieferna med liv i form av ståltrådsfigurer med tillhörande föremål. - Varje enskild elev gör sin egen figur / egna figurer i ståltråd. - Ståltrådsfigurer får identitet, ett liv, i form av en berättelse. - Reflekterande bearbetning av berättelsens innehåll. - Produktionsuppföljning av praktiken. - Dokumentation, värdering och uppföljning av arbetet som helhet. 10

11 Genomförande Bildarbete Arbetet med att skapa relieferna började med att Åke besökte Kristinehamns bildarkiv och där valde ut sex fotografier från vår stad som var tagna runt sekelskiftet 1800/ talet. Motiven på de olika fotografierna valdes utifrån tanken, att de skulle ha kunnat illustrera en stads-promenad i vår stad för ca. hundra år sedan. Fotografierna som valdes ut är tagna runt torget, samt vid två platser efter huvudgatan i staden. (Kungsgatan, söder ut sett från torget) Tyvärr fanns inga fotografier från hamnen vilka kunde ha nyttjats som förlaga till relief. Första arbetspasset var en introduktion och inspiration till byggandet av själva relieferna. Eleverna fick se fotografierna och tillsammans identifierade vi de platser där de var tagna. Vi resonerade om vad som var bevarat och vad som var rivet eller förändrat när det gäller byggnader osv. Genom att titta på fotografierna, försökte vi gissa oss till vad som hände på bilderna och fabulerade runt det. Detta övergick till att Åke berättade om: vad vi avsåg att göra, hur detta skulle gå till. Följande mål formulerades. Vi skall levandegöra 100 år gamla frusna ögonblick från vår stad, genom att bygga och författa. Som ett moment i vår beskrivning av vad och hur arbetet skulle genomföras, beskrev Åke kortfattat det material och de verktyg som skulle användas under bygget. (Avsikten var att väcka och utmana elevernas nyfikenhet.) Overhead, overheadfilm, masonite, plywood, spånskiva, spackel, grundfärg, lasyrfärg, färgspruta, moddlare, svamp, sandpapper, såg, ståltråd av olika slag, olika tänger, smältlim, trälim, etc. och inte minst en stor förpackning av plåster. Med detta slutade första arbetspasset. Frågorna från eleverna var många på temat hur och vad men framför allt; Vad får jag göra? Inför det andra arbetspasset hade eleverna delats upp i sex grupper med fyra eller fem elever i varje. Det praktiska arbetet med att bygga relieferna, kom att bedrivas med två grupper i taget på Skapande verkstad. Varje grupp gjorde färdigt sitt alster innan det var dags för nästa grupp. I beskrivningen nedan, redovisas inte varje arbetspass var för sig, utan arbetet beskrivs som en löpande process. Det praktiska arbetet med relieferna började med en återkoppling till uppräkningen av material, verktyg och vad vi skulle använda dem till. Därefter fick grupperna med lottens hjälp var sitt foto. Varje grupp delades i sin tur upp i två delar. Ena del började rita av fotografiets huskonturer osv. på overheadfilm. Den andra delen började skissa på sina egna figurer som därtill skulle vara satta i aktivitet. (Med satta i aktivitet menas att de skall uttrycka en handling, en avsikt osv.) Till sin hjälp hade eleverna ett stort antal böcker som vi bl.a. lånat på biblioteket och som innehöll bilder och fotografier med anknytning till temat staden / livet för hundra år sedan. 11

12 Med hjälp av en overheadapparat förstorades fotografiernas huskonturer på masoniteskivor (60 x 45 cm), som därefter sågades ut och målades. Eleven i förgrunden på fotografiet avslutar målningen med att svampa en grå lasyr på hela ytan. I bakgrunden betsar en elev bakgrunden av plywood i en mörkgrå ton. Ståltråds figurerna målas svarta med hjälp av en färgspruta. Huskonturerna sattes därefter fast med disans på den gråbetsade bakgrunden och slutligen skruvades en hylla fast framför själva reliefen där figurerna monterades. Under denna process växlade eleverna mellan att skapa stadsreliefen och att tillverka de egna figurerna. Som avslutning på arbetsmomentet genomförde vi en produktionsuppföljning. (Begreppet produktionsuppföljning finns mer ingående beskrivet på sidan 23). Varje elevgrupp presenterade sina alster. De berättade kort om den/de figurer som skapats. Detta gjordes med utgångspunkt från frågeställningen; Vem är figuren och vad är det som händer? 12

13 Skrivarbete Relieferna var klara och elevernas figurer gav en antydan om liv i miljöerna. Ett sommarlov hade förflutit sedan eleverna senast hade sett sina alster och nu var det dags för nästa moment. Varje enskild elev skulle ge sin figur en identitet, en strävan, ett sammanhang osv. i form av en berättelse. Vi inledde författandet med att återkoppla till vad vårt arbete hade resulterat i så här långt. Elevernas stadsreliefer var placerade på bord i ateljén på Skapande verkstad och bildade en halvcirkel. Vi stod och iakttog eleverna när de gick runt och tittade. Man kunde utläsa både stolthet och positiv förvåning i deras ansikten. Avsikten med denna återkoppling var dels att formellt lämna över stadsrelieferna till klassen och dels att utmana, väcka deras nyfikenhet och lust rörande idéen att levandegöra frusna ögonblick i vår stad historia. När vi promenerat runt och tittat på alstren satte vi oss ner och tillsammans rekapitulerade vi vårt arbete till dags datum. Därefter fokuserade vi på nästa uppgift; att berätta om sin figur i ett specifikt historiskt sammanhang, att skapa liv i ett fruset ögonblick Åke ställde frågan: Är det någon av er som sett en film på bio? ( En upplevelse som vi alla delade.) Han frågade vidare om någon visste var bilden på filmduken kom ifrån. Utifrån denna fråga följde vi bilden tillbaka in i gluggen till maskinrummet. Vidare genom linsen till en filmremsa och bakom den en stark lampa. Nästa fråga var: Hur ser en filmremsa ut? Efter diverse förslag och spekulationer, berättade Åke följande: 13

14 - Om man tittar riktigt noga på remsan, upptäcker man att den består av tusentals rutor och i varje ruta finns ett fruset ögonblick. En enstaka bild, ett fotografi som får liv om den visas tillsammans med andra stillbilder i snabb följd. En återkoppling till våra reliefer görs via en jämförelse. Både våra reliefer och filmremsans enskilda ruta är frusna ögonblick, båda har något att berätta. Det man måste göra är att väcka dem och se till att de berättar sina historier. Som avslutning formulerades uppdraget : Vår uppgift är att väcka relieferna och se till att figurerna berättar sina historier. Vi skall skriva och berätta om vad som händer, men också om det som har hänt och vad som kommer att hända. På samma sätt som författaren gör, måste vi först locka den tänkte läsaren till att börja läsa, hålla honom kvar i berättelsen och slutligen se till att han förstår. Berättelsen skall ta sin utgångspunkt i den tid och den plats som just din figur är placerad i; Kristinehamn för 100 år sedan. Under skrivandet kommer vi tillsammans att fundera över om berättelsen blir historiskt trovärdig. Med trovärdig menar vi; Kan detta ha hänt i vår stad för hundra år sedan? Åkte barnen buss till skolan för hundra år sedan? ( Nej!) Om inte, vad åkte man? Åt man hamburgare? Hade man TV? Spelade man dataspel? osv. Förövrigt är det fritt fram att författa figurens historia. Eleverna delades in i samma grupper som när de byggde relieferna. Varje elev fick ett papper med rubriken, Kristinehamn för 100 år sedan. Under rubriken fanns ett foto på gruppens relief kopierad och dessutom ett antal instuderingsfrågor. (När / var? Vem / vilka? Vad / hur? Varför?) Nu övergick arbetet till att eleverna i grupperna, samtalade om sina idéer och tankar. Efterhand började man enskilt skriva ner stödord och punkter för sin berättelse. 14

15 Den andra delen av introduktionen till arbetet med själva författandet, var förlagd till elevernas ordinarie klassrum och genomfördes veckan efter. Alstren var hängda på väggen, på linje. Detta med avsikten att bilda en tänkt promenadväg. Tillsammans gjorde vi promenaden i fantasin. Efterhand som vi besökte platser, mötte figurer osv., ställde vi frågor till eleverna rörande reliefernas innehåll. På detta sätt repeterade vi tillsammans vad vi visste om de avbildade platserna, figurerna och det folkliv som utspelades på gatorna. Arbetet övergick nu till att varje elev enskilt och för hand skrev en berättelse om sin figur. Klassrumsarbetet Varje torsdag fm. under projektperioden, besökte Åke klassen och deltog tillsammans med klasslärarna i arbetet, med att inspirera och handleda eleverna i deras skrivande. Utifrån barnens första utkast, försökte vi på olika sätt att utmana elevernas föreställningar och förståelse rörande hur livet kunde te sig i Kristinehamn för hundra år sedan. Ett utmanande som ofta resulterade i frågor som i sin tur krävde efterforskning/ sökande från elevens sida. Med start från elevernas frågor lånades böcker från biblioteket. Skolans uppslagsverk användes flitigt och vår internetanslutning kom till användning. Under denna process behövde flera elever mycket stöttning och handledning för att kunna gå vidare i sina detaljstudier. På så sätt skrev flera barn två olika berättelser. En handlade om figuren och den andra hade formen av en fördjupning, som kunde handla om dåtidens yrken, redskap, penningvärde etc. När berättelserna var nedtecknade för hand skrev eleverna rent dem i datorns ordbehandlingsprogram. Nästa steg var ett försök att utveckla en metod, där elever utmanas och inspireras i sitt skrivande genom att reflektera över den egna berättelsens form och innehåll. Avsikten var: Att väcka en vilja hos eleven att se över sin text ytterligare en gång Att beröras av den Att utveckla den om det kändes motiverat Metoden tog sin utgångspunkt i de möjligheter som moderna ordbehandlingsprogram skapar. Nämligen att man kan strukturera, komplettera, sortera tankar och händelser osv. i en text, utan att behöva skriva om den som helhet. I Arbetsmodell på nästa sida, under rubriken Reflekterande bearbetning (punkt: 5), finns metoden beskriven i sin helhet. 15

16 Arbetsmodell Denna modell är ett försök att sammanfatta och lyfta de olika moment som vi har baserat vårt skrivarbete på. En ansats till arbetsmodell för utveckling av elevers författarförmåga? 1. Produktionsuppföljning av relieferna och introduktion / inspiration till skrivarbete. Avsikten är att genom upplevelser som är kopplade till mötet med relieferna, och till vår gemensamma fantasipromenad, väcka elevernas nyfikenhet och lust. Uppgiften är att författa en berättelse om den egna figuren, en figur som bara de själva vet något om. 2. Skissande skrivarbete, syftar till att skapa en ramberättelse. Detta görs utifrån ett dokument innehållande foto på relief och ett antal instuderingsfrågor. Frågornas avsikt är att placera berättelsen i ett specifikt historiskt sammanhang. 3. Utmana föreställningar, förståelse och kunnande med syftet att det skall utmynna i efterforskning / sökande. Vi lärare för en fortlöpande dialog med eleverna på temat: Är din historia historiskt trovärdig? En dialog som avser att utmynna i frågor, som efter sökande blir svar som de kan väva in i sin ramberättelse som fakta. 4. Renskrivning på datorn. Ett arbetsmoment med tre mervärden : Utvecklar ett tekniskt kunnande rörande skrivarbete på dator. Möjliggör publicering på webben. Skapar förutsättningar för en reflekterande bearbetning enligt punkten nedan. 5. Reflekterande bearbetning som avser att utveckla berättelsens innehåll: Eleven läser för pedagogen som samtidigt noterar berättelsens olika skeenden och markerar ev. oklarheter. (Eleverna läser enskilt sin text för pedagogen, som ikläder sig rollen av den nyfikne, frågvise åhöraren/diskussionspartnern.) Pedagogen läser för eleven och ställer fortlöpande frågor utifrån anteckningar. (Frågor på temat: Vad hände innan? Vad händer nu, senare? Hur, när, varför händer det? Vem, vilka är med när det händer? ) Det eleven kommer med, uppmanar pedagogen honom/henne att anteckna i form av stödord. Pedagogen hjälper eleven utifrån ovan nämnda anteckningar, att stycka texten på datorn. Avsikten är att det skall bli tydligt var de möjligheter och brister som eleven kommenterat finns i texten. Eleven behandlar / utvecklar texten. Eleven läser texten och pedagogen kommenterar utifrån sina anteckningar, gjorda under den första punkten.. Pedagogen läser texten och avslutar med frågan. - Är du nöjd? (Om inte, vad vill du ändra på?) 6. Produktionsuppföljning i form av en utskrift från datorn. Ett dokument som innehåller digitalfoto på relief och elevens berättelse. Syftet är att ge en direkt respons på deras nya kunskaper och färdigheter. Se ex. på ett dylikt dokument, bilaga1. Det var stolta miner som dök upp i elevernas ansikten, när deras berättelser och relieferna växte fram ur skrivaren. 16

17 Avsikten med en skriv- och berättarprocess som ovan, är att på ett påtagligt sätt ge eleverna en a-ha upplevelse rörande sin författande förmåga. Vi ville skapa en arbetsmodell som utmanar, inspirerar och handleder elever i deras arbete med att erövra det som de inte kan, eller inte tror sig kunna. Produktionsuppföljning Produktionsuppföljning står för ett arbetsmoment, där vi tillsammans med eleverna reflekterat över pågående arbete utifrån deras reliefer och texter. Detta har gjorts i två former: Fortlöpande produktionsuppföljning. Antingen i form av ett helt fristående moment, eller som en del i introduktionen av ett nytt arbetsmoment. Avslutande produktionsuppföljning. Slutpunkten för vårt arbete som helhet. Syftet med fortlöpande produktionsuppföljningar, är att skapa tillfällen där samtliga deltagare ges möjlighet att stanna upp under resans gång och uppleva det vi arbetar med. Att betrakta och samtala, att formulera känslor, tankar och tillsammans reflektera över vår produktion är inte minst viktigt för kreatören själv. Man ges möjlighet att ta ett steg bakåt, uppleva det man arbetar med på lite distans och därtill få höra andras tankar, funderingar osv. rörande sitt arbete. Som pedagog har man en dubbel uppgift. Både att försöka sammanfatta vad som kommer upp i gruppen som helhet och att själv kommentera arbetena med fokus på att förmedla inspiration. Man kan formulera vår funktion på följande sätt: Bejaka den enskilde eleven i hans/hennes arbete och ladda pågående process med nya utmaningar i form av följdfrågor, idéer etc. Den avslutande produktionsuppföljningen handlar om att sammanställa den dokumentation man har gjort under arbetets gång och de färdiga alstren, till något konkret. Skapa ett moment där elevernas nya kunskaper och färdigheter manifesteras och görs i en sådan form, att helheten kan betraktas, upplevas och bevaras. Vi vill här poängtera att en avslutande produktionsuppföljning inte nödvändigtvis är ett enda moment, utan kan innehålla ett flertal olika delar med avsikt att beskriva arbetet så komplett som möjligt. Här under redovisar vi de moment vi har gjort till dags datum. Vi pedagoger har för eleverna läst de olika berättelserna i helklass. Sammanställt ett kompendium innehållande eleverna berättelser, samt fotografier på relieferna. Reliefer och några exempel på texter har varit utställda på Skolarnas bildutställning. I kapitlet Kommentar, under rubriken framtiden (sidan 24) kommer vi att redovisa några idéer om ytterligare avslutande produktionsuppföljningar. 17

18 Resultat På sidan 6 i kapitlet om vårt ITiS-projekts arbetsform, beskriver vi kortfattat hur vi hade tänkt att söka kunskap om våra egna och elevernas erfarenheter. Vi har genomfört granskningen av arbetet enligt vår arbetsform och resultatet kommer att redovisas här utifrån två perspektiv. 1. Utifrån intervjuer gjorde med eleverna 2. Utifrån arbetsprocess och elevalster Elevintervjuer I intervjuerna med eleverna använde vi våra tre gemensamma frågeställningar (se vår Arbetsform, sidan 6) och kompletterade dessa med tre frågor som är speciellt relaterade till vårt arbete. Vi genomförde intervjuerna i grupper om 4-5 elever, varje elev i gruppen besvarade frågorna enskilt. Varje fråga gick laget runt innan vi tog nästa, och starten för laget runt försköts så att alla elever i gruppen fick börja minst en gång. Totalt använde vi oss av sex frågeställningar och en genomgående följdfråga. De tre inledande frågorna avser att belysa elevernas generella erfarenhet av arbetet och hur de värderar de olika momenten. Frågorna fyra och fem är specifika för just vårt arbete. Den fjärde frågan avser att belysa i vilken mån vårt andra mål för arbete var infriat; Väcka elevernas nyfikenhet rörande hur livet har kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan och därtill söka kunskap om detta. Med vår femte fråga ville vi få en bild av vad eleverna har tillägnat sig rörande vårt tredje mål, utmana och utveckla elevernas skrivande utifrån ett författarperspektiv. Den sjätte och avslutande frågan till eleverna var att vi bad dem betygsätta hela vårt arbete, från deras första möte med de hundra år gamla fotografierna till dagens intervju. Varje elev fick sätta ett betyg mellan 1 5, där 1 = mycket dåligt, 2 = dåligt, 3 = medel, 4 = bra och 5 = mycket bra. Innan de fick ge sina betyg kontrollerade vi att eleverna förstod innebörden av begreppet betyg. Vi utgick från följande definition, en graderad bedömning av något i förhållande till en given norm. Dessutom beskrev vi siffrorna 1 5 och dess värde, både verbalt och genom att rita in dem på en tallinje. Trots att elever i år 4 är för unga för att ha fått egna skolbetyg, hade man helt klart för sig vad ett betyg är. När vi har behövt en utveckling, ett klarläggande av elevens tankar, värdering, har vi genomgående ställt denna följdfråga: Hur tänker du då?. Genom att nyttja en genomgående följdfråga ville vi uppnå: - Kontroll på vårt frågande, för att därmed minimera missförstånd rörande vad eleven svarat på. - Förenklad bearbetningen av svaren. 18

19 Utifrån svaren på de olika intervjufrågorna, har vi skapat kategorier som samtliga elevsvar kan sorteras in under. Till varje kategori redovisas antalet elever som gett ett svar som kan relateras till den specifika kategorin. På grund av att eleverna många gånger har svarat med ett flertal företeelser som man t.ex. tycker har varit roligt, så skall varje enskild kategori läsas i relation till 100 %. Kategorierna är dessutom listade i en fallande svarsfrekvens, nr 1 = flest svar, nr 2 = näst flest svar, osv. I parentesen bakom vissa av kategorierna återfinns ett specifikt svar citerat. Syftet är att ge en bild av vilket svar som var det mest frekventa på vår generella följdfråga: Hur tänker du då? Fråga: 1 3. Vad tycker ni har varit: 1. Roligt / positivt? 2. Tråkigt / negativ? 3. Lockande / spännande / så intressant att ni skulle vilja arbeta vidare med det. Svarskategorier, fråga 1 / Roligt? 1. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 8 / (av) 22 = 36 % 2. Bildarbetet som helhet 6 / 22 = 27 % (Allt har varit lika roligt.) 3. Skrivarbetet enligt modell ( sid y.) 5 / 22 = 22 %. (Det var roligt att arbeta med Åke.) 3. Skriva på dator 5 / 22 = 22 % (Det blir så snyggt.) 4. Hitta på en egen berättelse 3 / 22 = 14 % 4. Allt var roligt. 3 / 22 = 14 % 5. Samarbeta med kompisar 2 / 22 = 1 % (Arbetet blir roligare då.) 5. Att forska, läsa in fakta 2 / 22 = 1 % Svarskategorier, fråga 2 / Tråkigt? 1. Inget var tråkigt 11/ 22 = 50 % (Jag kommer inte på något tråkigt.) 2. Att forska, läsa in fakta 4 / 22 = 18 % (Jobbigt att leta.) 3. Hitta på en egen berättelse 3 / 22 = 14 % (Det tog så lång tid komma igång.) 4. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 2 / 22 = 1 % (Det var så svårt.) 4. Skriva på dator 2 / 22 = 1 % (Svårt att hitta tangenter.) 5. Skrivarbetet som helhet. 1 / 22 = 0,5 % (Det är jobbigt att skriva.) 19

20 Svarskategorier för fråga 3 / Arbeta vidare med? 1. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 12 / 22 = 54 % 2. Inget är lockande 5 / 22 = 23 % (Jag kommer inte på något.) 3. Bildarbetet som helhet 4 / 22 = 18 % (Allt var roligt.) 3. Hitta på en egen berättelse 4 / 22 = 18 % (Det är roligt att skriva.) 4. Skriva på dator 3 / 22 = 14 % (Det blir så snyggt.) 5. Samarbeta med kompisar 1 / 22 = 0,5 % Fråga:4. - Vad kan du berätta om livet i Kristinehamn för 100 år sedan? Svarskategorier för fråga 4 1. Bonden odlar och försäljer i staden. 8 / 22 = 36 % (Säljer potatis på torget.) 1. Låg lön. 8 / 22 = 36 % 2. Man hade isskåp istället för kylskåp 6 / 22 = 27 % 3. Man arbetade hårt 5 / 22 = 23 % (Man hade ont i kroppen och var sjuk.) 3. Många fattiga 5 / 22 = 23 % (Man hade inget arbetet.) 4. Få, dyra och sämre bilar. 4 / 22 = 18 % (Svåra att starta med veven.) 4. Ingen el, inga elmaskiner. 4 / 22 = 18 % (Man eldade med ljus och ved.) 4. Lite tråkigt utan Tv, Tv-spel, dator 4 / 22 = 18 % 5. Gör saker för hand, få maskiner 3 / 22 = 14 % (Smeden gör hästskor, nycklar,spik..) 5. Dyrt att köpa saker. 3 / 22 = 14 % (Jättedyrt att köpa bil, cykel, kläder ) 5. Man gjorde roliga saker 3 / 22 = 14 % (Man gick på teater.) 5. Vanligt att man såg djur på stan 3 / 22 = 14 % 5. En krona var mycket värd. 3 / 22 = 14 % (Man fick mycket för en krona.) 6. Skolan var få år, inte alla kunde läsa. 2 / 22 = 1 % 6. Man bodde i enkla hus. 2 / 22 = 1 % (Husen var dåliga och skruttiga.) 6. Man eldade med kol, ved,stearinljus. 2 / 22 = 1 % 7. Man åkte häst och vagn 1 / 22 = 0,5 % 7. Få affärer. 1 / 22 = 0,5 % 7. Många arbetslösa 1 / 22 = 0,5 % 7. Man hade ånglok. 1 / 22 = 0,5 % 7. Kvinnor inget arbete 1 / 22 = 0,5 % (Kvinnorna var hemma.) 7. Dålig sjukvård. 1 / 22 = 0,5 % (Vi hade bara ett litet sjukhus.) 7. Man blev inte lika gamla som idag. 1 / 22 = 0,5 % 20

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Inger Korsgård Carolina Svensson Innehåll Grundfakta

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Lärarhandledning. Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt.

Lärarhandledning. Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt. Lärarhandledning Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt. Genom att undersöka hur vi gjorde igår och vad vi gör idag kan eleverna forma sig en bild

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Dimitras resa Elevmaterial

Dimitras resa Elevmaterial Dimitras resa Elevmaterial Hej! Visste du att alla barn har rätt till en meningsfull fritid? Vi på Majblomman arbetar för att förbättra barns villkor och vi har en vision om att alla barn ska få vara med

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer