Dokumentation från Processdag om sociala investeringsperspektiv Uppsala 1 oktober 2015

Transkript

1 Dokumentation från Processdag om sociala investeringsperspektiv Uppsala 1 oktober 2015 Regionförbundet och Länsstyrelsen i Uppsala län var initiativtagare och arrangörer till denna dag på temat sociala investeringar. Målgruppen för dagen var kommuner och landsting i Uppsala län. Det fanns en uppmaning om att varje organisation representeras av ett team bestående av chefer, politiker och tjänstemän med ansvar för ekonomi, beredskap, folkhälsa, brottsförebyggande, integration, hälso- och sjukvård, vård och omsorg, socialtjänst, arbetsmarknad, skola och fritid. Deltagarlista bifogas i ett separat dokument Processledare för dagen var Åsa Ranung, Aktiv Samhällsutveckling. I övrigt medverkande också Monica Pärus, Aktiv Samhällsutveckling. Syfte & målsättning med dagen var att var och en fått en ökad förståelse av ett socialt investeringsperspektiv innebär samt dess potentiella nytta i välfärdssystemet. Dagens syftade också till att problematisera kring begrepp, förhållningssätt och innebörd för deltagarnas organisationer. Delmål med dagen var att deltagarna: Fått en ökad förståelse av vad ett socialt investeringsperspektiv är och nyttan av det Ha en bild av vad ett arbete med socialt investeringsperspektiv skulle kunna innebära för den egna organisationen Ha lagt grunden för en egen/organisation målbild och fortsatta steg för det egna arbetet 1

2 Dagen inleds Carin Östling (Regionförbundet) och Natalie Grimsby Torpman (Länsstyrelsen) inledde dagen och hälsade välkomna. De gav en bild av sammanhang och bakgrund och berättade att detta är en av flera dagar som har anordnats av RF och Länsstyrelse på temat sociala investeringar. I våras genomfördes en dag då bl.a stiftelsen Ideer för Livet deltog. Länsstyrelsens engagemang i denna fråga har koppling till området sociala risker/social oro som är en prioriterad fråga hos Länsstyrelsen. Regionförbundet har i sitt folkhälsouppdrag och den regionala utvecklingsplanen identifierat sociala investeringar som ett utvecklingsområde att stötta kommunerna i. Check-in-cirkel Inlednings gick Åsa R igenom några grundläggande utgångspunkter för arbetet under dagarna. Bland annat handlade det om värdet av att go slow to go fast. I sammanhanget betyder det att fokusera på värdet av att göra ett grundligt förarbete och inte ha för bråttom, att ägna tid till de grundläggande delarna. Vi enades också om några principer för dagens arbete och samtal. Dessa handlar om att var och en har något att bidra med, att stötta varandras lärande, att vara närvarande såväl mentalt som fysiskt, att lyssna för att förstå och att passa på att skapa nya kontakter. För att landa i frågan kring sociala investeringar gjordes en check-in då var och en fick fundera själv en stund på vad sociala investeringar innebar för dem. Man delade sedan sina tankar med grannen och cirkeln avslutades med några röster från deltagarna: Sluta släcka bränder! Mer långsiktighet! Nytänkande arbetssätt, t.ex. i arbetet med äldre, ta in nya arbetsgrupper såsom fritidspedagoger. Sociala investeringsfonder. Förebygg! Tidiga insatser!! Krävs mod av politiker och tjänstemän. Sociala innovationer 2

3 Förmiddagen fortsatte sedan med två kortare föredrag om sociala investeringsperspektiv: Vad menas med ett socialt investeringsperspektiv? Åsa Ranung, Aktiv Samhällsutveckling- (bildspelet bifogas som ett separat dokument) Åsa presenterade några definitioner och begrepp kopplat till område och avslutningsvis visades den definition som Länsstyrelsen och Regionförbundet arbetat fram för Uppsala län; Konkret exempel av arbete med sociala investeringar Monica Pärus, Aktiv Samhällsutveckling (bildspelet bifogas som ett separat dokument) Monica gav några konkreta exempel på nyttan av ett socialt investeringsperspektiv och gjorde en kort presentation från Guide för dig som arbetar med sociala investeringar om processen - Att få en samlad bild över behov, insatser och kostnader för en specifik målgrupp. 3

4 Walk and talk Eftermiddagen inleddes med en sk walk and talk deltagarna fick dela in sig två och två och föra ett samtal. Grunden för samtalet var att synliggöra egna erfarenheter av när gränsöverskridande samverkan har fungerat extra bra. Under en halvtimmes promenad/pratstund hade paren två roller- en som berättare och en som lyssnare. Berätta om en egen erfarenhet där du/ni gick bortom upptrampade stigar/ och samverkade över gränser för att skapa skillnad. Utifrån samtalet fick paren sedan gemensamt identifiera vilka förutsättningar det är som gör att vi kan bryta mönster och samverka över gränser. De fick också fundera på vad som vore möjligt om vi alltid jobbade på detta sätt. Resultaten sattes samman i olika kluster på två skördeträd, de summeras nedan. 4

5 1) Vilka förutsättningar gör att vi kan bryta mönster och samverka över gränser för att skapa skillnad.? Rubrikområden utifrån kluster Ihärdighet & långsiktighet Mod, vilja och att våga Öppenhet, nyfikenhet och kreativitet Prestigelöshet Samtal, samsyn och samagerande Mandat 2) Vad skulle vara möjligt om vi alltid arbetade på detta sätt? Rubrikområden utifrån kluster Medskapande på alla nivåer (inflytande och delaktighet) Flexibilitet & innovation Nya kunskapsallianser och samarbeten Det blir rätt från början bättre kvalitet och resultat 5

6 Eget arbete - Socialt investeringsperspektiv i din organisation Eftermiddagen fortsatte sedan med en cafédialog med organisationsvisa samtal i syfte att börja lägga en grund för ett arbete med sociala investeringar på hemmaplan. Det gjordes i en stegvis process i tre omgångar utifrån följande frågeställningar; 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) 6

7 Resultaten från grupparbetena redovisades på blädderblock som grupperna sedan tog med sig hem till sin organisation. Resultaten sammanfattas i punktform nedan, (med reservation för ev. tolkningssvårigheter av handstilar ) OBS! De olika gruppernas arbeten redovisas oftast utan organisationstillhörighet då denna uppgift saknades på flera blad. 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Hur hjälper vi föräldrar med psykisk ohälsa i sitt föräldraskap? Via öppen förskola/föräldrastöd? 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. - Samverkan kommun-landsting - Samverkan inom de olika lagstiftningarna???? - samverkan med frivilligorganisationerna - Annons om gruppverksamhet på; psykiatrins hus, träffpunkter Soc.psyk, bibliotek, föreningar, brukarföreningar, studieförbund, UNT, Uppsala, Trappan. 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - Föräldrar/barn! - Politisk enighet. - Kommun-landsting-avtal. - Vilja hos chefer/medarbetare att överbrygga glapp mellan organisationer. - Värdinna på varje skola/förskola för föräldrar. - Alla kompetenser behövs. - Samordningsfunktioner 7

8 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Verktyg för bättre uppföljning. - Insats vid rätt tid (när den är billig) - Demografisk utveckling - Ojämlik hälsa - Höga och växande kostnader som ändå inte täcker behoven - Metod för att realisera samverkan och samordnade insatser - Se satsningar ur ett längre tidsperspektiv - Fånga idéer hos de som jobbar nära brukarna (SI som motor) - Ökad kunskap - Behov av en grund att förklara evidensbaserade insatser - Behov av gränsöverskridande arbete - Vi är en stor organisation som ska jobba mot samma mål. 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. - Politisk vilja - Ledningssystem - Omsätta politiska viljan till handling - Stor kommun, olika nivåer - Ledning - Transparans - Innovationskultur - Prestiegelöshet - Vilja till granskning 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - Alla chefer - Nyckelpersoner controllers - Involvera medarbetarna - Polis, landsting, fk AF, frivilligorganisationer, SKL, Universiteten, politiker, ekonomer, nationella myndigheter 8

9 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Omsättning från nationell, regional och lokal praktik - Vi är beroende av uttalade behov från aktörerna - Ta sig tid till samtal - behövs samlad lägesbild - samtal, förtroende, samsyn - samagerande 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. - politisk samsyn och enighet - Ta sig tid till samtal (behövs samlad lägesbild) - Relationer, förtroende - Perspektivträngsel - Våra prova, vara innovativ 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - Organisation - Kompetens - Funktioner 9

10 Tierps kommun 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Segregerande krafter - Många?? utan behörighet till gymnasiet - 25% ungdomsarbetslöshet (bl.a utlandsfödda) - Nedärvda sociala mönster 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. På plussidan + - Samarbete mellan förvaltningar/verksamheter - Långsiktighet/Processtid - Intern kommunikation mot gemensamt mål och syfte På minussidan - Tröghet i samverkan - Relationer/personbundet - Struktur/organisation/kultur 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - Politisk styrning och uppföljning - Strategi för långsiktig intern kommunikation - Samordning/koordination - Vertikalt (org) - Horisontellt (verksamheter) 10

11 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Gott liv i Enköping - Mäta utanförskap - Hälsoklyftor - Resursfördelning och samverkan - Långsiktighet - Hållbarhet - Budget över tid - Helhet - Våga öronmärka pengar 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. Hinder: - Hierarkier - Hårda frågor - Ekonomer och revisorer - Kortsiktighet - Stuprör Framgångsfaktorer: - Sociala investeringsfonder - Holistiskt arbetssätt - Samverkan - Göra gott för medborgarna - Helhetssyn och samsyn 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - Politiker - Förvaltningschefer - Ekonomer och revisorer - Identifiera nyckelstyrkor - Mer flexibel organisation - Mer tillåtelse 11

12 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Minska inläggningar & återinläggningar inom slutenvården - Kortsiktigt budgetperspektiv - Brist på samverkan - Ökad ohälsa - Brist på kommunikation - Stuprör: investering här utfall/vinst där - Gemensam politisk vilja 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. - Långsiktig ekonomisk planering - Politisk samsyn och förankring - Bra organisation för samverkan i strukturer och rutiner - Vilja och utrymme att överbrygga organisatoriska luckor - Prestigetänkande och traditioner (hinder) 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - Funktionella samverkansstrukturer i nya region Uppsala - Specialkompetenser för att implementera synsättet - Politiker och ledande tjänstemän 12

13 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Befolkningsstrukturer en åldrande befolkning och färre som försörjer fler - Låg kunskapsnivå - Högt ohälsotal hos unga - Hög arbetslöshet - Ovilja att gå utanför komfortzonen - Bryta det sociala arvet - Politiska motsättningar - Gemensam politisk vilja med civilkurage och etik - Bryta svågerpolitik 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. Framgång: - Kommun-landsting KLG stötande - Tydligt, öppet, klarsynt, mer samlad kompetens, större samverkan chefsforum - Förutsättningar att skapa helhetssyn - Engagemang - Liten kommun förändra kultur Hinder: - Bort med revir skapa VI! - Mer mod hoppa av båten! - Ett forum för politiska möten behövs fler för dialog - Ej synliggjorda behov SOM VI VET FINNS, det är en liten kommun 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - Ekonomichef / Controller som beskriver enkelt och tydligt Med tydliga mål - Vi behöver uppföljning - Stabilitet i verksamheterna - Behålla kompetens - Ta tillvara revisorerna - Ekonomi - HR - Samverkan med; kyrkan, frivilliga, landsting, af, fk, polis, företag/näringsliv, - Medborgarna - Hela kommunens organisation 13

14 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Tidig start i förskolan, anpassning - Ofullständiga betyg i årskurs 9 - Hemmasittare - Avhoppare i gymnasiet - Låg utbildningsnivå - Överrepresentation av familjer med kognitiva svårigheter - Kvar på SFI - Höga ohälsotal - ANTD - Fallolyckor - Många äldre - Revirtänkande orter/verksamheter 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. Framgångsfaktorer: - Vilja - Öppenhet - Nära till beslut och kontakter - Skulle kunna se helheten - Starkt engagemang idellt - Bra samverkan regionalt - Många små företag intresse för samhällsutvecklingen Hinder: - Kortsiktig ekonomisk struktur - Revir, uppdrag, stuprör - Liten kommun - Anställda med många roller och ansvar - Saknar tjänstemän som samordnar 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/ funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - FK, AF, Landsting (BVC, VC), polis, ideella org (brukarorg, idrott, kultur, studieförund), andra kommuner, regionförbund, regionkommun, förtroendevalda, alla förvaltningar i Heby kommun, revisorer, medborgarna, Samordningsförbundet, + personer med samverkanskompetens 14

15 1. Beskriv de problem/utmaningar som är motiven/behoven till att initiera ett arbete om sociala investeringar i er organisation? - Stuprörsarbete p g a olika uppdrag och regelverk och olika budgetar - Brist på att våga och vilja se och kartlägga problemen - För lite proaktiva/förebyggande investering p g a kortsiktigt tänkande och kortsiktig budget - 2. Identifiera och beskriv de olika framgångsfaktorer och hinder som finns för att lyckas. Framgångsfaktorer: - Avpolitisera, upptäckta problem! Politikerna besluta om ramar. - Samverka mellan olika aktörer med individens behov i fokus Hinder: - Rädsla/ovilja att tänka nytt och samarbeta 3. Identifiera och beskriv vilka organisationer/kompetenser/funktioner/personer som behöver vara med för att möta de identifierade behoven, framgångsfaktorerna och hindren. (resultaten från 1 och 2) - Alla t.ex. verksamhetschefer, beslutsfattare (kommunstyrelse) - Det nionde målet i kommunfullmäktige - Operativa verksamheter - Alla förvaltningar - Arbetsgivare (företagare) - Frivillig organisationer 15

16 Arbete med målbild för sociala investeringar I detta moment fick varje gupp fortsätta arbetsprocessen med att diskutera en målbild för sin organisations arbete med sociala investeringar. Först fick var och en tänka själv och sedan fick man tillsammans försöka landa i en gemensam bild av vart man vill med arbetet med sociala investeringar. Några stödfrågor i denna processen var: Hur skulle ni beskriva ett riktigt lyckat resultat av ett arbete med sociala investeringar? På lång sikt och på kort. Vad finns på plats? Hur ser det ut? Var ska det synas/märkas? Vem/vilka ska märka att ni lyckats? Resultat från grupparbetena redovisades på blädderblock som grupperna sedan tog med sig hem till sin organisation. Resultaten 16

17 sammanfattas nedan, (med reservation för ev. tolkningssvårigheter av handstilar ) OBS! De olika gruppernas arbeten redovisas oftast utan organisationstillhörighet då denna uppgift saknades på flera blad. Bra resultat Samtal samsyn samverkan Samhandling Kort: Få till samtal mellan berörda aktörer/funktioner regional lokal nivå skapa samsyn (idag resultat) Långt: Genom samlad samsyn stötta samverkan att leda till samhandling Vad finns på plats - Plattformar/nätverk för samtal/samhandling - Det innovativa utrymmet - Långsiktighet i politiken/verksamheten Hur ser det ut Regionalt ledarsakap nod för utveckling Var ska målet synas - VP, HP, strategidokument, RUS (det regionala ledarskapet) - Politiken (väl underbyggda underlag från oss tjänstemän) - Vikten av kvalitativa värden humankapitalet Vilka ska märkas att vi lyckas Att arbete initieras och drivs hos våra medlemmar Mer kasam hos befolkningen :) 17

18 Resultat Att kommunmedborgarna upplever att de mår bra (lång strat) Behovet av att släcka bränder är borta Samverkansagenda med tydliga uppdrag och budget finns. Samhälle där individer samspelar Yngre samtalar med äldre Välfärdsbokslut, årsbokslut Var märks resultaten Medborgarna och de som arbetar för saken Andra utanför kommunen. 18

19 Mål Kvalitativa värden har en självklar plats! Resultat Budget Organisationer Styrdokument Medborgare och besökare ska märkas att vi lyckats! Resultat/mål Högre andel kommuninvånare som uppger att de är nöjda/trivs i kommunen Mål i styrdokument och på hemsidor 19

20 Resultat Kort sikt Minskat skolk Få avslutar insatser i förtid Nöjdhet hos deltagare Samverkan Lång sikt Skjuter upp ålder för första insats inom äldreomsorgen Ökad hälsa Ökad livskvalitet Minskade kostnader Ökad nöjdhet inom professionerna Kortsiktig mål Överenskommelse inom alla nivåer om syfte och fokus, att det avspeglar sig i positiva erfarenheter ute i verksamheterna. Långsiktigt mål Färre i utanförskap Frigöra resurser för utveckling Öka tilltron till samhällets institutioner Inge hopp 20

21 Mål Barnen mår bra som barn och som vuxna + familj och medarbetare mår bra! Målgrupp: Föräldrar med psykisk ohälsa/barn i riskzon Märkbart resultat Stöd till kompetent föräldrastöd finns på plats Fler resultat - Socioekonomiskt hållbart - Ingen kriminaliet/missbruk/självmord - Som ungdom studerar/arbetar - Bra fysisk/psykisk hälsa - Barnen klarar skolan Färre vårdsökande på vårdcentral och hos andra vårdgivare samt mindre stödbehov för: - självmord - Inläggning inom psykiatrin - brottslighet Positiva utfall på ovanstående - utbildningsnivå - livskvalité - ekonomi Fler resultat - Föräldrar mår bra - Barnen mår bra - Allmänheten ser avtrycken - Avtryck i verksamheterna - ser positiva effekter - Politiker ser positiv förändring - Samhällsvinster/sociala vinster - Medarbetarna mår bra och orkar jobba kvar och utveckla verksamheten 21

22 Mål Långsiktigt: Vi är en attraktiv kommun Hur ser vi det: Vi har trivsel glädje och gott samarbete Vad är på plats kort sikt: Delmål är tydligt beskrivna Kort & långsiktig: Vi behöver tydliggöra våra utmaningar Attraktiva boenden Nå mål och bibehålla goda resultat och fortsätta utveckla Hur ska det synas: Vi behöver tydligare resursfördelning Vi behöver se minskade skillnader hos befolkningen Vi behöver friskare befolkning, högre meritvärden Ökad sysselsättning Hur ser vi att vi lyckas: Trygghet, arbetsro, samförstånd och trivsel Budget i balans 22

23 Resultat /mål Minskad ohälsa Vilka: Patienter Personal Hur ser det ut: Organisation Funktioner 23

24 Från ord till handling en handlingsplan formuleras Dagens arbete i grupperna avslutades med att varje grupp fick skriva en enkel handlingsplan för det fortsatta arbetet, i den egna organisationen. Syftet var att identifiera aktiviteter / göranden som ska kunna leda till att målen uppnås, såväl större som mindre saker och på kort och lång sikt. Avslutning och fortsatta steg Deltagarna fick avslutningsvis fylla i ett papper om vilka behov man har av fortsatt regionalt stöd från Länsstyrelsen och Regionförbundet som överlämnades till Carin och Natalie. Carin, Regionförbundet, och Natalie, Länsstyrelsen, gav några avslutande reflektioner på dagen. De kommer att fortsätta arbeta med frågan kring sociala investeringar på flera olika sätt, bl a utifrån de behov som framkommit under dagen. Man ser bl a möjligheten och värdet av att koppla denna fråga till regionbildningen som står för dörren i Uppsala län. Fortsatt stöd i processen Som ett sätt att fortsätta stödja och skapa förutsättningar för de lokala processer som är på gång/redan är i gång erbjuder Regionförbundet och Länsstyrelsen fortsatt processtöd, motsvarande 3 dagar, till kommunerna och landstinget. Processtödet sker i samarbete med Aktiv Samhällsutveckling och utformas utifrån behov och lokala förutsättningar. De som är intresserade av och vill veta mer om detta uppmanas kontakta Carin och/eller Natalie. Dagen av slutades med en runda i hela gruppen där var och en erbjudas att reflektera över dagen och sina egna fortsatta steg i frågan. Deltagarna uttryckte som helhet att dagen inspirerat och bidragit till att se möjligheter för ett fortsatt arbete med sociala investeringsperspektiv. 24

25 Dokumentationen sammanställdes av Aktiv Samhällsutveckling Kontaktuppgifter: Monica Pärus Åsa Ranung