MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F

Transkript

1 MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F Verksamhetsberättelse för 2010 Celine Roberts

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 STYRELSE Ordförande Vice Ordförande Sekreterare Kassör Monica von Frenckell Katarina Biskop-Pussinen Marie Wiklund-Eriksson Ann-Louise Rask Styrelsemedlemmar Sabina Mattsson Carola Zetterström Verksamhetsledare Revisor Ylva Watkins (Grüssner) Annica Wennström KORT OM ÅRET SOM GÅTT Det största som hände föreningen under 2010 var beslutet om att en hoppgrop skulle byggas i Bollhalla. Projektet fick mycket medial uppmärksamhet och gymnasterna bidrog till det politiska spelet med att göra ett tyst intåg på ett stadsfullmäktigemöte strax efter att mötet hade startat. I december kunde den mycket efterlängtade gropen invigas av gymnasterna. Vidare har föreningen satsat mycket på kurser och utbildning under året. Vi har haft kursledare både från finlandssvenska och svenska gymnastikförbunden. Ledarvård och utbildning är A och O för vår verksamhet. Gymnasterna i satsningsgrupperna har varit mycket och tävlat och för första gången ordnades en tävling på Åland under finska gymnastikförbundet. Höstterminen blev aningen haltande på grund av gropbygget. Tyvärr var vi flera gånger under terminen tvungna att byta tider och platser. Verksamheten var utspridd på Ålands lyceum, Strandnäs södra och judosalen. STYRELSEARBETE Under verksamhetsåret har styrelsen haft nio protokollförda styrelsemöten samt ett vårmöte och ett höstmöte. På höstmötet beslöt föreningsmötet att övergå från två möten till ett årsmöte. Trenden inom föreningslivet är att gå från två möten till ett. Dessutom är mötena inte speciellt välbesökta och med bara ett möte i året kan man lägga mer kraft på att verkligen göra något extra och locka fler medlemmar att komma på mötet. Årsmötet kommer att hållas i februari eller mars varje år. VERKSAMHET Vårt mål är att barn och ungdomar ska få en positiv bild av gymnastik och idrott, där gymnastiken ger en bra grund för fortsatt utveckling. Alla barn och ungdomar ska bli sedda och känna sig betydelsefulla. Vi vill stimulera barn och ungdomar att fortsätta inom gymnastiken och skapa ett livslångt intresse för idrott. Samtidigt vill vi ge de gymnaster som vill satsa på att nå toppen de förutsättningar och möjligheter som krävs. 2

3 Av våra dryga 360 medlemmar utgör barn och ungdomar den största delen och det är också de som är vår kärnverksamhet och de vi satsar på. Följande verksamhetsformer finns inom föreningen: Familjegymnastik: Som namnet avslöjar är det här en gymnastikform för hela familjen. Den stora utmaningen är att göra övningar som passar alla. Lagom ålder att börja är 3-4 år. Barnen får prova på grovmotoriska övningar som stärker deras kroppsmedvetenhet och självförtroende under lustfyllda former. Gruppen leker, sjunger, klappar, dansar, ålar, hoppar, balanserar, klättrar, provar redskap och gör låtsasresor. Många övningar är parövningar där barn och vuxna hjälps åt, är nära varandra, övar kreativitet och där barnet fungerar som extra tyngd åt de vuxnas muskler. Gruppen håller till i Ytternäs skola. Knattesprattel tog fart under hösten 2009 och blev så populär att vi under hela 2010 har haft två grupper med ca 20 barn i varje. Gruppen fyller en funktion i sig, men fungerar som en brygga mellan familjegymnastiken och verksamheten i Bollhalla. Knattesprattel är riktat till barn i 5-7 årsåldern. Barnen får genom lek bekanta sig med olika redskap, både traditionella gymnastikredskap och från andra idrotter. Barnen får träna upp sin kondition och motorik genom att springa, hoppa, balansera, åla, stödja, hänga, rotera, klättra och snurra. Knattesprattelgruppen har huserat i Idrottsgårdens stora sal. Artistisk gymnastik (AG) kallas även redskapsgymnastik och är den form där föreningen har flest utövare. Gymnasterna tränar allt från en gång i veckan till fem, och ibland även mer än så. Vi har grupper för dem som vill hålla på med gymnastik för gemenskapens skull och bara för att det är roligt, men också dem som vill satsa på sin idrott och tävla. Verksamheten bedrivs vanligtvis i Bollhalla, men under hösten flyttades grupperna till olika skolor. Det här innebar för de flesta grupperna en minskining i antalet träningstimmar pga att tiderna inte räckte till. Truppgymnastik är fortfarande en relativt ny gymnastikform inom föreningen. Den har kommit och gått under några år, men nu har den fått fotfäste med engagerade gymnaster och ledare. Under året har vi haft två grupper, en för lite äldre och den andra för de yngre. Redskapen som används är voltbana, hopp/trampett samt fristående. Den största skillnaden gentemot AG är att utförandet sker i grupp. På matta och hopp ska minst två gymnaster vara i rörelse samtidigt. Det här betyder fart och fläkt. Friståendet är en dans med vissa akrobatiska moment. Truppen finns i Bollhalla. Trampolin är fortsättningsvis mycket populärt och kön är alltid lång. Tyvärr måste grupperna hållas små, eftersom bara en åt gången kan hoppa. Under vårterminen hade vi två grupper. Färdigheter som övas mycket är styrka, balans, smidighet och kroppskontroll På hösten kunde vi tyvärr inte ha trampolin alls, eftersom det inte var möjligt att flytta redskapet. Tidigt på vårterminen upphörde dansen pga av för lågt deltagande och gubbgympan har heller inte kommit tillbaka. Vi har beslutat oss för att satsa på det som är vår kärnverksamhet. Övriga aktiviteter föreningen har deltagit i är skolidrottsdagarna och idrottsforum. Skolidrottsdagarna ordnas två gånger per år för olika åldersgrupper och är en dag då Ålands skolelever får pröva på nya idrotter. Idrottsforum var en dag fylld med föreläsningar och fysiska pass. Vårfesten är ett årligt återkommande evenemang. Då får alla gymnaster möjlighet att visa vad de har gjort under terminerna som gått. Även i år hade vi fullt hus med barn i alla åldrar och deras familjer. Tack vare att flera grupper uppträdde samtidigt, kunde festen avklaras på två timmar, vilket var uppskattat. 3

4 SAGAN OM GROPEN I mars 2010 beslöt stadsfullmäktige att satsa euro för en hoppgrop i Bollhalla. Det var många turer fram och tillbaka med olika förslag och kostnadsberäkningar. Projektet fick även stor uppmärksamhet i media. Beslutet blev att anlägga en grop på befintligt område i Bollhalla, men med byte av sidor. Under två intensiva veckor tömdes hela hallen på sitt innehåll. En del av redskapen fördes till Strandnäs södra och Ålands lyceum, dit verksamheten kom att flyttas till under hösten, och resterande redskap fyllde tre containrar. I början av augusti kom grävskoporna. Tyvärr stötte byggarna på mer berg en väntat och man blev tvungen att spränga, vilket i sin tur medförde en försening. I mitten av november körde en långtradare in på parkeringen på Bollhalla, fullastad med material till gropen. Tisdagen den 23 november anlände montörerna från Frankrike och nästsista fasen av bygget kunde börja. Monteringen tog ca 2 veckor och i början av december kunde dörrarna till containrarna öppnas och verksamheten flytta in i salen igen. Det tar ett tag att få allting på plats, bli av med skräp, hitta förvaringsställen för små redskap och vänja sig vid nya redskap och den nya golvytan (som de facto är mindre). Det återstår en hel del att göra, men under första delen av 2011 kommer salen att bli i tipptopp skick. Det är inte många som förstår hur viktig en grop egentligen är och hur den fungerar. Den kommer inte att ge FM-medaljörer över en natt, men för att nå dit inom ett par år, är den ett måste. Det kommer att ta ett tag för gymnasterna att vänja sig vid gropen, men även för ledarna att lära sig att utnyttja den till max. Det faktum att trampolinen är nedsänkt i markhöjd, bidrar det så mycket mer till användningen. 4

5 Efter sprängningen göts en betonggrop och därefter sattes ett nät fast i krokar längs med hela gropen. Därefter lades mattor i och sedan skumgummigkuberna. Väggarna har målats och en tunn matta har lagts runt gropen på betongen. 5

6 Ett av de första träningspassen i den nya hallen. 6

7 VERKSAMHETSLEDARENS ROLL Verksamhetsledarens huvudsakliga uppgift är att sköta om det administrativa arbetet på kansliet, vara föredragande på styrelsemötena och verkställa styrelsens beslut. Det är även verksamhetsledaren som till största del sköter kontakten med ledare, gymnaster och föräldrar. Det hör även till verksamhetsledarens uppgift att tillsammans med styrelsen jobba för en utveckling av verksamheten, arbeta fram nya idéer och se till att den verksamhetsplan som upprättats också efterföljs. Under året har verksamhetsledaren arbetat mycket med en strukturförändring inom AG. Istället för att ha renodlade AG-grupper redan från början, ska vi istället ha basgrupper. I dessa grupper lär sig gymnasterna grundläggande färdigheter och tekniker och introduceras både till AG och truppgymnastik. I och med den här förändringen togs även Svolis framtagna märken i bruk, brons till guld, som avgör om gymnasten kan gå vidare till en AG-grupp. Projektet är fortfarande i en inledningsfas, och det kommer att ta ett antal terminer innan det kommer att fungera helt ut. Hemsidan är föreningens viktigaste kommunikationsmedel. I slutet av året beställdes en ny sådan, som ska underlätta underhållet samt göra informationen mer tillgänglig. Den nya hemsidan blir live i början av LEDARE Ledarna är föreningens viktigaste resurs och vi är stolta över våra ledare. Verksamheten är utspridd på veckans alla dagar och flera olika anläggningar, vilket gör det svårare att träffa andra ledare och utbyta erfarenheter. I år hade vi en mer traditionell ledarträff i Bollhalla och en lite annorlunda. Efter möte och diskussion om höstens aktiviteter gick vi på fotboll och hejade på Finland mot Slovenien. Följande har under 2010 varit ledare inom föreningen: Ahlqvist Ann-Sofie Josefsson Boel Rönnberg Daniela Biskop-Pussinen Katarina Karlsson Titta Rönnberg Gabriella Boström Ann Kevin Josefin Sandell Sari Brunberg Frida Kjäll Lenita Selander Ronja Brändström Maria Lindfors Frida Sollman Johanna Ekblom Madeleine Lindqvist Frida Sjöström Carina Enqvist Ella Mattsson Sabina Stolt Jutta Gustafsson Ulrika Mattsson Zaida Söderdahl Fanny Holländer Emilia Nylund Maria Wall Camilla Jacobson Jessica Pettersson Mathilda Wasström Ida Jansson Lisa Pussinen Malin Watkins Ylva Husell Jenny Ruthström Emelie Zetterström Ida TÄVLINGAR Det viktigaste inom föreningen är inte att tävla, men det är ändå en naturlig del av vår verksamhet eftersom man genom tävling får direkt respons på vad man som gymnast har lärt sig och, för den delen, vad man som ledare har lyckats lära ut. De två årligen återkommande tävlingarna för AG-gymnasterna är Finlands svenska gymnastikförbunds mästerskap. Under våren är det mångkamp, då gymnasterna måste tävla på alla redskap, och på hösten är det 7

8 specialmästerskap, då gymnasterna kan välja vilka redskap de vill tävla på. För att stiga till nästa klass (gäller endast upp till D) krävs att gymnasten får minst 32,00 poäng sammanlagt. Mångkampen gick även i år i Helsingfors och 24 gymnaster från föreningen deltog och gjorde fina insatser med många framskjutna placeringar. Föreningen hade gymnaster i klasserna B-yngre, B-äldre, C, E och F. Nytt för i år på mångkampen var lagtävlingarna för klasserna B-D. Lagen utgörs av högst 6 deltagare och de tre bästa resultaten på varje redskap räknas ihop till en totalpoäng. MGF fick där med sig ett silver i klass C. Matilda Björni, Emma Hagström, Emma Brunberg i klass B yngre. Specialmästerskapen gick av stapeln i Vasa i november. Mycket på grund av begränsade träningsmöjligheter for vi till tävlingarna med endast 11 gymnaster. Gymnasterna tävlade i klasserna B-äldre, C, och E. Gymnasterna fick med sig hem hela 8 medaljer och flera av gymnasterna fick stigpoäng. 8

9 Deidre Strand och Mollie Manelius i klass C, silver och brons i fristående. Satsningsgrupperna har dessutom under året deltagit i tre tävlingar i Svolis regi med goda resultat och stigpoäng för de yngre gymnasterna. En av dessa Svoli-tävlingar ordnades i Mariehamn, vilket var första gången. Tävlingen var endast för flickor i klasserna B-F. Sammanlagt lockade tävlingen 71 deltagare från TuUl, Tampereen Voimistelijat, Kieppi, EsTT, Närpes och MGF. Tävlingen avgjordes på en dag, vilket i efterhand var alldeles för kort om tid. LÄGER På grund av gropbygget blev det fler läger än vanligt för satsningsgruppen. Under hösten deltog 12 gymnaster i FSGs läger i Helsingfors. Under hösten åkte gymnasterna en gång till Lidingö, tre gånger till Gävle och en gång till Järfälla. Inför FSG-tävlingarna både på hösten och på våren ordnades extra tillfällen för alla intresserade. Att få åka på läger är viktigt för gymnasterna av flera olika orsaker. Gymnasterna behöver tillgång till en grop för att kunna öva in svårare tekniker, men läger inverkar även positivt på gemenskapen i grupperna och även på motivationen. Tack vare att lägerverksamheten ofta är tillsammans med andra föreningar innebär det även ett kunskapslyft för medföljande ledare. Det har också lett till ett tätare samarbete med föreningar i Sverige. I framtiden, tack vare gropen, hoppas vi att kunna locka flera föreningar att lägga sina läger på Åland. UTBILDNING Det har varit ett intensivt utbildningsår Vi började med FSGs egen blockkurs i redskap i januari. Därefter hade vi deltagare på barn- och ungdomsexpressen, truppkurser och idédagar. Återkommande varje år för alla nya ledare är plattformen som ordnas av ÅIF. Den stora kursen under året var Steg 1 i AG, som leddes av Lele Matsson från Svenska gymnastikförbundet. Det var en lång och intensiv kurs på fyra dagar. 15 ledare deltog, vilket är bra uppslutning. Kursen finansierades delvis av projektmedel från ÅIF. EKONOMISKT UTFALL Det har på många sätt varit ett bra år ekonomiskt för föreningen, med ett marginellt underskott. Orsaken till detta är det relativt höga hyrorna under hösten då hyrorna i Ålands lyceum inte berättigade till något hyresavlyft samtidigt som grupperna var mindre pga utrymmesbrist. Vi investerade i en ny hemsida, vilket är positivt i längden, med en dyr utgift. Även vissa nya redskap köptes in. Föreningen har dock höjt sin självfinansieringsdel och startat försäljning av Ullmax-produkter, med ett mycket gott utfall. Det gäller att i fortsättningen hela tiden jobba nära budgeten och justera då det sker stora förändringar samt optimera resursanvändningen och inte dra på sig onödiga kostnader. AVSLUTNING Vi har ett spännande år framför oss i 2011 med nya projekt och det ska naturligtvis bli intressant att se hur gropen påverkar utvecklingen av gymnastiken på Åland. Det krävs ett ständigt arbete framåt och i vår förening har vi entusiasmen och viljan att driva på och skapa en verksamhet som aldrig står stilla. Ekonomin är sund, verksamheten inspirerande och Mariehamns gymnastikförening forsätter att vara en attraktiv förening att vara medlem i. Mariehamn, Styrelsen för Mariehamns Gymnastikförening r.f. 9