Tiina Lempinen, Jannika Ruohonen, Aurora Uusitupa. Simplatsen vid Landsbro

Transkript

1 Tiina Lempinen, Jannika Ruohonen, Aurora Uusitupa Simplatsen vid Landsbro

2 KARIS SIMSÄLLSKAP (KSS) Tanken om att grunda ett simsällskap i Karis kom upp första gången redan hösten 1934 i samband med köpingsstyrelsens budgetbehandling. Man ville ge Karisborna en möjlighet att lära sig grunderna i simning och livräddning. Köpingsfullmäktige ställde sig förståelsefull till förslaget och beviljade ett mindre anslag för en kurs. Det var köpingens idrottsnämnd som fick i uppdrag att sommaren 1935 arrangera och övervaka kursen, som man hoppades kunna förlägga till järnvägens simhus. Det visade sig dock omöjligt att inom rimlig tid kunna utverka järnvägsstyrelsens samtycke till detta. Därför anvisade köpingsstyrelsen medel för uppförande av egen simbrygga och ett mindre simhus vid Strandparken. På den låga strandängen vid Svartån, något nedanför sköljhuset, uppförde byggmästare H.B. Törnqvist bryggan och simhuset inom några dagar samt anlade dessutom en liten sandplage. Hoppställningen i Strandparken var byggd på en stor gammal gran som hängde ut över ån med cirka tio-tolv graders lutning med en plattform på den avkapade stammen minst fem meter upp. Redan klättringen upp till plattformen på de två ställda bredlapparna, fastspikade i stammen, var ett tarzanföretag, enligt JimmyGranroth. Den första simkursen i Karis började den 15 juli Som den första simläraren verkade Runar Sjöberg. För att kunna ha promotion av magistrar, var man tvungen att vara medlem i Finska Simförbundet. Därför hölls det ett möte vid siminrättningen den 27 juli på Sjöbergs initiativ, där man fattade beslutet att bilda Karis Simsällskap. Den första styrelsen bestod av ordförande J.O. Nordman, viceordförande Ragnar Wiklund, sekreterare Börje Halm, kassör Paavo Sopenluoma, och materialförvaltare Jarl Sandell. Tua Hasselblatt och Knut Wiik valdes till suppleanter. Den 22 Mars 1936 godkändes Karis Simsällskap som medlem i Finska Simförbundet. 1 Andra världskriget drabbade givetvis även denna förening. Bl.a. kan man notera att sommaren 1941 var simsällskapet tvunget att inställa sin verksamhet p.g.a. Sovjetunionens fientligheter mot Finland. 2 Men simsällskapet överlevde kriget och var t.ex.1952 den starkaste föreningen i Västnyland. 3 Karis Simsällskap kämpade ofta med ekonomiska problem. 4 Man försökte till exempel att få in pengar genom att ordna fester och lotterier. 5 Dessutom utfördes det mycket arbete på talko. Knut Wiik fungerade som simsällskapets simlärare och ordförande under största delen av simsällskapets historia. 6 Andra simlärare var bl.a. Ulla Johansson 7, Brita Rydman 8 och Maj- Britt Lassenius. 9 1 Lokalarkivet Arresten i Karis, Inkomna handlingar E.a. Inkomna brev 2 Lokalarkivet Arresten i Karis, Da:1, Karis den 6 juli Lokalarkivet Arresten i Karis, Kopior Db:1, Årsberättelse Intervju Lena Granroth Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N

3 SIMPLATSEN Siminrättningen i Karis var belägen i Strandparken ända fram till år 1948 då den flyttades till Landsbro. 10 Under tiden som siminrättningen var belägen i Strandparken fanns det många bristfälligheter. 11 Redan 1938 var trängseln så stor att man konstaterade att en utvidgning var ett måste. 12 År 1943 var simbryggan sönder och behovet av ny sand hade uppenbarat sig. 13 Året 1944 kunde man konstatera att det fanns stora hål och grova rostiga spikar på bryggan ut till trampolinen, omklädningshytterna var i dåligt skick och borde rengöras, mellan bryggan och 25-meters vändmålet fanns det nära stranden en djup grop, farlig för de minsta, och även nu behövdes det sand till stranden eller plagen som nästan var igengrodd. 14 År 1948 inleddes förhandlingar om att simsällskapet skulle få arrendera ett område av församlingen. Man kom fram till att ett område beläget vid Landsbro omfattande ca m 2 skulle arrenderas åt simsällskapet fr.o.m. den 1 januari 1949 och att arrendet skulle fortgå fram till den 31 december Arrendet skulle vara mk/år vilket senare visade sig vara för betungande för sällskapets ekonomi. 15 På föreningens begäran sänktes summan till mk år På platsen skulle det byggas omklädningshytter, trampolin och åskådarläktare men projektet var svårt att genomföra för sällskapet p.g.a. bristande ekonomiskt stöd. Församlingen konstaterade att de endast hade arrenderat ett område åt simsällskapet där det var meningen att föreningen skulle bygga en siminrättning. Det låg i församlingens intresse att detta skulle bli av men den hade trots det ingenting med saken att göra. Köpingen i sin tur var inte villig att satsa pengar i projektet eftersom det var församlingens mark och det inte var säkert att arrendekontraktet förlängdes när det skulle gå ut om tio år. Detta resulterade i att föreningen i första hand kom att ty sig till talkoarbete. 16 Själva platsen var dock ypperlig för publik och man byggde en läktare som beräknades rymma 250 personer och banor som var 25 meter långa, allmänt kallad 25-an. Man planerade senare att förlänga banorna till 50 meter och förstora läktaren så att de skulle rymma ca 500 personer. 17 Det fanns också skurbryggor och ett hopptorn vid stranden. Redan sommaren 1948 satte föreningen igång med att iordningsställa den nya simplatsen som invigdes i slutet av juli med att Karis simsällskap ordnade de nyländska simmästerskapen för juniorer under provisoriska förhållanden. Även följande sommar var den nya simplatsen rätt provisorisk. I Västra Nyland ingick en intervju med föreningens sekreterare: Trots de ytterst primitiva anordningarna på badstranden har man tagit situationen med humor och förståelse, bekräftar Karis Simsällskaps sekrete- 9 Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N Lokalarkivet Arresten i Karis, Ha:1 Arrendekontrakt + bilagor år Brages pressarkiv i Helsingfors V.N 1944, Simskolan välbesökt (exakt datum okänt) 12 Brages pressarkiv i Helsingfors V.N (Rubriken okänd) 13 Brages pressarkiv i Helsingfors V.N 1943, Karis Simsällskaps verksamhet (exakt datum okänt) 14 Brages pressarkiv i Helsingfors V.N 1944, Simskolan välbesökt (exakt datum okänt) 15 Lokalarkivet Arresten i Karis, Ha:1, Arrendekontrakt + bilagor år Brages pressarkiv i Helsingfors V.N , Siminrättningen i dödvaten. Ekonomin är största hindret. 17 Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N 1948, Juniormästerskapen premiär för den nya badplatsen 3

4 rare K. Wiik. Någon avklädningshytt har man inte. Man klarar sig dels bakom en brädvägg som man lånat av direktör Herrmans, dels bakom de buskar, som naturen välvilligt bestått. Man har väntat, att köpingen skulle uppföra avklädningshytter. Virket finns på platsen, men arbetet har ännu inte kommit igång. År 1949 undertecknades det slutgiltiga arrendekontraktet. Detta tillfredställde dock inte alla och en viss osäkerhet om simstrandens framtid var rådande främst p.g.a. det dyra arrendet. Det fanns en stark opinion för återflyttandet av simplatsen eller uppsökandet av en helt och hållet ny simplats. (Det visade dessutom rätt snabbt att platsen vid Landsbro inte var den bästa. Redan 1951 konstaterades det att det inte lönade sig satsa pengar på platsen på grund av dess ringa vattendjup och besvärliga strömsättning. 18 ) En önskan om att köpingen själv skulle överta och sköta simplatsen var även rådande. 19 Nu dök även drömmen om en landbassäng i Karis upp för första gången. Den drömmen tog olika former under de kommande åren. I början av 1960-tal drömde man t.ex. om en bassäng uppe på åsen invid vattentornet. Josef Herrmans, vars villa låg granne med simplatsen, var inte heller nöjd med situationen. Bl.a. ville han att gränsen mellan simplatsen och hans odlingsmark skulle förskjutas och att den skulle förses med stängsel. 20 Trots alla om och men var simplatsen nödvändig för simsällskapets verksamhet. Simplatsen var en av de viktigaste platserna för rekreation och friskvård i Karis. 21 Simstranden fungerade som en samlingsplats för unga från tidig vår till sen höst och var väldigt populär. Man brukade spela t.ex. volleyboll och fotboll nära simplatsen och vattenpolo i vattnet. Upptill barn och unga brukade samlas för dessa aktiviteter. Både svenskspråkiga och finskspråkiga barn och unga använde sig av simstranden, men simlärarna var alla svenskspråkiga 22 Simsällskapet ordnade stora simtävlingar vid simplatsen med deltagare från Karis, Ekenäs och Hangö. Ekenäs vann för det mesta men även Karis tog medaljer enligt Lena Granroth. 23 Kampen mellan Karis simsällskap och Ekenäs simsällskap hade en liknande funktion som ett västnyländskt lokalderby i handboll har i dag. Promotionen avslutade sommarens simkurser 24. Simskolan räckte från början av sommaren ända till sena hösten. 25 I genomsnitt deltog barn och unga i simskolan. 26 Vid promotionerna hade man olika tävlingar bl.a. stafettsimningar och humoristiskt program. 27 Publiken vid promotionerna varierade från 200 till 400 personer. 28 På hösten, då skolorna började, ordnades ljusfester dit det kom mycket folk. Där höll Knut Wiik tal och det ordnades olika skojiga tävlingar. Simmarna hoppade genom brinnande ringar, det kom en båt där någon stod och sjöng och så fanns det korv till salu Lokalarkivet Arresten i Karis, Db:1, Årsberättelse Lokalarkivet Arresten i Karis, D.Kopior, Db.1, Årsberättelse 1949 förflyttning av simstranden till Landsbro 20 Lokalarkivet Arresten i Karis, Ha:1, arrendekontrakt+ bilagor år Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N Brages pressarkiv i Helsingfors, Intervju av Lena Granroth Intervju Lena Granroth Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N Intervju Lena Granroth Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N och V.N , V.N Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N ,Brages pressarkiv i Helsingfors, V.N Intervju Lena Granroth

5 Invid simplatsen fanns också Fanny Thoréns café. Thorén bodde själv i stugan och i caféet sålde hon bland annat cigaretter, drycker och korv. Caféet var endast öppet på sommaren. Samtidigt som Thorén sålde varor höll hon ett öga på barnen som simmade vid stranden. Hon slutade med sitt café ungefär vid samma tillfälle som den gamla Landsbron revs. 30 Simsällskapet dog ut under 1960-talet. Vattnet i ån blev inte bättre och dessutom var tiden ute för en tävlingsbana i rinnande vatten. Simsällskapet gjorde ända från början av 1950-talet olika framställningar om behovet av en landbassäng i Karis. Eftersom moderna faciliteter för simning saknades sökte sig de unga lovande idrottarna sig till annan verksamhet. Källor: Lokalarkivet Arresten i Karis Brages pressarkiv i Helsingfors (Främst urklipp ur Västra Nyland) Jimmy Granroth, Som jag minns det, u.o. u.å. Lena Granroth (intervju) 30 Intervju av Lena Granroth