Serviceförvaltning SERVICEFÖRVALTNINGEN INTERNBUDGET Datum:

Transkript

1 Serviceförvaltning Datum: SERVICEFÖRVALTNINGEN INTERNBUDGET 2011 Resultatredovisning 1 Mål och mätetal/indikatorer 2 Ledning och stab 3 Lundafastigheter 4 Markentreprenad 7 Måltidsservice 9 Investeringar 12 Bilaga Investeringar per projekt

2 1 Resultatredovisning För 2011 budgeterar Serviceförvaltningen ett resultat på 100,7 mkr utifrån EVP Resultatet inkluderar energieffektiviseringsprojektet EPC. EPC-projektets resultat beräknas till -4,6 mkr, vilket är 1,3 mkr bättre än i EVP. Den nu föreslagna budgeten omfattar inte kostnader för respektive ökade intäkter rörande mediehyror för skol- och förskolebyggnader. Förvaltningen avser återkomma med ett förslag till reviderad budget under 1:a kvartalet Införandet av mediehyror ska inte påverka det budgeterade resultat, eftersom hyrorna justeras motsvarande de mediekostnader Lundafastigheter övertar från skolförvaltningarna. Resultatkravet är liksom för 2010 fördubblat jämfört med tidigare år. Besparingen innebär att fastighetsunderhållet minskas till cirka 1/3 till ca 30 mkr jämfört med behovet. Olika åtgärder måste övervägas för att kunna tillföra mer medel till fastighetsunderhåll. En så låg underhållsnivå är ohållbar och ackumulerar eftersatt underhåll. En risk är att bristfälliga lokaler behöver stängas. Fortsatt fokus läggs på beslutade uppdrag om att minska kostnader för byggande, införa totalhyra, lokalsamordna och affärsplanens fokus på affärsmässighet, service och att samordna och utveckla verksamheter och uppdrag för kommunnytta. Administration förenklas där så är möjligt. Inom personalområdet fullföljs medskapande aktiviteter kring ökat engagemang och förbättrad kommunikation. Detta bidrar till ökad trivsel och att vi uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Resultatet av medarbetareenkäterna bearbetas med berörd personal och leder till åtgärdsplaner. Inom Lundafastigheter ges projekt arbetsklimat högsta prioritet. Under 2010 ska affärsplanen uppdateras med sikte på och beslutade mål utvärderas. Det blir en viktig uppgift för den nya nämnden och hela förvaltningsorganisationen. Budgeten 2011 fördelas per affärsområde enligt följande: Resultatredovisning Serviceförvaltningen Utfall Budget EVP Budget (i mkr) Verksamhetens intäkter 1 024,2 954,7 977,2 982,6 Verksamhetens kostnader -613,8-550,8-572,9-579,9 Avskrivningar -181,4-191,0-199,0-200,5 Nedskrivningar -14,0-2,0-5,0-3,4 Verksamhetens nettoresultat 215,0 210,9 200,3 198,8 Intäktsränta (rörelsekap+byggtid) 4,5 2,2 9,4 10,5 Finans kostn (ränta på lån) -119,7-111,0-108,8-108,6 Resultat 99,8 102,1 100,9 100,7 Resultatredovisning per affärsområde Utfall Budget EVP Budget (i mkr) Lundafastigheter inkl EPC 98,1 99,6 98,4 98,2 Markentreprenad 3,1 2,5 2,5 2,5 Måltidsservice -1,4 0,0 0,0 0,0 Resultat 99,8 102,1 100,9 100,7

3 2 Mål och mätetal/indikatorer Fullmäktigemålen utgår från den roll förvaltningen har. Förvaltningens fokus skall vara kostnadseffektivitet, hushålla med resurser, service och den gemensamma kommunnyttan. Kvalitets- och miljöarbete kopplas till ekonomisk hushållning. Att spara miljö och pengar får gärna gå hand i hand. Fullmäktigemål Kostnadseffektiva och kvalitativa tjänster Medverka till attraktiv stadsutveckling Främja god miljö och hälsa Affärsplan och Nämndmål Serviceförvaltningens affärsplan för åren innehåller förvaltningens vision, värderingar och strategier. När nya Servicenämnden är utsedd kommer en ny affärsplan att upprättas. I affärsplanen anges förvaltningens ambition att uppfattas som beställarens naturliga partner. Viktiga utvecklingsområden är kundrelationer, tydligt resultatfokus och att vara en attraktiv arbetsgivare. Med affärsplanen som grund har Serviceförvaltningen arbetat fram mål utifrån fem viktiga perspektiv - ekonomi, kvalitet, utveckling, organisation och miljö. Inriktningen är att målen successivt ska kunna nås med sikte på Följande nämndmål har antagits: Överträffa resultatkravet Hög uthyrningsgrad Konkurrenskraftiga priser Nöjda kunder Arbeta fram förtätningsprojekt Arbeta fram stadsutvecklingsprojekt Medverka i stadsmiljöprojekt Minska utsläpp av växthusgaser Öka andelen ekologiska livsmedel Sunda och hälsosamma lokaler Fullmäktigemål Nämdsmål Mätetal/Indikatorer Mål/budget 2011 AO Kostnads- Överträffa resultatkravet årets resultat mkr/år bättre än budget LF,ME,MS effektiva Hög uthyrningsgrad uthyrninggrad för lokaler i % minst 98 % LF och kvalitativa Konkurrenskraftiga priser andel erh.beställn.av lämn.anbud i % över 25 % ME tjänster Nöjda kunder kundenkät minst 75 % LF,ME,MS Medverka till Arbeta fram förtätningsprojekt antal projekt/år minst ett/år LF attraktiv Arbeta fram stadsutvecklingsprojekt antal projekt/år minst ett/år LF stadsutveckling Medverka i stadsmiljöprojekt antal projekt/år minst ett/år ME Främja god Minska utsläpp av växthusgaser minska förbrukn. av värme och el kwh/kvm 15 % jmfr med 2006 LF miljö Minska utsläpp av växthusgaser minska utsl.av koldioxid från transp.ton/år 15 % jmfr med 2007 ME och hälsa Öka andelen av ekologiska livsmedel andel ekologiska livsmedel i % 35% 2011 MS Sunda och hälsosamma lokaler andel godkända OVK 100% LF MS = Måltidsservice Markentreprenad = ME Lundafastigheter = LF

4 3 Ledning och stab Organisation LEDNING STAB AFFÄRSOMRÅDEN SERVICENÄMND MARKENTREPRENAD Entreprenadchef Pär Lilja Nämndsekreterare Eva Andersson SERVICEFÖRVALTNINGEN Servicedirektör Per-Olof Järvegren EKONOMISTAB Ekonomichef Roland Lindqvist LUNDAFASTIGHETER Fastighetschef Tf. Per-Olof Järvegren PA-konsult Camilla Holmquist IT-ansvarig Serban Radescu Miljösamordnare Anne Pivén MÅLTIDSSERVICE Kostchef Gertrud Sonesson Nämnd Nämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare. Nämnden och arbetsutskottet beräknas hålla 11 möten vardera under Dess arbetsutskott består av ordföranden, vice ordföranden samt 2:e vice ordföranden. Ledning, stab, IT och ekonomi Ledning stab och IT består av servicedirektören, nämndssekreterare, IT-ansvarig, PA-konsult, 0,5 tjänst som miljösamordnare. Ekonomiavdelningen består av en ekonomichef plus 5,5 tjänster som ekonomer och en ekonomiadministratör.

5 4 Lundafastigheter Organisation LEDNING AVDELNINGAR ENHETER SERVICEFÖRVALTNINGEN Servicedirektör Per-Olof Järvegren FASTIGHETSFÖRVALTNING Chef, Fastighetsförvaltning Jan-Olof Roos Fastighetsadministration Kundtjänst MARKNADSOMRÅDE NORR MARKNADSOMRÅDE CENTRUM MARKNADSOMRÅDE ÖST LUNDAFASTIGHETER Fastighetschef Tf. Per-Olof Järvegren Bitr. Fastighetschef Per Dahlgren PROJEKTLEDNING Chef, Projektledning Anders Eson Dueck FASTIGHETSSERVICE Enhetschef, Fastighetsservice Christer Celander TEKNIK & SERVICE Chef, Teknik & Service Mikael Jönsson LOKALVÅRD Enhetschef, Lokalvård Jeanette Dahlberg Vvs/energi Brand/säkerhet El Under 2011 kommer följande att genomföras och prioriteras Lundafastigheter ansvarar för att anskaffa och förvalta kommunala lokaler. Verksamheten styrs utifrån kommunens lokalbehov. Fastigheter som inte behövs för sitt kommunändamål anpassas till verksamheternas ändrade behov eller avyttras. Flera stora investeringsprojekt är beslutade och pågår. Det gäller t.ex. Högevallsbadet och Saluhallen. Projekt Kristallen, förvaltningsbyggnad är nära föreståenden. Behovet av nya fastigheter för skola och förskolar är fortsatt stort främst i de nya utbyggnadsområdena. Projektledarrollen utvecklas genom kompetenshöjande utbildning. Miljöbyggprogram Syd, klimatanpassning och energieffektivitet är andra fokusområden. Ett nytt energieffektiviseringsprogram skall genomföras för ca 20 fastigheter. Ca 40 st av de fastigheter som åtgärdades i EPC-projektet uppfyller kraven för Green Building och ansökan om att få dessa certifierade kommer att ske under första halvåret.

6 5 Mediehyror för skol- och förskolebyggnader införs från årsskiftet I en kommande etapp arbetar vi för totalhyra. Minskat ekonomiskt utrymme för underhållsåtgärder är ett växande problem. Åtgärder som planerats får skjutas framåt i tiden. En prioritering har gjorts innebärande att tillgängliga resurser läggs på i första hand myndighetskrav och i andra hand yttre underhåll av byggnaderna. Inre underhåll samt underhåll av installationer skjuts ytterligare framåt i tiden. Strategisk underhållsplanering med fokus på byggnadernas kvalitet och livslängd utvecklas. Arbetet med att bygga energisnålt och miljömässigt rätt fortgår och nya tekniska lösningar utvärderas kontinuerligt. Inom organisationen pågår ett internt arbete med att kvalitetssäkra fastighetsadministrationen. Digital tillsyn är införd och under början av 2011 övergår vi till webbaserad felanmälan. Våra hyresgäster kan anmäla fel via Internet och följa hur åtgärder fortskrider. Städmetoder med liten miljöpåverkan och ergonomisk arbetsmiljö fortgår. Resultaträkning Resultatredovisning Lundafastigheter inkl EPC Utfall Budget EVP Budget (i mkr) Verksamhetens intäkter 715,6 662,0 677,9 685,5 Verksamhetens kostnader -309,8-263,8-279,9-288,8 Avskrivningar -178,2-187,6-194,6-196,1 Nedskrivningar -14,0-2,0-5,0-3,4 Verksamhetens nettoresultat 213,6 208,6 198,4 197,2 Intäktsränta (rörelsekap+byggtid) 4,2 2,0 8,8 9,6 Finans kostn (ränta på lån) -119,7-111,0-108,8-108,6 Resultat 98,1 99,6 98,4 98,2 Resultat LUNDAFASTIGHETER INKL EPC Administration Fastigheter enheter Övrigt E P C TOTALT Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Intäktsränta (ränta på rörelsekap) Intäkt byggtidssränta Finansiella kostn (ränta på upptagna lån) Resultat Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 25 november beslutat att reducera Lundafastigheters resultatkrav med 204 tkr. Reduktionen förklaras med att kapitalkostnaderna för Mötesplats Stadsbiblioteket har förts över från tekniska nämnden till servicenämnden. I ovanstående resultaträkning är reduktionen beaktad.

7 6 Nettoomsättning Intäkterna ökar främst beroende på ökade intäkter för nya externt förhyrda objekt samt ny- /till- och ombyggnationer. Hyran i befintliga lokaler justeras inte i förhållande till 2010 i samråd med kommunkontorets ekonomiavdelning. Under övriga intäkter redovisas interna fördelningar samt ersättning för försäkringsskador. Verksamhetsservice Resultatenheterna består av fastighetsservice samt lokalvården och redovisas här. Lundafastigheter debiterar beställaren. Sammantaget budgeteras ett resultat om 0,8 mkr. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader minskar p.g.a. minskade resurser för underhållsåtgärder. Andra faktorer består i ökade hyreskostnader för externt förhyrda objekt (som hyrs ut i andra hand till andra kommunala förvaltningar), ökade kostnader för mediaförsörjningen och löner. I administrationskostnader ingår förutom kostnader för kontorets tjänstemän även kostnader för projektledning. Kostnaden för administrationen minskar under 2011 jämfört med Medel för administrativa driftprojekt minskas. Under de övriga kostnader som redovisas i resultaträkningen (exkl. planerat underhåll) ingår mediaförsörjning (värme, vatten och el) och fastighetsskötsel (akut underhåll, löpande tillsyn och skötsel och försäkringsärenden samt övrig drift som sotning, sophämtning etc.). Avskrivningar Fastigheterna skrivs av med ett lika stort värde varje enskilt år. De flesta byggnader har en avskrivningstid på 33 år. Årliga ny-, till- och ombyggnader samt förvärv ger ökade totalkostnader (planmässig avskrivning). Från och med 2009 beräknas Lundafastigheters avskrivningar på kommunens verkliga anskaffningsvärden. Skillnaden mellan Kommunkontorets och Lundafastigheters anläggningsregister läggs som en extra tillgångspost i Lundafastigheters balansräkning och skrivs av under 15 år. Avskrivningen på den extra tillgångsposten uppgår till 55 mkr. Finansiella kostnader (ränta på lån) och intäkter (ränta på rörelsekapital). Interna lån uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till cirka 2,4 miljarder. Från och med 2009 förenklades hanteringen av interna lån. Räntenivån justeras till en marknadsmässig ränta. Finansiella intäkter består dels av räntan på rörelsekapitalet samt intäkt gällande byggtidsränta. Fr.o.m kommer pågående investeringsobjekt att belasta Lundafastigheters resultaträkning. Personalförändringar Förändringen av antalet administrativa tjänster är ca 2 tjänster beror huvudsakligen på en utökning av antalet energi- och förvaltaretjänster. Resultatenheterna ökar med sju tjänster varav tre tjänster beror på en tillbakagång från Markentreprenad till Lundafastigheter. Övriga fyra består av tre fastighetstekniker och en arbetsledare samt lokalvårdare.

8 7 Markentreprenad Organisation LEDNING STÖDFUNKTIONER ENTREPRENADVERKSAMHETER SERVICEFÖRVALTNINGEN Servicedirektör Per-Olof Järvegren TRYCKERI Christer Nilsson MARKENTREPRENAD Entreprenadschef Pär Lilja PARKSKÖTSEL Krister Larsson Björn Mårtensson SKOGS- OCH NATURVÅRD Bengt Andersson KALKYL OCH PROJEKTLEDNING Vakant UTSÄTTNING OCH INMÄTNING Lars Ahlgren FÖRRÅD MASKINUTHYRNING FORDONSVERKSTAD Bengt Bergqvist GATUANLÄGGNING John Ljungberg VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING Erne Salomonsson Erik Jonason PERSONTRANSPORTER/ BILCENTRAL/ POSTSERVICE Tf. Björn Olsson ADMINISTRATION TEKNISK SERVICE Rolf Hjort Under 2011 kommer följande att genomföras och prioriteras Markentreprenads styrka ligger i bredden på verksamhet. I kombination med stort yrkeskunnande och engagemang har det varit framgångsfaktorer både i hög och låg konjunktur. Den är också basen för en kompetent jourorganisation. Verksamheten är dessutom tillgänglig utan upphandling och kan snabbt utföra kvalificerade uppdrag såsom nyligen ombyggnaden av Tornavägen En tydlighet i avtal och skötselkontrakt är därför viktig. Avtalstider har blivit kortare, vilket försvårar planering för framtiden och investeringar i maskiner och fordon. Det gäller elevtransporter och måltidstransporter som påverkas om förändringar bl.a. i äldrevården. Men även för verksamheter som fjärrvärme, parkskötsel samt jourverksamhet gäller avtal som löper på ett år. Med VA Syd återstår ytterligare två år på gällande avtal. En viktig fråga är därför att säkra längre kontrakt för verksamheterna, som ger bättre underlag för att investera i verksamheterna och verksamhetsutveckling. Kundenkäter och kunddialog är viktiga instrument för att jobba vidare med dessa frågor. Klimat- och miljömålen har också fått en ökad tyngd. Markentreprenad kommer att engagera sig starkare i dessa frågor. Samtidigt måste motsvarande miljökrav ställas på andra aktörer vid upphandlingar, vilket inte är fallet idag.

9 8 Markentreprenad kommer att fortsätta stärka verksamheten genom satsningar på sin personal, utveckling av delegerat ansvar och öka takten vad gället investeringar i maskiner, utrustning och redskap för att möta marknaden de kommande åren. Resultaträkning Budget 2011 Resultatredovisning Markentreprenad Utfall Budget EVP Budget (i mkr) Verksamhetens intäkter 191,2 175,5 180,0 178,5 Verksamhetens kostnader -185,2-169,8-173,7-172,5 Avskrivningar -3,2-3,4-4,4-4,4 Verksamhetens nettoresultat 2,8 2,3 1,9 1,6 Intäktsränta (rörelsekap+byggtid) 0,3 0,2 0,6 0,9 Finans kostnader (ränta på lån) 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 3,1 2,5 2,5 2,5 Omsättning per verksamhetsområde 2011 Parkskötsel 35,4 Vatten- och avloppsanläggning 28,0 Gatuanläggning 72,7 Skogs- och naturvård 6,4 Persontransporter/Bilcentral/Postservice 32,0 Tryckeri 4,0 Verksamhetens intäkter 178,5

10 9 Måltidsservice Organisation OMRÅDEN Centralköket/Fästan Områdeschef Stefan Bratz Centralköket Agneta Strandglim TILLAGNINGSKÖK Restaurang Fästan Restaurang Papegojelyckan SERVICEFÖRVALTNINGEN Servicedirektör Per-Olof Järvegren Genarpskolan - Solhem - Vevrehemmet - Svaleboskolan Områdeschef Inger Erlandsson Vevreköket Mona Borglund Solhemsköket Anne-Marie Nilsson Svaleboköket Maria Åberg Genarpsköket Unnie Gydenius MÅLTIDSSERVICE STAB Kostchef Gertrud Sonesson Kvalitets- och utvecklingsledare Justina Smakowski Linda Sandgren vik. Ekonom Anne Pivén Svaneskolan-Gunnesboskolan - Polhemskolan Områdeschef Erica Hansson Vikingaskolan - Killebäckskolan-Nyvångskolan Områdeschef Rune Andersson Svanesköket Lise-Lotte Larsson Gunnesboköket Gun Rosengren Vikingaköket Pia Anvåg Killebäcksköket Anette Karlsson Polhemsköket Elke Wendel Nyvångsköket Inger Berlin Järnåkraköket-Fäladsgården Områdeschef Linda Sandgren tjl. Magnus Svensson vik. Fäladsköket Ylona Jönsson Järnåkraköket Gaby Knuts Under 2011 kommer följande att genomföras och prioriteras Ett ständigt förbättringsarbete fortsätter med samtliga matsedlar för att få dem välbalanserade såväl smakmässigt och näringsmässigt som klimatanpassade och med ökad andel ekologiska livsmedel. Produktutveckling av nötfärsprodukter pågår mellan naturbetesköttsproducent, livsmedelsföretag och måltidsservice med målsättning att ta fram köttfärsprodukter som är kvalitativa, ekologiska och närproducerade med måltidsservices recept. En tredje specialkostutbildningsomgång genomförs för att kompetensutveckla köksbiträde till kockar och för att stärka medarbetare i det viktiga arbetet med specialkoster. På uppdrag av vård- och omsorgsförvaltningen kommer en större verksamhetsförändring att ske i samband med att all förrådsförsäljning och leverans från köken till vårdavdelningarna upphör. Vårdavdelningarna kommer att köpa alla råvaror till frukost, mellanmål och tillbehör direkt från avtalade livsmedelsgrossister. Förändringen kommer att innebära personalneddragningar i äldreomsorgsköken och förändrad transportlogistik. Kostnadsförändringar är inte beaktade i denna budget då startpunkten för förändringen ännu är oklar. Sannolikt sker förändringen under andra halvåret Arbetet med tema/tvärgrupper med medarbetare från olika kök som tillsammans arbetar med och utvecklar olika frågor fortsätter. Aktuella frågor är till exempel matsedlar för specialkoster och alternativrätter inom äldreomsorgen, recept, sallad, specialkoster för skolorna, kvalité, friskvård och miljö.

11 10 Översyn av måltidstransporterna påbörjades under 2010 och kommer att avslutas under Måltidstransporterna, som utförs av markentreprenad, utvärderas och förtydligas i ett internt samarbetsavtal i syfte att optimera logistiken och tydliggöra kostnaderna. Källsorteringsstationerna anpassas för utökad återvinning samt matavfall. Kundnöjdheten kommer att mätas genom enkäter till samarbetspartner samt fokusgrupper med elever i olika åldrar och frågor ställda av en professionell intervjuare. Arbetet med att utreda alternativa produktionsersättningar till Centralköket fortsätter under 2010 i projektform med projektgruppsrepresentanter från måltidsservice, serviceförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Alternativa förslag kommer att presenteras för respektive nämnder under andra kvartalet 2011 Resultatredovisning Måltidsservice Utfall Budget EVP Budget (i mkr) Verksamhetens intäkter 117,4 117,2 119,3 118,6 Verksamhetens kostnader -118,8-117,2-119,3-118,6 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettoresultat -1,4 0,0 0,0 0,0 Intäktsränta (rörelsekap+byggtid) 0,0 0,0 0,0 0,0 Finans kostnader (ränta på lån) 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -1,4 0,0 0,0 0,0 Budget per verksamhet 2011 i tkr Skolköken Äldreomsorgköken & restauranger Förändr Förändr Intäkter Måltidsförsäljning % % Övrigt % % Summa intäkter % % Kostnader Personalkostnader % % Livsmedel % % Transportkostnader % % Lokalkostnader % % Övriga kostnader % % Summa kostnader % % Fördelade gem. kostn % % Summa kostn. inkl gem % % RESULTAT

12 11 Måltidsförsäljning priserna ökar med 3,8 % för skolorna och med 6,4 % för äldreomsorgen. Prisernas ökning beror till största delen på att livsmedelskostnaderna ökat kraftigt under andra halvan av 2010 och förväntas fortsätta öka under Förändringarna på livsmedelspriserna beror på den globala livsmedelsmarknaden och att primärproduktionens ersättningar ökar. Hänsyn har även tagits till att livsmedelskostnaden inom äldreomsorgen varit högre än budget under hela 2010, vilket bland annat beror på ökat antal specialkoster. Portionspriserna ökar också då de fasta kostnaderna fördelas på färre antal portioner. För skolornas del beror det på att portionsvolymen minskar för måltidsservice på grund av att skolor i BSN Lund Öster startat egen måltidsproduktion under 2010 samt att antalet portioner i friskolor netto minskar. Inom äldreomsorgen beror portionsminskningen på att vård- och omsorgsförvaltningen provar andra måltidslösningar på en del äldreboende, både annan extern leverantör och att produktion sker direkt på vårdavdelningen. Övriga intäkter är försäljning av förrådsvaror (livsmedelsråvaror samt en hanteringsavgift på 15 %), catering (t ex beredda råvaror och måltider bl.a. Lundaspelen) samt kontantförsäljning i cafeterian på Polhemsskolan, äldreomsorgens restauranger och skolmjölksstöd från Jordbruksverket. Fördelade gemensamma kostnader är kostnader för måltidsservice stab och del av serviceförvaltningens stab, tjänster från kommunkontoret t.ex. IT, löneadministration. På uppdrag av vård och omsorgsförvaltningen drivs restaurangerna på Papegojelyckan och Fästan sedan 2009 av måltidsservice. Restaurangerna på Solhem och Vevrehemmet drivs som tidigare integrerat med tillagningsköken i Genarp och Veberöd. Eventuellt ökade transportkostnader som utredningen om måltidstransporter indikerat under 2010 är inte beaktade i 2011 års budget. De kommer att beaktas i budget 2012 då utredningen är klar och kostnaderna kartlagda, transparanta och kommunicerade med respektive samarbetsförvaltning.

13 12 Budgetförutsättningar Skolköken Äldreomsorgköken & restauranger Förändr Förändr Antal anställda 88,5 84,5-5% 42,5 42,5 0% Antal heltidsanställda 73,7 73,4 0% 33,0 32,8-1% Andel ekologiska livsmedel 30% 35% 17% 30% 35% 17% Fördelning gem. kostnader 63,5% 67% 6% 36,5% 33% -10% Antal portioner per dag Interna % % Externa % Lov % Per portion Lunchpris 21,20 kr 22,00 kr 4% 60,90 kr 64,80 kr 6% varav livsmedelskostnad 10,00 kr 10,40 kr 4% 13,80 kr 15,00 kr 9% pers.kostn. exkl serveringtjänste 6,00 kr 6,29 kr 5% 23,80 kr 25,20 kr 6% transport 1,15 kr 1,19 kr 3% 6,70 kr 7,10 kr 6% övriga kostnader 4,05 kr 4,12 kr 2% 16,60 kr 17,50 kr 5% Beräknat lunchpris 20,90 kr 21,20 kr 1,4% 59,50 kr 60,90 kr 2,4% varav Livsmedelskostnad 9,80 kr 10,00 kr 2,0% 15,80 kr 13,80 kr -12,7% Personalkostn exkl serveringtjän 6,10 kr 6,00 kr -1,6% 26,70 kr 23,80 kr -10,9% Övriga kostnader 5,00 kr 5,20 kr 4,0% 17,00 kr 23,30 kr 37,1% Investeringar INVESTERINGAR 2011 Befolkningen i Lunds kommun expanderar kraftigt med ett ökat behov av kommunala investeringar som följd. Under 2010 har akuta projekt genomförts pga oförutsedda behov inom skola och förskola. En bättre framförhållning är att föredra. Nya klimatmål och bristande kvalitet på främst äldre modulbyggnaderna samt byggnader från 1960 och talet gör dessutom att dessa sämre byggnader behöver ersättas. Investeringsbehov Som framgår av investeringsprognos 3 är volymen pågående byggprojekt stor. För att möta de ökande investeringsbehoven har kommunfullmäktige beslutat om nya finansiella mål för investeringar samt en ny modell för hantering av investeringar. Den specificerade investeringsbudgeten har ersatts med investeringsramar. Avsikten är att få ett mer flexibelt och effektivt resursutnyttjande, men också en starkare styrning av investeringarna utifrån den samlade kommunnyttan. Kommunens investeringar kan grovt delas in i tre områden: infrastruktur (tekniska förvaltningen), inventarier och fastigheter: de senare svarar serviceförvaltningen för via Lundafastigheter och utgör en stor del av den totala investeringsvolymen. Kommunfullmäktige har medgivit investeringsram för planperioden för Serviceförvaltningen enligt följande:

14 Mkr 418 Mkr 322 Mkr Genom återkommande investeringsprognoser (april, augusti och december) följer vi upp betalningsflöden under året och för EVP-perioden. Denna kontinuerliga uppföljning behövs för att hålla investeringsvolymen inom beslutad ram och för att få möjlighet att använda ramen effektivt. Genom beslut i augusti 2009 om hårdare styrning av investeringarna har flexibiliteten minskat och ytterligare administrativt arbete tillförts. Investeringsram 2011 Som framgår av investeringsprognos är volymen pågående och planerade investeringar stor Prognosbeloppet överstiger beslutad investeringsram. Byggpriserna har stigit markant under En fortsatt uppåtgående prisbild kan förväntas. Om inte nödvändiga investeringar ska behöva skjutas fram i tiden behöver investeringsramen för 2011 utökas. Enligt besked från ekonomikontoret är det lämpligt att aktualisera frågan inför bokslutsberedningen i februari Riktlinjer för investeringsarbetet Investeringsramarna innebär att alla investeringar förvaltningarna önskar få genomföra inom ryms ramarna. Det förutsätter prioriteringar och en smidigare beslutsprocess, men också åtgärder för "att få mer investeringar för pengarna". Servicenämnden och prioriterar därför arbete för: använda totalentreprenad för frekventa projekt kvalitetskrav för hållbarhet och långsiktigt låga årskostnader ompröva yt-, höjd-, tomt- och andra krav för att dämpa kostnadstrycket brukarkrav ska tas in tidigt för att minimera tilläggskostnader projektledning med egna projektledare verka för och erbjuda billigare lösningar eller alternativ pröva nya upphandlingsformer såsom paketupphandling eller optioner på fler objekt utveckla standard -lokalprogram för skola och förskola En rad åtgärder har redan genomförts. Inom andra pågår ett intensivt arbete. Med tanke på att byggpriserna på nytt börjat stiga är detta arbete extra viktigt.