Samsyn och engagemang

Transkript

1 Att investera i tidiga insatser En lönsam affär! DOKUMENTATION FRÅN SEMINARIUM CLARION COLLECTION BOLINDER MUNKTELL I ESKILSTUNA 16 DECEMBER 2011 Samsyn och engagemang - präglade seminariedagen i Eskilstuna den 16 december. Moderator för dagen, Monica Pärus, Folkhälsocentrum i Landstinget Sörmland introducerade publiken i dagens tema som handlade om vinsterna med att satsa förebyggande och att räkna på vad utanförskap kostar. Programmet bjöd på både på kunskapshöjande insatser, goda exempel likväl som samtal kring förslag till en utbildningsinsats, under rubriken; Att investera i framtiden hur arbetar vi vidare i Sörmland? Inledningsvis gjordes en tillbakablick från förra seminariedagen som hölls på Bommersvik den 23 september under rubriken; Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland. Då diskuterades bl.a vilka utmaningar Sörmland står inför samt vad som behöver göras för att få till ett mer socialt hållbart Sörmland. Några av de saker som framkom i diskussionerna var: Jobba över sektorsgränser Bättre kommunikation & samverkan mellan olika nivåer & aktörer i länet Väck liv i länsstrategin/länsgemensamma mål Vi behöver ses igen! Prioritera barn och unga ge alla en bra start i livet och förutsättningar att klara skolan Vi är för styrda av kortsiktigt tänkande Det behövs fonder för att kunna satsa långsiktigt Använd samhällsekonomiska verktyg Seminariedagen arrangerades av Landstinget Sörmland och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Det var den andra i en seminarieserie som handlar om hur vi kan arbeta för ett mer jämlikt och socialt hållbart Sömland. Mer information och dokumentation finner du på

2 Två perspektiv kring vikten av långsiktighet, samverkan och att prioritera förebyggande arbete Ökar vi medvetenheten om vilka vinster det finns att göra på att agera tidigt i orsakskedjan, så kan vi använda våra skattemedel på ett mer effektivt och hållbart sätt. Först ut var Ylva G Karlsson, landstingsråd med ansvar för folkhälsofrågor. Hon betonade vikten av att arbeta tillsammans, oavsett huvudmannaskap och olika budgetramar, eftersom man annars missar helhetssynen! Det här handlar både om att värna om ett mänskligt samhälle och att vi i offentlig sektor har ansvar för att bygga bort de system som gör att människor faller mellan stolarna. Det handlar inte minst om att använda våra samhällsresurser på ett smartare och mer effektivt sätt. Det innebär att vi beslutsfattare måste tänka mer långsiktigt, arbeta för att skapa helhetssyn och bygga upp strukturer för en varaktig och hållbar samverkan inom Sörmland. Landstinget har en roll som regional aktör och det innebär i detta sammanhang att vi kommer att erbjuda en plattform för fortsatta steg i form av en utbildningsinsats för kommuner och landsting. Länsstyrelsens socialdirektör Mikael Bentzer, fortsatt sedan på samma tema. Han påminde om att det vid förra seminariet, 23 september, fanns en stämning i rummet om att vi alla ville arbeta mot samma mål, ett mer jämlikt och socialt hållbart Sörmland. Det är ett mål som vi kan nå genom samverkan i länet, över huvudmannaskapsgränser och genom ett långsiktigt arbete. Gemensamma forum för samtal kring Sörmlands utmaningar är en viktig ingrediens i detta och här kan vi på Länsstyrel sen som regional aktör ha en roll. Vår samverkan med Landstinget kring denna dag är ett sådant exempel på hur vi på regional nivå kan bidra till att skapa plattformar för samverkan. Vi som är här idag representerar kommuner, landsting, länsstyrelse och idéburna organisationer och utgör alla en viktig del i arbetet för att skapa förutsättningar för att arbeta med dessa viktiga frågor. Den nya Sörmlandsstrategin som är på gång ger en möjlighet att förverkliga detta och vi alla har en roll i att se till att det blir en levande strategi. Vi brottas alla i offentlig sektor med att vi har korta budgetramar men vi behöver alla sträva efter att arbeta med ett perspektiv som sträcker sig över dessa, att våga tänja en del på gränserna i våra nuvarande budgetsystem. Folkhälsa och välfärd avgörs av politiker, eftersom det är vi som skapar de samhälleliga förutsättningarna som är grundläggande. 2

3 Tidiga insatser lönar sig! Socioekonomiska perspektiv och analyser Man kan sätta pris på vad utanförskap kostar och få fram ett värde på prevention, tidiga insatser och rehabilitering. Sådana analyser kallas; SOCIOEKONOMISKA ANLYSER/ BOKSLUT. Tillsammans med sin kollega Anders Wadeskog har Ingvar utbildat ett 40 tal kommuner i att använda sig av socioekonomiska analyser och bokslut. Dessa utbildningssatsningar har genomförts i samverkan med Stiftelsen Idéer för livet. Nationalekonom Ingvar Nilsson talade utifrån rubriken: Prevention och tidiga insatser - en kortsiktig kostnad eller en långsiktig investering med hög lönsamhet? Ingvar som i mer än 20 år har arbetat med att räkna på vad utanförskap kostar samhället visar att det nästan alltid är utomordentlig lönsamt att stämma i bäcken Det är idag många som har kunskap om detta, men trots insikt om att det är bättre och billigare att förebygga är det ofta svårt att prioritera tidiga insatser. Ingvar menar att en stor del av problematiken handlar om kortsiktighet och stuprörstänkande. Våra organisationer är ofta så specialiserade att det är svårt att få en helhetssyn kring en individ, som i välfärdssystemet möter en rad olika funktioner från t.ex. kommun, landsting och försäkringskassan. Detta gör också att det finns egentligen ingen som har det övergripande ansvaret. Nuvarande ersättningsystem och uppföljningssystem i offentlig sektor är andra hinder, det kan vara svårt att prioritera långsiktiga insatser när våra budgetssystem bygger på ettårscykler eller i bästa fall på mandatperioder. Systemen i offentlig sektor belönar på så sätt kortsiktig (ekonomisk) framgång på bekostnad av långsiktig effektivitet. Vi blir allt bättre på att springa fort åt fel håll. Dessutom är det så att insatser som gäller elever, patienter eller andra grupper i samhället ofta ses som kostnader vilket försvårar ett långsiktigt tänk. Att istället börja se dessa kostnader som en form av social investering som ger avkastning om år skulle ge helt andra möjligheter till att prioritera denna typ av insats. Vem ser helheten??? Exempel på hur en kontaktkarta kan se ut i det svenska välfärdssystemet. 3

4 Hur gör man i praktiken? Två av de kommuner som deltagit i utbildningar i socioekonomiska analyser och bokslut är Härryda och Ale kommun i Västra Götaland. Under rubriken Hur gör man i praktiken? berättade de om sitt arbete. Lena-Maria Vinberg, verksamhetschef, Sektor utbildning, kultur och fritid i Ale kommun gav några exempel på verksamheter som startats utifrån detta arbete. En nyckel till framgång är att man arbetat i bred samverkan, mellan förvaltningar och över huvudmannaskapsgränser och inte fastnat i diskussioner om vems budget en insats ska belasta. Man har helt enkelt räknat med att alla aktörer i slutändan blir vinnare om de långsiktigt satsningarna kan förhindra utanförskap och framtida marginalisering. Parallellt med detta har utbildningssinsatser pågått. Tillsammans med 6 andra kommuner i Västra Götaland har utbildningsdagar för både politiker, förvaltningsledning, verksamhetschefer, ekonomicontrollers och verksamhetsrepresentanter genomförts. Under 2011 har det också etablerats en social investeringsfond som ska möjliggöra långsiktiga satsningar som sträcker sig över en längre period än ett budgetår. Susanne Lundell, ekonomicontroller, Sektor arbete, trygghet och omsorg, Ale kommun fortsatte sedan och berättade om vikten av att ha med ekonomerna i ett socioekonomiskt utvecklingsarbete. Utan ekonomidirektörens engagemang och förståelse för frågan är det svårt att komma vidare i ett sådant arbete. Hon berättade om att första gången hon kom i kontakt med detta sätt att räkna på vad utanförskapet kostar häpnade över de summor som blev till vinst på lite längre sikt. Det är nästan svårt att tro på i början och kräver ett annat sätt att tänka, som ligger utanför, ett mer traditionellt ekonomiskt tänkande. Men det har varit en väldigt intressant och spännande resa att göra avslutar Susanne. Några framgångsfaktorer för en organisation som vill arbeta med socioekonomiska analyser och bokslut är att: det finns kunskap hos många i organisationen om marginaliseringens effekter och utanförskapets kostnader det finns pågående samverkansprocesser inom och mellan organisationer det finns ett nätverk för erfarenhetsutbyte för de som arbetar med frågorna Finns det dessutom någon som har ett uttalat samverkanuppdrag i detta arbete underlättar det processen väsentligt. En bred politisk förankring kring frågorna är en annan viktig förutsättning för att få genomslag i organisationen avslutade representanterna från Ale kommun sitt anförande med att säga. Barbro Rohdin, IFO-chef, Socialtjänsten, Härryda kommun berättade om deras arbete med Fotbollslaget som bildades utifrån att ett gäng stökiga ungdomar ställde till det i kommunen och som på olika vis bedömdes vara i riskzonen för att hamna i utanförskap. I samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen tillfrågades de berörda ungdomarna vad de ville göra för att förändra den nuvarande situationen. Att bilda ett fotbollslag var något som ungdomarna tyckte vore en bra idé och kommunen bestämde sig för att tillmötesgå denna önskan. En fotbollstränare anställdes för ändamålet och dessutom kopplades också några resurspersoner till arbetet med uppdraget att stötta varje ungdom i att förändra sin livssituation. Det kunde handla om att få hjälp att klara skola, att hitta en praktikplats eller annan sysselsättning, allt i syfte att förhindra framtida marginalisering och utanförskap. Arbetet innebar initialt en hel del merkostnader för kommunen, i form av tränarlön, pedagoger, lokaler osv, men efter några år har satsning nått sk brake-even och över tid blivit en lönsam affär. Barbro lyfter fram några framgångsfaktorer för deras arbete med fotbollslaget: Lyssna på ungdomarnas egna idéer Förhindra negativ trend genom preventivt och rehabiliterande arbete Kommunens aktörer samordnar sig Gemensamt mål Kommunen har gjort en investering som ger utdelning på sikt Lena-Maria Vinberg Susanne Lundell Barbro Rohdin 4

5 En väg framåt - sociala investeringsfonder Ingvar återkom sedan och pratade om vilka förutsättningar som krävs för att arbeta med socioekonomiska analyser och bokslut. En retorisk fråga att ställa sig i denna typ av arbete är; Om nu prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering är så bra och lönsamt mänskligt och ekonomiskt; varför händer inget? Infallsvinkel; det kanske beror på att detta inte enbart eller kanske ens främst är en folkhälsofråga utan främst ett ekonomiskt styroch managementproblem Reflektion; i stort sett alla frågor i den offentliga sektorns mjuka del borde präglas av helhetssyn och långsiktighet. I stort sett alla organisationer, styrsystem, uppföljningssystem och ersättningssystem präglas av det motsatta. Är inte det konstigt? Vad finns det då för alternativ framåt? Ett exempel är en social investeringsfond. Det är medel som är frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder. Medlen placeras på en särskild plats/ konto och är i någon mening skyddade. Investeringar från fonden ska innehålla inslag av både långsiktighet och samverkan/helhetssyn. Det behöver också finns någon form av avskrivningsplan/modell och insatserna ska vara kunskapsbaserade och följas upp. Ett flertal kommuner är redan igång med detta och fler står i begrepp att utveckla liknande fonder. EN SOCIAL INVESTERING ÄR EN KAPITALINSATS SOM FÖRVÄNTAS LEDA TILL FRAMTIDA AVKASTNING Ingvar poängterade att detta med social investeringsfond endast är det första steget och bör ses som ett medel och inte ett mål i sig. För att uppnå långsiktighet, helhetssyn och god ekonomisk resurshushållning måste vi också arbeta med dessa frågor: Hur får vi våra styr- och uppföljningssystem att stödja långsiktighet och helhetssyn? Hur får vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Hur kan vi utveckla våra ersättnings- och resursfördelningssystem för att stödja och gynna långsiktighet och helhetssyn? Detta är de stora frågorna. Spelregler för social investeringsfond Effektivitetsperspektivet kunskapsbaserad åtgärd Det gränsöverskridande perspektivet samverkan och helhetssyn Det sociala investeringsperspektivet långsiktiga intäkter Resultat- och uppföljningsperspektivet mäta effekter 5

6 Att investera i framtiden - Hur arbetar vi vidare i Sörmland? Åsa Ranung från Folkhälsocentrum inledde eftermiddagens gruppdiskussioner med att reflektera kring dagen. Efter att ha fått veta mer om VAD det här med socioekonomiska analyser är, VARFÖR man kan och bör arbeta med dem och HUR det kan gå till - står det klart att frågan är både begriplig, möjlig, meningsfull och högaktuell! En gemensam utbildning? Utifrån ett uppdrag från Landstingets politiska ledning presenteras ett förslag till utbildningssatsning för länets tjänstemän och politiker. Förslaget bygger på de erfarenheter som gjorts bland de som redan är i gång med ett liknande arbete i landet och på slutsatser och rekommendationer som Ingvar Nilsson med kollegor kommit fram till. Andra utgångspunkter för konceptet är generella framgångsfaktorer avseende långsiktigt utvecklings- och förändringsarbete. Utbildningssatsningen, som riktar sig till både kommuner och landsting har som mål att: skapa kunskap och beredskap för att använda socioekonomisk analys i kommuner och landsting. synliggöra vinsterna med förebyggande arbete. öka kvalitet, effektivitet och långsiktighet i våra verksamheter hantera problematiken med kortsiktiga budgetramar när våra insatser behöver vara långsiktiga Det hela bygger på viljan att i det offentliga arbetet i ökad utsträckning tänka koncern i stället för förvaltning eller enhet och fokusera på tidiga och förebyggande insatser. I korthet innebär förslaget att: Beslut om deltagande fattas i respektive kommunstyrelse eller landstingsstyrelse. Deltagande organisation skickar minst tre medarbetare per förvaltning; verksamhetschef, controller/ekonom och verksamhetsföreträdare (all omvärldsbevakning visar att det är en förutsättning för att lyckas). Här ligger fokus på att: lära sig principer och metoder för hur man kan beräkna värdet av det förebyggande arbetet med ett socialt investeringsperspektiv. beräkna värdet av förebyggande arbete utifrån schablonmetoder ta fram nyckeltal för att kunna följa resultat göra sociala investeringskalkyler göra det socioekonomiska bokslutet; resultaträkning, investeringsanalys, finansieringsanalys och nyckeltalsanalys Politiska företrädare ska gärna representera olika politikområden inom organisationen och vara minst två till antalet från respektive kommun och landsting. Här ligger fokus på att: leda och styra inom med socioekonomiska bokslut och analyser som beslutsunderlag belysa den eventuella problematiken med att utgifter för en insats finns i en organisation och de ekonomiska vinsterna finns i en annan prioritera utifrån befolkningens behov tidigt i livet och tidigt i orsakskedjan Utbildningen inleds med en workshop våren 2012 och följs sedan av tre ytterligare tillfällen á två dagar hösten våren Utbildningen leds av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog men även andra aktörer kommer att medverka. 6

7 Utbildningsförslaget diskuterades - medskick från grupperna 1 Vad tänker ni generellt om frågan att arbeta med socioekonomiska analyser och bokslut? Processen måste få ta tid - samverkan leder till att hitta ett gemensamt språk Viktigt att sociala investeringsfonden är/blir verktyget inte målet Lysande idé, men förankringsarbetet måste få ta tid!! Det måste förankras brett på högsta ledningsnivå med ett brett politiskt samförstånd Bra idé! Men koppla samman den med Sörmland uppmärksammar barnen Är nödvändig att utveckla arbetet åt detta håll. Detta arbetsätt kan vara ett bra sätt för att utveckla samverkansformerna i länet 2Vilken är er respons på förslaget till en huvudmannaövergripande utbildningssatsning i länet? I allmänhet, de två spåren (tjänstemän och politiker) och på vilket sätt kan och bör den förankras? Beslut i KS/LS=bra! Men det behövs också medverkan från KS i utbildningssatsningen samt någon av de högsta tjänstemännen från kommunerna - kommundirektör, ekonomidirektör Viktigt med representanter från både majoritet och opposition Vinst med att de två spåren möts (Vi är tveksamma till två spår) Det är viktigt att man möts i dessa frågor Viktigt med gemensamt språk Bra om de två spåren möts, emellanåt. Eftersom det är olika roller är det bra med olika spår men att de möts är viktigt Information på alla plan och både till politiker och tjänstemän Vi som varit här idag får vara bärare till vår egen verksamhet Via Sörmland uppmärksammar barnen (de har tyngd och kan få med sig ekonomerna) Att nå politiken är A och O Ingvar Nilsson är en viktig nyckel 3 Vilka andra tankar, medskick och idéer vill ni skicka med? Det är mycket tilltalande då vi upplever att ett stort hinder hittills varit att vi använder olika språk, olika termer och olika förklaringsmodeller. Detta kan bli ett gemensamt språk att enas kring Dialog mellan politiker och alla de som har deltagit Gemensam konferens för kommunernas fullmäktige och kommunstyrelser Det är viktigt med gemensam start för politiker och tjänstemän Viktigt med tid mellan utbildningstillfällen för lokalt arbete Viktigt att det finns tid för samtal och reflektion mellan politiker och tjänstemän under utbildningen Bjuda in politiker till utbildning, genererar utbyte och nätverksbyggande över de olika politiska partierna 7

8 Vad händer nu? Fortsatt förankring av utbildningen kommer att ske i länets kommuner och landstinget En inspirationsdag om socioekonomiska perspektiv och analyser kommer att genomföras innan sommaren Hösten 2012 påbörjas utbildningssatsningen Vid frågor kontakta Landstinget Sörmland, Folkhälsocentrum Monica Pärus, mobil monica.parus@dll.se Åsa Ranung, mobil asa.ranung@dll.se Våren 2012 anordnas nästa seminarium i serien om ett mer jämlikt och socialt hållbart Sörmland och då är temat Hållbara livsmiljöer Håll utkik efter inbjudan på 8