Redovisning av ITiS-projektet

Transkript

1 Redovisning av ITiS-projektet Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven, ett virtuellt fönster öppet mot omvärlden [Utbildning/Grundskolor] [Gustavsbergsskolan] [Projekt] Kristinehamn

2 Sammanfattning Läsåret 2000 / 2001 har Annica Andersson, Carin Asplund, Kajsa Adolfsson, Hans Fredriksson, Åke Lierud, Lena Nilsson, Christer Pertun och Carina Lagerberg från Gustavsbergsskolan och Lekverkstadens skapande verkstad, deltagit i ITiS-satsningen. Vårt arbete är ett försök att utveckla och utprova IT-baserade metodiska och pedagogiska verktyg, som i sin förlängning möjliggör en publicering av spår från fortlöpande läroprocesser på Internet. Gustavsbergskolans webbplats, en vision om ett framtida kunskapsbygge, där länkar i våra virtuella fönster visar Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven i nutid och dåtid. Våra virtuella fönster har sitt ursprung i ett bildprojekt som genomfördes tillsammans med Lekverkstadens skapande verkstad läsåret Målet var att levandegöra, gestalta vår hembygd runt tre sekelskiften. ( talet, talet och talet.) Namnet Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven avser att placera projektet geografiskt. -- Med utsikt från Harberget och med blicken riktad mot Lötälven ser man stora delar av vår stad och inte minst viktigt, där nere ser man skådeplatsen för elever som här och nu försöker tolka och förstå sig själva och sin omvärld, Gustavsbergsskolan och Skapande verkstaden. Historien om Livet på slätten har levandegjorts med 3-dimensionellt skapande placerat i tre skåp. Som kuriosa kan nämnas att de fönsterbågar som ramar in skåpen, kommer från rivningen av huset där stadens första barnträdgård fanns inhyst, med andra ord fönster öppna mot omvärlden som barn i decennier har blickat ut igenom. Arbetet har genomförts i form av en stafett med olika arbetsmoment, där grupper av elever har avlöst varandra. Den första elevgruppen renoverade fönstren. Andra gruppen forskade om de olika tidsepokerna och byggde därefter miljöerna. Den tredje gruppen monterade belysning etc. Fönstren blev virtuella och integrerades i skolans webbplats. Elevarbeten börjar att så smått länkas till fönstren. Nu är stafetten framme i nutid, integrerad i vårt ITiS-projekt. Här slutar inte stafetten, utan vår vision att förverkliga Livet på slätten mellan Harberget och Lötälven, ett virtuellt fönster öppet mot omvärlden fortsätter. Detta återkommer vi till i under rubriken Vision, se sidan 43. 2

3 Innehåll Motiv. 4 Mål Arbetsform Praktik Stadspromenad i Kristinehamn för 100 år sedan Klippdockor förr och nu Medel-elevens vardag I sagornas värld Resultat.. 41 Måluppfyllelse.. 42 Diskussion Praktik Kommunikation. 46 Vision Reflektion. 51 Den fria diskussionen Avslutning Litteraturförteckning. 56 Bilagor 1. Kristinehamn för 100 år sedan IT-pedagogiska utvecklingstankar

4 Motiv I läroplanen, Lpo 94 på sidan 7, kan man läsa följande: Skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmet skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Denna skrivning bildar en generell bas för vårt uppdrag som lärare och med utgångspunkt från den avser vi att försöka utveckla form och innehåll för läroprocesser där IT finns integrerat och skapar ett mervärde på temat främja lärandet så att individen stimuleras att inhämta kunskap och att i samarbete med hemmet främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Att informationsteknik har potential att vara ett kraftfullt pedagogiskt verktyg har vi upptäckt, men utmaningen är att ge tekniken didaktisk relevant form och innehåll. Det handlar om att skapa kvalité i nyttjande av teknik och att känslan av meningsfullhet blir bejakad. Om vi inte lyckas med detta så kommer datorerna att förbli spel- och skrivmaskiner i våra klassrum. Ett exempel på en kvalité som vi tycker oss kunna se, är potentialen som kunskapskälla på temat frågor och svar. I boken Den obändiga söklusten resonerar författarna Bodil Jönsson och Karin Rehman om datorns och speciellt Internets möjligheter utifrån ett dylikt perspektiv. Under rubriken Learning by searching, på sidan 11 skriver man följande: Nu sker genombrottet för sökarnas frågeföreträde. Nu kommer learning by searching. Med full kraft via Internet, där det till och med finns sökmaskiner ( ) vilka konsekvenser förändringarna kan få ( ) lärande som uppstår när sökarna i människan får lite mer plats, lite bättre verktyg, lite mer vana att få finnas till och lite mer bevis på sitt existensberättigande Ett annat exempel på IT- kvalité är vår skolas strävanden att bygga en webbplats där elevernas arbete synliggörs, där både process och resultat dokumenteras och bevaras. Vår övertygelse är att det finns stora och positiva värden i att synliggöra och manifestera all den energi som elever lägger ner i sitt skolarbete. I detta förlopp bejakas och inspireras den skapande människan, ett förhållningssätt till sig själv och sin omgivning och kanske är det, för att citera Johann Amos Comenius, synonymt med livet självt. Medan vi skapar, skapas vi (Björkvold, 1991, s 36.) Den övergripande visionen för vårt arbete, har vi formulerat på följande sätt: Vi ser framför oss en skola, där elevers och lärares vedermödor ges en konkret form. Att inte bara enskilda elever, lärare och klasskamrater får en inblick i våra strävanden, utan även föräldrar, far- och morföräldrar och i någon mening en hel värld ges denna möjlighet. I förlängningen hoppas vi på en ökad grad av delaktighet och samspel med världen utanför skolan. Vår förhoppning är konsekvenser i form av elever som längtar efter att få lämna spår efter sig i vårt virtuella fönster och som med stolthet och glädje kan se tillbaka på detta. 4

5 Mål I punkterna här under har vi formulerat projektets mål: 1. Lära oss IT-grunder i form av Internet-användning, e-post, multimedia, ordbehandling, bildhantering och konstruktion av webbsidor. 2. Lära eleverna IT-grunder i form av Internet-användning, e-post, multimedia, ordbehandling, bildhantering och konstruktion av webbsidor 3. Väcka elevernas nyfikenhet och lust att lämna spår efter sig på vår webbplats. 4. Genomföra praktiska arbeten med elevgrupper där IT nyttjas som ett verktyg. 5. Skapa förutsättningar för utvecklande av ömsesidighet mellan elever. 6. Länka elevarbeten till webbplatsen. 7. Dokumentera projektarbetet fortlöpande. 8. Som avslutning på projektet författa en redovisning. 5

6 Arbetsform Vårt ITiS-arbetslag består av pedagoger som är verksamma dels på Gustavsbergskolan i förskoleklass, fritidshem och år 1-6 och dels en pedagog från Skapande verkstad. Att det blev denna sammansättning hör samman med att Skapande verkstad var delaktig i skolans arbete med att skapa webbskåpen. I samband med att vi blivit antagna att delta med ett ITiS projekt, bröt vi ner vår ansökningstext och omvandlade den till de mål som finns redovisade på föregående sida. Vi insåg att med dessa mål hade vi satt ribban högt, inte minst om man ser till att projektet skulle genomföras under en termin. Samtidigt var vi övertygade om att målen var relevanta och att vi på ett eller annat sätt måste infria dem om vår vision med det virtuella fönstret skulle kunna infrias. Beslutet blev att målsättningen ligger fast och att vi med detta projekt förhoppningsvis tar ytterligare steg mot vår vision. Därefter förde vi en diskussion om hur arbetet inom ramen för ITiS projektet skall bedrivas. Efter mycken tvekan och villrådighet beslutade vi oss för följande arbetsform: Det praktiska arbetet med eleverna genomförs inom ramen för pågående arbete i klasserna. Vi vill på detta sätt integrera projektet med vår vardag, detta med förhoppning att projektet skall fungera som en hävstång i vår strävan att fortlöpande utveckla vår klassrumspraktik. Varje klass beslutar om ITiS-praktikens innehåll och form och ansvarar för att arbetet dokumenteras och redovisas. (En konsekvens av att det förelåg olika förutsättningar och behov i klasserna, både hos elever och pedagoger.) De kapitlen som redovisar våra olika praktiska arbeten, författas av varje berörd pedagog. Detta görs utifrån följande rubriker: Planering, Genomförande och Resultat. Redovisningen som rör projektet som helhet, dokumenteras och skrivs tillsammans i ITiS-arbetslaget. Återkommande uppföljningar genomförs med berörda pedagoger. Avsikten är att skapa ett forum där vi i arbetslaget kan diskutera och få handledning, stöd, inspiration, osv. när vi genomför våra praktiska arbeten. Följande metoder används för insamling av data rörande våra egna och elevernas erfarenheter av de genomförda arbetena: De övergripande målen för vårt ITiS projektet, granskas i samband med ett reflekterande samtal inom projektgruppen. I detta samtal använder vi följande tre frågeställningar. Vad tycker vi har varit - positivt? - negativt? - så intressant att vi skulle vilja utveckla / arbeta vidare med det. 6

7 När det gäller de specifika mål som är kopplade till våra olika praktiska arbeten, så kommer de att granskas genom intervju med berörda elever. Intervjuerna kommer att utgå från tre frågeställningar. Dessa kompletteras med ett antal frågor som är direkt kopplade till varje enskilt arbete, t.ex. specifika kunskapsmål. Intervjuerna genomförs enskilt eller i mindre grupper. Vad tycker ni elever har varit - roligt / positivt? - tråkigt / negativt? - så lockande, spännande, intressant att ni skulle vilja arbeta vidare med det. I kapitlet diskussion avser vi att försöka argumentera utifrån projektets resultat. Vi vill också öppna upp för en friare diskussion som tar sin utgångspunkt från ett enskilt tyckande och därtill ger övriga deltagare möjlighet att kommentera och utveckla dessa. Samtal kommer att redovisas under rubriken den fria diskussionen. Under arbetets gång har vi återkommande funderat över hur vi skulle genomföra detta samtal rent praktiskt. Vi har valt följande arbetsmodell. - Varje enskild deltagare formulerar de tankar, funderingar osv. som projektet har genererat i form av tyckanden. - En och en redovisar vi våra tyckanden, ett i taget. - Övriga deltagare ges möjlighet till följdfrågor och kommentarer efter varje redovisning av ett tyckande. - Anteckningar görs under samtalet. Dessa läses upp som avslutning och eventuella kompletteringar görs. Litteratur kommer att läsas både inom ramen för projektet som helhet och kopplat till våra olika praktiska arbeten. 7

8 Praktik:1 / Stadspromenad i Kristinehamn för 100 år sedan Inledning Den del av ITiS-redovisningen som vi avser att berätta om i detta kapitel, handlar om vår hembygd och dess historia och har genomförts i samverkan med Lekverkstadens Skapande verkstad. Arbetet har varit uppdelat i tre faser, bildarbete, skrivarbete och produktionsuppföljning. Den första fasen hade vi redan genomfört när vårt ITiS-projekt började. Vi tog beslutet att arbeta vidare med vårt tema och att utveckla form och innehåll med fokus på att nyttja IT som ett pedagogiskt verktyg, utifrån de intentioner som vår ansökan beskriver. Innehåll: Planering Motiv. 9 Mål 9 Metod. 10 Genomförande.. 11 Bildarbete 11 Skrivarbete. 13 Produktionsuppföljning 17 Resultat 18 Elevintervjuer.. 18 Arbetsprocess och elevarbeten. 22 Måluppfyllelse.. 23 Kommentar

9 Planering Motiv Under år tre läser eleverna om sin hembygd och dess historia. Som ett delmoment i dessa studier valde vi att göra en fördjupning som tog sin utgångspunkt i elevernas bild och form -skapande. Vi ville väcka elevernas nyfikenhet genom att levandegöra / gestalta vår egen historia och utmana elevernas föreställningar och förståelse rörande hur livet skulle ha kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan. Vårt antagande är som följer: Att ge eleverna en känsla, erfarenhet av att vi lever i ett historiskt sammanhang, där nuet är sammanlänkat med historien i form av otaliga människors överväganden, kompromisser, beslut, måsten, arbete osv. är något centralt för vår utveckling av en sund värdegrund. När historia levandegörs får kunskaper ett sammanhang, som berör och relaterar till oss själva och vår egen tid. Våra frågor rörande etik och moral får ytterligare dimensioner att kunna förstås och värderas utifrån. Företeelser som vi idag tar för givet och därmed knappt är beredda att kämpa för, kan med ett historiskt perspektiv få ett helt annat värde. Ta exempelvis grundskolan och våra barns rättighet att få gå i den. Om man betänker vad skolan har betytt för vårt lilla land och vårt välstånd ur ett historiskt perspektiv, inser man vikten av att värna om och utveckla den allmänna skolgången. I vår strävan att förstå oss själva och vår omvärld, är kunskapen om våra historiska rötter viktiga som fixpunkter att relatera till och känna samhörighet med. Det är alla dessa kunskaper, erfarenheter osv. som ger oss valmöjligheter i form av tanke och känsloreferenser, när livet kräver beslut och ställningstaganden. Mål - Levandegöra frusna ögonblick i form av gamla fotografier från vår stad. - Väcka elevernas nyfikenhet rörande hur livet har kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan och därtill söka kunskap om detta. - Utmana och utveckla elevernas skrivande utifrån ett författarperspektiv. - Genomföra produktionsuppföljningar i form av utställning med alster, sammanställning av kompendium och publicering på webben. 9

10 Metod - Utifrån 100 år gamla fotografier från vår stad och litteratur, bygga reliefer av plywood och masonite, på temat frusna ögonblick. - Ladda relieferna med liv i form av ståltrådsfigurer med tillhörande föremål. - Varje enskild elev gör sin egen figur / egna figurer i ståltråd. - Ståltrådsfigurer får identitet, ett liv, i form av en berättelse. - Reflekterande bearbetning av berättelsens innehåll. - Produktionsuppföljning av praktiken. - Dokumentation, värdering och uppföljning av arbetet som helhet. 10

11 Genomförande Bildarbete Arbetet med att skapa relieferna började med att Åke besökte Kristinehamns bildarkiv och där valde ut sex fotografier från vår stad som var tagna runt sekelskiftet 1800/ talet. Motiven på de olika fotografierna valdes utifrån tanken, att de skulle ha kunnat illustrera en stads-promenad i vår stad för ca. hundra år sedan. Fotografierna som valdes ut är tagna runt torget, samt vid två platser efter huvudgatan i staden. (Kungsgatan, söder ut sett från torget) Tyvärr fanns inga fotografier från hamnen vilka kunde ha nyttjats som förlaga till relief. Första arbetspasset var en introduktion och inspiration till byggandet av själva relieferna. Eleverna fick se fotografierna och tillsammans identifierade vi de platser där de var tagna. Vi resonerade om vad som var bevarat och vad som var rivet eller förändrat när det gäller byggnader osv. Genom att titta på fotografierna, försökte vi gissa oss till vad som hände på bilderna och fabulerade runt det. Detta övergick till att Åke berättade om: vad vi avsåg att göra, hur detta skulle gå till. Följande mål formulerades. Vi skall levandegöra 100 år gamla frusna ögonblick från vår stad, genom att bygga och författa. Som ett moment i vår beskrivning av vad och hur arbetet skulle genomföras, beskrev Åke kortfattat det material och de verktyg som skulle användas under bygget. (Avsikten var att väcka och utmana elevernas nyfikenhet.) Overhead, overheadfilm, masonite, plywood, spånskiva, spackel, grundfärg, lasyrfärg, färgspruta, moddlare, svamp, sandpapper, såg, ståltråd av olika slag, olika tänger, smältlim, trälim, etc. och inte minst en stor förpackning av plåster. Med detta slutade första arbetspasset. Frågorna från eleverna var många på temat hur och vad men framför allt; Vad får jag göra? Inför det andra arbetspasset hade eleverna delats upp i sex grupper med fyra eller fem elever i varje. Det praktiska arbetet med att bygga relieferna, kom att bedrivas med två grupper i taget på Skapande verkstad. Varje grupp gjorde färdigt sitt alster innan det var dags för nästa grupp. I beskrivningen nedan, redovisas inte varje arbetspass var för sig, utan arbetet beskrivs som en löpande process. Det praktiska arbetet med relieferna började med en återkoppling till uppräkningen av material, verktyg och vad vi skulle använda dem till. Därefter fick grupperna med lottens hjälp var sitt foto. Varje grupp delades i sin tur upp i två delar. Ena del började rita av fotografiets huskonturer osv. på overheadfilm. Den andra delen började skissa på sina egna figurer som därtill skulle vara satta i aktivitet. (Med satta i aktivitet menas att de skall uttrycka en handling, en avsikt osv.) Till sin hjälp hade eleverna ett stort antal böcker som vi bl.a. lånat på biblioteket och som innehöll bilder och fotografier med anknytning till temat staden / livet för hundra år sedan. 11

12 Med hjälp av en overheadapparat förstorades fotografiernas huskonturer på masoniteskivor (60 x 45 cm), som därefter sågades ut och målades. Eleven i förgrunden på fotografiet avslutar målningen med att svampa en grå lasyr på hela ytan. I bakgrunden betsar en elev bakgrunden av plywood i en mörkgrå ton. Ståltråds figurerna målas svarta med hjälp av en färgspruta. Huskonturerna sattes därefter fast med disans på den gråbetsade bakgrunden och slutligen skruvades en hylla fast framför själva reliefen där figurerna monterades. Under denna process växlade eleverna mellan att skapa stadsreliefen och att tillverka de egna figurerna. Som avslutning på arbetsmomentet genomförde vi en produktionsuppföljning. (Begreppet produktionsuppföljning finns mer ingående beskrivet på sidan 23). Varje elevgrupp presenterade sina alster. De berättade kort om den/de figurer som skapats. Detta gjordes med utgångspunkt från frågeställningen; Vem är figuren och vad är det som händer? 12

13 Skrivarbete Relieferna var klara och elevernas figurer gav en antydan om liv i miljöerna. Ett sommarlov hade förflutit sedan eleverna senast hade sett sina alster och nu var det dags för nästa moment. Varje enskild elev skulle ge sin figur en identitet, en strävan, ett sammanhang osv. i form av en berättelse. Vi inledde författandet med att återkoppla till vad vårt arbete hade resulterat i så här långt. Elevernas stadsreliefer var placerade på bord i ateljén på Skapande verkstad och bildade en halvcirkel. Vi stod och iakttog eleverna när de gick runt och tittade. Man kunde utläsa både stolthet och positiv förvåning i deras ansikten. Avsikten med denna återkoppling var dels att formellt lämna över stadsrelieferna till klassen och dels att utmana, väcka deras nyfikenhet och lust rörande idéen att levandegöra frusna ögonblick i vår stad historia. När vi promenerat runt och tittat på alstren satte vi oss ner och tillsammans rekapitulerade vi vårt arbete till dags datum. Därefter fokuserade vi på nästa uppgift; att berätta om sin figur i ett specifikt historiskt sammanhang, att skapa liv i ett fruset ögonblick Åke ställde frågan: Är det någon av er som sett en film på bio? ( En upplevelse som vi alla delade.) Han frågade vidare om någon visste var bilden på filmduken kom ifrån. Utifrån denna fråga följde vi bilden tillbaka in i gluggen till maskinrummet. Vidare genom linsen till en filmremsa och bakom den en stark lampa. Nästa fråga var: Hur ser en filmremsa ut? Efter diverse förslag och spekulationer, berättade Åke följande: 13

14 - Om man tittar riktigt noga på remsan, upptäcker man att den består av tusentals rutor och i varje ruta finns ett fruset ögonblick. En enstaka bild, ett fotografi som får liv om den visas tillsammans med andra stillbilder i snabb följd. En återkoppling till våra reliefer görs via en jämförelse. Både våra reliefer och filmremsans enskilda ruta är frusna ögonblick, båda har något att berätta. Det man måste göra är att väcka dem och se till att de berättar sina historier. Som avslutning formulerades uppdraget : Vår uppgift är att väcka relieferna och se till att figurerna berättar sina historier. Vi skall skriva och berätta om vad som händer, men också om det som har hänt och vad som kommer att hända. På samma sätt som författaren gör, måste vi först locka den tänkte läsaren till att börja läsa, hålla honom kvar i berättelsen och slutligen se till att han förstår. Berättelsen skall ta sin utgångspunkt i den tid och den plats som just din figur är placerad i; Kristinehamn för 100 år sedan. Under skrivandet kommer vi tillsammans att fundera över om berättelsen blir historiskt trovärdig. Med trovärdig menar vi; Kan detta ha hänt i vår stad för hundra år sedan? Åkte barnen buss till skolan för hundra år sedan? ( Nej!) Om inte, vad åkte man? Åt man hamburgare? Hade man TV? Spelade man dataspel? osv. Förövrigt är det fritt fram att författa figurens historia. Eleverna delades in i samma grupper som när de byggde relieferna. Varje elev fick ett papper med rubriken, Kristinehamn för 100 år sedan. Under rubriken fanns ett foto på gruppens relief kopierad och dessutom ett antal instuderingsfrågor. (När / var? Vem / vilka? Vad / hur? Varför?) Nu övergick arbetet till att eleverna i grupperna, samtalade om sina idéer och tankar. Efterhand började man enskilt skriva ner stödord och punkter för sin berättelse. 14

15 Den andra delen av introduktionen till arbetet med själva författandet, var förlagd till elevernas ordinarie klassrum och genomfördes veckan efter. Alstren var hängda på väggen, på linje. Detta med avsikten att bilda en tänkt promenadväg. Tillsammans gjorde vi promenaden i fantasin. Efterhand som vi besökte platser, mötte figurer osv., ställde vi frågor till eleverna rörande reliefernas innehåll. På detta sätt repeterade vi tillsammans vad vi visste om de avbildade platserna, figurerna och det folkliv som utspelades på gatorna. Arbetet övergick nu till att varje elev enskilt och för hand skrev en berättelse om sin figur. Klassrumsarbetet Varje torsdag fm. under projektperioden, besökte Åke klassen och deltog tillsammans med klasslärarna i arbetet, med att inspirera och handleda eleverna i deras skrivande. Utifrån barnens första utkast, försökte vi på olika sätt att utmana elevernas föreställningar och förståelse rörande hur livet kunde te sig i Kristinehamn för hundra år sedan. Ett utmanande som ofta resulterade i frågor som i sin tur krävde efterforskning/ sökande från elevens sida. Med start från elevernas frågor lånades böcker från biblioteket. Skolans uppslagsverk användes flitigt och vår internetanslutning kom till användning. Under denna process behövde flera elever mycket stöttning och handledning för att kunna gå vidare i sina detaljstudier. På så sätt skrev flera barn två olika berättelser. En handlade om figuren och den andra hade formen av en fördjupning, som kunde handla om dåtidens yrken, redskap, penningvärde etc. När berättelserna var nedtecknade för hand skrev eleverna rent dem i datorns ordbehandlingsprogram. Nästa steg var ett försök att utveckla en metod, där elever utmanas och inspireras i sitt skrivande genom att reflektera över den egna berättelsens form och innehåll. Avsikten var: Att väcka en vilja hos eleven att se över sin text ytterligare en gång Att beröras av den Att utveckla den om det kändes motiverat Metoden tog sin utgångspunkt i de möjligheter som moderna ordbehandlingsprogram skapar. Nämligen att man kan strukturera, komplettera, sortera tankar och händelser osv. i en text, utan att behöva skriva om den som helhet. I Arbetsmodell på nästa sida, under rubriken Reflekterande bearbetning (punkt: 5), finns metoden beskriven i sin helhet. 15

16 Arbetsmodell Denna modell är ett försök att sammanfatta och lyfta de olika moment som vi har baserat vårt skrivarbete på. En ansats till arbetsmodell för utveckling av elevers författarförmåga? 1. Produktionsuppföljning av relieferna och introduktion / inspiration till skrivarbete. Avsikten är att genom upplevelser som är kopplade till mötet med relieferna, och till vår gemensamma fantasipromenad, väcka elevernas nyfikenhet och lust. Uppgiften är att författa en berättelse om den egna figuren, en figur som bara de själva vet något om. 2. Skissande skrivarbete, syftar till att skapa en ramberättelse. Detta görs utifrån ett dokument innehållande foto på relief och ett antal instuderingsfrågor. Frågornas avsikt är att placera berättelsen i ett specifikt historiskt sammanhang. 3. Utmana föreställningar, förståelse och kunnande med syftet att det skall utmynna i efterforskning / sökande. Vi lärare för en fortlöpande dialog med eleverna på temat: Är din historia historiskt trovärdig? En dialog som avser att utmynna i frågor, som efter sökande blir svar som de kan väva in i sin ramberättelse som fakta. 4. Renskrivning på datorn. Ett arbetsmoment med tre mervärden : Utvecklar ett tekniskt kunnande rörande skrivarbete på dator. Möjliggör publicering på webben. Skapar förutsättningar för en reflekterande bearbetning enligt punkten nedan. 5. Reflekterande bearbetning som avser att utveckla berättelsens innehåll: Eleven läser för pedagogen som samtidigt noterar berättelsens olika skeenden och markerar ev. oklarheter. (Eleverna läser enskilt sin text för pedagogen, som ikläder sig rollen av den nyfikne, frågvise åhöraren/diskussionspartnern.) Pedagogen läser för eleven och ställer fortlöpande frågor utifrån anteckningar. (Frågor på temat: Vad hände innan? Vad händer nu, senare? Hur, när, varför händer det? Vem, vilka är med när det händer? ) Det eleven kommer med, uppmanar pedagogen honom/henne att anteckna i form av stödord. Pedagogen hjälper eleven utifrån ovan nämnda anteckningar, att stycka texten på datorn. Avsikten är att det skall bli tydligt var de möjligheter och brister som eleven kommenterat finns i texten. Eleven behandlar / utvecklar texten. Eleven läser texten och pedagogen kommenterar utifrån sina anteckningar, gjorda under den första punkten.. Pedagogen läser texten och avslutar med frågan. - Är du nöjd? (Om inte, vad vill du ändra på?) 6. Produktionsuppföljning i form av en utskrift från datorn. Ett dokument som innehåller digitalfoto på relief och elevens berättelse. Syftet är att ge en direkt respons på deras nya kunskaper och färdigheter. Se ex. på ett dylikt dokument, bilaga1. Det var stolta miner som dök upp i elevernas ansikten, när deras berättelser och relieferna växte fram ur skrivaren. 16

17 Avsikten med en skriv- och berättarprocess som ovan, är att på ett påtagligt sätt ge eleverna en a-ha upplevelse rörande sin författande förmåga. Vi ville skapa en arbetsmodell som utmanar, inspirerar och handleder elever i deras arbete med att erövra det som de inte kan, eller inte tror sig kunna. Produktionsuppföljning Produktionsuppföljning står för ett arbetsmoment, där vi tillsammans med eleverna reflekterat över pågående arbete utifrån deras reliefer och texter. Detta har gjorts i två former: Fortlöpande produktionsuppföljning. Antingen i form av ett helt fristående moment, eller som en del i introduktionen av ett nytt arbetsmoment. Avslutande produktionsuppföljning. Slutpunkten för vårt arbete som helhet. Syftet med fortlöpande produktionsuppföljningar, är att skapa tillfällen där samtliga deltagare ges möjlighet att stanna upp under resans gång och uppleva det vi arbetar med. Att betrakta och samtala, att formulera känslor, tankar och tillsammans reflektera över vår produktion är inte minst viktigt för kreatören själv. Man ges möjlighet att ta ett steg bakåt, uppleva det man arbetar med på lite distans och därtill få höra andras tankar, funderingar osv. rörande sitt arbete. Som pedagog har man en dubbel uppgift. Både att försöka sammanfatta vad som kommer upp i gruppen som helhet och att själv kommentera arbetena med fokus på att förmedla inspiration. Man kan formulera vår funktion på följande sätt: Bejaka den enskilde eleven i hans/hennes arbete och ladda pågående process med nya utmaningar i form av följdfrågor, idéer etc. Den avslutande produktionsuppföljningen handlar om att sammanställa den dokumentation man har gjort under arbetets gång och de färdiga alstren, till något konkret. Skapa ett moment där elevernas nya kunskaper och färdigheter manifesteras och görs i en sådan form, att helheten kan betraktas, upplevas och bevaras. Vi vill här poängtera att en avslutande produktionsuppföljning inte nödvändigtvis är ett enda moment, utan kan innehålla ett flertal olika delar med avsikt att beskriva arbetet så komplett som möjligt. Här under redovisar vi de moment vi har gjort till dags datum. Vi pedagoger har för eleverna läst de olika berättelserna i helklass. Sammanställt ett kompendium innehållande eleverna berättelser, samt fotografier på relieferna. Reliefer och några exempel på texter har varit utställda på Skolarnas bildutställning. I kapitlet Kommentar, under rubriken framtiden (sidan 24) kommer vi att redovisa några idéer om ytterligare avslutande produktionsuppföljningar. 17

18 Resultat På sidan 6 i kapitlet om vårt ITiS-projekts arbetsform, beskriver vi kortfattat hur vi hade tänkt att söka kunskap om våra egna och elevernas erfarenheter. Vi har genomfört granskningen av arbetet enligt vår arbetsform och resultatet kommer att redovisas här utifrån två perspektiv. 1. Utifrån intervjuer gjorde med eleverna 2. Utifrån arbetsprocess och elevalster Elevintervjuer I intervjuerna med eleverna använde vi våra tre gemensamma frågeställningar (se vår Arbetsform, sidan 6) och kompletterade dessa med tre frågor som är speciellt relaterade till vårt arbete. Vi genomförde intervjuerna i grupper om 4-5 elever, varje elev i gruppen besvarade frågorna enskilt. Varje fråga gick laget runt innan vi tog nästa, och starten för laget runt försköts så att alla elever i gruppen fick börja minst en gång. Totalt använde vi oss av sex frågeställningar och en genomgående följdfråga. De tre inledande frågorna avser att belysa elevernas generella erfarenhet av arbetet och hur de värderar de olika momenten. Frågorna fyra och fem är specifika för just vårt arbete. Den fjärde frågan avser att belysa i vilken mån vårt andra mål för arbete var infriat; Väcka elevernas nyfikenhet rörande hur livet har kunnat te sig i Kristinehamn för hundra år sedan och därtill söka kunskap om detta. Med vår femte fråga ville vi få en bild av vad eleverna har tillägnat sig rörande vårt tredje mål, utmana och utveckla elevernas skrivande utifrån ett författarperspektiv. Den sjätte och avslutande frågan till eleverna var att vi bad dem betygsätta hela vårt arbete, från deras första möte med de hundra år gamla fotografierna till dagens intervju. Varje elev fick sätta ett betyg mellan 1 5, där 1 = mycket dåligt, 2 = dåligt, 3 = medel, 4 = bra och 5 = mycket bra. Innan de fick ge sina betyg kontrollerade vi att eleverna förstod innebörden av begreppet betyg. Vi utgick från följande definition, en graderad bedömning av något i förhållande till en given norm. Dessutom beskrev vi siffrorna 1 5 och dess värde, både verbalt och genom att rita in dem på en tallinje. Trots att elever i år 4 är för unga för att ha fått egna skolbetyg, hade man helt klart för sig vad ett betyg är. När vi har behövt en utveckling, ett klarläggande av elevens tankar, värdering, har vi genomgående ställt denna följdfråga: Hur tänker du då?. Genom att nyttja en genomgående följdfråga ville vi uppnå: - Kontroll på vårt frågande, för att därmed minimera missförstånd rörande vad eleven svarat på. - Förenklad bearbetningen av svaren. 18

19 Utifrån svaren på de olika intervjufrågorna, har vi skapat kategorier som samtliga elevsvar kan sorteras in under. Till varje kategori redovisas antalet elever som gett ett svar som kan relateras till den specifika kategorin. På grund av att eleverna många gånger har svarat med ett flertal företeelser som man t.ex. tycker har varit roligt, så skall varje enskild kategori läsas i relation till 100 %. Kategorierna är dessutom listade i en fallande svarsfrekvens, nr 1 = flest svar, nr 2 = näst flest svar, osv. I parentesen bakom vissa av kategorierna återfinns ett specifikt svar citerat. Syftet är att ge en bild av vilket svar som var det mest frekventa på vår generella följdfråga: Hur tänker du då? Fråga: 1 3. Vad tycker ni har varit: 1. Roligt / positivt? 2. Tråkigt / negativ? 3. Lockande / spännande / så intressant att ni skulle vilja arbeta vidare med det. Svarskategorier, fråga 1 / Roligt? 1. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 8 / (av) 22 = 36 % 2. Bildarbetet som helhet 6 / 22 = 27 % (Allt har varit lika roligt.) 3. Skrivarbetet enligt modell ( sid y.) 5 / 22 = 22 %. (Det var roligt att arbeta med Åke.) 3. Skriva på dator 5 / 22 = 22 % (Det blir så snyggt.) 4. Hitta på en egen berättelse 3 / 22 = 14 % 4. Allt var roligt. 3 / 22 = 14 % 5. Samarbeta med kompisar 2 / 22 = 1 % (Arbetet blir roligare då.) 5. Att forska, läsa in fakta 2 / 22 = 1 % Svarskategorier, fråga 2 / Tråkigt? 1. Inget var tråkigt 11/ 22 = 50 % (Jag kommer inte på något tråkigt.) 2. Att forska, läsa in fakta 4 / 22 = 18 % (Jobbigt att leta.) 3. Hitta på en egen berättelse 3 / 22 = 14 % (Det tog så lång tid komma igång.) 4. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 2 / 22 = 1 % (Det var så svårt.) 4. Skriva på dator 2 / 22 = 1 % (Svårt att hitta tangenter.) 5. Skrivarbetet som helhet. 1 / 22 = 0,5 % (Det är jobbigt att skriva.) 19

20 Svarskategorier för fråga 3 / Arbeta vidare med? 1. Skapa ståltrådsfigurer till reliefer 12 / 22 = 54 % 2. Inget är lockande 5 / 22 = 23 % (Jag kommer inte på något.) 3. Bildarbetet som helhet 4 / 22 = 18 % (Allt var roligt.) 3. Hitta på en egen berättelse 4 / 22 = 18 % (Det är roligt att skriva.) 4. Skriva på dator 3 / 22 = 14 % (Det blir så snyggt.) 5. Samarbeta med kompisar 1 / 22 = 0,5 % Fråga:4. - Vad kan du berätta om livet i Kristinehamn för 100 år sedan? Svarskategorier för fråga 4 1. Bonden odlar och försäljer i staden. 8 / 22 = 36 % (Säljer potatis på torget.) 1. Låg lön. 8 / 22 = 36 % 2. Man hade isskåp istället för kylskåp 6 / 22 = 27 % 3. Man arbetade hårt 5 / 22 = 23 % (Man hade ont i kroppen och var sjuk.) 3. Många fattiga 5 / 22 = 23 % (Man hade inget arbetet.) 4. Få, dyra och sämre bilar. 4 / 22 = 18 % (Svåra att starta med veven.) 4. Ingen el, inga elmaskiner. 4 / 22 = 18 % (Man eldade med ljus och ved.) 4. Lite tråkigt utan Tv, Tv-spel, dator 4 / 22 = 18 % 5. Gör saker för hand, få maskiner 3 / 22 = 14 % (Smeden gör hästskor, nycklar,spik..) 5. Dyrt att köpa saker. 3 / 22 = 14 % (Jättedyrt att köpa bil, cykel, kläder ) 5. Man gjorde roliga saker 3 / 22 = 14 % (Man gick på teater.) 5. Vanligt att man såg djur på stan 3 / 22 = 14 % 5. En krona var mycket värd. 3 / 22 = 14 % (Man fick mycket för en krona.) 6. Skolan var få år, inte alla kunde läsa. 2 / 22 = 1 % 6. Man bodde i enkla hus. 2 / 22 = 1 % (Husen var dåliga och skruttiga.) 6. Man eldade med kol, ved,stearinljus. 2 / 22 = 1 % 7. Man åkte häst och vagn 1 / 22 = 0,5 % 7. Få affärer. 1 / 22 = 0,5 % 7. Många arbetslösa 1 / 22 = 0,5 % 7. Man hade ånglok. 1 / 22 = 0,5 % 7. Kvinnor inget arbete 1 / 22 = 0,5 % (Kvinnorna var hemma.) 7. Dålig sjukvård. 1 / 22 = 0,5 % (Vi hade bara ett litet sjukhus.) 7. Man blev inte lika gamla som idag. 1 / 22 = 0,5 % 20