Redovisning av ITiS-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av ITiS-projektet"

Transkript

1 Redovisning av ITiS-projektet Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven, ett virtuellt fönster öppet mot omvärlden [Utbildning/Grundskolor] [Gustavsbergsskolan] [Projekt] Kristinehamn

2 Sammanfattning Läsåret 2000 / 2001 har Annica Andersson, Carin Asplund, Kajsa Adolfsson, Hans Fredriksson, Åke Lierud, Lena Nilsson, Christer Pertun och Carina Lagerberg från Gustavsbergsskolan och Lekverkstadens skapande verkstad, deltagit i ITiS-satsningen. Vårt arbete är ett försök att utveckla och utprova IT-baserade metodiska och pedagogiska verktyg, som i sin förlängning möjliggör en publicering av spår från fortlöpande läroprocesser på Internet. Gustavsbergskolans webbplats, en vision om ett framtida kunskapsbygge, där länkar i våra virtuella fönster visar Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven i nutid och dåtid. Våra virtuella fönster har sitt ursprung i ett bildprojekt som genomfördes tillsammans med Lekverkstadens skapande verkstad läsåret Målet var att levandegöra, gestalta vår hembygd runt tre sekelskiften. ( talet, talet och talet.) Namnet Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven avser att placera projektet geografiskt. -- Med utsikt från Harberget och med blicken riktad mot Lötälven ser man stora delar av vår stad och inte minst viktigt, där nere ser man skådeplatsen för elever som här och nu försöker tolka och förstå sig själva och sin omvärld, Gustavsbergsskolan och Skapande verkstaden. Historien om Livet på slätten har levandegjorts med 3-dimensionellt skapande placerat i tre skåp. Som kuriosa kan nämnas att de fönsterbågar som ramar in skåpen, kommer från rivningen av huset där stadens första barnträdgård fanns inhyst, med andra ord fönster öppna mot omvärlden som barn i decennier har blickat ut igenom. Arbetet har genomförts i form av en stafett med olika arbetsmoment, där grupper av elever har avlöst varandra. Den första elevgruppen renoverade fönstren. Andra gruppen forskade om de olika tidsepokerna och byggde därefter miljöerna. Den tredje gruppen monterade belysning etc. Fönstren blev virtuella och integrerades i skolans webbplats. Elevarbeten börjar att så smått länkas till fönstren. Nu är stafetten framme i nutid, integrerad i vårt ITiS-projekt. Här slutar inte stafetten, utan vår vision att förverkliga Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven, ett virtuellt fönster öppet mot omvärlden fortsätter. Detta återkommer vi till i under rubriken Vision, se sidan 43. 2

3 Innehåll Motiv. 4 Mål Arbetsform Praktik Stadspromenad i Kristinehamn för 100 år sedan Klippdockor förr och nu Medel-elevens vardag I sagornas värld Resultat.. 41 Måluppfyllelse.. 42 Diskussion Praktik Kommunikation. 46 Vision Reflektion. 51 Den fria diskussionen Avslutning Litteraturförteckning. 56 Bilagor 1. Kristinehamn för 100 år sedan IT-pedagogiska utvecklingstankar

4 Motiv I läroplanen, Lpo 94 på sidan 7, kan man läsa följande: Skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmet skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Denna skrivning bildar en generell bas för vårt uppdrag som lärare och med utgångspunkt från den avser vi att försöka utveckla form och innehåll för läroprocesser där IT finns integrerat och skapar ett mervärde på temat främja lärandet så att individen stimuleras att inhämta kunskap och att i samarbete med hemmet främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Att informationsteknik har potential att vara ett kraftfullt pedagogiskt verktyg har vi upptäckt, men utmaningen är att ge tekniken didaktisk relevant form och innehåll. Det handlar om att skapa kvalité i nyttjande av teknik och att känslan av meningsfullhet blir bejakad. Om vi inte lyckas med detta så kommer datorerna att förbli spel- och skrivmaskiner i våra klassrum. Ett exempel på en kvalité som vi tycker oss kunna se, är potentialen som kunskapskälla på temat frågor och svar. I boken Den obändiga söklusten resonerar författarna Bodil Jönsson och Karin Rehman om datorns och speciellt Internets möjligheter utifrån ett dylikt perspektiv. Under rubriken Learning by searching, på sidan 11 skriver man följande: Nu sker genombrottet för sökarnas frågeföreträde. Nu kommer learning by searching. Med full kraft via Internet, där det till och med finns sökmaskiner ( ) vilka konsekvenser förändringarna kan få ( ) lärande som uppstår när sökarna i människan får lite mer plats, lite bättre verktyg, lite mer vana att få finnas till och lite mer bevis på sitt existensberättigande Ett annat exempel på IT- kvalité är vår skolas strävanden att bygga en webbplats där elevernas arbete synliggörs, där både process och resultat dokumenteras och bevaras. Vår övertygelse är att det finns stora och positiva värden i att synliggöra och manifestera all den energi som elever lägger ner i sitt skolarbete. I detta förlopp bejakas och inspireras den skapande människan, ett förhållningssätt till sig själv och sin omgivning och kanske är det, för att citera Johann Amos Comenius, synonymt med livet självt. Medan vi skapar, skapas vi (Björkvold, 1991, s 36.) Den övergripande visionen för vårt arbete, har vi formulerat på följande sätt: Vi ser framför oss en skola, där elevers och lärares vedermödor ges en konkret form. Att inte bara enskilda elever, lärare och klasskamrater får en inblick i våra strävanden, utan även föräldrar, far- och morföräldrar och i någon mening en hel värld ges denna möjlighet. I förlängningen hoppas vi på en ökad grad av delaktighet och samspel med världen utanför skolan. Vår förhoppning är konsekvenser i form av elever som längtar efter att få lämna spår efter sig i vårt virtuella fönster och som med stolthet och glädje kan se tillbaka på detta. 4

5 Mål I punkterna här under har vi formulerat projektets mål: 1. Lära oss IT-grunder i form av Internet-användning, e-post, multimedia, ordbehandling, bildhantering och konstruktion av webbsidor. 2. Lära eleverna IT-grunder i form av Internet-användning, e-post, multimedia, ordbehandling, bildhantering och konstruktion av webbsidor 3. Väcka elevernas nyfikenhet och lust att lämna spår efter sig på vår webbplats. 4. Genomföra praktiska arbeten med elevgrupper där IT nyttjas som ett verktyg. 5. Skapa förutsättningar för utvecklande av ömsesidighet mellan elever. 6. Länka elevarbeten till webbplatsen. 7. Dokumentera projektarbetet fortlöpande. 8. Som avslutning på projektet författa en redovisning. 5

6 Arbetsform Vårt ITiS-arbetslag består av pedagoger som är verksamma dels på Gustavsbergskolan i förskoleklass, fritidshem och år 1-6 och dels en pedagog från Skapande verkstad. Att det blev denna sammansättning hör samman med att Skapande verkstad var delaktig i skolans arbete med att skapa webbskåpen. I samband med att vi blivit antagna att delta med ett ITiS projekt, bröt vi ner vår ansökningstext och omvandlade den till de mål som finns redovisade på föregående sida. Vi insåg att med dessa mål hade vi satt ribban högt, inte minst om man ser till att projektet skulle genomföras under en termin. Samtidigt var vi övertygade om att målen var relevanta och att vi på ett eller annat sätt måste infria dem om vår vision med det virtuella fönstret skulle kunna infrias. Beslutet blev att målsättningen ligger fast och att vi med detta projekt förhoppningsvis tar ytterligare steg mot vår vision. Därefter förde vi en diskussion om hur arbetet inom ramen för ITiS projektet skall bedrivas. Efter mycken tvekan och villrådighet beslutade vi oss för följande arbetsform: Det praktiska arbetet med eleverna genomförs inom ramen för pågående arbete i klasserna. Vi vill på detta sätt integrera projektet med vår vardag, detta med förhoppning att projektet skall fungera som en hävstång i vår strävan att fortlöpande utveckla vår klassrumspraktik. Varje klass beslutar om ITiS-praktikens innehåll och form och ansvarar för att arbetet dokumenteras och redovisas. (En konsekvens av att det förelåg olika förutsättningar och behov i klasserna, både hos elever och pedagoger.) De kapitlen som redovisar våra olika praktiska arbeten, författas av varje berörd pedagog. Detta görs utifrån följande rubriker: Planering, Genomförande och Resultat. Redovisningen som rör projektet som helhet, dokumenteras och skrivs tillsammans i ITiS-arbetslaget. Återkommande uppföljningar genomförs med berörda pedagoger. Avsikten är att skapa ett forum där vi i arbetslaget kan diskutera och få handledning, stöd, inspiration, osv. när vi genomför våra praktiska arbeten. Följande metoder används för insamling av data rörande våra egna och elevernas erfarenheter av de genomförda arbetena: De övergripande målen för vårt ITiS projektet, granskas i samband med ett reflekterande samtal inom projektgruppen. I detta samtal använder vi följande tre frågeställningar. Vad tycker vi har varit - positivt? - negativt? - så intressant att vi skulle vilja utveckla / arbeta vidare med det. 6

7 När det gäller de specifika mål som är kopplade till våra olika praktiska arbeten, så kommer de att granskas genom intervju med berörda elever. Intervjuerna kommer att utgå från tre frågeställningar. Dessa kompletteras med ett antal frågor som är direkt kopplade till varje enskilt arbete, t.ex. specifika kunskapsmål. Intervjuerna genomförs enskilt eller i mindre grupper. Vad tycker ni elever har varit - roligt / positivt? - tråkigt / negativt? - så lockande, spännande, intressant att ni skulle vilja arbeta vidare med det. I kapitlet diskussion avser vi att försöka argumentera utifrån projektets resultat. Vi vill också öppna upp för en friare diskussion som tar sin utgångspunkt från ett enskilt tyckande och därtill ger övriga deltagare möjlighet att kommentera och utveckla dessa. Samtal kommer att redovisas under rubriken den fria diskussionen. Under arbetets gång har vi återkommande funderat över hur vi skulle genomföra detta samtal rent praktiskt. Vi har valt följande arbetsmodell. - Varje enskild deltagare formulerar de tankar, funderingar osv. som projektet har genererat i form av tyckanden. - En och en redovisar vi våra tyckanden, ett i taget. - Övriga deltagare ges möjlighet till följdfrågor och kommentarer efter varje redovisning av ett tyckande. - Anteckningar görs under samtalet. Dessa läses upp som avslutning och eventuella kompletteringar görs. Litteratur kommer att läsas både inom ramen för projektet som helhet och kopplat till våra olika praktiska arbeten. 7

8 Praktik:1 / Stadspromenad i Kristinehamn för 100 år sedan Inledning Den del av ITiS-redovisningen som vi avser att berätta om i detta kapitel, handlar om vår hembygd och dess historia och har genomförts i samverkan med Lekverkstadens Skapande verkstad. Arbetet har varit uppdelat i tre faser, bildarbete, skrivarbete och produktionsuppföljning. Den första fasen hade vi redan genomfört när vårt ITiS-projekt började. Vi tog beslutet att arbeta vidare med vårt tema och att utveckla form och innehåll med fokus på att nyttja IT som ett pedagogiskt verktyg, utifrån de intentioner som vår ansökan beskriver. Innehåll: Planering Motiv. 9 Mål 9 Metod. 10 Genomförande.. 11 Bildarbete 11 Skrivarbete. 13 Produktionsuppföljning 17 Resultat 18 Elevintervjuer.. 18 Arbetsprocess och elevarbeten. 22 Måluppfyllelse.. 23 Kommentar

9 Planering Motiv Under år tre läser eleverna om sin hembygd och dess historia. Som ett delmoment i dessa studier valde vi att göra en fördjupning som tog sin utgångspunkt i elevernas bild och form -skapande. Vi ville väcka elevernas nyfikenhet genom att levandegöra / gestalta vår egen historia och utmana elevernas föreställningar och förståelse rörande hur livet skulle ha kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan. Vårt antagande är som följer: Att ge eleverna en känsla, erfarenhet av att vi lever i ett historiskt sammanhang, där nuet är sammanlänkat med historien i form av otaliga människors överväganden, kompromisser, beslut, måsten, arbete osv. är något centralt för vår utveckling av en sund värdegrund. När historia levandegörs får kunskaper ett sammanhang, som berör och relaterar till oss själva och vår egen tid. Våra frågor rörande etik och moral får ytterligare dimensioner att kunna förstås och värderas utifrån. Företeelser som vi idag tar för givet och därmed knappt är beredda att kämpa för, kan med ett historiskt perspektiv få ett helt annat värde. Ta exempelvis grundskolan och våra barns rättighet att få gå i den. Om man betänker vad skolan har betytt för vårt lilla land och vårt välstånd ur ett historiskt perspektiv, inser man vikten av att värna om och utveckla den allmänna skolgången. I vår strävan att förstå oss själva och vår omvärld, är kunskapen om våra historiska rötter viktiga som fixpunkter att relatera till och känna samhörighet med. Det är alla dessa kunskaper, erfarenheter osv. som ger oss valmöjligheter i form av tanke och känsloreferenser, när livet kräver beslut och ställningstaganden. Mål - Levandegöra frusna ögonblick i form av gamla fotografier från vår stad. - Väcka elevernas nyfikenhet rörande hur livet har kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan och därtill söka kunskap om detta. - Utmana och utveckla elevernas skrivande utifrån ett författarperspektiv. - Genomföra produktionsuppföljningar i form av utställning med alster, sammanställning av kompendium och publicering på webben. 9

10 Metod - Utifrån 100 år gamla fotografier från vår stad och litteratur, bygga reliefer av plywood och masonite, på temat frusna ögonblick. - Ladda relieferna med liv i form av ståltrådsfigurer med tillhörande föremål. - Varje enskild elev gör sin egen figur / egna figurer i ståltråd. - Ståltrådsfigurer får identitet, ett liv, i form av en berättelse. - Reflekterande bearbetning av berättelsens innehåll. - Produktionsuppföljning av praktiken. - Dokumentation, värdering och uppföljning av arbetet som helhet. 10

11 Genomförande Bildarbete Arbetet med att skapa relieferna började med att Åke besökte Kristinehamns bildarkiv och där valde ut sex fotografier från vår stad som var tagna runt sekelskiftet 1800/ talet. Motiven på de olika fotografierna valdes utifrån tanken, att de skulle ha kunnat illustrera en stads-promenad i vår stad för ca. hundra år sedan. Fotografierna som valdes ut är tagna runt torget, samt vid två platser efter huvudgatan i staden. (Kungsgatan, söder ut sett från torget) Tyvärr fanns inga fotografier från hamnen vilka kunde ha nyttjats som förlaga till relief. Första arbetspasset var en introduktion och inspiration till byggandet av själva relieferna. Eleverna fick se fotografierna och tillsammans identifierade vi de platser där de var tagna. Vi resonerade om vad som var bevarat och vad som var rivet eller förändrat när det gäller byggnader osv. Genom att titta på fotografierna, försökte vi gissa oss till vad som hände på bilderna och fabulerade runt det. Detta övergick till att Åke berättade om: vad vi avsåg att göra, hur detta skulle gå till. Följande mål formulerades. Vi skall levandegöra 100 år gamla frusna ögonblick från vår stad, genom att bygga och författa. Som ett moment i vår beskrivning av vad och hur arbetet skulle genomföras, beskrev Åke kortfattat det material och de verktyg som skulle användas under bygget. (Avsikten var att väcka och utmana elevernas nyfikenhet.) Overhead, overheadfilm, masonite, plywood, spånskiva, spackel, grundfärg, lasyrfärg, färgspruta, moddlare, svamp, sandpapper, såg, ståltråd av olika slag, olika tänger, smältlim, trälim, etc. och inte minst en stor förpackning av plåster. Med detta slutade första arbetspasset. Frågorna från eleverna var många på temat hur och vad men framför allt; Vad får jag göra? Inför det andra arbetspasset hade eleverna delats upp i sex grupper med fyra eller fem elever i varje. Det praktiska arbetet med att bygga relieferna, kom att bedrivas med två grupper i taget på Skapande verkstad. Varje grupp gjorde färdigt sitt alster innan det var dags för nästa grupp. I beskrivningen nedan, redovisas inte varje arbetspass var för sig, utan arbetet beskrivs som en löpande process. Det praktiska arbetet med relieferna började med en återkoppling till uppräkningen av material, verktyg och vad vi skulle använda dem till. Därefter fick grupperna med lottens hjälp var sitt foto. Varje grupp delades i sin tur upp i två delar. Ena del började rita av fotografiets huskonturer osv. på overheadfilm. Den andra delen började skissa på sina egna figurer som därtill skulle vara satta i aktivitet. (Med satta i aktivitet menas att de skall uttrycka en handling, en avsikt osv.) Till sin hjälp hade eleverna ett stort antal böcker som vi bl.a. lånat på biblioteket och som innehöll bilder och fotografier med anknytning till temat staden / livet för hundra år sedan. 11

12 Med hjälp av en overheadapparat förstorades fotografiernas huskonturer på masoniteskivor (60 x 45 cm), som därefter sågades ut och målades. Eleven i förgrunden på fotografiet avslutar målningen med att svampa en grå lasyr på hela ytan. I bakgrunden betsar en elev bakgrunden av plywood i en mörkgrå ton. Ståltråds figurerna målas svarta med hjälp av en färgspruta. Huskonturerna sattes därefter fast med disans på den gråbetsade bakgrunden och slutligen skruvades en hylla fast framför själva reliefen där figurerna monterades. Under denna process växlade eleverna mellan att skapa stadsreliefen och att tillverka de egna figurerna. Som avslutning på arbetsmomentet genomförde vi en produktionsuppföljning. (Begreppet produktionsuppföljning finns mer ingående beskrivet på sidan 23). Varje elevgrupp presenterade sina alster. De berättade kort om den/de figurer som skapats. Detta gjordes med utgångspunkt från frågeställningen; Vem är figuren och vad är det som händer? 12

13 Skrivarbete Relieferna var klara och elevernas figurer gav en antydan om liv i miljöerna. Ett sommarlov hade förflutit sedan eleverna senast hade sett sina alster och nu var det dags för nästa moment. Varje enskild elev skulle ge sin figur en identitet, en strävan, ett sammanhang osv. i form av en berättelse. Vi inledde författandet med att återkoppla till vad vårt arbete hade resulterat i så här långt. Elevernas stadsreliefer var placerade på bord i ateljén på Skapande verkstad och bildade en halvcirkel. Vi stod och iakttog eleverna när de gick runt och tittade. Man kunde utläsa både stolthet och positiv förvåning i deras ansikten. Avsikten med denna återkoppling var dels att formellt lämna över stadsrelieferna till klassen och dels att utmana, väcka deras nyfikenhet och lust rörande idéen att levandegöra frusna ögonblick i vår stad historia. När vi promenerat runt och tittat på alstren satte vi oss ner och tillsammans rekapitulerade vi vårt arbete till dags datum. Därefter fokuserade vi på nästa uppgift; att berätta om sin figur i ett specifikt historiskt sammanhang, att skapa liv i ett fruset ögonblick Åke ställde frågan: Är det någon av er som sett en film på bio? ( En upplevelse som vi alla delade.) Han frågade vidare om någon visste var bilden på filmduken kom ifrån. Utifrån denna fråga följde vi bilden tillbaka in i gluggen till maskinrummet. Vidare genom linsen till en filmremsa och bakom den en stark lampa. Nästa fråga var: Hur ser en filmremsa ut? Efter diverse förslag och spekulationer, berättade Åke följande: 13

14 - Om man tittar riktigt noga på remsan, upptäcker man att den består av tusentals rutor och i varje ruta finns ett fruset ögonblick. En enstaka bild, ett fotografi som får liv om den visas tillsammans med andra stillbilder i snabb följd. En återkoppling till våra reliefer görs via en jämförelse. Både våra reliefer och filmremsans enskilda ruta är frusna ögonblick, båda har något att berätta. Det man måste göra är att väcka dem och se till att de berättar sina historier. Som avslutning formulerades uppdraget : Vår uppgift är att väcka relieferna och se till att figurerna berättar sina historier. Vi skall skriva och berätta om vad som händer, men också om det som har hänt och vad som kommer att hända. På samma sätt som författaren gör, måste vi först locka den tänkte läsaren till att börja läsa, hålla honom kvar i berättelsen och slutligen se till att han förstår. Berättelsen skall ta sin utgångspunkt i den tid och den plats som just din figur är placerad i; Kristinehamn för 100 år sedan. Under skrivandet kommer vi tillsammans att fundera över om berättelsen blir historiskt trovärdig. Med trovärdig menar vi; Kan detta ha hänt i vår stad för hundra år sedan? Åkte barnen buss till skolan för hundra år sedan? ( Nej!) Om inte, vad åkte man? Åt man hamburgare? Hade man TV? Spelade man dataspel? osv. Förövrigt är det fritt fram att författa figurens historia. Eleverna delades in i samma grupper som när de byggde relieferna. Varje elev fick ett papper med rubriken, Kristinehamn för 100 år sedan. Under rubriken fanns ett foto på gruppens relief kopierad och dessutom ett antal instuderingsfrågor. (När / var? Vem / vilka? Vad / hur? Varför?) Nu övergick arbetet till att eleverna i grupperna, samtalade om sina idéer och tankar. Efterhand började man enskilt skriva ner stödord och punkter för sin berättelse. 14

15 Den andra delen av introduktionen till arbetet med själva författandet, var förlagd till elevernas ordinarie klassrum och genomfördes veckan efter. Alstren var hängda på väggen, på linje. Detta med avsikten att bilda en tänkt promenadväg. Tillsammans gjorde vi promenaden i fantasin. Efterhand som vi besökte platser, mötte figurer osv., ställde vi frågor till eleverna rörande reliefernas innehåll. På detta sätt repeterade vi tillsammans vad vi visste om de avbildade platserna, figurerna och det folkliv som utspelades på gatorna. Arbetet övergick nu till att varje elev enskilt och för hand skrev en berättelse om sin figur. Klassrumsarbetet Varje torsdag fm. under projektperioden, besökte Åke klassen och deltog tillsammans med klasslärarna i arbetet, med att inspirera och handleda eleverna i deras skrivande. Utifrån barnens första utkast, försökte vi på olika sätt att utmana elevernas föreställningar och förståelse rörande hur livet kunde te sig i Kristinehamn för hundra år sedan. Ett utmanande som ofta resulterade i frågor som i sin tur krävde efterforskning/ sökande från elevens sida. Med start från elevernas frågor lånades böcker från biblioteket. Skolans uppslagsverk användes flitigt och vår internetanslutning kom till användning. Under denna process behövde flera elever mycket stöttning och handledning för att kunna gå vidare i sina detaljstudier. På så sätt skrev flera barn två olika berättelser. En handlade om figuren och den andra hade formen av en fördjupning, som kunde handla om dåtidens yrken, redskap, penningvärde etc. När berättelserna var nedtecknade för hand skrev eleverna rent dem i datorns ordbehandlingsprogram. Nästa steg var ett försök att utveckla en metod, där elever utmanas och inspireras i sitt skrivande genom att reflektera över den egna berättelsens form och innehåll. Avsikten var: Att väcka en vilja hos eleven att se över sin text ytterligare en gång Att beröras av den Att utveckla den om det kändes motiverat Metoden tog sin utgångspunkt i de möjligheter som moderna ordbehandlingsprogram skapar. Nämligen att man kan strukturera, komplettera, sortera tankar och händelser osv. i en text, utan att behöva skriva om den som helhet. I Arbetsmodell på nästa sida, under rubriken Reflekterande bearbetning (punkt: 5), finns metoden beskriven i sin helhet. 15

16 Arbetsmodell Denna modell är ett försök att sammanfatta och lyfta de olika moment som vi har baserat vårt skrivarbete på. En ansats till arbetsmodell för utveckling av elevers författarförmåga? 1. Produktionsuppföljning av relieferna och introduktion / inspiration till skrivarbete. Avsikten är att genom upplevelser som är kopplade till mötet med relieferna, och till vår gemensamma fantasipromenad, väcka elevernas nyfikenhet och lust. Uppgiften är att författa en berättelse om den egna figuren, en figur som bara de själva vet något om. 2. Skissande skrivarbete, syftar till att skapa en ramberättelse. Detta görs utifrån ett dokument innehållande foto på relief och ett antal instuderingsfrågor. Frågornas avsikt är att placera berättelsen i ett specifikt historiskt sammanhang. 3. Utmana föreställningar, förståelse och kunnande med syftet att det skall utmynna i efterforskning / sökande. Vi lärare för en fortlöpande dialog med eleverna på temat: Är din historia historiskt trovärdig? En dialog som avser att utmynna i frågor, som efter sökande blir svar som de kan väva in i sin ramberättelse som fakta. 4. Renskrivning på datorn. Ett arbetsmoment med tre mervärden : Utvecklar ett tekniskt kunnande rörande skrivarbete på dator. Möjliggör publicering på webben. Skapar förutsättningar för en reflekterande bearbetning enligt punkten nedan. 5. Reflekterande bearbetning som avser att utveckla berättelsens innehåll: Eleven läser för pedagogen som samtidigt noterar berättelsens olika skeenden och markerar ev. oklarheter. (Eleverna läser enskilt sin text för pedagogen, som ikläder sig rollen av den nyfikne, frågvise åhöraren/diskussionspartnern.) Pedagogen läser för eleven och ställer fortlöpande frågor utifrån anteckningar. (Frågor på temat: Vad hände innan? Vad händer nu, senare? Hur, när, varför händer det? Vem, vilka är med när det händer? ) Det eleven kommer med, uppmanar pedagogen honom/henne att anteckna i form av stödord. Pedagogen hjälper eleven utifrån ovan nämnda anteckningar, att stycka texten på datorn. Avsikten är att det skall bli tydligt var de möjligheter och brister som eleven kommenterat finns i texten. Eleven behandlar / utvecklar texten. Eleven läser texten och pedagogen kommenterar utifrån sina anteckningar, gjorda under den första punkten.. Pedagogen läser texten och avslutar med frågan. - Är du nöjd? (Om inte, vad vill du ändra på?) 6. Produktionsuppföljning i form av en utskrift från datorn. Ett dokument som innehåller digitalfoto på relief och elevens berättelse. Syftet är att ge en direkt respons på deras nya kunskaper och färdigheter. Se ex. på ett dylikt dokument, bilaga1. Det var stolta miner som dök upp i elevernas ansikten, när deras berättelser och relieferna växte fram ur skrivaren. 16

17 Avsikten med en skriv- och berättarprocess som ovan, är att på ett påtagligt sätt ge eleverna en a-ha upplevelse rörande sin författande förmåga. Vi ville skapa en arbetsmodell som utmanar, inspirerar och handleder elever i deras arbete med att erövra det som de inte kan, eller inte tror sig kunna. Produktionsuppföljning Produktionsuppföljning står för ett arbetsmoment, där vi tillsammans med eleverna reflekterat över pågående arbete utifrån deras reliefer och texter. Detta har gjorts i två former: Fortlöpande produktionsuppföljning. Antingen i form av ett helt fristående moment, eller som en del i introduktionen av ett nytt arbetsmoment. Avslutande produktionsuppföljning. Slutpunkten för vårt arbete som helhet. Syftet med fortlöpande produktionsuppföljningar, är att skapa tillfällen där samtliga deltagare ges möjlighet att stanna upp under resans gång och uppleva det vi arbetar med. Att betrakta och samtala, att formulera känslor, tankar och tillsammans reflektera över vår produktion är inte minst viktigt för kreatören själv. Man ges möjlighet att ta ett steg bakåt, uppleva det man arbetar med på lite distans och därtill få höra andras tankar, funderingar osv. rörande sitt arbete. Som pedagog har man en dubbel uppgift. Både att försöka sammanfatta vad som kommer upp i gruppen som helhet och att själv kommentera arbetena med fokus på att förmedla inspiration. Man kan formulera vår funktion på följande sätt: Bejaka den enskilde eleven i hans/hennes arbete och ladda pågående process med nya utmaningar i form av följdfrågor, idéer etc. Den avslutande produktionsuppföljningen handlar om att sammanställa den dokumentation man har gjort under arbetets gång och de färdiga alstren, till något konkret. Skapa ett moment där elevernas nya kunskaper och färdigheter manifesteras och görs i en sådan form, att helheten kan betraktas, upplevas och bevaras. Vi vill här poängtera att en avslutande produktionsuppföljning inte nödvändigtvis är ett enda moment, utan kan innehålla ett flertal olika delar med avsikt att beskriva arbetet så komplett som möjligt. Här under redovisar vi de moment vi har gjort till dags datum. Vi pedagoger har för eleverna läst de olika berättelserna i helklass. Sammanställt ett kompendium innehållande eleverna berättelser, samt fotografier på relieferna. Reliefer och några exempel på texter har varit utställda på Skolarnas bildutställning. I kapitlet Kommentar, under rubriken framtiden (sidan 24) kommer vi att redovisa några idéer om ytterligare avslutande produktionsuppföljningar. 17

18 Resultat På sidan 6 i kapitlet om vårt ITiS-projekts arbetsform, beskriver vi kortfattat hur vi hade tänkt att söka kunskap om våra egna och elevernas erfarenheter. Vi har genomfört granskningen av arbetet enligt vår arbetsform och resultatet kommer att redovisas här utifrån två perspektiv. 1. Utifrån intervjuer gjorde med eleverna 2. Utifrån arbetsprocess och elevalster Elevintervjuer I intervjuerna med eleverna använde vi våra tre gemensamma frågeställningar (se vår Arbetsform, sidan 6) och kompletterade dessa med tre frågor som är speciellt relaterade till vårt arbete. Vi genomförde intervjuerna i grupper om 4-5 elever, varje elev i gruppen besvarade frågorna enskilt. Varje fråga gick laget runt innan vi tog nästa, och starten för laget runt försköts så att alla elever i gruppen fick börja minst en gång. Totalt använde vi oss av sex frågeställningar och en genomgående följdfråga. De tre inledande frågorna avser att belysa elevernas generella erfarenhet av arbetet och hur de värderar de olika momenten. Frågorna fyra och fem är specifika för just vårt arbete. Den fjärde frågan avser att belysa i vilken mån vårt andra mål för arbete var infriat; Väcka elevernas nyfikenhet rörande hur livet har kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan och därtill söka kunskap om detta. Med vår femte fråga ville vi få en bild av vad eleverna har tillägnat sig rörande vårt tredje mål, utmana och utveckla elevernas skrivande utifrån ett författarperspektiv. Den sjätte och avslutande frågan till eleverna var att vi bad dem betygsätta hela vårt arbete, från deras första möte med de hundra år gamla fotografierna till dagens intervju. Varje elev fick sätta ett betyg mellan 1 5, där 1 = mycket dåligt, 2 = dåligt, 3 = medel, 4 = bra och 5 = mycket bra. Innan de fick ge sina betyg kontrollerade vi att eleverna förstod innebörden av begreppet betyg. Vi utgick från följande definition, en graderad bedömning av något i förhållande till en given norm. Dessutom beskrev vi siffrorna 1 5 och dess värde, både verbalt och genom att rita in dem på en tallinje. Trots att elever i år 4 är för unga för att ha fått egna skolbetyg, hade man helt klart för sig vad ett betyg är. När vi har behövt en utveckling, ett klarläggande av elevens tankar, värdering, har vi genomgående ställt denna följdfråga: Hur tänker du då?. Genom att nyttja en genomgående följdfråga ville vi uppnå: - Kontroll på vårt frågande, för att därmed minimera missförstånd rörande vad eleven svarat på. - Förenklad bearbetningen av svaren. 18

19 Utifrån svaren på de olika intervjufrågorna, har vi skapat kategorier som samtliga elevsvar kan sorteras in under. Till varje kategori redovisas antalet elever som gett ett svar som kan relateras till den specifika kategorin. På grund av att eleverna många gånger har svarat med ett flertal företeelser som man t.ex. tycker har varit roligt, så skall varje enskild kategori läsas i relation till 100 %. Kategorierna är dessutom listade i en fallande svarsfrekvens, nr 1 = flest svar, nr 2 = näst flest svar, osv. I parentesen bakom vissa av kategorierna återfinns ett specifikt svar citerat. Syftet är att ge en bild av vilket svar som var det mest frekventa på vår generella följdfråga: Hur tänker du då? Fråga: 1 3. Vad tycker ni har varit: 1. Roligt / positivt? 2. Tråkigt / negativ? 3. Lockande / spännande / så intressant att ni skulle vilja arbeta vidare med det. Svarskategorier, fråga 1 / Roligt? 1. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 8 / (av) 22 = 36 % 2. Bildarbetet som helhet 6 / 22 = 27 % (Allt har varit lika roligt.) 3. Skrivarbetet enligt modell ( sid y.) 5 / 22 = 22 %. (Det var roligt att arbeta med Åke.) 3. Skriva på dator 5 / 22 = 22 % (Det blir så snyggt.) 4. Hitta på en egen berättelse 3 / 22 = 14 % 4. Allt var roligt. 3 / 22 = 14 % 5. Samarbeta med kompisar 2 / 22 = 1 % (Arbetet blir roligare då.) 5. Att forska, läsa in fakta 2 / 22 = 1 % Svarskategorier, fråga 2 / Tråkigt? 1. Inget var tråkigt 11/ 22 = 50 % (Jag kommer inte på något tråkigt.) 2. Att forska, läsa in fakta 4 / 22 = 18 % (Jobbigt att leta.) 3. Hitta på en egen berättelse 3 / 22 = 14 % (Det tog så lång tid komma igång.) 4. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 2 / 22 = 1 % (Det var så svårt.) 4. Skriva på dator 2 / 22 = 1 % (Svårt att hitta tangenter.) 5. Skrivarbetet som helhet. 1 / 22 = 0,5 % (Det är jobbigt att skriva.) 19

20 Svarskategorier för fråga 3 / Arbeta vidare med? 1. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 12 / 22 = 54 % 2. Inget är lockande 5 / 22 = 23 % (Jag kommer inte på något.) 3. Bildarbetet som helhet 4 / 22 = 18 % (Allt var roligt.) 3. Hitta på en egen berättelse 4 / 22 = 18 % (Det är roligt att skriva.) 4. Skriva på dator 3 / 22 = 14 % (Det blir så snyggt.) 5. Samarbeta med kompisar 1 / 22 = 0,5 % Fråga:4. - Vad kan du berätta om livet i Kristinehamn för 100 år sedan? Svarskategorier för fråga 4 1. Bonden odlar och försäljer i staden. 8 / 22 = 36 % (Säljer potatis på torget.) 1. Låg lön. 8 / 22 = 36 % 2. Man hade isskåp istället för kylskåp 6 / 22 = 27 % 3. Man arbetade hårt 5 / 22 = 23 % (Man hade ont i kroppen och var sjuk.) 3. Många fattiga 5 / 22 = 23 % (Man hade inget arbetet.) 4. Få, dyra och sämre bilar. 4 / 22 = 18 % (Svåra att starta med veven.) 4. Ingen el, inga elmaskiner. 4 / 22 = 18 % (Man eldade med ljus och ved.) 4. Lite tråkigt utan Tv, Tv-spel, dator 4 / 22 = 18 % 5. Gör saker för hand, få maskiner 3 / 22 = 14 % (Smeden gör hästskor, nycklar,spik..) 5. Dyrt att köpa saker. 3 / 22 = 14 % (Jättedyrt att köpa bil, cykel, kläder ) 5. Man gjorde roliga saker 3 / 22 = 14 % (Man gick på teater.) 5. Vanligt att man såg djur på stan 3 / 22 = 14 % 5. En krona var mycket värd. 3 / 22 = 14 % (Man fick mycket för en krona.) 6. Skolan var få år, inte alla kunde läsa. 2 / 22 = 1 % 6. Man bodde i enkla hus. 2 / 22 = 1 % (Husen var dåliga och skruttiga.) 6. Man eldade med kol, ved,stearinljus. 2 / 22 = 1 % 7. Man åkte häst och vagn 1 / 22 = 0,5 % 7. Få affärer. 1 / 22 = 0,5 % 7. Många arbetslösa 1 / 22 = 0,5 % 7. Man hade ånglok. 1 / 22 = 0,5 % 7. Kvinnor inget arbete 1 / 22 = 0,5 % (Kvinnorna var hemma.) 7. Dålig sjukvård. 1 / 22 = 0,5 % (Vi hade bara ett litet sjukhus.) 7. Man blev inte lika gamla som idag. 1 / 22 = 0,5 % 20

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Aktiviteter. Lärarhandledning till www.varsamt.org

Aktiviteter. Lärarhandledning till www.varsamt.org Aktiviteter Lärarhandledning till www.varsamt.org 1 Inledning I denna handledning ger vi förslag på aktiviteter som är kopplade till webbplatsen varsamt.org. Förslagen är framtagna med syftet att vara

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer