Handlingar. till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 1 Handlingar till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

2 2 KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej KALLELSE Sammanträde Kl Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg Ledamöter Alex Bergström (S) Vivi-Ann Nilsson (S) Patrik Karlsson (S) Lena Malm (S) Robert Hansson (S) Fredrika Almkvist (S) Gunilla Levén (M) Jan Skog (M) Susanna Cassberg (M) Carin Ramneskär (M) Ulrika Frick (MP) Birgitta Adolfsson (FP) Anders Fasth (KD) Lars Engen (V) Rickard Nordin (C) Ersättare Eric Insulahn (S) Inga-Kersti Skarland (S) Per Erik Norlin (S) Ann Lundgren (S) Eshag Kia (S) Jonas Sundström (S) Johan Björkman (M) Lena Ferm Landström (M) Christian Romberg (M) Björn Thodenius (M) Martin Odalgård (MP) Mats Rahmberg (FP) Elin Liljebäck Nilsson (KD) Jennica Johansson (V) Margaretha Yngvesson (C) Ledamot/ersättare som har förhinder ombeds snarast kontakta Suzanne Frej på eller Ordinarie ledamot som har förhinder ombeds även meddela ersättare vid förhinder. Vänligen uppge eventuellt behov av specialkost till Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Göteborg 13 december Avgång Ankomst Förbindelse Borås 07:50 08:54 Buss 100 Skövde 07:32 09:00 Västtågen regiontåg Mariestad 06:40 09:00 Buss Västtågen regiontåg Uddevalla 07:35 08:50 Buss 820 fr. Kampenhof Vänersborg 08:11 09:00 Västtågen Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöks adress Telefon Kollektivtrafiksekr. S Hamngatan Box 1031 Göteborg

3 3 1(2) FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiksekretariatet Referens Datum Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den 13 december 2012 Plats: Hotel Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg Tid: Fika serveras från Program 13 december Mötets öppnande Upprop Val av justerare Genomgång av ärenden Lunch Genomgång beslutsärenden (ajournering för gruppmöten efter behov) Beslut Mötet avslutas 15:30 Informationsärenden 1 Finansiering av kollektivtrafik, Sverige och utblick i Europa Stenerik Ringquist Muntlig föredragning 2 Västtrafik Långtidsprognos Muntlig föredragning 3 Förslag till uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet Förslag till inriktning för uppdrag (utkast för dialog) 5 Lägesrapport - Handlingsprogram Hållbara transporter 6 Målbild tåg 2035 återkoppling från Regionala kollektivtrafikrådet Muntlig föredragning Beslutsärenden 7 Pris- och sortimentstrategi fördjupning geografimodell 8 Miljö- och klimatstrategi finansieringsfrågor för Stadstrafikavtal a) Uddevalla b) Borås c) Trollhättan-Vänersborg 10 FoU: projektmedel till Test och demonstration av eldrivna bussar 11 Återremiss av delmål 5 Trafikförsörjningsprogrammet 12 Självfinansieringsgrad svar på uppdrag från Regionstyrelsen

4 4 2(2) 13 Förslag till arbetssätt för remisser ÖP och färdtjänstprogram 14 Delegationsärenden 15 Anmälningsärenden

5 5 Ärende 1 Information Finansiering av kollektivtrafik, Sverige och utblick Europa Stenerik Ringquist Muntlig föredragning

6 6 Ärende 2 Information Västtrafik Långtidsprognos Muntlig föredragning

7 7 Ärende 3 Information Uppföljning av Trafikförsörjningsprogrammet

8 8 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson E-post: Uppföljning Regionalt trafikförsörjningsprogram 2012 Det regionala trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål och fyra första delmål fastställdes av regionfullmäktige den 18 september Programmet har således precis börjat gälla. En första uppföljning av indikatorer och mål har nu genomförts. För flera av indikatorerna blir 2012 basåret. Vissa indikatorer är också av sådan karaktär att de följs upp vart fjärde år pga att förändringar är trögrörliga, eller att mätningarna är kostsamma. Det innebär att det finns indikatorer där vi inte ännu kan uttala oss om riktningen. Uppföljningen är ett viktigt underlag för kollektivtrafiknämndens beslut om inriktning för kommande år. Enligt samverkansformerna ska den också remitteras till kommunerna. Förslag till uppföljning bifogas, och presenteras vid nämndens möte den 13 december. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Maria Larsson POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

9 å rs uppfö ljning åv tråfikfö rsö rjningsprögråmmet Fö rslåg till köllektivtråfiknå mnden Not: Framsidan kommer ha samma layout som framsidan till trafikförsörjningsprogrammet 1

10 10 Innehåll Sammanfattning av trafikförsörjningsprogrammet... 3 Uppföljning av målen och indikatorerna... 5 Det övergripande målet... 7 Delmål 1: Resandet fördubblas Delmål 2: Nöjdhet % Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper Delmål 4: Miljöpåverkan minskas

11 11 Sammanfattning av trafikförsörjningsprogrammet Västra Götalandsregionen är regional kollektivtrafikmyndighet Vid årsskiftet 2011/12 skedde två förändringar för kollektivtrafiken i Västra Götaland, dels trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft och dels blev Västra Götalandsregionen ensam ägare av Västtrafik och regional kollektivtrafikmyndighet. Varje kollektivtrafikmyndighet skall enligt lagen ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet är det viktigaste dokumentet för att utveckla kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet styrande Trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götalandsregionen togs fram under 2011/2012 med syftena att beskriva kollektivtrafikens strategiska inriktning och att vara vägledande för kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Programmet har en långsiktig målbild som sträcker sig till år Det övergripande målet är att öka kollektivtrafikens marknadsandel för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Det övergripande målet är sedan nedbrutet på flera delmål med tillhörande strategier för att nå respektive delmål. Inför nästa år planeras att ta fram fler effektivitetsmått. 3

12 12 Indikatorer för uppföljning av mål Trafikförsörjningsprogrammet kommer att följas upp en gång per år i form av en uppföljningsrapport. Syftet med uppföljningen är att redogöra för hur kollektivtrafiken utvecklas i riktning mot beslutade mål i trafikförsörjningsprogrammet. Eftersom målen omfattar all kollektivtrafik, både upphandlad och kommersiell, ska uppföljningen omfatta båda delarna. Uppföljningen är också viktig som underlag för kommande års inriktning och prioriteringar. Förslag på kommande års inriktning och prioriteringar skickas tillsammans med uppföljningsrapporten ut till kommunerna på remiss. Kommunerna ges då möjlighet att lämna formella yttranden. Avstämningar med andra aktörer kommer också göras, inklusive regionala kollektivtrafikmyndigheter i grannlänen. I mars/april beslutar kollektivtrafiknämnden om det årliga uppdraget. Figur: Ungefärlig tidplan för uppföljning 4

13 13 Uppföljning av målen och indikatorerna Detta är den första uppföljningen av trafikförsörjningsprogrammet och är i första hand en nulägesbeskrivning som kommer att utgöra grunden för jämförelser i kommande uppföljningar. När trafikförsörjningsprogrammet har implementerats och omsatts i praktiken, kommer indikatorerna ge en bild av huruvida det genomförda arbetet är tillräckligt för att nå målen eller om det krävs kompletterande insatser. Målen och indikatorernas utveckling kommer framöver att redovisas på både kort sikt och lång sikt. Detta för att tydligare kunna visa på olika trender. Det är till exempel möjligt att ett enskilt år kan uppvisa avvikande resultat jämfört med den långsiktiga utvecklingen och då är det intressant att lyfta både den kortsiktiga och den långsiktiga trenden. Eftersom detta är den första uppföljningen kommer fokus i årets rapport vara den kortsiktiga utvecklingen, som här definieras som utvecklingen mellan 2011 och 2012 (senast tillgängliga statistiken). För att ändå få en känsla för hur utvecklingen ser ut på lite längre sikt görs även en bedömning av trenden från Statistiken för 2010 redovisas inte här, men går att läsa om i Trafikförsörjningsprogrammet. Observera att olika indikatorer har olika rapporteringsfrekvens. Det framgår i beskrivningen av respektive indikator vilken tidsperiod som avses i statistiken. Det finns ett mindre antal indikatorer som det i dagsläget inte går att sammanställa statistik för och därmed går det inte heller att göra någon bedömning av utvecklingen för dessa. Delmål 5 om självfinansieringsgrad redovisas inte i uppföljningsrapporten eftersom det målet är under utredning. 5

14 14 Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Övergripande mål: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 Delmål 2: Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanp assat för att möjliggöra hela resan Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025 Kollektivtrafiken står för 33 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. I Göteborgsregionen står kollektivtrafiken för 40 % av de motoriserade resorna. Kollektivtrafiken ska öka till 380 miljoner resor Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Det utpekade nätet ska bestå av minst 770 hållplatser år % av kollektivtrafikens fordon skall vara anpassade År 2025 ska personresandets negativa påverkan minskas genom att marknadsandelen för kollektivtrafik är minst 33 %. 95 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska utföras med fossilfri energi År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per persontransportarbete jämfört med År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm ha minskat med minst 60 % jämfört med OK Vi är på gång att nå våra mål Bra Vi bedömer att målet till 2025 kommer att nås OK Vi är på gång att nå våra mål Bra Vi bedömer att målet kommer att nås till 2025 Bra Vi bedömer att målet kommer att nås till 2025 Bedömning av måluppfyllelse till 2016 OK Vi är på gång att nå våra mål Bra Vi bedömer att målet till 2016 kommer att nås OK Vi är på gång att nå våra mål Ok Vi är på gång att nå våra mål och utfallet är bättre än föregående år Bra Vi ligger bra till i förhållande till målet Indikatorer Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Ö2. Regionförstoring Ö3. Regionförtätning Ö4. Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken 1.1. Antal resor gjorda med kollektivtrafiken 1.2 Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät 1.3 Förändring i trafikutbudet 1.4 Andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik 2.1. Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken 2.3 Andelen turer som är punktliga 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 minuter till sin kommunala huvudort 2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken 3.1 Andel anpassade fordon 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser 3.3 Andel knutpunkter med ledsagning Årlig uppföljning i enlighet med funktionshinderstrategin Kvalitativ uppföljning av aktiviteter 4.1 Minskad miljöpåverkan genom ökad marknadsandel 4.2 Andel fordonskm med biodrivmedel och el 4.3 Utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm 4.4 Energianvändning för buss (kwh/personkm) Kvalitativ uppföljning av mobility managementåtgärder Trend från 2010* *Bedömningen av trenden är baserad på statistik för 2010 enligt Trafikförsörjningsprogrammet. Denna statistik redovisas dock inte här. **Senaste tillgängliga statistik jämfört med statistik för Utveckling ** Går åt rätt håll Oförändrat Går åt fel håll Går ej att bedöma/ej aktuell att bedöma 6

15 15 Det övergripande målet Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Det övergripande målet har fokus på hållbarhet. Med den negativa påverkan som dagens transporter har på miljön är det nödvändigt att kraftigt öka kollektivtrafiken och se denna som en viktig plattform i ett framtida hållbart transportsystem. Fler ska nyttja kollektivtrafiken och det ska ske en överflyttning från andra motoriserade färdmedel till kollektivtrafiken. Målet handlar också om regionförstoring och hur viktigt det är med en attraktiv kollektivtrafik i en tillväxtregion. Samtidigt ska det finnas en grundläggande tillgänglighet för alla invånare, oavsett var man bor och vilka förutsättningar man har. De värderingar som ligger till grund för det övergripande målet bygger på flera förutsättningar, bland annat prognostiserad befolkningsutveckling, bostadsbyggnation, arbetsmarknad och infrastruktur. För att illustrera utvecklingen mot det övergripande målet har fyra indikatorer valts ut; kollektivtrafikens marknadsandel, regionförstoring, regionförtätning samt invånarnas nöjdhet med kollektivtrafiken. Av indikatorerna för det övergripande målet är det endast Ö1 och Ö4 som kan följas upp i årets rapport eftersom de övriga inte går att följa upp årligen. Baserat på utvecklingen under de senaste åren är dock regionen på väg åt rätt håll och bedömningen är att det övergripande målet kommer att nås till år Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Övergripande mål: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken står för 33 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. I Göteborgsregionen står kollektivtrafiken för 40 % av de motoriserade resorna. OK Vi är på gång att nå våra mål Bedömning av måluppfyllelse till 2016 OK Vi är på gång att nå våra mål Indikatorer Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Ö2. Regionförstoring Ö3. Regionförtätning Ö4. Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken Trend från 2010* *Bedömningen av trenden är baserad på statistik för 2010 enligt Trafikförsörjningsprogrammet. Denna statistik redovisas dock inte här. För Ö3 avses utvecklingen 2005 jämfört med **Senaste tillgängliga statistik jämfört med statistik för Ö1: Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel motsvarar resandet med kollektivtrafik och taxi dividerat med resandet med kollektivtrafik, taxi, bil, moped och motorcykel. Andelen resor med kollektivtrafik i Västra Götaland uppgick enligt Kollektivtrafikbarometern 1 till 25,1 % år 2011 och har under perioden januari-oktober 2012 ökat till 26,8 %. 2 Utvecklingen för resandet i Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka) har också ökat, från 33,5 % år 2011 till 35,8 % under januari-oktober Utveckling ** 1 Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. 2 Siffrorna för Västra Götaland avser länet Västra Götaland, inte Västtrafiks område där även Kungsbacka ingår. 7

16 16 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Västra Götalandsregionen Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka) (t.o.m. okt) Framöver kommer Kollektivtrafikbarometern att ersättas med statistik från Trafikanalys eftersom Kollektivtrafikbarometern inte omfattas av denna statistik från och med Källorna kan i nuläget inte jämföras med varandra eftersom Kollektivtrafikbarometern mäter andel resor med respektive trafikslag medan statistiken från Trafikanalys avser andel personkilometer med respektive trafikslag. I Trafikanalys statistik för 2011 stod kollektivtrafiken för 19 % av antalet personkilometer i Västra Götalandsregionen. Ö2: Regionförstoring; antal lokala arbetsmarknadsregioner och befolkningsstorlek Med regionförstoring menas vidgade lokala arbetsmarknader (LA), vilket enligt utredningar gynnar sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Kollektivtrafiken har en viktig funktion när det gäller att möjliggöra en fortsatt regionsförstoring. Idag finns det 8 LA-regioner i Västra Götaland (inklusive Åmål som tillhör Karlstad). Detta kan jämföras med 13 LA-regioner år Under de senaste åren har några mindre förändringar skett; Marks kommun har lämnat Göteborg och gått till Borås, Varberg och Falkenberg har tillkommit till Göteborg och Åmål har gått till Karlstad och lämnat Bengtsfors/Dals-Ed. Dessa förändringar har dock inte påverkat antalet LA-regioner. (I bilden nedan har Borås fått fel befolkning, detta kommer justeras i den layoutade versionen) 8

17 17 Ö3: Regionförtätning; ökad pendling inom LA-regioner Regionförtätning beskriver huruvida befintliga arbetsmarknadsregioner stärks genom att pendlingen ökar. Indikatorn beräknas som ökningen av all pendling mellan kommunerna i en lokal arbetsmarknad dividerat med hela den förvärvsarbetande nattbefolkningen. I tabellen nedan visas pendlingsökningen i förhållande till nattbefolkningen mellan år 2005 och Samtliga regioner uppvisar ökad pendling, vilket tyder på att arbetsmarknadsregionerna förstärkts under denna period. Särskilt gäller det arbetsmarknadsregionerna kring de fyra huvudnoderna i Västra Götaland. LA-region Nattbefolkning Pendlingsökning/ nattbefolkning Göteborg ,8 % Trollhättan-Vänersborg ,3 % Borås ,3 % Skövde ,6 % Lidköping-Götene ,7 % Strömstad ,7 % Bengtsfors-Dals-Ed ,8 % Karlstad (Åmål ingår) ,7 % Ö4: Andelen invånare som är nöjda med kollektivtrafiken För att nå målet om en ökad kollektivtrafikandel är det viktigt att invånarna är nöjda med kollektivtrafiken. Under 2010 skedde en minskning av invånarnas nöjdhet. Den huvudsakliga förklaringen är införandet av det nya betalsystemet och kontoladdningen som lanserades under våren Statistik för 2011 samt januari-oktober 2012 visar att nöjdheten ligger på 43 procent nöjda 3. Det bör betonas att nöjdheten hos resenärerna är betydligt högre (se indikator 2.1). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Invånarnöjdhet 2011 och 2012 (t.o.m. okt) Missnöjda Varken eller Nöjda (t.o.m. okt) 3 Siffran avser länet Västra Götaland, inte Västtrafiks område där även Kungsbacka ingår. Källa: Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik. 9

18 18 Delmål 1: Resandet fördubblas Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 Under 2006 genomfördes 201 miljoner resor med kollektivtrafiken. Det långsiktiga målet till år 2025 är att kollektivtrafikresandet ska fördubblas jämfört med För att tågtrafiken ska kunna öka krävs en kraftig ökning av järnvägens kapacitet, och av den anledningen har det långsiktiga målet för tågtrafiken flyttats fram till För 2025 gäller att resandet ska öka till ca 380 miljoner resor, med ett delmål år 2016 på 304 miljoner resor. Utgångspunkten är att den huvudsakliga resandeökningen ska utgöras av bilister som väljer att ställa bilen och istället resa med kollektivtrafiken. För att nå detta mål har sex strategier tagits fram. Strategierna syftar till att öka resandet genom att; a. sänka restidskvoten gentemot bil b. öka resmöjligheterna där det finns stor potential för ökat resande c. erbjuda ett attraktivt biljettsortiment d. underlätta det kommersiella tillträdet e. planera för att hela resan ska fungera från dörr till dörr f. arbeta med incitament, tjänster, marknadsföring och mobility management Delmålet följs upp genom fem indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Av indikatorerna är det bara 1.1. och 1.5. som kan följas upp i år eftersom det inte finns statistik för 2012 för de övriga indikatorerna. Baserat på tidigare års utveckling och planerade investeringar är dock bedömningen att såväl målet till 2016 som 2025 kommer att nås. Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 Kollektivtrafiken ska öka till 380 miljoner resor Bra Vi bedömer att målet till 2025 kommer att nås Bedömning av måluppfyllelse till 2016 Bra Vi bedömer att målet till 2016 kommer att nås Indikatorer 1.1. Antal resor gjorda med kollektivtrafiken 1.2 Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät 1.3 Förändring i trafikutbudet 1.4 Andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik Trend från 2010* *Bedömningen av trenden är baserad på statistik för 2010 enligt Trafikförsörjningsprogrammet. Denna statistik redovisas dock inte här. **Senaste tillgängliga statistik jämfört med statistik för Utveckling ** 10

19 Antal resor gjorda med kollektivtrafiken Resandet med kollektivtrafiken har ökat med över 30 % mellan 2006 och Den största ökningen skedde mellan 2010 och 2011 då resandet ökade exceptionellt från 228 miljoner till 269 miljoner resor. Från och med 2012 används en ny metod för resandestatistik som på ett bättre sätt än tidigare tar hänsyn till säsongsvariationer och korttyper. Som följd är förändringen i resande mellan 2011 och 2012 inte helt jämförbar. För resandet finns det uppsatta mål för 2016 och 2025 för varje delregion. I stadstrafiken är resorna i stort sett oförändrade jämfört med I tågtrafiken ökar resorna med 12 % jämfört med I den övriga trafiken har en minskning skett (- 6 %). I Fyrbodal har antalet delresor hittills minskat under Det beror till viss del på en minskning i antal gymnasieelever jämfört med tidigare år. Även i Göteborgsregionen redovisas en minskning under Tas hänsyn till metodförändringen har antalet delresor i Göteborgsregionen dock ökat med drygt 1 % under Observera att staplarna i figuren nedan inte tar hänsyn till metodförändringen. Om dagens metod hade använts även under 2011, beräknas antalet delresor varit omkring 5,8 miljoner lägre i Göteborgsregionen under 2011 jämfört med figuren. I Skaraborg har resandet ökat under den senaste 12-månadsperioden. Detta förklaras helt av ett ökat resande i tågtrafiken medan resorna i stadstrafik och övrig trafik inte ökar. Även i Sjuhärad har resandet ökat under den senaste 12-månadsperioden. Not: Figurerna nedan kommer att justeras i den layoutade versionen så att de ser mer proffsiga ut. Vi kommer även försöka få de två figurerna att se så lika ut som möjligt. Miljoner delresor Resande 2006, 2011 samt sep 2011-aug 2012 i Göteborgsregionen Sep aug 2012 Miljoner delresor Resande 2006, 2011 samt sep 2011-aug 2012 i Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg ,9 14,4 12,6 12,6 12,2 15,1 9,2 9,7 7,9 Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Sep aug Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät Restidskvoten är kollektivtrafikens restid i förhållande till den tid resan skulle ta med bil 4. Västtrafik har haft som mål att restidskvoten med buss ska vara högst 1,3, för expressbuss 1,2 och för tåg 0,8. I många resrelationer har det varit svårt att nå uppsatta mål. Restidskvoten kan minskas exempelvis genom färre hållplatsstopp, fler busskörfält och signalprioritet. 4 Restidskvoten beräknas med hjälp av Resrobot och det ska vara möjligt att resa med Västtrafiks färdbevis. Den snabbaste avgången oavsett riktning redovisas med start eller slut i intervallet mellan kl den första tisdagen i oktober. Skiljer det mer än 6 minuter mellan riktningarna redovisas båda. Där tåg och pendeltåg finns redovisas restidskvoten för dessa även om bussen är snabbare. Vid bytesresor mellan tåg och buss redovisas kvoten som tåg. Observera att restidskvoten inte säger något om det totala utbudet under dagen eller attraktiviteten i att pendla mellan orter. 11

20 20 Restidskvoterna redovisas för regionala långväga relationer och starka kommunrelationer. De långväga relationerna utgår huvudsakligen från huvudnoderna samt utpekade målpunkter utanför Västra Götaland. Starka kommunrelationer är valda utifrån antalet pendlare (> 1800 pendlare för båda riktningarna). Under 2011 har 17 av 29 tågrelationer i det prioriterade nätet nått målet om att ha en restidskvot på under 0,8. För bussrelationerna i det prioriterade nätet har 10 av 14 nått målet på en restidskvot under 1,3 (här görs ingen fördelning på vanlig buss och expressbuss). Restidskvot tåg/bil 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Falköping-Skövde Vårgårda-Alingsås Skövde-Göteborg Trollhättan-Vänersborg Borås-Vänersborg Göteborg-Skövde Vänersborg-Borås Trollhättan-Göteborg Skövde-Örebro Kinna-Borås Borås-Värnamo Borås-Varberg Trollhättan-Halden Lidköping-Göteborg Skövde-Borås Skövde-Jönköping Alingsås-Göteborg Göteborg-Halmstad Trollhättan-Karlstad Älvängen-Göteborg Stenungsund-Göteborg Kungsbacka-Göteborg Karlstad-Trollhättan Göteborg-Lidköping Lerum-Göteborg Mölnlycke-Göteborg Alingsås-Göteborg Uddevalla-Göteborg Göteborg-Borås Restidskvot buss/bil 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 1.3 Förändring i trafikutbudet Förändringen i trafikutbudet mäts i antal tidtabellkilometer för hela regionen. Antalet tidtabellkilometer för Västra Götaland uppgick under 2011 till 136 miljoner kilometer, vilket är en ökning med 8 % jämfört med året innan. 12

21 Andelen invånare med mindre än 45 min med kollektivtrafik till sin delregionala huvudort Om kollektivtrafiken ska kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen, som idag är det dominerande transportmedlet, måste den erbjuda en hög tillgänglighet till arbetsplatser och andra viktiga målpunkter. En tidsmässig gräns för många pendlare är 45 minuters restid. Kartan nedan visar kollektivtrafikens räckvidd jämfört med bilen. Kartan har vissa begränsningar och ska ses som en övergripande illustration. År 2010 har 70,6 % av invånarna mindre än 45 minuter med kollektivtrafik till sin delregionala huvudort, jämfört med 95,3 % med bil. 1.5 Utbud av kommersiell trafik Ett syfte med den nya kollektivtrafiklagen är att ge fler aktörer tillträde till marknaden och att invånarnas resmöjligheter med kollektivtrafiken därigenom ska öka. De linjer som tillkommit under första halvan av år 2012 är framförallt är riktade mot speciella marknadssegment flygplatser, handelsplatser och särskilda arbetspendlingslinjer. På längre sikt har den kommersiella trafiken potential att öka, men hur och i vilken grad är i dagsläget svårt att bedöma. Bolag Linjesträckning Status FAC Flygbussarna Airport Coaches AB FAC Flygbussarna Airport Coaches AB Nettbuss Transfer AB Nils Ericson Terminalen - Landvetter Flygplats Nils Ericson Terminalen - Säve Flygplats Landvetter Flygplats - Hotell Clarion Post - Drottningtorget - Hotell Radisson Blue vid Hotellplatsen, Opalen Pågår Pågår Avslutad Swebus Express AB Linje 849 Göteborg-Ullared Avslutas 16 dec Swebus Express AB Linje 865 Mariestad-Skövde, Uddevalla Avslutad Strömma Buss AB (Interbus) JW Busstrafik 13 Stora Teatern Järntorgsmotet Esperantoplatsen Vasagatan Korsvägen Drottningtorget Kungsportsbron Stora Teatern Borås Busstation - Borås Järnvägsstation - Tuve Göteborg Torslanda Göteborg Avslutas 16 dec Avslutad

22 22 Effektivitetsmått för delmål 1 Effektiviteten i kollektivtrafiken kan mätas på olika sätt. Ett exempel på effektivitetsmått kan vara kostnaden per utförd kilometer som redovisas här. Inför nästa år planeras att det ska tas fram fler effektivitetsmått. Efterfrågan på kollektivtrafik påverkas av förändringar i konjunktur och på arbetsmarknad och det är svårt att förutse resenärernas reaktion på ändringar av priser och tjänster. Intäkterna styrs av hur resenärerna reser och vilken typ av färdbevis de väljer. I en kommersiell verksamhet leder ökad efterfrågan oftast till bättre ekonomiska resultat. För kollektivtrafiken leder däremot ökat resande generellt till ökat underskott. Kostnaderna styrs bland annat av vilka trafikslag som används inom kollektivtrafiken, exempelvis leder en ökad andel tåg till en ökad kostnad per km. För Västtrafik har kostnaden per utförd km ökat något under de senaste åren i löpande prisnivå. Till Trafikanalys redovisas kostnader per utbudskm och där ligger Västra Götaland något lägre än genomsnittet för riket. Skåne ligger i nivå med riket och Stockholm betydligt högre. SEK 49,0 47,0 45,0 43,0 41,0 39,0 37,0 35,0 Kostnad per utförd km År 14

23 23 Delmål 2: Nöjdhet % Delmål 2: Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 För att öka kollektivtrafikens marknadsandel är det viktigt att så många som möjligt är nöjda med kollektivtrafiken. För att nå detta mål har fyra strategier tagits fram. Strategierna syftar till att öka nöjdheten genom att: a. förbättra trafikens pålitlighet och punktlighet b. utreda och erbjuda ett minsta utbud av resmöjligheter för boende på landsbygd och i mindre tätorter c. erbjuda ett attraktivt biljettsortiment d. arbeta med att stärka kollektivtrafikens varumärke Delmålet följs upp genom fem indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Tre av indikatorerna kan följas upp i årets rapport. De övriga indikatorerna följs inte upp årligen. Baserat på tidigare års utveckling och planerade åtgärder framöver är bedömningen att målet är på väg att nås till år Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Delmål 2: Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 OK Vi är på gång att nå våra mål Bedömning av målluppfyllelse till 2016 OK Vi är på gång att nå våra mål Indikatorer 2.1. Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken 2.3 Andelen turer som är punktliga 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 minuter till sin kommunala huvudort 2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken Trend från 2010* *Bedömningen av trenden är baserad på statistik för 2010 enligt Trafikförsörjningsprogrammet. Denna statistik redovisas dock inte här. **Senaste tillgängliga statistik jämfört med statistik för Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken För att nå målet om en ökad kollektivtrafikandel är det viktigt att invånarna och resenärerna är nöjda med kollektivtrafiken. Bland resenärerna mäts dels hur stor andel som är nöjda med senaste resan och dels hur många som är nöjda med Västtrafik. Statistik för perioden januari till oktober 2012 visar att andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik uppgår till 52 %, vilket är samma nivå som under Andelen resenärer som är nöjda med senaste resan är betydligt högre; för 2011 var 77 % av resenärerna nöjda med senaste resan, en andel som ökat till 79 % under de första tio månaderna Det finns inte någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män vad gäller nöjdheten. Som ett komplement till denna statistik genomför Västtrafik egna ombordsmätningar på flera busslinjer, inklusive expressbussar, och där ligger nöjdheten mellan 85 och 95 procent. Utveckling **

24 24 Resenärsnöjdhet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% (t.o.m. okt) (t.o.m. okt) Missnöjda Varken eller Nöjda Nöjda med senaste resan Nöjda med Västtrafik 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken Pålitlighet är en viktig faktor för att resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken. För att mäta pålitlighet används andelen tidtabellslagda turer som utförs. Om pålitligheten är 100 % körs samtliga turer i tidtabellen. Pålitligheten för busstrafiken kan inte redovisas för 2011 eftersom pålitligheten endast följts upp per avtal under Det bör noteras att det är en skillnad i definition mellan hur pålitlighet mäts för buss och spårvagn; för busstrafiken ingår endast turer som blivit helt inställda medan det för spårvagn även ingår delsträckor som inte utförts. Under 2011 skedde betydande förbättringar av pålitligheten. Denna utveckling har delvis fortsatt under 2012, men för spårvagn och pendeltåg har pålitligheten minskat under Trafikslag (t.o.m. okt) Buss 99,95%* Båt (södra skärgården samt älvtrafiken) 99,94% 99,99% Spårvagn 97,4% 95,7%* Regiontåg 98,0% 98,7% Pendeltåg 97,2% 92,5% * Siffran avser perioden jan-sep

25 Andelen turer som är punktliga Punktlighet är en annan faktor som har stor betydelse för kundnöjdheten. Definitionen av punktlighet är olika för olika trafikslag 5 eftersom varje trafikslag har olika förutsättningar till punktlighet. Ett vidare tidintervall möjliggör högre punktlighet. Andel egen bana alternativt väg påverkar också möjligheten till högre punktlighet. Trängsel, både på grund av personbilar och på grund av annan kollektivtrafik (hårt belastade hållplatser), påverkar punktligheten negativt. Väderlek, evenemang samt väg- och spårbyggnation är också yttre påverkan som kraftigt påverkar punktligheten då dessa sällan går att ta hänsyn till i tidtabeller långt i förväg. Punktligheten för buss, båt och spårvagn går i dagsläget inte att använda för denna uppföljning eftersom de inte är jämförbara. För pendeltåg och regiontåg har punktligheten ökat under de första nio månaderna 2012 jämfört med Trafikslag 2011 helår 2012 jan-sep Buss - - Båt - - Spårvagn - - Pendeltåg 90,0% 92,4% Regiontåg 90,0% 91,0% Anropsstyrd trafik 94,8% 93,8% 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 min med kollektivtrafik till sin kommunala huvudort. För att vara ett attraktivt alternativ till bilen är det viktigt att det är enkelt och smidigt att ta sig till sin kommunala huvudort. Resorna till den kommunala huvudorten utgörs ofta av arbetsresor, men kan också vara resor för inköp, skola eller fritidsaktiviteter. Andelen invånare i Västra Götalandsregionen med mindre än 30 minuter med kollektivtrafik till sin kommunala huvudort uppgår enligt beräkningar till 85,4 %. Siffran avser år 2008 och uppdateras inte årligen. Sannolikt är variationer mellan enskilda år relativt liten, och utvecklingen bör studeras över längre tid. Det är främst i de ytmässigt stora kommunerna med relativt gles befolkning som har områden med lite sämre tillgänglighet. Exempel på detta är Dals-Ed och Bengtsfors i norr, Mark och Svenljunga i syd samt i Ulricehamn och Falköping. I dessa kommuner finns stora områden där restiden överstiger 45 minuter med kollektivtrafik. Det är dock få människor som bor i dessa områden. 5 Definition av punktlig; För pendeltåg +/- 3 minuter och för regiontåg +/- 5 min. För regiontåg och pendeltåg mäts endast punktligheten vid ändhållplats. 17

26 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken Upplevelsen av förseningar mäter hur stort problem resenärerna upplever att förseningar innebär. Under 2011 upplevde 32 % att förseningar i kollektivtrafiken var ett stort problem och 41 % som ett litet problem. Skillnaden är stor mellan regioner. Resenärer i Göteborgsregionen upplever att förseningar är ett större problem än i övriga regioner. Statistik för 2012 har ej gått att sammanställa. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resenärernas upplevelse av förseningar Litet problem Stort problem Totalt Göteborg Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal 18

27 27 Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan. Det finns många resenärer som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att åka kollektivt. Dessa resenärer utgör ingen homogen grupp och det är stor skillnad på hur olika funktionsnedsättningar hindrar resandet. Måltalen är att det utpekade nätet, som består av ca 650 hållplatser och 120 terminaler, och samtliga av kollektivtrafikens fordon ska vara tillgänglighetsanpassade år För att nå delmål 3 har sex strategier tagits fram. Strategierna syftar till att förbättra för alla resenärsgrupper genom att: a. Förbättra samverkan mellan olika aktörer b. Utveckla ett prioriterat kollektivtrafiknät i samverkan med väghållarna c. Gör det enklare att resa d. Öka tryggheten i resandet e. Öka jämlikhet, jämställdhet och integration samt underlätta barns resande f. Införa kvalitetsuppföljning Delmålet följs upp genom tre indikatorer samt två uppföljningar som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Den årliga uppföljningen i enlighet med funktionshinderstrategin är inte aktuell att redovisa för 2012, men kommer att redovisas i kommande års uppföljningar av Trafikförsörjningsprogrammet. Baserat på de senaste årens utveckling och planerade åtgärder framöver är bedömningen delmål 3 kommer att nås till år Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsan passat för att möjliggöra hela resan Det utpekade nätet ska bestå av minst 770 hållplatser år % av kollektivtrafikens fordon skall vara anpassade Bra Vi bedömer att målet kommer att nås till 2025 Bedömning av måluppfyllelse till 2016 Ok Vi är på gång att nå våra mål och utfallet är bättre än föregående år Indikatorer 3.1 Andel anpassade fordon 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser 3.3 Andel knutpunkter med ledsagning Årlig uppföljning i enlighet med funktionshinderstrategin Kvalitativ uppföljning av aktiviteter Trend från 2010* *Bedömningen av trenden är baserad på statistik för 2010 enligt Trafikförsörjningsprogrammet. Denna statistik redovisas dock inte här. **Senaste tillgängliga statistik jämfört med statistik för Andel anpassade fordon Under 2011 var knappt 60 % av bussarna i Västra Götalandsregionen anpassade, en andel som ökat betydligt under De fysiska åtgärder som Västtrafik har fokuserat på är att anpassa reseplaneraren, fordonen och hållplatserna. Fordonen har anpassats för resenärer som har svårt att röra sig genom att de har lågt golv eller ramp/lift samt rullstolsplats. Fordonen anpassas också för Utveckling ** 19

28 28 dem som har svårt att se och höra genom att det installeras audiovisuella utrop. Fordonen anpassas successivt efterhand som upphandling sker och nya fordon handlas upp. Andel i procent av Västtrafiks fordon som var anpassade vid slutet av 2011 samt 2012 (fram till slutet av november). Buss Spårvagn Tåg Båt Totalt Ramp/lift 96,8% 98,0% 66,1% 68,6% 100 % 100 % 87,9% 87,9% 93,9% 95,0% Rullstol 97,3% 98,4% 68,2% 70,6% 96,1% 96,6% 78,8% 78,8% 94,3% 95,3% Audiovisuellt utrop 59,1% 76,0% 68,2% 70,6% 75,0% 79,5% 39,4% 39,4% 60,2% 75,1% 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser Det finns 120 utpekade knutpunkter i Västra Götaland som ligger i ett strategiskt läge samt ca 650 hållplatser som har fler än 100 påstigande per dygn. Dessa cirka 770 punkter i kollektivtrafiksystemet bildar ett prioriterat nät som ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. Valet av knutpunkter och hållplatser innebär att det ska finnas minst en anpassad strategisk knutpunkt i varje kommun och att hållplatserna där de största resandeströmmarna finns är anpassade. När alla fordon är anpassade ska det vara möjligt för alla att åka kollektivt i det nät som utgörs av de anpassade knutpunkterna och hållplatserna. Alla stråk som är utpekade i Trafikförsörjningsprogrammet täcks in av de prioriterade terminalerna och hållplatserna, det kan dock krävas en anslutningsresa till och från en större hållplats. I slutet av mars 2012 var ca 440 av de prioriterade knutpunkterna och hållplatserna anpassade, vilket motsvarar 58 %. I november 2012 hade andelen ökat till 61 %. Det är dock fortfarande drygt 30 knutpunkter som inte är åtgärdade vilket innebär att det finns ett antal kommuner som inte har någon anpassad knutpunkt alls. Fram till och med år 2016 finns ekonomiska medel avsatta i den regionala infrastrukturplanen för att genomföra ytterligare anpassningar av knutpunkter och hållplatser. Västtrafik, tillsammans med Västra Götalandsregionen, arbetar med att ta fram en ny modell för uppföljning och redovisning av tillgänglighet på hållplatser och terminaler. Detta för att ytterligare tydliggöra måluppfyllelsen. I den nya funktionshinderstrategin finns mer information om detta arbete. Det finns 8 kriterier som Västtrafik använder för att en hållplats ska anses som anpassad; kantstenen ska vara 17 cm hög, det ska finnas taktilt ledstråk fram till påstigningspunkten på hållplatsytan, det ska finnas kontrastmarkering utmed kantstödet som särskiljer körbanan från hållplatsytan, det ska finnas bänk med arm- och ryggstöd, det ska finnas väderskydd, det ska finnas belysning, det ska finnas information, det ska finnas utrymme för att fälla ut ramp på hållplatsytan. I figurerna här redovisas förekomsten av kantsten och ledstråk som är de kriterier som kräver störst investering. För att anses helt anpassat krävs dock att alla kriterier ska vara uppfyllda. 20

29 29 Anpassade hållplatser I Västra Götalandsregionen De gröna punkterna visar anpassade hållplatser som uppfyller kraven för kantsten och ledstråk. De röda punkterna motsvarar hållplatser som inte uppfyller kraven för kantsten och ledstråk Andel knutpunkter med ledsagning Ledsagningsservice är tillgänglig den tid Västtrafik trafikerar hållplatsen. Tjänsten ingår i biljettpriset och är öppen för alla resenärer som anser sig i behov av den. Under 2012 erbjöds ledsagningsservice vid byte på cirka 65 större byteshållplatser, vilket är en fördubbling jämfört med Kvalitativ uppföljning av aktiviteter i syfte att främja jämlikhet, jämställdhet, integration och barnperspektiv Under året har Västra Götalandsregionen ägnat stort fokus åt att arbeta fram en strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken och förankra den med olika intressenter. Arbetet med de andra rättighetsperspektiven har inriktats på kunskapsuppbyggnad och på att skapa ett kontaktnät. Västra Götalandsregionen har fört diskussioner med enheten för rättighetsfrågor om lämpliga frågor att fokusera på. Det har bland annat handlat om vilka behov av riktlinjer och verktyg som finns. Vidare så har det diskuterats vad det finns för kunskaper om hur kollektivtrafik kan bidra till ett mer jämlikt samhälle och vilka kunskapsluckor som finns. Kunskapsuppbyggnad kring barnperspektivet har skett, bland annat genom kontakter med stadsledningskontoret i Göteborg och genom deltagande på en barnkonsekvensanalys av spårvägsutbyggnad på Hisingen som Göteborgs stad anordnat. 21

30 30 Delmål 4: Miljöpåverkan minskas Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025 Kollektivtrafik och särskilt eldrivna fordon bidrar till god närmiljö och är samtidigt ett medel för att bromsa den globala uppvärmningen. Kraven på kollektivtrafikens fordon när det gäller utsläppsnivåer är höga och ställs i samband med att trafiken upphandlas. Måltalen är: År 2025 ska personresandets negativa påverkan minska genom att marknadsandelen för kollektivtrafiken är minst 33 % År 2025 ska 95 % av kollektivtrafikens persontransportarbete utföras med fossilfri energi År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per personkilometer jämfört med 2010 År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskilometer ha minskat med minst 60 % jämfört med 2009 För att nå delmål 4 har två strategier tagits fram. Strategierna syftar till att minska miljöpåverkan genom att: a. arbeta med mobility management och påverka människors val av färdmedel b. fortsätta följa miljö- och klimatstrategin för kollektivtrafiken Delmålet följs upp genom fyra indikatorer samt en kvalitativ uppföljning. Två av indikatorerna går i nuläget inte att redovisa, men förhoppningen är att dessa ska gå att redovisa i kommande års uppföljningar av Trafikförsörjningsprogrammet. Baserat på tidigare års utveckling och planerade åtgärder är bedömningen att målet kommer att nås till år Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025 År 2025 ska personresandets negativa påverkan minskas genom att marknadsandelen för kollektivtrafik är minst 33 %. 95 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska utföras med fossilfri energi År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per persontransportarbete jämfört med År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm ha minskat med minst 60 % jämfört med Bra Vi bedömer att målet kommer att nås till 2025 Bedömning av måluppfyllelse till 2016 Bra Vi ligger bra till i förhållande till målet Indikatorer 4.1 Minskad miljöpåverkan genom ökad marknadsandel 4.2 Andel fordonskm med biodrivmedel och el 4.3 Utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm 4.4 Energianvändning för buss (kwh/personkm) Kvalitativ uppföljning av mobility managementåtgärder Trend från 2010* *Bedömningen av trenden är baserad på statistik för 2010 enligt Trafikförsörjningsprogrammet. Denna statistik redovisas dock inte här. **Senaste tillgängliga statistik jämfört med statistik för Utveckling ** 22

31 31 Statistiken som används för uppföljning av detta delmål kommer från databasen Frida och utgår från en branschgemensam överenskommelse om beräkningsförutsättningar. Eftersom el till spårvagnar och tåg inte ingår i denna statistik i dagsläget går det inte att redovisa energianvändning och utsläpp för dessa trafikslag. 4.1 Minskad miljöpåverkan genom ökad marknadsandel Att byta färdsätt från bil till kollektivtrafik leder generellt sett till en minskad miljöpåverkan genom minskade utsläpp, minskad energianvändning och minskat markbehov. Kollektivtrafikens miljöpåverkan jämfört med bilen beror naturligtvis på vilket bränsle som används och hur effektivt resan genomförs. Kraven på kollektivtrafikens fordon när det gäller utsläppsnivåer är höga vilket har lett till att kollektivtrafikens miljöpåverkan minskar i en snabbare takt än kraven i gällande lagstiftning. Denna indikator är tänkt att illustrera miljövinsten som uppstår då kollektivtrafikens marknadsandel ökar. Det är dock ännu inte fastställt hur denna indikator bör beräknas och därför kommer en fördjupning kring detta att genomföras under Utifrån att marknadsandelen ökar har dock indikatorn fått en grön markering. 4.2 Andel fordonskm med biodrivmedel och el Målet om att minst 95 % av persontransportarbetet 2025 ska utföras med fossilfri energi går i dagsläget inte att mäta. Därför kommer målet inledningsvis att följas upp genom att mäta andelen fordonskilometer som utförs med biodrivmedel och el. De biodrivmedel som används för kollektivtrafiken i Västra Götaland är biodiesel och biogas. Utöver biodrivmedel används förnybar el för framdrift av spårvagnar och tåg. Västtrafik köper grön el och därmed räknas här hela elanvändningen som förnybar energi. Andelen fordonskilometer med förnybara drivmedel och el var 41,7 % år 2011 och har under det första halvåret 2012 ökat till 43,5 %. Den största anledningen är ökningen av biodiesel i regionens bussar. 80% Fördelning av bussarnas trafikarbete med avseende på drivmedel 70% 60% 50% 40% 30% 20% (jan-juni) 10% 0% Biodiesel Biogas Diesel Naturgas Förnybart drivmedel Fossilt drivmedel 23

32 32 Fördelning av totalt trafikarbete med avseende på drivmedel 2011 Naturgas 1% Biodiesel 18% Biogas 7% Diesel 57% El 17% Fördelning av totalt trafikarbete med avseende på drivmedel 2012 (jan-juni) Naturgas 1% Biodiesel 25% Diesel 55% El 12% Biogas 7% 4.3 Utsläpp per fordonskm av kväveoxider och partiklar Halterna av kväveoxider och partiklar i luften är reglerade enligt miljökvalitetsnormerna. Kväveoxider bildas vid all förbränning vid hög temperatur och merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafiken. Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, men ligger fortfarande över miljökvalitetsnormen vid vissa hårt trafikerade vägar i storstäderna. Den största källan till partiklar (PM10) bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Den samlade bussparken ligger redan när det gäller partiklar under den europeiska avgaslagstiftningen motsvarande ca 0,02 g per km som gäller för nya bussar. För kväveoxider motsvarar kravet på nya bussar på ca 3 gram per km. Där ligger bussparken något högre idag. 24

33 33 0,025 Beräknade utsläpp av PM för bussar 0,020 gram per fkm 0,015 0, (t.o.m. juni) 0,005 0,000 gram per fkm 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Beräknade utsläpp av kväveoxider för bussar (t.o.m. juni) 4.4 Energianvändning per personkm för buss Det finns idag ingen metod för att beräkna antalet personkilometer inom kollektivtrafiken i Västra Götaland, vilket gör att denna indikator inte kan redovisas i dagsläget. Energianvändningen per personkilometer inkluderar både energieffektiviteteten för fordonet (bränsleförbrukning) och hur effektivit fordonet utnyttjas (hur många personer som färdas i fordonet). Eftersom el till spårvagnar och tåg inte går att sammanställa i dagläget, går det inte att redovisa energianvändning för dessa trafikslag. Kvalitativ uppföljning av mobility management-åtgärder Under 2012 har Kollektivtrafiksekretariatet i Västra Götalandsregionen startat upp sitt arbete med Mobility Managementfrågor. Fokus har varit att öka kunskapen och att skapa ett brett kontaktnät gällande dessa frågor inom regionen. Västra Götalandsregionen ingår sedan i mars 2012 i arbetsgruppen för MIIT Marknad, incitament och tjänster i Västsvenska paketet. Västra Götalandsregionen har deltagit i nationella och regionala seminarier och konferenser med tema Mobility Management/Hållbart resande, bland annat ResSmart i Stockholm och Inget annat än 25

34 34 hållbara transporter i Lund. Inspirationsmöten har hållits med personer som jobbar med dessa frågor inom Region Skåne (HMSkåne), Göteborgsregionens kommunalförbund, Trafikverket och Hållbar Utveckling Väst. Västra Götalandsregionen arbetar även med att återetablera ett nationellt nätverk för regioner som arbetar med Mobility Management. Västra Götalandsregionen sitter med i en grupp som arbetar med att ta fram en handlingsplan för Mobility Management för projektet Torp Växer som är ett samlingsnamn för all nyetablering av handel vid Torps externhandelscenter i Uddevalla kommun. Sedan sommaren 2012 deltar även Västra Götalandsregionen i Vinnovas projekt GO:SMART som har till syfte att utveckla och testa en innovativ tjänst som underlättar och premierar hållbara resor i urban miljö. 26

35 35 Ärende 4 Information Utkast Inriktning för uppdrag

36 36 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Ulrika Bokeberg E-post: Förslag till inriktning för uppdrag till Västtrafik (utkast för dialog) Kollektivtrafiknämnden beslutar som ansvarig beställare om uppdrag och ekonomisk ram till Västtrafik AB i samband med beslut om detaljbudget. Beslutet sker under hösten (september/oktober), årligen. Västtrafik behöver dock så tydliga signaler som möjligt kring prioriteringar redan under våren för att hinna förbereda trafikförändringar. Därmed tar kollektivtrafiknämnden beslut om inriktning för uppdraget under våren (april/maj). Enligt de beslutade samverkansformerna med kommunerna ska trafikförsörjningsprogrammets strategiska inriktning tas fram i samråd med kommunerna. Därefter ska en avstämning av programmet ske årligen, genom en remiss till kommunerna, till dess att programmet revideras. Trafikförsörjningsprogrammet revideras vart fjärde år. I år blir därmed första gången som en remiss kring kollektivtrafikens utveckling och inriktning går ut till kommunerna. I enlighet med övriga verksamheter inom Västra Götalandsregionen föreslås att uppdraget är tvåårigt, men beslutas årligen. Ett utkast till inriktning för samt uppföljning för 2012 redovisas för nämnden den 13 december, för dialog kring förslaget. (Bifogas, Bilaga 1) Vid kollektivtrafiknämndens möte den 31 januari beslutas om remissversion till kommunerna. Uppföljningen för 2012 är underlag och föreslås ingå som bilaga i remissen (ärende 3). KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

37 37 UTKAST 30/ Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland Förslag till inriktning för Västtrafiks uppdrag UTKAST Inledning Utmaningar Inriktning för Västtrafiks uppdrag Övergripande mål: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till Delmål 2Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan....9 Delmål 4Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

38 !Infoga logotyp här Datum Sida 1(12) 1. Inledning Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd är sedan 1 januari 2012 ansvarig beställarnämnd för kollektivtrafiken i Västra Götaland och beslutar om årlig ram och uppdrag för Västtrafik. Utgångspunkten för uppdraget är det regionala trafikförsörjningsprogrammet som arbetats fram i samverkan med kommunerna genom kollektivtrafikråden. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling fram till 2025, med etappmål till Uppdragsinriktningen avser 2014 och 2015 och är formulerad i form av prioriteringar, där den slutliga ambitionsnivån för respektive mål avgörs i samband med det kommande budgetbeslutet. Prioritering av åtgärder Uppdragsinriktningen visar prioritering av olika åtgärder under 2014 och Prioriteringarna klassas enligt följande: Nödvändigt, N Angeläget, A1 och A2 (där A1 har högre prioritet än A2) Mål till 2016 i trafikförsörjningsprogrammet och beslutade strategier styr prioriteringarna Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till Rätt riktning prioriteras till Delmål 2016: Resandet ska öka med 30 procent 2016 jämfört med 2010 Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Rätt riktning prioriteras till Delmål 2016: Ett prioriterat nät bestående av 770 hållplatser och terminaler ska vara anpassat för funktionshindrade till 2016 Delmål 2016: 70 procent av kollektivtrafiken vara fossiloberoende.

39 !Infoga logotyp här Datum Sida 2(12) 2. Utmaningar Under 2014 och 2015 står kollektivtrafikens utveckling inför relativt stora utmaningar som behöver beaktas vid planering av åtgärder. Befintlig tågtrafik fördyras kraftigt. I maj 2011 drog sig DSB First ur avtalet med Västtrafik, då man inte lyckades leverera till det pris man offererat. SJ bedriver nu trafiken som en övergångslösning. Västtrafik kompenseras, men kompensationen täcker bara delvis tågtrafikens ökade kostnader, som stiger trappstegsvis under 2014 och Ny upphandling och nytt avtal planeras med trafikstart under Effekter av trängselskatten är svårbedömd. Osäkerhet kring resmönster till följd av trängselskatt och nytt express- och stombussnät behöver beaktas. Först under 2013 kommer bilden klarna kring behov av trafik i olika stråk och områden. Stor del av trafiken upphandlas. Åren 2014 och 2015 kännetecknas av trafikstart i nya avtal. Trenden är att upphandlingseffekten är negativ, dvs kostnaderna för trafiken ökar i samband med upphandlingar. Effekten är svår att bedöma, men kan innebära en kostnadsökning på procent för den upphandlade trafiken. Följande områden upphandlas med trafikstart 2014 och 2015: All region- och pendeltågstrafik i länet (Tåg i Väst och Öresundståg) Skaraborg: Tätortstrafik, regiontrafik, sjukreselinjer och expressbusstrafik Uddevalla: Tätortstrafik, regiontrafik och skoltrafik Färgelanda: Regiontrafik och skoltrafik Ronden Fyrbodal: Sjukreselinjer Tanum: Regiontrafik och skoltrafik Strömstad: Regiontrafik och skoltrafik Kungälv: Tätortstrafik och regiontrafik Borås: Tätortstrafik och servicelinjer Nytt prisssytem och sortiment. Utredning kommer fortgå under hela 2013, med förhoppningen att kunna påbörja tester och senare också en stegvis implementera ett nytt prissystem och sortiment. Det är komplicerat att på förhand bedöma hur resenären väljer i det nya sortimentet, vilket innebär osäkerheter i hur intäktsmassan kan komma att röra sig. Införandet i sig är också kopplat till bl a investeringskostnader. Hur konjunkturläget utvecklas påverkar också kollektivtrafikens ekonomi på ett påtagligt och direkt sätt, eftersom sysselsättningen styr skatteunderlagets utveckling. Om en lågkonjunktur dessutom leder till minskat resande minskar intäkterna.

40 !Infoga logotyp här Datum Sida 3(12) 3. Inriktning för Västtrafiks uppdrag Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region Detta är det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet. Under det övergripande målet finns fyra fastställda delmål som beskrivs på efterföljande sidor. Kollektivtrafikresandet har utvecklats positivt från 2010 fram till idag. Baserat på Svensk kollektivtrafiks kollektivtrafikbarometer har kollektivtrafikens marknadsandel utvecklats i rätt riktning det senaste året. Kollektivtrafikens roll i samhället ska stärkas som ett viktigt medel att skapa hållbar tillväxt i Västra Götaland. För öka kollektivtrafikens marknadsandel runt om i regionen krävs insatser, inte bara för kollektivtrafiken, utan också samordnade insatser för samhällsplanering, infrastruktur och pendelparkeringar. Viktiga faktorer för om människor väljer kollektivtrafiken är närhet till relevant utbud och restiden. Bostäders lokalisering, parkeringspolicys, busskörfält, hållplatser och terminaler är saker som regionen måste arbeta med tillsammans med kommuner, trafikverk och andra intressenter. Samverkan med andra parter, främst kommunerna och trafikverket, är därmed en central del i kollektivtrafikmyndighetens arbete och i Västtrafiks uppdrag. Nya roller innebär att nya former för samverkan behöver vidareutvecklas och stärkas. Kopplat till det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet finns delmål samt flerstegsprincipen. Delmål fem har inte fastställts och ingår därmed inte i uppdragsinriktningen. Flerstegsprincipen illustreras av en trappa och handlar om att göra mesta möjliga av det man redan har. Det är en principmodell att kontinuerligt arbeta för att merutnyttja, effektivisera, osv innan nya satsningar övervägs, för att använda tillgängliga skattemedel på bästa möjliga sätt. Kollektivtrafiknämnden har i uppgift att verka för forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet. Flera parallella aktiviteter pågår, dels för att utveckla nya tjänster kopplade till kollektivtrafikresan och dels för att utveckla miljövänligare, energieffektivare fordon och bränslen. Under 2013 kommer ett nytt FoI-centrum att etableras i Lund. Västra Götalandsregionen är en av delfinansiärerna. Västra Götalandsregionen har också ett engagemang i forskningscentrat SAMOT. Västtrafiks medverkan är en förutsättning i olika utvecklingsprojekt som ska omsättas i operativ verksamhet på kort eller lång sikt. Dialog sker därmed löpande mellan kollektivtrafiksekretariatet och Västtrafik kring samverkan.

41 !Infoga logotyp här Datum Sida 4(12) Delmål 1: Strategier Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 a) sänk restidskvoten gentemot bilen b) öka möjligheterna där det finns stor potential c) erbjud attraktivt biljettsortiment (lyfts i delmål 2) d) underlätta kommersiella marknadstillträdet e) planera för att hela resan ska fungera dörr till dörr f) arbeta med incitament, tjänster, marknadsföring och mobility management Resandet har utvecklats mycket positivt från 2006 till idag. Av fördubblingen är mer än en tredjedel avklarad. Målet i trafikförsörjningsprogrammet är att fortsätta denna positiva utveckling. Ett etappmål är att resandet ska öka med 30 procent mellan 2010 och 201. Hittills har resandet ökat med 18 procent. Utvecklingen sedan 2006 är positiv i hela länet, men släpar något i förhållande till uppsatta mål i Fyrbodal. b) Resmöjligheterna i relationer med stor potential för ökat resande ska förbättras och det utpekade stomnätet ska stärkas Åtgärda akut kapacitetsbrist. Västtrafik skall prioritera åtgärder och utöka kapaciteten, för att få med alla befintliga resenärer.(n) Nya tåg. Västra Götalandsregionen har under senare tid investerat i sammanlagt 34 nya tåg; 22 pendeltåg och 12 regiontåg. De nya pendeltågen har ca 50 % fler sittplaser än de nuvarande pendeltågen samt högre komfort och bättre anpassning för personer med funktionsnedsättning. Dessutom innebär investeringen bättre möjligheter att ta med cykel ombord på tåget. Att sätta in de nya tågen i trafik innebär ökade kostnader. Införande sker successivt under 2013 vilket innebär att kostnaden slår igenom fullt ut från och med 2014.(N) Parera och justera för att landa ny struktur i och till/från Göteborgsområdet Införandet av trängsleskatt i Göteborg innebär ett viktigt utvecklingssteg för kollektivtrafiken, kanske det viktigaste på flera decennier. Därmed är också resandemålet relativt högt satt för Göteborgsregionen. Transportsystemet i Västsverige genomgår en omfattande förändring bland annat som en följd av det Västsvenska paketet. Detta innebär stora möjligheter för kollektiv-trafikens utveckling. Människors resmönster kommer att förändras. För Västtrafiks del innebär detta hög flexibilitet, möjlighet till förstärkning och uppmärksamhet för att möta resenärernas nya resmönster. Under 2014 och 2015 handlar det primärt om att följa upp de nya trafikuppläggen och successivt anpassa dessa till förändrade resmönster. Här ingår också att medverka i processen för upphandling av nya spårvagnar för att kunna fasa ut gamla vagnar och utöka kapaciteten. (N)

42 !Infoga logotyp här Datum Sida 5(12) Vända trenden i Fyrbodal. Resandet sjunker under 2012 i Fyrbodalsområdet. Förklaringar är att skolresor minskar samt att arbetsmarkanden påtagligt förändrats. Då utvecklingen går i fel riktning behöver detta analyseras djupare och de åtgärder som har störst potential att öka resandet bör prioriteras. (A1) Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas och utvecklas i hela regionen. Kollektivtrafiken ger mest nytta i stråk - där många kan resa tillsammans. Samtliga kommunalförbund har pekat ut stråk som tillsammans utgör ett prioriterat regionalt nät i regionen, sammanställt i förslaget till trafikförsörjningsprogram. Detta nät ska utvecklas som en stomme i regionens kollektivtrafik, tillsammans med stadstrafiken i regionens städer. Viktiga utvecklingsprojekt för perioden är dels de linjenätsutredningar som genomförts för olika stadstrafikområden i Västra Götaland, Göteborgs trafikstrategi och den nyligen påbörjade BRT-utredningen i Borås. Dessa ger fördjupad vägledning till trafikförsörjningsprogrammet vid åtgärdsplaneringen för Västtrafik ska prioritera åtgärder som ger flest resenärer per insatt krona i respektive delregion , men också påbörja strukturella förändringar för att kunna ta emot fler resenärer på sikt (såsom t ex linjenätsomläggningar, BRT osv innebär). (A2) a), Trimma, effektivisera och minska restidskvoterna I linje med flerstegsprincipen ska Västtrafik verka för åtgärder som bidrar till att öka fyllnadsgraden i befintlig trafik och sprida ut resandet i högtrafiktid. Här kan information till resenärerna vara ett verktyg, men också samverkan

43 !Infoga logotyp här Datum Sida 6(12) med kommunerna kring t ex skoltider. En översyn av linjenätets effektivitet bör göras vid varje tidtabellsskifte för att trimma och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan, samt se över hur restidskvoterna kan förbättras. Det handlar inte bara om linjer med den lägsta kostnadstäckningen. Vid en eventuell förändring av linjetrafik till anropsstyrd trafik, eller t o m nedläggning av en linje, eller del av linje, ska samhällets behov av grundläggande servicenivå och samordningsvinster med skolskjuts beaktas. Samråd med berörda kommuner är en del av Västtrafiks arbete att hitta bästa möjliga lösning. Effektiviseringar som görs i ett trafikområde ska i första hand föras tillbaka till samma trafikområde. (N) d) Underlätta kommersiella marknadstillträdet Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Den innebär bl a att kommersiella aktörer kan konkurrera med den samhällsbeställda trafiken. Hittills har det kommersiella tillträdet varit relativt begränsat. Kollektivtrafiknämnden har tillsammans med Västtrafik en viktig uppgift att se till att den nya spelplanen fungerar. Västtrafik ska på ett balanserat neutralt sätt ta fram beslutsunderlag inför beslut om trafikplikt. En central uppgift är att genomföra samråd inför upphandling (SIU) med trafikföretagen. Det innebär att på ett neutralt sätt lyssna av företagens analys av marknaden och intresset för att bedriva trafik på kommersiell basis. e), f) Införa ytterligare incitament, tjänster åtgärder hela resan Eftersom invånarna i Västra Götaland bor utspritt kräver fördubblingsmålet att matning till stråken också utvecklas på ett positivt sätt. Det vi brukar kalla hela resan. För att klara fördubblingen måste kostnadseffektiva sätt att mata till stråken utvecklas. Det kan handla om cykel- och pendelparkeringar, samarbete med cykel- och bilpooler, utveckling av anropsstyrd trafik, mobility management-åtgärder osv. Dessutom behöver fler attraktiva knutoch bytespunkter utvecklas för att ge mervärde åt resan. Här ser vi fram emot ett gemensamt utvecklingsarbete med kommunerna och andra relevanta aktörer. (A1)

44 !Infoga logotyp här Datum Sida 7(12) Delmål 2: Strategier Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 a) Förbättra pålitlighet och punktlighet b) Utred och erbjud minsta utbud av resmöjligher för boende på landsbygd och mindre tätorter c) Erbjud ett attraktivt biljettsortiment d) Arbeta med att stärka kollektivtrafikens varumärke Det långsiktiga målet är att procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken år Fram till 2016 är målet att nöjdheten ska öka. Nöjdheten med kollektivtrafiken i Västra Götaland är alltför låg när man frågar resenären generellt vad man anser om kollektivtrafiken. Här har mediabilden stor påverkan. När frågan ställs till resenären, i anslutning till en resa är nöjdheten oftast mycket hög. Mätningar som görs på ett urval av Västtrafiks linjer visar då på en nöjdhet motsvarande procent. I målet för nöjdhet ingår även tillgänglighet på landsbygd och mindre orter. a) Förbättra pålitlighet och punktlighet Information om störningar, fortsatt fokuserat arbete på leveransen för att säkerställa punktlighet och pålitlighet är fortsatt viktiga åtgärder för att öka kundnöjdheten (N) b) Planera för utveckling av servicenivån för landsbygd och mindre orter Kollektivtrafiknämnden finansierar för närvarande ett treårigt utvecklingsprojekt för anropsstyrd trafik syftar till att utveckla tillgängligheten för boende i mindre orter och på landsbygden och innebär därmed innebära åtgärder framförallt i Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal. Under 2012 och 2013 har Västtrafik infört möjligheten att åka anropsstyrd trafik på landsbygdsbusslinjer, som endast trafikeras när skolorna är igång. Det handlar om drygt 70 linjer av Västtrafiks totalt 900 linjer. Västtrafik har också halverat tiden för beställning av anropsstyrd trafik. Projektet pågår t o m Utvärdering kommer att ske mot slutet av projektperioden för att bedöma vilka delar av projektet som ska överföras i ordinarie verksamhet under Västtrafik har också halverat tiden för beställning av anropsstyrd trafik. Under 2013 provas ny anropsstyrd trafik i några kommuner. (N) Utredning och samråd i kollektivtrafikråden sker för närvarande i syfte att tydliggöra inriktningen för kollektivtrafikens servicenivå på landsbygd till/från mindre orter. Denna utredning ska därmed utgöra en grund för åtgärder i trafiken 2014 och Västtrafik bör successivt börja implementera de riktlinjer som framkommer i arbetet med servicenivå på landsbygd. Som en viktig del ingår att arbeta proaktivt med kommunerna för att bygga ut pendelparkeringar på landsbygden samt att i högre grad verka för samordning av olika trafikslag (A2).

45 !Infoga logotyp här Datum Sida 8(12) Högst prioritet ges till åtgärder som innebär att den minsta servicenivå på landsbygd uppfylls i de områden i regionen som inte idag uppfyller lägsta kriteriet om 5 resmöjligheter i veckan (hållplats inom 1,5 kilometer). Det gäller i första hand delar av Dalsland och Bohuslän. En utbyggnad av något slag av anropsstyrd trafik är nödvändig.(a1) c) Implementering av ny pris- och sortimentsstrategi En viktig del i det arbetet med att öka kundnöjdheten och attrahera fler resenärer är att införa ett nytt pris- och betalsystem som uppfattas som enklare och mera rättvist av resenären. Förutsatt att fullmäktige beslutar om genomförande under hösten/vintern 2013 kan implementering påbörjas 2014 och det nya prissystemet kan vara fullt infört i slutet av Det kommer kräva investeringar och kraftfulla informationsinsatser, men framförallt beredskap på en osäkerhet av hur intäktsmassan kommer röra sig, när resenären kan välja bland nya produkter i biljettsortimentet. Biljettintäkterna täcker idag ungefär hälften av kollektivtrafikens kostnader. Arbetet projektleds av kollektivtrafiksekretariatet med Västtrafiks medverkan. Efter beslutad strategi övergår ansvaret för genomförandefasen till Västtrafik. (A1) d) Stärk varumärket kollektivtrafik Fortsatt samverkan nationellt och regionalt med kollektivtrafikens alla parter är en viktig del i byggandet av varumärket kollektivtrafik. Resenären bryr sig inte om vem som är skyldig till ett problem som uppstår i kollektivtrafiken, utan ser till sitt eget resbehov. Att stärka kollektivtrafikens varumärke kräver långsiktighet och ständig utveckling, och ingår därmed som en naturlig del i Västtrafiks uppdrag (A1)

46 !Infoga logotyp här Datum Sida 9(12) Delmål 3: Strategier Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan. a) Förbättra samverkan mellan olika aktörer b) Utveckla ett prioriterat kollektivtrafiknät i samverkan med väghållarna (650 hp och 120 terminaler till 2016) c) Gör det enklare att resa d) Öka tryggheten i resandet e) Öka jämlikhet, jämställdhet och integration samt underlätta barns resande f) Inför kvalitetsuppföljning Trafikförsörjningsprogrammet omfattar 770 prioriterade terminaler och hållplatser. Ungefär 400 dessa var anpassade fram till Målåret för att anpassa dessa 770 var tidigare 2010 men har nu flyttats fram till Det innebär att hög prioritet bör ges till att nu klara målet. Här har såväl väghållaren/markägaren som Västra Götalandsregionen och Västtrafik ett ansvar, då väghållaren ansvarar för åtgärder upp till och med markytan och Västtrafik ansvarar för det som enkelt uttryckt är över mark (byggnader, hållplatsutrustning osv). Proaktivt arbete med ansvariga väghållare för att gå mot delmålet 2016 krävs under Västtrafik uppdras att ta fram en handlingsplan, med prioritet för åtgärder i de stråk som pekas ut i trafikförsörjningsprogrammet. (A1) Västtrafik arbetar kontinuerligt med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. Under har förbättringar bl a gjorts i reseplaneraren som ger resenären besked om linjen är anpassad för funktionshindrade. Utmaningar som kvarstår för själva trafiken är nu framförallt vidareutveckling och säkerställande av kvalitet och driftsäkerhet av lift och ramper, samt att slutföra införandet av audiovisuella hållplatsutrop. De äldre spårvagnar som inte ännu fasats ut är inte tillgänglighetsanpassade, men går inte heller att fasa ut förrän nya kommer som kan ersätta dem. Det väntas ske successivt från 2016 och framåt. Mycket av det arbete som görs för att förbättra för funktionshindrade gynnar alla resenärsgrupper. Kunskapsbyggande pågår för att öka förståelsen kring olika gruppers behov, för att successivt identifiera prioriterade åtgärdsområden för att öka jämlikhet, jämställdhet, integration samt underlätta barns resande. Samverkan i utvecklingsarbetet sker bl a med Västra Götalandsregionens kansli för mänskliga rättigeter. (A2)

47 !Infoga logotyp här Datum Sida 10(12) Delmål 4: Strategier Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025 a) Arbeta med mobility management och påverka människors val av färdmedel b) Separat miljö och klimatstrategi (antagen dec 2012) Under 2013 och 2014 upphandlas 36 procent av busstrafiken i Västra Götaland med trafikstart under 2014 och 15. Det är generellt mer kostnadseffektivt att höja miljökraven i samband med en upphandling än att genomföra förändringar inom pågående avtal. Genom att en så stor del av trafiken nu ska handlas upp innebär det att en kollektivtrafiken under de närmsta åren kommer att kunna ta relativt stora steg mot miljömålen som pekas ut i trafikförsörjningsprogrammet och miljö- och klimatstrategin. Höjda krav innebär höjda kostnader och åtgärden kräver därmed tydlig prioritet (N). Att prioritera biogas innebär en relativt dyrare trafik, jämfört med andra förnyelsebara bränslen. Eftersom det finns regionutvecklingsperspektiv att beakta föreslås krav på biogas ställs för samtliga områden som idag har biogas, samt att andelen biogas i Skaraborg utökas jämfört med idag. (A1) Under 2012 har miljö- och klimatstrategin reviderats med hänsyn till målen i trafikförsörjningsprogrammet och en reviderad uppdaterad strategi är fastställd av kollektivtrafiknämnden. Strategin ska vara vägledande för Västtrafiks upphandlingar. Ytterligare utvecklingsarbete kring metodik och mål krävs inom bullerfrågan. (Diagram över utfasning in här) Västtrafik har också en viktig roll som aktör för att aktivt driva utvecklingen på miljöområdet framåt, genom t ex fortsatt engagemang i test- och demonstrationsprojekt, och samverkansprojekt för att underlätta kollektivt resande till evenemang och turistmål.(a2)

48 !Infoga logotyp här Datum Sida 11(12) Förslag till inriktning för Västtrafiks uppdrag i punktform Nödvändiga åtgärder (N) - Övergripande, för samtliga delmål gäller att samverkan mellan kollektivtrafikens parter, inklusive kommuner, trafikverk, trafikföretag osv behöver fortsätta och vidareutvecklas. - I första hand ska åtgärder i trafikutbudet genomföras där det råder akut kapacitetsbrist, samt trimningsåtgärder som leder till ett bättre resursutnyttjande. - Tågtrafikens kapacitet och komfort byggs ut successivt. I första hand genom införande av nya tåg. - Nytt trafiksystem i och med trängselskattens införande behöver sätta sig. De närmsta åren krävs att Västtrafik noga följer resandemönster och parerar och justerar utbudet - Åtgärder för att säkerställa leveranskvalitet och störningsinformation - Fortsatt test och utveckling av anropsstyrd trafik inom pågående projekt - År 2014 och 2015 prioriteras fortsatt systematiskt arbete att stegvis fasa ut fossila drivmedel, och säkerställa att detta sker på ett rimligt kostnadseffektivt sätt, i enlighet med miljö- och klimatstrategin. Stora steg tas i och med att många upphandlingar görs med trafikstart Angelägna åtgärder (A1 och A2) delmål1 - Åtgärder för att vända negativ resandetrend i Fyrbodal. (A1) - Prioritera åtgärder i enlighet de utredningar som gjorts, i syfte att utveckla trafikförsörjningsprogrammets utpekade stråk och stadstrafiken i länet. Åtgärder som ger flest resenärer per krona ska prioriteras högst.(a1) - Utveckla arbetssätt för att underlätta det kommersiella marknadstillträdet - Utveckla incitament, tjänster och marknadsföring som ökar resandet i samverkan med andra parter, främst kommunerna (A1) delmål2 - Utveckla grundläggande servicenivå (A1, A2) enligt pågående utredning. - Åtgärder för att stärka varumärket kollektivtrafik (A1) - Implementering av en ny pris- och sortimentsstrategi (A1) delmål3 - Prioriterade hållplatser och terminaler anpassas för funktionshindrade, i enlighet med särskild handlingsplan (A1) - Utveckling av kvalitetsuppföljningssystem av fordonens tillgänglighetsutrustning (A1) - Utveckling i riktning mot ett breddat MR-perspektiv (A2) delmål4 - Öka andelen biogas i Skaraborg vid ny upphandling - Uppföljning av miljökrav i gällande avtal (A1) samt deltagande i utvecklingsprojekt (A2)

49 49 Ärende 5 Information Handlingsprogram Hållbara transporter

50 50 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson E-post: Lägesrapport Handlingsprogram för hållbara transporter Regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har beslutat att ta fram ett flertal handlingsprogram för att gå i riktning mot tillväxt- och utvecklingsstrategin. Ett program handlar om handlingsprogram för hållbara transporter där samverkan föreslås ske även med kollektivtrafiknämnden. Förslaget till handlingsprogram har därmed utarbetats gemensamt av kollektivtrafiksekretariatet, regionutvecklingssekretariatet och miljösekretariatet. Förslaget innebär att kollektivtrafiknämnden använder handlingsprogrammet för hållbara transporter som plattform för att kanalisera den del av budgeten som finns avsatt för forskning- och utveckling. Respektive nämnd beslutar årligen den ekonomiska ramen för programmet. Utifrån sina uppdrag har nämnderna delvis olika utgångspunkter för vilka projekt som prioriteras. Därför beslutas även respektive projekt som beviljas inom programmet av respektive nämnd. Det kan alltså bli olika grad av samverkan mellan nämnderna beroende på ett projekts innehåll. För kollektivtrafiknämnden är budgeten för FoU begränsad, och genom samverkan kan därmed högre resultat nås. För 2013 finns i detaljbudgeten ca 4 mnkr. Vid nämndens möte den 13 december ges möjlighet att ställa frågor. Beslut planeras i januari /februari 2013 i de tre nämnderna. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Maria Larsson POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

51 51 Ärende 6 Information Målbild tåg 2035 återkoppling från regionala kollektivtrafikrådet Muntlig föredragning

52 52 Ärende 7 Pris- och sortimentstrategi Fördjupad utredning 2 alternativ

53 53 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Jörn Engström Telefon E-post Till Kollektivtrafiknämnden Pris- och sortimentstrategi fördjupning geografimodell Ärendet Efter information i regionfullmäktiges partigrupper rekommenderade den politiska arbetsgruppen den 20 september att gå vidare med fördjupning av alternativ 1 Personliga/Flexibla zoner och 2 Fasta cirkelzoner. Dessa två alternativ bedöms ha bäst förutsättningar att uppfylla kriterierna enkelhet och rättvisa vilket stämmer med vad kunderna efterfrågat. En dokumentation av arbetet till och med september 2012 utsändes i början av oktober till de delregionala kollektivtrafikråden och till kollektivtrafiknämnden. Dialog kring inriktningen har skett i de delregionala kollektivtrafikråden under oktober och november varefter det regionala kollektivtrafikrådet den 23 november beslutade att ställa sig bakom inriktningen. De synpunkter som lyfts i kollektivtrafikråden handlar framförallt om; - Vilken zonstorlek ska vi ha och vad kommer det att kosta? - Hur säkerställer man att incheckningen blir snabb, enkel och effektiv? - Det nya prissystemet måste vara väl utprovat innan det införs. De synpunkter som inkommit under dialogen i kollektivtrafikråden har dokumenterats och kommer att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Hela pris- och sortimentstrategin kommer att tas upp för dialog i Kollektivtrafikråden under 2013 varefter beslut om genomförande kan fattas i Regionfullmäktige i slutet av Ett nytt prissystem kan i så fall vara fullt infört i slutet av Fortsatt arbete Under vintern/våren 2013 arbetar Västtrafik vidare med analyser kring gränssnittet mellan människa och teknik. Målet är att hitta bästa möjliga gränssnitt så att det blir lätt för kunderna att genomföra sin resa samt att interaktionen med kortläsare ombord, app på mobiltelefon och webbsida m.m. blir så enkelt och intuitivt som möjligt. Under samma period planeras ytterligare kundundersökningar med fokus på de kundgrupper som kan förväntas ha svårigheter, t ex funktionshindrade, äldre, vanebilister m.fl. Vidare kommer frågorna kring riskbedömning av ekonomi och simuleringar av intäktspåverkan att utredas i syfte att så långt möjligt säkerställa intäktsneutralitet. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

54 54 Sida 2(2) Datum Dnr KTN Under sommaren 2013 planeras ett pilotprojekt med något hundratal användare som får använda sin mobiltelefon (smartphone) som biljett och biljettmaskin i sitt vardagsresande. På detta sätt kan man snabbt och direkt få feedback från kunder i verklig miljö och därmed ytterligare förbättra och förenkla användargränssnittet. I kollektivtrafiknämndens detaljbudget för 2013 finns 3 mnkr avsatta för det fortsatta utredningsarbetet. Delutredningar inom denna budgetram hanteras av kollektivtrafiksekretariatet och delges kollektivtrafiknämnden som anmälningsärenden. I den politiska arbetsgruppen sker löpande avstämningar och lägesrapporter av hur arbetet fortskrider. Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att gå vidare med fördjupad utredning och analys av geografimodellerna alternativ 1. Personliga/Flexibla zoner och 2. Fasta cirkelzoner. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jörn Engström

55 55 Ärende 8 Miljö- och klimatstrategi Finansieringsfrågor för

56 56 Sida 1(6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Leif Magnusson E-post Till Kollektivtrafiknämnden Strategiska vägval för miljö- och klimatstrategin - med ekonomiska konsekvenser från 2014 Ärendet Information om förslag till miljö- och klimatstrategi gavs till kollektivtrafiknämnden i november. Förslaget har också varit ute på dialog i kollektivtrafikråden. De flesta synpunkter som inkommit kommer att beaktas genom justeringar i dokumentets struktur, samt vissa förtydliganden. De övergripande målen i miljö- och klimatstrategin är redan fastställda i trafikförsörjningsprogrammet. De går i takt med ambitionen i Västra Götalandsregionens miljöpolitiska program, och med det nationella branschgemensamma programmet när det gäller partiklar, kväveoxider och buller. Målen innebär samtidigt att Västra Götalandsregionen ligger i framkant, i förhållande till nationella mål för t ex utfasning av fossila bränslen.. Utifrån dialogen och den fördjupade utredning som skett under den senaste månaden ser vi ett behov att lyfta två frågeställningar i särskild ordning till kollektivtrafiknämnden innan miljö-och klimatstrategin kan färdigställas. Dessa frågeställningar har direkta ekonomiska konsekvenser redan från För att Västtrafiks tidplan för upphandling ska hållas krävs beslut före årsskiftet: 1) Takt för utfasning av fossila bränslen 2) Strategi för biogas nivåer och förhållningssätt Biogasfrågan har diskuterats och Skaraborgs kollektivtrafikråd har framfört önskemål om att andelen biogas bör vara 60 procent i den kommande upphandlingen som täcker hela Skaraborg. Parallellt har fördjupad kunskap om kostnader för olika nivåer på biogas framkommit som gör att kollektivtrafiksekretariatet bedömer att denna fråga kräver särskild uppmärksamhet. Bilaga 1: Alternativa scenarier för miljö- och klimatstrategin POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

57 57 Sida 2(6) Datum Dnr KTN Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden fastställer strategi som vägledande för Västtrafiks arbete med utfasning av fossila bränslen. Kollektivtrafiknämnden godkänner principer för biogas i kollektivtrafiken enligt A, B och C. En ökning till 15 procent ger godtagbar trafikekonomi, medan en högre ambition föreslås innefatta samverkan med fler parter, och föregås av nytt beslut i kollektivtrafiknämnden. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Leif Magnusson

58 58 Sida 3(6) Datum Dnr KTN PM: Alternativa scenarier för kollektivtrafikens miljöoch klimatstrategi 1) Takt för utfasning av fossila bränslen En stor del av busstrafiken i Västra Götaland ska handlas upp på nytt. 36 procent av busstrafiken har trafikstart i nya avtal under 2014 och Det är vid nya upphandlingar som det är mest kostnadseffektivt att höja miljökraven. Man kan dock i viss utsträckning välja takt för införande av dessa krav. Följande scenarier finns för kollektivtrafiknämnden att ta ställning till I: Ställ krav i nya upphandlingar enligt målet för 2025 redan från trafikstart 2014/2015. Hittills praxis vid upphandlingar. II: Ställ kraven utifrån att fossilfria bränslen fasas in så nära målkurvan som möjligt. Kräver lite mer detaljstyrd upphandling.

59 59 Sida 4(6) Datum Dnr KTN Totalt under 8 år fås nedanstående besparing med strategi II jämfört med strategi I. Kostnaden för användning av biodiesel varierar något. Två scenarier redovisas därför. mnkr/år mnkr/år lågt högt 2014* * 0 1 *För 2014 och 2022 har halva året räknats eftersom avtalen i regel träder i kraft runt halvårsskiftet. Slutsats: Målen i trafikförsörjningsprogrammet uppnås med både strategi I och II, men i snabbare takt med strategi I. Strategi I kostar totalt mnkr mer än strategi II under avtalsperioden. 2) Strategi för biogas nivåer och förhållningssätt Västra Götalandsregionen har under lång tid verkat för att utveckla biogasproduktionen i länet. Det är viktigt att verka för att det finns flera alternativa förnybara bränslen att tillgå i länet så länge marknaden är så oviss som den är i nuläget. Att ta hand om biomassan och omvandla den till biogas innebär att man tar tillvara avfall och gynnar dessutom det lokala näringslivet och jordbruket i Västra Götaland, så länge gasen utvinns från det lokal produktion. Det är samtidigt viktigt att beakta att man i en upphandling inte kan ställa krav på att bränslet köps lokalt. I Göteborg kommer biogasen från 2013 till viss del från Holland. Biogas har också en sämre energi- och kostnadseffektivitet jämfört med t ex biodiesel. Kollektivtrafiksekretariatet föreslår att följande principer är vägledande för biogasanvändning i kollektivtrafiken i Västra Götaland: A Fortsätt med biogas i de områden där trafiken redan körs med biogas. Det handlar om att ta tillvara på investeringar som är gjorda och säkerställa att alternativa bränslen finns att tillgå i länet. Om förutsättningarna utvecklas så att det blir mer kostnadseffektivt att omvandla biomassan till el och köra fordon på el bör det dock övervägas. B Förslag om utökad andel biogas lyfts till kollektivtrafiknämnden för beslut. I stället för att sätta en generell nivå eller ett mål för andel biogas

60 60 Sida 5(6) Datum Dnr KTN i kollektivtrafiken i Västra Götaland i miljö- och klimatstrategin föreslås att förslag om utökad andel biogas lyfts till kollektivtrafiknämnden för beslut om finansiering och nivå. Detta eftersom kostnadsbilden ser så olika ut för olika avtalsområden och att utvecklingen för alternativa bränslen och drivtekniker sker i snabb takt nationellt och internationellt. C - Utöka biogasanvändningen i Skaraborg, för att stödja diversifiering av bränslen, biogasproduktion och regional utveckling i Västra Götaland. I nuläget används biogas i ca 5 % av trafiken i Skaraborg, 5 bussar i Skövde Stadstrafik och 4 bussar i Falköping. Ett beräkningsunderlag har tagits fram som visar att kostnaderna/km stiger när andelen ökar p g a att tomkörningar bedöms öka när biogas används för regiontrafik. Mest effektivt är det att utöka andelen biogas i stadstrafiken. Att ställa om från fossil diesel till enbart krav på förnybart bränsle beräknas kosta 0,50 1,00 kr/km. Om specifika krav på biogas ställs ökar kostnaderna ytterligare enligt nedan. Exempel 1: 3-dubbla andelen till 100 procent biogas i Skövdes och Falköpings stadstrafik dvs 15% totalt i Skaraborg En utökning från nuvarande nivå till att innefatta hela stadstrafiken i Skövde innebär totalt ca 15 % av trafiken i Skaraborg och beräknas ge en merkostnad på ca 3,5 mnkr/år, eller 2,08 kr/km, totalt ca 28 mnkr för avtalsperioden (8 år) utöver kostnaden för att övergå till förnybart bränsle. En successiv utökning under pågående avtal är möjlig, men innebär utökade kostnader då nya fordon också måste införskaffas och restvärden på fordon beaktas. Exempel 2: Öka andelen som körs med biogas till 30 procent (Stadstrafik + viss regiontrafik) Att utöka med ytterligare 15 %, till totalt 30 % av trafiken i Skaraborg beräknas ge en ytterligare merkostnad på 6,5 mnkr/år eller 3,11 kr/km, 52 mnkr under avtalsperioden, utöver kostnaden för att övergå till förnybart bränsle. Kostnaden per kilometer stiger kraftigt p g a att det blir mer tomkörning än i alternativ 1, för att tanka.. Exempel 3: Öka andelen som körs med biogas till 60 procent (Stadstrafik + stor del av regiontrafiken) Ytterligare 30 % biogas beräknas ge en merkostnad på 14 mnkr/år, eller 3,70 kr/km, 112 mnkr under avtalsperioden, utöver kostnaden att övergå till förnybart bränsle. Kostnaden per kilometer stiger kraftigt p g a att det blir ännu mer tomkörning än i alternativ 2, för att tanka, när mer av regiontrafiken ansluts till biogas.

61 61 Sida 6(6) Datum Dnr KTN Bedömd kostnad för utökning biogas Andel biogas mnkr/år kr/km Tot mnkr/år Tot perioden 5 % % 3,5 2,08 3, % 6,5 3, % 14 3,

62 62 Ärende 9 Stadstrafikavtal Uddevalla Borås Trollhättan-Vänersborg

63 63 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Stadstrafiksamverkan samverkansavtal med Borås stad Enligt de beslutade samverkansformerna ska det i var och en av regionens fyra noder upprättas särskilda samverkansavtal för stadstrafiken mellan Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. Det handlar om kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille (GMP), Borås, Skövde, Trollhättan och Vänersborg (Tvåstad) samt Uddevalla. Kollektivtrafikens utveckling i de större städerna är i hög utsträckning beroende av att infrastrukturåtgärder och annan samhällsbyggnad går hand i hand. Behovet av ett fördjupat samråd och dialog kring stadstrafikens utveckling säkerställs genom dessa samverkansavtal. Vid kollektivtrafiknämndens möte den 26 januari 2012 utsågs representanter från nämnden till respektive stadstrafikområde. De återstående tre samverkansavtalen är nu färdiga för undertecknande, de för Borås, Trollhättan/Vänersborg (Tvåstad) samt Uddevalla. Avtalen har tagits fram i samråd med berörda tjänstemän och politiker hos respektive kommun. Övriga samverkansavtal beslutades och undertecknades våren Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden godkänner bilagt förslag till samverkansavtal med Borås stad och uppdrar till ordföranden att underteckna avtalet. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jörn Engström Bilaga: Samverkansavtal avseende Borås Stadstrafik Expedieras till: Borås stad POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

64 64 SAMVERKANSAVTAL AVSEENDE BORÅS STADSTRAFIK 1. Parter Västra Götalandsregionen genom dess kollektivtrafiknämnd, nedan kallad regionen, och Borås Stad. 2. Syfte och mål med samverkan Syftet med detta samverkansavtal är att formalisera samverkan mellan regionen och Borås Stad. Detta för att utvecklingen av Borås stadstrafik på bästa sätt skall svara mot lokala och regionala resbehov och samtidigt gynna en god stadsutveckling. Det handlar om att säkerställa att samhällsplanering, infrastrukturplanering och kollektivtrafikens utveckling går hand i hand. Målet är att tillsammans verka för ett ökat kollektivt resande och en ökad marknadsandel i förhållande till bilen. Därtill har Borås Stad ett särskilt mål för stadstrafiken, nämligen att resandet år 2020 skall vara minst fördubblat jämfört med resandet år Åtagande och genomförande Regionen skall: verka för en utbyggnad av kollektivtrafikens utbud och tjänster verka för en utbyggnad av transportinfrastrukturen som stödjer kollektivtrafikens utveckling verka för en utbyggnad av kollektivtrafiken som stödjer en hållbar samhällsutveckling Borås Stad skall: verka för en anpassning och utbyggnad av infrastrukturen som stödjer kollektivtrafikens utveckling verka för en samhällsplanering där stadsutvecklingen och kollektivtrafikens utveckling stödjer varandra. Trafikförsörjningsprogrammet anger inriktning för arbetet. Överenskommelser skall konfirmeras i särskilda avtal. 4. Organisation för samråd mellan förtroendevalda Regionen och Borås Stad skall vid möte minst en gång per halvår göra en avstämning för att kontinuerligt utveckla stadstrafiken och övrig samhällsplanering i samklang. Utvecklingsprojekt inom stadstrafiken kan initieras vid dessa möten. Tidpunkt för nästkommande möte skall bestämmas vid varje möte. Ytterligare möten utöver halvårsmötena kan initieras av endera parten.

65 65 En kontinuerlig uppföljning och utvärdering av samarbetsformerna skall ske vid dessa möten. 5. Organisation för samråd mellan tjänstemän Regionen och Borås Stad utser tjänstemannarepresentanter som träffas regelbundet och bereder ärenden som skall behandlas på samrådet mellan förtroendevalda. Därtill kan knytas till gruppen tjänstemän hos Västtrafik och entreprenör för stadstrafiken. Tjänstemännen har att göra löpande avstämningar av t.ex. trafikering, infrastruktur, samhällsplanering, information och marknadsföring av stadstrafiken på en strukturell och strategisk nivå. 6. Avtalets giltighet Avtalet gäller från och med den 1 januari 2012 och tills vidare och kan sägas upp med ett års uppsägningstid. Vid den årliga uppföljningen kan revideringar göras efter behov. Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Göteborg den Borås den Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiknämnden Borås Stad Kommunstyrelsen 2(2)

66 66 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Stadstrafiksamverkan samverkansavtal med Trollhättans stad och Vänersborgs kommun Enligt de beslutade samverkansformerna ska det i var och en av regionens fyra noder upprättas särskilda samverkansavtal för stadstrafiken mellan Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. Det handlar om kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille (GMP), Borås, Skövde, Trollhättan och Vänersborg (Tvåstad) samt Uddevalla. Kollektivtrafikens utveckling i de större städerna är i hög utsträckning beroende av att infrastrukturåtgärder och annan samhällsbyggnad går hand i hand. Behovet av ett fördjupat samråd och dialog kring stadstrafikens utveckling säkerställs genom dessa samverkansavtal. Vid kollektivtrafiknämndens möte den 26 januari 2012 utsågs representanter från nämnden till respektive stadstrafikområde. De återstående tre samverkansavtalen är nu färdiga för undertecknande, de för Borås, Trollhättan/Vänersborg (Tvåstad) samt Uddevalla. Avtalen har tagits fram i samråd med berörda tjänstemän och politiker hos respektive kommun. Övriga samverkansavtal beslutades och undertecknades våren Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden godkänner bilagt förslag till samverkansavtal med Trollhättans stad och Vänersborg kommun och uppdrar till ordföranden att underteckna avtalet. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jörn Engström Bilaga: Samverkansavtal avseende Trollhättan och Vänersborg Stadstrafik Expedieras till: Trollhättans stad och Vänersborgs kommun POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

67 67 Samverkansavtal för Stadstrafiken i Trollhättan och Vänersborg 1. Parter Västra Götalandsregionen (nedan kallat regionen) genom dess kollektivtrafiknämnd samt kommunerna inom Trollhättan Vänersborgs stadstrafik: Trollhättan och Vänersborg. 2. Syfte och mål med samverkan Syftet med denna överenskommelse är att formalisera samverkan mellan berörda kommuner och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Detta för att utvecklingen av stadstrafiken i Trollhättan och Vänersborgs tätortsområde på bästa sätt ska svara mot lokala och regionala resbehov och samtidigt gynna en god stadsutveckling och tätortsutveckling. Det handlar om att säkerställa att samhällsplanering, infrastrukturplanering och kollektivtrafikens utveckling går hand i hand. Det övergripande målet är att tillsammans verka för ett ökat kollektivt resande och en ökad marknadsandel i förhållande till bilen. Det enligt Lag om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) upprättade trafikförsörjningsprogrammet och andra av regionen och kommunerna upprättade strategiska dokument anger inriktning för arbetet. 3. Åtagande och genomförande Kommunerna ska: Verka för en anpassning och utbyggnad av infrastrukturen som stöder kollektivtrafikens utveckling Verka för en samhällsplanering och stadsutveckling och tätortsutveckling som gynnar kollektivtrafikens utveckling och hållbart resande. Verka för hållbara depålösningar med prioritet för biogas i Vänersborg/Trollhättan med syfte att bidra till målet om ökad andel förnybara drivmedel i Västtrafiks fordon. Västra Götalandsregionen ska: Verka för en utbyggnad av kollektivtrafikens utbud och tjänster som stöder de speciella förutsättningar som gäller för stadstrafiken i Trollhättans och Vänersborgs kommuner. Verka för en utbyggnad av transportinfrastrukturen som stöder kollektivtrafikens utveckling 4. Organisation för samråd Regionen och kommunerna möts minst en gång per halvår för avstämning och samverkan kring aktuella frågor. Kommunerna representeras av respektive ledamöter från det delregionala kollektivtrafikrådet samt en ytterligare lokal representant om så önskas. Regionen representeras av kollektivtrafiknämndens två ledamöter i Fyrbodals delregionala kollektivtrafikråd. Ytterligare möten utöver halvårsmötena kan initieras av endera parten. Vid dessa möten sker löpande avstämning kring frågor för att kontinuerligt utveckla stadstrafiken och övrig samhällsplanering i samklang. Forumet kan initiera utvecklingsprojekt inom stadstrafiken.

68 68 Uppföljning och utvärdering av samarbetsformerna enligt detta avtal sker årligen, antingen vid ordinarie möte eller vid ett gemensamt avstämningsmöte. Möten om stadstrafiksamverkan kan med fördel samförläggas till gemensam dag och plats för de tre stadstrafikkommunerna Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Avstämning med det delregionala kollektivtrafikrådet i Fyrbodal ska ske i de frågor som berör även andra av delregionens kommuner. I övriga frågor sker kommunikationen direkt med regionen. 5. Organisation för samråd mellan tjänstemän Regionen och kommunerna utser tjänstemannarepresentanter som träffas regelbundet. Uppgifterna innefattar löpande avstämningar gällande t ex trafikering, infrastruktur, samhällsplanering, information och marknadsföring för stadstrafiken på en strukturell och strategisk nivå. I frågor som berör angränsande kommuners trafik till/från stadstrafikområdet samt strategisk samhällsplanering kan representanter för dessa bjudas in som adjungerade. Därtill kan tjänstemän från Västtrafik eller annan organisation, t ex entreprenör för stadstrafiken, adjungeras för att delta i mötena. Samverkan ska också ske med Fyrbodals kommunalförbunds tjänstemannaberedning för infrastruktur och kollektivtrafik i frågor som berör även andra av förbundets kommuner. Tjänstemannarepresentanterna ska vara drivande i arbetet att kontinuerligt utveckla stadstrafiken i Trollhättan och Vänersborg och att övrig samhällsplanering sker i samklang. 6. Överenskommelsens giltighet Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan sägas upp med ett års uppsägningstid. Vid den årliga uppföljningen kan revideringar göras i överenskommelsen efter behov. Detta avtal har upprättats i tre exemplar av vilka parterna tagit varsitt. För Västra Götalandsregionen För Trollhättans Stad För Vänersborgs kommun

69 69 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Stadstrafiksamverkan samverkansavtal med Uddevalla kommun Enligt de beslutade samverkansformerna ska det i var och en av regionens fyra noder upprättas särskilda samverkansavtal för stadstrafiken mellan Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. Det handlar om kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille (GMP), Borås, Skövde, Trollhättan och Vänersborg (Tvåstad) samt Uddevalla. Kollektivtrafikens utveckling i de större städerna är i hög utsträckning beroende av att infrastrukturåtgärder och annan samhällsbyggnad går hand i hand. Behovet av ett fördjupat samråd och dialog kring stadstrafikens utveckling säkerställs genom dessa samverkansavtal. Vid kollektivtrafiknämndens möte den 26 januari 2012 utsågs representanter från nämnden till respektive stadstrafikområde. De återstående tre samverkansavtalen är nu färdiga för undertecknande, de för Borås, Trollhättan/Vänersborg (Tvåstad) samt Uddevalla. Avtalen har tagits fram i samråd med berörda tjänstemän och politiker hos respektive kommun. Övriga samverkansavtal beslutades och undertecknades våren Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden godkänner bilagt förslag till samverkansavtal med Uddevalla kommun och uppdrar till ordföranden att underteckna avtalet. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Jörn Engström Bilaga: Samverkansavtal avseende Uddevalla Stadstrafik Expedieras till: Uddevalla kommun POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

70 70 Samverkansavtal för stadstrafiken i Uddevalla kommun 1. Parter Västra Götalandsregionen (nedan kallat regionen) genom dess kollektivtrafiknämnd samt Uddevalla kommun. 2. Syfte och mål med samverkan Syftet med denna överenskommelse är att formalisera samverkan mellan Uddevalla kommun och kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland. Detta för att utvecklingen av stads- och tätortstrafiken i Uddevalla kommun på bästa sätt ska svara mot lokala och regionala resbehov och samtidigt gynna en god stads- och tätortsutveckling. Det handlar om att säkerställa att samhällsplanering, infrastrukturplanering och kollektivtrafikens utveckling går hand i hand. Målet är att tillsammans verka för ett ökat kollektivt resande och en ökad marknadsandel i förhållande till bilen. Det enligt Lag om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) upprättade trafikförsörjningsprogrammet och andra av regionen och kommunerna upprättade strategiska dokument anger inriktning för arbetet. 3. Åtagande och genomförande Kommunen ska: Verka för en anpassning och utbyggnad av infrastrukturen som stöder kollektivtrafikens utveckling Verka för en samhällsplanering och stadsutveckling som gynnar kollektivtrafikens utveckling och hållbart resande. Västra Götalandsregionen ska: Verka för en utbyggnad av kollektivtrafikens utbud och tjänster som stöder de förutsättningar som gäller för stads- och tätortstrafiken i Uddevalla kommun. Verka för en utbyggnad av transportinfrastrukturen som stöder kollektivtrafikens utveckling 4. Organisation för samråd Regionen och kommunen möts minst en gång per halvår för avstämning och samverkan kring aktuella frågor. Kommunen representeras av kommunens bägge ledamöter och deras ersättare i det delregionala kollektivtrafikrådet för Fyrbodal. Regionen representeras av kollektivtrafiknämndens två ledamöter i Fyrbodals delregionala kollektivtrafikråd. Ytterligare möten utöver halvårsmötena kan initieras av endera parten.

71 71 Vid dessa möten sker löpande avstämning kring frågor för att kontinuerligt utveckla stadstrafiken och övrig samhällsplanering i samklang. Forumet kan initiera utvecklingsprojekt inom stadstrafiken. Uppföljning och utvärdering av samarbetsformerna enligt detta avtal sker årligen, antingen vid ordinarie möte eller vid ett gemensamt avstämningsmöte. Möten om stadstrafiksamverkan kan med fördel samförläggas till gemensam dag och plats för de tre stadstrafikkommunerna Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Avstämning med det delregionala kollektivtrafikrådet i Fyrbodal ska ske i frågor som berör även andra av delregionens kommuner. I övriga frågor sker kommunikationen direkt med regionen. 5. Organisation för samråd mellan tjänstemän Regionen och kommunen utser tjänstemannarepresentanter som träffas regelbundet. Uppgifterna innefattar löpande avstämningar gällande t ex trafikering, infrastruktur, samhällsplanering, information och marknadsföring för stadstrafiken på en strukturell och strategisk nivå. I frågor som berör angränsande kommuners trafik till/från stadstrafikområdet samt strategisk samhällsplanering kan representanter för dessa bjudas in som adjungerade. Därtill kan tjänstemän från Västtrafik eller annan organisation, t ex entreprenör för stadstrafiken, adjungeras för att delta i mötena. Samverkan ska också ske med Fyrbodals kommunalförbunds tjänstemannaberedning för infrastruktur och kollektivtrafik i frågor som berör även andra av förbundets kommuner. Tjänstemannarepresentanterna ska vara drivande i arbetet att kontinuerligt utveckla stads- och tätortstrafiken i Uddevalla kommun och att övrig samhällsplanering sker i samklang. 6. Överenskommelsens giltighet Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan sägas upp med ett års uppsägningstid. Vid den årliga uppföljningen kan revideringar göras i överenskommelsen efter behov. Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Datum För Västra Götalandsregionen För Uddevalla kommun

72 72 Ärende 10 FoU: projektmedel till Test och demonstration av eldrivna bussar

73 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Calle Blomberg Kollektivtrafiknämnden Ansökan om medel till projektet: Test och demonstration av eldriven buss Ärendet: Sökanden: Föreningen Energiteknikcentrum Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: Projektet är ett innovationsdrivande demonstrationsprojekt med målsättningen att utvärdera nya fordon för ett fossilfritt kollektivtrafiksystem samt skapa förutsättningar för tillverkning av elbussar i regionen. Västtrafik ges möjlighet att testa och utvärdera drift av mindre eldrivna bussar och system för laddning. CoMan är ett litet busstillverkande företag i regionen som tillverkar specialbyggda fordon. Projektägaren, Energiteknikcentrum, är en förening med expertis inom batteriteknologi och batterisystem. Business Region Göteborg är projektledare. Till projektet knyts kompetens från Test Site Sweden, Innovatum samt Vattenfall. Finansiärer är Ale kommun ( kr), Länsstyrelsen ( kr). Resterande del, kr, finansieras av Västra Götalandsregionen via Kollektivtrafiknämnden ( ) Regionutvecklingsnämnden ( ), samt Miljönämnden ( ). Övriga medel är i form av in-kind via CoMan, Vattenfall och Ale Kommun (totalt kr). Beredning: Batteridriva elbussar är en dellösning i segment där det finns behov av mindre och tysta bussar med lokala nollemissioner. För att i framtiden kunna upphandla sådana system behöver kollektivtrafikaktörer kunskap om teknikens möjligheter och begränsningar. Projektet ger även möjlighet att prova arbetssätt där små- och medelstora företag ingår i test och demonstration. Projektet utvecklar hållbara transporter och insatsen ligger i linje med prioriteringar i framtida handlingsprogram för hållbara transporter. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

74 Sida 2(2) Datum Dnr KTN XX-2012 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att av forskning och utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Test och demonstration av eldriven buss under perioden KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller Bilaga Beslutsunderlag och villkorsbilaga Expedieras till Regionutvecklingsnämnden Miljönämnden Föreningen Energiteknikcentrum

75 75 FÖRSLAG KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET BESLUT Till Föreningen Energiteknikcentrum Box Nol Webbadress: e-postadress till kontaktperson hos sökanden: Dnr: KTN Medel till Test och demonstration av eldrivna bussar. Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att av forsknings- och utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Test och demonstration av eldriven buss. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning av medel motsvarande Västra Götalandsregionens finansieringsandel av projektkostnaderna sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med redovisning av nedlagda kostnader. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hans Fogelberg, Regionutvecklingssekretariatet Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland och miljömässig och ekonomiskt hållbar utveckling genom att bana väg för framtida elektrifiering av kollektivtrafiken och stötta framväxten av ett regionalt elektromobilitetskluster. Anknytning till tillväxtprogram Projektansökan är formulerad inom ramen för programområdet för utveckling av infrastruktur (kollektivtrafik/infrastruktur) med syfte att testa och demonstrera fossilfri teknik i mindre bussar i kollektivtrafiksystemet. Ansökan knyter an till tillväxtprogrammets tematiska område Kraftsamling för klimatansvar och en mindre fossilberoende ekonomi genom att testa fossilfri teknik, samt till Stimulera nyskapande genom att stötta regional kompetens inom elektrifiering av transportsystemet.

76 76 Dnr KTN Syfte Projektet är ett innovationsdrivande projekt för test- och demonstration av mindre elbuss med syfte att utvärdera fordonstypen och lämpliga förarvänliga laddningstekniker vilka kan utgöra del i ett framtida fossilfritt kollektivtrafiksystem. Samtidigt stöttar projektet lärande kring elektromobilitet och skapar förutsättningar för eventuell tillverkning av mindre elbussar i regionen. Mål Målet med projektet är att på kort sikt testa en mindre eldriven buss inklusive förarvänlig laddningsteknik lämplig för emissionsfri, smidig och bullerfri trafik i bostadsområden. På lång sikt skall resultaten av projektet kunna tillämpas i andra och liknande driftssituationer, i Västra Götaland och nationellt. Projektet bidrar med både hårda och mjuka data kring drift och nyttjande. Loggning av teknisk information från bussen skall visa hög driftssäkerhet och funktion redan under demonstrationsfasen (minst 75 procents tillgänglighet). Målet är att 70 procent av berörda parter i slutet av testperioden skall uppfatta funktionen hos en ren elbuss som positiv. Projektet har även som mål att det inom två år från projektstart tillverkas och säljs tio elbussar, och att inom fem år fördubblas antalet anställda i fabriken i Bengtsfors. Målgrupp Målgrupper för projektets resultat är offentliga aktörer i regionen samt kollektivtrafikmarknaden nationellt och internationellt. Små och medelstora företag med systemkunnande inom elektromobilitet. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektet för samman problemägare/intressenter och teknikkunnande. Projektet genomförs som ett demonstrationsprojekt utanför ordinarie kollektivtrafik. Förslaget är att Ale kommun leasar elbussen under projektets tre år. Arbetsgruppen föreslår ett område och en busslinga som är lämpligt med avseende på längd, tid och topografi. Inledningsvis körs bussen vid högtrafik under 2 timmar på förmiddagen och under 2,5 timmar på eftermiddagen. Trafiken kommer att vara gratis och på olika sätt görs det tydligt att bussen är ett test av ett framtidskoncept. Bussen kommer att laddas i depån i Älvängen, inledningsvis med konduktiv laddning. Efter utvärdering anordnas en laddningsstation med induktiv laddning på lämplig plats. Utvärdering sker genom att dokumentera måluppfyllelse om hur elbussen uppfattas av boende, resande och chaufförer samt genom att dokumentera elbussens tekniska tillgänglighet och funktion. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya arbetstillfällen i privata företag Aktivitetsindikatorer Skapande av elbusstillverkning i regionen 1 Skapande av attraktiv och miljövänlig kollektivtrafik 1 Inom 3 år skall mindre elbussar tillverkas och säljas 10 st Egna indikatorer Tillgänglighet skall vara under demonstrationsperioden 70 % Boende, resande och chaufförer skall uppleva elbaserad matartrafik som positiv 75 % Övriga resultat

77 77 Dnr KTN Miljö Med avseende på effekter utifrån projektets syfte och mål: Projektet syftar till att demonstrera de möjligheter som har öppnats tack vare ny teknisk utveckling av eldrivlinor till fordon. På sikt kan detta väsentligt bidra till att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Jämställdhet Samtliga personer som skall arbeta med projektet är idag inte utsedda. Vid tillsättningen kommer jämställdhetsaspekter att beaktas. Integration Samtliga personer som skall arbeta med projektet är idag inte utsedda. Vid tillsättningen kommer integrationsaspekter att beaktas. Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader kr År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler 0 Investeringar 0 Övrigt 0 Summa totala kostnader Finansiering kr År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen (KTN) Västra Götalandsregionen (RUN) Västra Götalandsregionen (MN) Ale Kommun Länsstyrelsen (Ecoast/El6an) Offentlig direktfinansiering Ale Kommun Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Privat direktfinansiering, t ex ideellt rbete

78 78 Dnr KTN Finansiering kr År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Coman Total privat finansiering Summa total finansiering KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN Ulrika Frick Ordförande Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör

79 79 Dnr KTN VILLKORSBILAGA Västra Götalandsregionen har beviljat stöd till projektet: Test och demonstration av eldrivna bussar Västra Götalandsregionens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i denna villkorsbilaga uppfylls. Allmänt Villkorsbilagans original ska undertecknas av behörig firmatecknare samt projektledaren och återsändas till Västra Götalandregionen inom 3 månader efter beslutsdatum. I annat fall återgår medlen till Västra Götalandsregionen. Beslutet baserar sig på den projekt- och kostnadsplan som presenterats i ansökan. Ändringar i projektet får inte göras utan Västra Götalandsregionens godkännande, med undantag av förskjutningar mellan kostnadsslagen upp till 10 %. Västra Götalandsregionen förutsätter att övrig finansiering beslutas enligt ansökan. Projektet ska beakta de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av olika aktiviteter. Bland annat ska projektet sträva efter att minimera den egna miljöpåverkan. Detta kan göras genom att projektets aktiviteter genomförs i linje med Västra Götalandsregionens miljöpolicy med riktlinjer och resepolicy. Policy och riktlinjer finns på Avseende jämställdhet och integration ska detta vara en naturlig del av verksamheten och jämställdhets- och integrationsaspekter ska beaktas vid planering, beslut, genomförandet och uppföljning. Särskilda villkor Vissa projekt har särskilda villkor kopplade till sitt beslut. Dessa anges i så fall i beslutet och ska följas av projektet. Redovisning I stödmottagarens bokföring ska projekt som får stöd redovisas separat så att projektets intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i tio år efter slutredovisning av projektet. Utbetalning av medel Utbetalning av medel motsvarande Västra Götalandsregionens finansieringsandel av projektkostnaderna sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med redovisning av nedlagda kostnader. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid delrespektive slutrekvisition.

80 80 Dnr KTN Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Rapporteringen görs på Västra Götalandsregionens blanketter. Stödmottagaren ska till Västra Götalandsregionen skriftligen rapportera om projektet avbryts eller försenas eller annan väsentlig ändring inträffar. Informationsskyldighet Vid framtagning av informationsmaterial, vid anordnande av informationsevenemang och på plats där projektet bedrivs ska det tydligt framgå att Västra Götalandsregionen är en av finansiärerna. Detta görs genom att använda Västra Götalandsregionens logotyp enligt särskilda regler. Logotyp och uppgift om att projektet är del-/finansierat av Västra Götalandsregionen ska anges - på plats där projektet bedrivs, - i nyhetsbrev, annonser, broschyrer, affischer, videos, webbplatser mm - vid konferenser, seminarier, mässor, utbildningar och utställningar mm. Klisterdekaler samt uppgift om logotyp för t ex webb och broschyrer bifogas till beslutet. Vidare ska stödmottagaren vid kontakter med media och allmänhet informera om att projektet är del- /finansierat av Västra Götalandsregionen. Granskningsrätt Representanter för Västra Götalandsregionen har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysning om projektet. Omprövning av beslut Beslut om stöd kan hävas och utbetalt stöd kan återkrävas om: - projektet ej påbörjats inom tre månader från beslutsdatum, - förutsättningar för projektets finansiering ändrats, - projektarbetet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen, - stödet beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av stödmottagaren, - stödmottagaren inte fullgör skyldigheterna inför Västra Götalandsregionens rätt att granska handlingar om projektet samt projektredovisningen, - stödmottagaren inte anger att Västra Götalandsregionen är en av finansiärerna enligt ovanstående krav på informationsskyldighet, - stödmottagaren inte i övrigt uppfyller de villkor som gäller för beslutet om stöd, eller - inte projektet rekvirerar medel i enlighet med beslut. Undertecknad stödmottagare har av Västra Götalandsregionen för ovan angivet projekt beviljats stöd enligt angivna villkor och förbinder sig att följa projektplan och villkor. Vidare medger undertecknad enligt 10 personuppgiftslagen, SFS 1998:204, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändig för Västra Götalandsregionens hantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras på Internet i information om projektet. Ort Datum Stödmottagare (organisation) Organisationsnummer Underskrift av behörig firmatecknare Namnförtydligande Underskrift av projektledare Namnförtydligande

81 81 Ärende 11 Återremiss av delmål 5 Trafikförsörjningsprogrammet

82 82 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Ulrika Bokeberg E-post: Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Återremiss delmål 5 Ärendet I enlighet med den nya kollektivtrafiklagen ska det i varje län upprättas ett regionalt trafikförsörjningsprogram som bland annat pekar ut den strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling. Ett gediget samrådsförfarande, parallellt med utredningsarbete har lett fram till att ett sådant program nu finns för Västra Götaland. Beredning Kollektivtrafikråden har berett förslag till strategisk inriktning för regionalt trafikförsörjningsprogram till kollektivtrafiknämnden. Kollektivtrafiknämnden beslutade om förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram den 31 maj Förslaget godkändes av regionstyrelsen för vidare behandling i regionfullmäktige där man beslutade att fastställa programmet med undantag av delmål fem som återremitterades till regionstyrelsen. I samband med beslut om skatteväxling beslutades även om samverkansformer för de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Motivet är att samverkan mellan regionen och kommunerna är en viktig framgångsfaktor för att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utvecklingsbehov och säkerställa att det gå hand i hand med planering av infrastruktur och samhällsplanering (s 4 i Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland). I samma dokument anges tydligt att slutligt beslutsmandat och ekonomiskt ansvar ligger hos Västra Götalandsregionen som ensam ägare av Västtrafik och regional kollektivtrafikmyndighet. Det är önskvärt med en bred förankring av trafikförsörjningsprogrammet såväl geografiskt som över partigränserna, för att det ska kunna utgöra det långsiktiga stöd som aktörerna inom kollektivtrafiken behöver. För att följa intentionerna i samverkansformerna har återremissen av delmål fem även hanteras i det regionala kollektivtrafikrådet den 23 november. Följande förslag har lyfts avseende delmål 5: - Lyft ut målet om självfinansieringsgrad ur trafikförsörjningsprogrammet. Finansieringsfrågan är en tydlig ägarfråga för respektive politisk ledning att ta ställning till i samband med budget eller i ägardirektiv. Överväg om övriga mål i programmet istället kompletteras med indikatorer för resurseffektivitet. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

83 !Infoga logotyp här 83 Sida 2(2) Datum Diarienummer KTN Bibehåll kollektivtrafiknämndens förslag från maj 2012; År 2025 skall Västtrafiks självfinansieringsgrad uppgå till minst 50 % - Självfinansieringsgraden ska successivt öka till 60 %. Rådet diskuterade självfinansieringsgraden som en viktig fråga, men inte en fråga som det regionala kollektivtrafikrådet bör ta ställning till. De övriga fyra delmålen om ökat resande, nöjdare resenärer, miljö, anpassning för funktionshindrade har bäring på såväl kommunens roll som regionens roll vad gäller samhällsbyggnad, infrastruktur och kollektivtrafik och är i högre grad relevanta för formellt samråd. Dialogen har därmed förts med Regionala kollektivtrafikrådet och rekommendationen är att delmål 5 om självfinansieringsgraden utgår ur programmet, med motiveringen att finansieringsfrågan är en renodlad ägarfråga och inte ingår i samverkansformernas samråd. Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden föreslår regionfullmäktige att målet om självfinansieringsgrad utgår som delmål ur trafikförsörjningsprogrammet. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg

84 84 Ärende 12 Självfinansieringsgrad -uppdrag från RS samt PM-

85 85 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Calle Blomberg Till Kollektivtrafiknämnden Ärendet I samband med regionstyrelsens behandling av regionalt trafikförsörjningsprogram 4 september 2012, beslöt styrelsen för egen del att Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att förtydliga definitionen av självfinansieringsgrad samt de grunder som denna är beräknad på, enligt RS 153 regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland (Dnr ). Som en logisk följd av detta har Kollektivtrafiknämnden gett kollektivtrafikdirektören i uppdrag att ta fram ett fördjupningsunderlag kring kollektivtrafikens ekonomi, där kunskapsunderlag gällande självfinansieringsgraden ingår. Beredning Som referensmaterial och stöd till bilagda PM hänvisas till rapporterna Nytt prissystem för SL (WSP) När bör kollektivtrafik subventioneras (2009, WSP) Översyn taxor och zoner i Jönköpingslän (WSP) Finansiering av kollektivtrafik (2011, RTM Konsult) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland (2012) Förfrågningsunderlag (Trafikanalys) Årsredovisningar Västtrafik och Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden ta informationen till handlingarna, samt vidarebefordrar PM 1 Självfinansieringsgrad, daterad , till Regionstyrelsen som svar på uppdrag. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

86 86 Sida 2(2) Datum Dnr KTN Bilaga PM 1 fördjupning kring Självfinansieringsgrad Expedieras till Regionstyrelsen

87 !Infoga logotyp här Kollektivtrafiksekretariatet Sida 1(8) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN PM 1 fördjupning kring Självfinansieringsgrad

88 Sida 2(8) Datum Diarienummer KTN Självfinansieringsgrad Denna PM är den första av en serie fördjupningar inom kollektivtrafikekonomi. Definition självfinansieringsgrad Självfinansieringsgrad är, generellt uttryckt, ett mått på hur stor andel av kollektivtrafikens kostnader täcks av intäkter. För kollektivtrafiken i Västra Götaland och i Sverige är biljettintäkter från resenärerna den enskilt största intäktsposten. Den mer formella definitionen som avses i diskussioner eller jämförelser om självfinansieringsgrad är: Total självfinansieringsgrad = Bolagets totala intäkter delat med bolagets totala kostnader. På denna nivå är det inte svårt att förklara begreppet självfinansieringsgrad. Det är emellertid lite mer komplicerat än så när jämförelser ska göras. För att kunna arbeta med detta nyckeltal behövs viss insikt i respektive verksamhet som ska jämföras. Definitionen bolagets totala kostnader kan uppfattas som ett allt för vitt begrepp. Exempelvis ett bolag ansvarar för infrastruktur runt kollektivtrafiken, ett annat gör det inte. Allt annat lika kommer det första bolaget få en sämre självfinansieringsgrad. Självfinansieringsgraden påverkas av många olika faktorer inom bolaget. Resandets utveckling i befintlig kollektivtrafik, effektivitetskrav på befintlig trafik, storlek på trafiksatsningar, prissättning, kvalitets- och miljökrav, storlek på tillköp är några exempel på parametrar som alla påverkar finansieringsgraden i olika omfattning. Det är med andra ord, viktigt att definitionen av självfinansieringsgrad är tydlig om den ska användas som ett nyckeltal med styrningsfunktion. Det lämpligaste är att låta det spegla en viljeinriktning där hänsyn kan tas till förklaringsfaktorer. Den totala självfinansieringsgraden 2010 för Västtrafik uppgick till ca 55 procent enligt den nationella statistikrapporteringen (Trafikförsörjningsprogrammet), och 54 procent enligt den mätmetod som Västtrafik tillämpar för uppföljning i årsredovisningar. Nationell jämförelse Statliga Trafikanalys upprättar statistik för nationell jämförelse bland annat avseende kollektivtrafikens utveckling i Sverige. Beräkningen av självfinansieringsgrad bygger på ett flertal underliggande faktorer som rapporteras in av Sveriges aktörer årligen. Statistiken bygger på att respektive län har lämnat uppgifter till Trafikanalys enligt en särskild mall (se bilaga1). Ambitionen är att så långt som möjligt likställa ingångsdata, men viss tolkningsfrihet som gör att den nationella statistiken fortfarande inte är helt jämförbar mellan länen.

89 Sida 3(8) Datum Diarienummer KTN Av de tre storstadslänen har Skåne i särklass högst självfinansieringsgrad och Stockholm respektive Västra Götaland ligger nära riksgenomsnittet på 50 %. Det är svårt att se tydliga mönster i skillnaden mellan länen. Det finns t.ex. glest befolkade län som har såväl hög som låg självfinansieringsgrad. Historiskt Västtrafik har sedan ett par år tillbaka i ett samarbete med Skånetrafiken gjort en mindre genomgång om vad som skiljer verksamheterna åt. Slutsummeringen var bland annat att trafiken i Skåne har betydligt större resande i båda riktningarna i sin trafik (dubbelriktad), motsvarande mönster inom Västra Götaland var att resandeströmmarna, mer rörde sig i en riktning. En sådan skillnad, vilken i grunden är geografiskt betingad, påverkar självfinansieringsgraden och är ett exempel på en viktig förklaringsfaktor. De olika aktörerna runt om i landet visar ett likartat mönster på självfinansieringsgradens utveckling. I slutet av 80-talet visas de lägsta värdena som därefter ökat under senare hälften av nittiotalet samt början av 2000-talet. Under den senaste 5-årsperioden har andelen åter minskat.