SBN Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 SBN Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

2 SBN

3 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Marie Lindström E-post: marie.lindstrom@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Remiss - Förslag till förändring av förordnande (1994:1236) om producentansvar för däck Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets synpunkter på förordningen som sina egna. Ärendet Regeringskansliet har via kommunstyrelsen remitterad Naturvårdsverkets förslag till förändring av förordningen om producentansvar för däck. Miljödepartementet vill ha synpunkter på materialet senast 31 oktober. Bakgrund Insamling och omhändertagande av uttjänta däck sker idag av Svensk Däckåtervinning AB. För de som står utanför är det idag inte tydligt vilket ansvar som gäller och vilka krav som ställs på ett individuellt systeminsamlingssystem. Samhällsbyggnadskontorets synpunkter på förordningen Samhällsbyggnadskontoret ser positivt på förtydliganden i förordningen i stort eftersom den främjar hållbar utveckling, att uppkomsten av avfall förebyggs, insamlingen av däck tydliggörs och förbättras samt gynnar återvinning inom befintlig omfattning av däckproducentansvaret. Förbättringar av förordningen syftar till tydliga definitioner av däck som omfattas av producentansvaret och de krav som ställs på eventuellt individuellt insamlingssystem. Denna tydlighet förväntas underlätta i tillsynen och ökar lagefterlevnaden genom att den även kompletteras med straffsanktioner. Dock anser samhällsbyggnadskontoret att producentansvaret kan utökas och till exempel även omfatta moped- och cykeldäck. Denna utökning går hand i hand med att förbättra situationen för insamling när det gäller motorcyklar. Reparationsverkstäder för cyklar, mopeder och motorcyklar sammanfaller ibland och det kan underlätta för dem om alla däck ingår i producentansvaret. Samtidigt ökar styrningen från energiåtervinning till materialåtervinning när det gäller däck som idag inte ingår i producentansvar. Cykeldäck är en fraktion i hushållsavfallet. Det är kommunerna som ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall, utom det avfall som omfattas av producentansvar. Det skulle i praktiken innebära att en avfallsfraktion styrs bort från energi- till materialåtervinning. Detta bedöms också bidra till öka flödena av däckavfall inom producentansvar. Det skulle också medföra ytterligare steg i rätt riktning i EU:s avfalls hierarki (från deponi (bortskaffande), förbränning, materialåtervinning, återanvändning till förbyggande). I detta fall från

4 SBN energiutvinning till materialåtervinning. För att öka materialåtervinning kan därför fler däck omfattas av producentansvaret. Det medför att fler aktörer kan omfattas av producentansvaret, i förslaget begränsas det till befintliga aktörer som omfattas av producentansvar och syftar främst till att minska antalet friåkare i befintligt system. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Marie Lindström Miljö och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Remiss-Förslag till förändring av förordning (1994:1236) om producentansvar för däck Skickas till Kommunstyrelsen

5 Sida 1 av 2 SBN Datum Vår beteckning KS 2014/ Ert datum Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Monica Hultenius E-post: monica.hultenius@oskarshamn.se Tel: , Fax: Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Remiss - Förslag till förändring av förordnande (1994:1236) om producentansvar för däck Yttrande till kommunstyrelsen ska vara tillbaka senast den 15 september 2014 STRATEGI- OCH NÄRINGSLIVSENHETEN KS- sekretariatet Monica Hultenius Förvaltningsassistent Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

6 Sida 2 av 2 SBN

7 SBN

8 SBN

9 SBN

10 SBN

11 SBN

12 SBN

13 SBN

14 SBN

15 SBN

16 SBN

17 SBN

18 SBN

19 SBN

20 SBN

21 SBN

22 SBN

23 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Frida Kjäll E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Remiss - Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remiss för Mönsterås kommuns bostadsförsörjningsprogram. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har från kommunstyrelsen fått möjlighet att yttra sig angående Mönsterås bostadsförsörjningsprogram. Samhällsbyggnadsnämnden vill lyfta fram följande synpunkter som viktiga för ett mellankommunalt och regionalt samarbete: Förkortade restider Förkortade restider mellan Kalmar, Mönsterås och Oskarshamn är en förutsättning för att kunna åstadkomma en gemensam arbetsmarknadsregion och bli ett attraktivt län. Bra pendlingsmöjligheter för arbets-, studie- och fritidsresor bidrar till att öka valmöjligheterna att bosätta sig var man vill i länet. Samhällsbyggnadskontoret tycker att förbättrade pendlingstider är en viktig faktor för att skapa en utvidgad arbetsmarknad och saknar prioritering av stråket Kalmar-Mönsterås-Oskarshamn i bostadsförsörjningsprogrammet. Samarbete över kommungränserna Följande citat ur Mönsterås bostadsförsörjningsprogram kommenteras nedan: Det kan även vara positivt med lägre småhuspriser då det kan locka nya invånare, framförallt från Oskarshamn och Kalmar där småhuspriserna är betydligt högre. (Bostadsförsörjningsprogram för Mönsterås kommun , sidan 13) Kommentar: Samverkan och samarbete är viktiga framgångsfaktorer för länet. Det är därför viktigt att kommunerna inte konkurrerar om befintliga och nya invånare utan istället samverkar för att göra regionen mera attraktiv. För framtiden vill Oskarshamns kommun studera möjligheterna till ett gemensamt arbete kring bostadsförsörjning med kommunerna inom vår framtida gemensamma arbetsmarknadsregion. Då kan vi gemensamt lyfta fram och marknadsföra varandras fördelar och det breda utbudet av boendemöjligheter. Samarbete kring arbetsmarknad och bostadsfrågor är viktigt att diskutera på länsnivå för att länet ska bli en attraktiv region i framtiden. I det pågående pilotprojektet Den Attraktiva Regionen - Mer Kalmarsund arbetar Regionförbundet, Mönsterås-, Oskarshamn- och Kalmar kommun gemensamt om frågor som berör framtida pendling samt kopplingen till arbets- och bostadsmarknad. Ambitionen är att utöka samarbetet med fler kommuner i framtiden.

24 SBN Bodil Liedberg-Jönsson Samhällsbyggnadschef Pär Hansson Planchef Frida Kjäll Planarkitekt Beslutsunderlag Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun Skickas till Kommunstyrelsen För kännedom: För åtgärd:

25 SBN Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun FÖRSLAG

26 SBN Innehållsförteckning 1. Inledning Styrande dokument och riktlinjer Mönsterås kommuns utveckling och omvärld Befolkningssammansättning och utveckling Flyttmönster Arbetsmarknad och näringslivsklimat Kommunikationer och pendling Attraktivt boende Medborgardialog Mäklarundersökning Bostadsmarknad och bostadsbehov Bostadsbestånd Aktörer och utbud Tillgängliga lägenheter Övriga boendeformer Hushållsprognos Bostadsproduktion Småhuspriser Planberedskap Markinnehav och lediga tomter Landsbygden Boendebehov för olika grupper Riktlinjer för bostadsbebyggande Bostadspolitiska mål Hållbart byggande Handlingsplan Referenser Bilagor Bilaga 1 Karta över kommundelar Bilaga 2 Karta över bebyggd/obebyggd detaljplanerad kvartersmark

27 SBN Inledning Mönsterås kommun sträcker sig från djupa Smålandsskogar i väster till Östersjön med öarna i Kalmarsund i öster. Längs kusten återfinns skärgården med mer än 300 öar, i kommunens finns även två större åar, Emån och Alsterån. Mönsterås är dock inte bara natursköna miljöer. Kommunens strategiska läge centralt i Kalmar län mellan Oskarshamn och Kalmar gör Mönsterås kommun till det självklara boendealternativet i länets största arbetsmarknadsregion. Mönsterås kommuns ca innevånare är till största del boende i någon av kommunens fem större tätorter, Mönsterås, Blomstermåla, Ålem, Timmernabben eller Fliseryd. Näringslivet i regionen är varierande, i Mönsterås och Oskarshamn är tillverkningsindustrin dominerande, och i Kalmar är tjänste- och servicesektorn stor. Mönsterås kommun får ofta goda omdömen avseende företagsklimat, service till medborgare, aktivt föreningsliv, närhet till friluftsaktiviteter, väl utbyggt cykelvägnät, miljöarbete med mera. Dessa positiva faktorer ger goda förutsättningar för att leva och verka i Mönsterås kommun. Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo, utan också för att ge form och gestaltning åt orter och samhällen. Det är även av stor vikt att bostadsbyggandet håller jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Enligt lag ska kommunerna ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i de olika kommundelarna ska utvecklas. Mönsterås kommuns ambitioner i detta avseende framgår av kommunens översiktsplan samt tillväxtstrategi. Bostadsförsörjningsprogrammet är en fortsättning på dessa frågor, föreliggande arbete avser perioden och är såväl en nulägesbeskrivning som ett underlag för framtida åtgärder. Riktlinjer och handlingsplan har tagits fram genom analyser av kommunens utveckling samt bostadsmarknadens utbud och efterfrågan. Arbetsgruppen har bestått av Thomas Nilsson, teknisk chef, Anders Andersson, plan- och byggchef, Eva Augustsson, socialchef, Per Holm, VD Mönsterås Bostäder, Henrik Eriksson, planarkitekt, samt Christin Carlström, projektledare. Samtliga uträkningar baseras på statistik från SCB, SKL eller kommunens egna databaser Remissutgåva Föreliggande förslag till bostadsförsörjningsprogram kommer sändas ut till remissinstanser. Efter omarbetning enligt inkomna synpunkter kommer programmet och riktlinjerna läggas fram för antagande i kommunfullmäktige. 2

28 SBN Styrande dokument och riktlinjer Bostadsförsörjning bör betraktas i ett brett samhällsperspektiv. Behovet av bostäder 1 är nära sammanbundet med en utveckling inom viktiga områden såsom arbetsmarknad, utbildning, hälsa, familjebildning och ekonomisk tillväxt. Boendeplanering är på så vis en central del i kommunens arbete för utveckling och tillväxt. Kommunfullmäktige har beslutat att Mönsterås kommuns strategiska arbete ska fokusera extra på hållbar tillväxt och ökad attraktionskraft. Kommunen arbetar för en hållbar miljö för både befintliga och nya kommuninvånare, och värnar om att dialogen angående bostadsförsörjning ska ge goda förutsättningar för alla, och skapa förutsättningar för kommunal utveckling. Kommunens mål är också att hela kommunen skall leva. Kommunens tätorter och landsbygd ska ges förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling. Arbetsmetoden för att analysera kommunens förutsättningar och framtidens krav på bostäder i bostadsförsörjningsprogrammet har varit processinriktat. Syftet har varit att försöka få en generell bild av kommuninvånarnas och andra aktörers åsikter gällande boende, vilka behov som finns, från vilka grupper och vad som efterfrågas. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett dokument som kontinuerligt behöver revideras och utvecklas. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska aktualiseras av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas Lagen om bostadsförsörjning Alla Sveriges kommuner har ett ansvar för sin egen bostadsförsörjning. Kommunerna ska med riktlinjer planera för att skapa förutsättningar för alla sina invånare att leva i goda bostäder. Genom riktlinjer för bostadsförsörjningen tydliggör kommunen sina ambitioner hur boendevillkoren i kommunen ska utvecklas Översiktsplan Översiktsplanen utgör det övergripande styrdokument för kommunens fysiska planering. I översiktsplanen åskådliggörs hur en god långsiktig utveckling ska ske gällande bebyggelse, men även för övrig mark- och vattenanvändning. Mönsterås kommun har valt att dela upp sin översiktsplan i tre delar, Del 1 Mål och strategier, Del 2 Kusten och Del 3 Inlandet. Dessa antogs 2002, 2006 respektive 2011 och har därefter aktualiserats varje mandatperiod Tillväxtstrategi I Mönsterås kommuns tillväxtstrategi , antagen 2013 av kommunfullmäktige, betonas att Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Dokumentet lyfter fram behovet av att locka nya invånare till kommunen genom uppförande av nya bostäder i attraktiva lägen. De riktlinjer och handlingsplaner som arbetas fram inom bostadsförsörjningsprogrammet är i linje och ska stärka målen inom tillväxtstrategin för Mönsterås kommun. 1 Bostad definieras som hus, lägenhet eller rum där en eller flera personer stadigvarande bor. Småhus är hus med en eller två lägenheter. Hit räknas även rad-, par och kedjehus. Flerbostadshus är hus med tre eller fler lägenheter. Lägenhet är en bostad för enskilt hushåll. 3

29 SBN Mönsterås kommuns utveckling och omvärld 3.1. Befolkningssammansättning och utveckling Antalet invånare i Mönsterås kommun uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till Önskan om att öka befolkningen i Mönsterås kommun är centralt i tillväxtarbetet. Den politiska målsättningen är att kommunen år 2021 ska ha invånare, vilket innebär ca 60 nya invånare per år. Historisk har Mönsterås kommun haft ett jämnt invånarantal omkring invånare. Se tabell nedan. Befolkningsfrågan är en viktig utvecklingsfråga för en kommun då ett tillräckligt befolkningsunderlag är en förutsättning för kommersiell och offentlig service. Kommunens befolkningsutveckling är också av stor relevans för den framtida boendeplaneringen. Bostadsbyggandet kan vara både orsak och verkan i denna utveckling. Är det en ökning av utbudet av bostäder som genererar befolkningstillväxt eller är det befolkningstillväxten som avgör behovet av bostäder? I den här rapporten har vi valt att utgå Befolkning ifrån det senare, d v s vår bedömning är att det inte är självklart att kommunens befolkning ökar på grund av att antalet bostäder ökar. Bostadsbyggandet bör istället prognoseras efter befolkningsutvecklingen. Eftersom Sveriges befolkning blir äldre finns ett stort bostadsbehov för denna grupp. Seniorerna 2 i Mönsterås kommun är en stadigt växande befolkningsgrupp och många av dem bor idag i småhus med äganderätt till förhållandevis låga boendekostnader. Mönsterås kommun följer den nationella trenden med en ökad grupp äldre på samtliga orter. En omflyttning av seniorer till mer åldersanpassade boenden kan få flera positiva effekter för både individen som samhället. Exempel på detta kan vara ett mer självständigt liv som äldre, bättre arbetsmiljö för eventuell framtida vårdpersonal samt positiva flyttkedjor som gynnar andra grupper, framför allt yngre på bostadsmarknaden. En annan målsättning är att fler äldre, med insatser i form av hemtjänst, ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Detta Befolkningens åldersfördelning procentuellt jämfört med Kalmar län och riket, 2013 Män, Mönsterås Kvinnor, Mönsterås Kalmar Län Riket innebär att det ställs krav på bostäders tillgänglighet, anpassning av utemiljön och tillgång till service i närområdet. Därför är det viktigt att både tillgängliga seniorbostäder som bostadsanpassning i befintliga bostäder erbjuds. Diagrammet till vänster visar att Mönsterås kommun har en mindre andel unga vuxna jämfört med riket. Detta är inte unikt för Mönsterås, majoriteten av alla som flyttar i Sverige är år och bakom ligger oftast bättre utbildningsmöjligheter eller byte av arbete. 2 Personer över 55 år 4

30 SBN Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till Kalmar kan förbättra möjligheterna att kombinera eftergymnasiala studier med att bo kvar i kommunen. Det är därför centralt ur ett bostadsförsörjningsperspektiv att kunna erbjuda denna grupp attraktiva bostäder. Ett negativt flyttningsnetto för ungdomar är ett problem eftersom det får konsekvenser för nativiteten i kommunen. En målsättning som Mönsterås kommun arbetar med är att barn och ungdomar som växt upp i kommunen ska bära med sig positiva upplevelser och bilder från sin uppväxt. Det är förutsättningar som kan få unga att flytta tillbaka till sin hemkommun i framtiden när de själva bildar familj. Därför är det viktigt att se över attraktionskraften för att locka unga att återvända till sin hemkommun. Forskning visar dock att endast 40 av Sveriges 290 kommuner lyckas skapa balans Befolkningsförändringar i Mönsterås Inflyttade Utflyttade Födda Döda Befolkningen fördelad procentuellt på åldersgrupper och kommundelar, 2013 Gällande Mönsterås minskade antalet personer födda 1983 i kommunen från 138 till 111 personer , d v s under den period gruppen var år. Ett tapp på ca 20 procent. Tabellen till vänster visar att Mönsterås kommun de senaste 20 åren varit beroende av nettoinflyttning för att bibehålla eller öka befolkningen. Antalet födda och döda har legat stabilt senaste 20 åren vilket kan betyda att en nettoinflyttning är nödvändig för att uppnå invånare Kalmar län som helhet hade ett utflyttningsnetto 2012 på 505 personer mellan år. Endast Kalmar kommun visade ett positivt inflyttningsnetto för denna grupp Fördelning på tätorter och landsbygd Av kommunens invånare bor ca 74 % i tätorter eller på Oknö. Kommunens befolkning är fördelad enligt följande, Mönsterås tätort 35 %, Timmernabben 11 %, Fliseryd 5 %, Ålem 8 %, Blomstermåla 12 %, Oknö 3 %. Resterande 26 % är bosatta på landsbygden. De tre högra staplarna visar kommunens landsbygdsbefolkning uppdelad för respektive församling, Mönsterås, Ålem och Fliseryd 3. Åldersfördelningen är relativt jämn fördelad över kommunens olika delar. Alla kommundelar, förutom Blomstermåla och landsbygden kring Fliseryd har fler personer i åldersintervallet , än 0-44 år Se även bilaga 1 5

31 SBN Flyttmönster Omflyttningar har en stor påverkan på den kommunala befolkningsstrukturen. I genomsnitt förväntas en kvinna flytta elva gånger, och en man 10 gånger i sitt liv. Under 1990-talet flyttade ca 1,2 miljoner svenskar årligen, varav en tredjedel av dessa flyttade över kommungräns. Under 2013 flyttade 589 personer in till kommunen från övriga Sverige. Av dessa kom nästan 50 % från grannkommuner, 115 från Oskarshamn, 95 från Kalmar och 49 från Högsby. När det gäller det totala antalet flyttningar i Mönsterås kommun 2013 stod flyttningar inom kommunen för 56 %, inrikes inflyttningar för 33 % och utrikes inflyttningar för 11 %. I tabellen nedan har statistik för hela kommunen brutits ner på kommundelsnivå för att kunna analysera hur flyttmönstret sett ut senaste fyra åren. Kommundel Förändring Mönsterås Timmernabben Fliseryd Ålem Blomstermåla Tätorter totalt Mönsterås landsbygd Ålem landsbygd Fliseryd landsbygd Landsbygden totalt Oknö Totalt Tabellen visar att det endast är Fliseryd och Blomstermåla av tätorterna som ökat sin befolkning sedan Faktorer som förklarar Fliseryds ökning kan vara det låga prisläge som idag råder på småhus i orten, samt närhet till natur och det stora arbetsutbud som finns i närliggande Oskarshamn. Blomstermålas ökning kan förmodligen härledas till kommunens flyktingmottagning som är lokaliserad i Blomstermåla Arbetsmarknad och näringslivsklimat Ett gott näringslivsklimatet och bra offentlig service är viktiga faktorer för en kommuns utveckling. Nya och växande företag är en förutsättning för att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt. Dessa företag kräver att det finns goda kommunala förutsättningarna inom barnomsorg, skola, bostadsmiljöer m.m. Alla dessa faktorer är av stor vikt för att locka såväl nya invånare som företag. Även hela regionens attraktionskraft påverkar den enskilda kommunens tillväxtmöjligheter. Mönsterås kommun har ett av regionens bästa näringslivsklimat. Mellan 2006 och 2012 fördubblades nyföretagandet i kommunen, från 30 nya företag till 65 nya företag. Mönsterås strategiska läge mellan de två stora arbetsmarknadsorterna Kalmar och Oskarshamn, är en stor fördel när befolkning och näringsliv ska växa. Kommunen har god tillgång på mark för verksamheter i alla tätorter, den största företagsparken ligger i ett strategiskt läge intill E22 i södra delen av Mönsterås tätort. Utbyggnaden av IT-infrastrukturen med optiskt fiber går i snabb takt, vilket ger goda förutsättningar för datakommunikation och distansarbete. Tabellen till 84,00% 82,00% 80,00% 78,00% 76,00% 74,00% 72,00% 70,00% 68,00% 66,00% Förvärvsgrad åldern år Högsby Hultsfred Riket Nybro Kalmar Torsås Borgholm Västervik Emmaboda Mönsterås Vimmerby Oskarshamn Mörbylånga 6

32 SBN höger visar att sysselsättningsgraden inom kommunen placerar sig högt i jämförelse med övriga länet och riket. Gällande kommunens sysselsättning uppdelat på ålder och kön visar tabellen till höger att betydligt fler män är sysselsatta än kvinnor, framförallt i åldersintervallet år. Troliga förklaringar är att kvinnor i större grad väljer att utbilda sig genom högre utbildningar, skillnaden kan också bero på familjesituation. Tabellen visar också att fler män än kvinnor väljer att fortsätta sitt yrkesaktiva liv efter 65 år. Siffrorna för Mönsterås följer i stort rikstabellernas genomsnitt. I kommunen finns ca 1440 arbetsställen, och de flesta i kommunen arbetar inom tillverkning/utvinning (27 %), vård/omsorg (16 %) och handel/ kommunikation (15 %) Kommunikationer och pendling Mönsterås kommun arbetar aktivt med Kalmar och Oskarshamn för att stärka och samordna infrastruktur-, trafik- och bebyggelseutvecklingen i regionen. Forskning visar att framgångsrika regioner kännetecknas av en integrerad arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Pendlingstiden är avgörande och tider under 45 minuters restid ökar viljan att förflytta sig mellan sin bostadsort och arbetsplats. Goda kommunikationer är därför väsentliga för kommunens framtida utveckling. I den regionala transportplanen för Kalmar län finns flera projekt som syftar till ändamålsenlig och snabb kollektivtrafik. Målet är att öka resandet med kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt inom länet och till grannlänen. I dagsläget går ca 40 bussturer mellan Mönsterås och Kalmar, och ca 30 bussturer mellan Mönsterås och Oskarshamn per dygn. Restiden mellan Oskarshamn och Kalmar är ca 60 minuter. Mellan Blomstermåla och Kalmar går tågtrafik, restiden är ca 30 minuter. Lokalt är det i huvudsak buss och bil som är fortskaffningsmedel till arbete och till aktiviteter på fritiden. Mönsterås kommun har ett väl utbyggt cykelvägnät och fler cykelvägar planeras. Detta skapar goda förutsättningar för att ersätta korta resor med cykel. Mönsterås är beläget mellan de två stora arbetsmarknadsorterna i länet, Kalmar och Oskarshamn med ca 66 % av länets alla arbetstillfällen. Av alla förvärvsarbetande bosatta i kommunen pendlar 33 % till annan kommun, flest till Oskarshamn vilket kan ses i tabellen nedan. Det är en större andel män än kvinnor som pendlar ut från kommunen, 2012 var 55 av 100 pendlare män. Tabellen visar en negativ nettopendling för Mönsterås kommun, d v s fler pendlar ut än till kommunen. Ur ett boendeperspektiv kan detta ses som ett tecken på att Mönsterås är en attraktiv kommun att bo i. 0 Förvärvsarbetande uppdelat på ålder och kön Män Kvinnor Övriga Nybro Högsby Kalmar Oskarshamn In- och utpendling från Mönsterås kommun Utpendling Inpendling 7

33 SBN Attraktivt boende Att bo i en attraktiv region, i en attraktiv kommun och i ett attraktivt bostadsområde är viktigt för alla medborgare. Det är även en framgångsfaktor för att behålla kommunens invånare och för att locka nya invånare som kan skapa kommunal och regional tillväxt. Attraktionskraften i regionen och kommunen består av många värden. Det unika landskapet med natur- och kulturvärden på internationell nivå, bl.a. vattenområden med både kust, skärgård och stora åar såsom Emån och Alsterån. Både natur- och kulturvärden är viktiga att lyfta fram, både för en hållbar samhällsplanering, men även för att marknadsföra regionen. Andra faktorer som skapar attraktivitet är goda kommunikationer, bra och varierad kommersiell service, barnomsorg och skolor med bra omdömen, närhet till friluftsliv och fritidsaktiviteter, ett rikt föreningsliv, möjligheter till social gemenskap, en trygg närmiljö m.m. Det är alltså många faktorer som ska samverka för att medborgaren ska uppfatta sin boendemiljö som attraktiv Medborgardialog Medborgardialoger har varit en viktig del i framtagande av detta bostadsförsörjningsprogram. Nedan redovisas kortfattat vad olika grupper anser om framtida boende i Mönsterås kommun Samhällsföreningar Samhällsföreningarna är nöjda med kommunens bostadsplanering, men önskar större valmöjligheter i framtiden. Föreningarna har bl.a. önskemål om fler seniorboenden och boende nära vatten. Viktiga faktorer för ett attraktivt boende som lyfts fram är service, bredband samt kollektivtrafik till och från kommunens alla orter. Flera föreningar anser också att kommunens vackra närmiljö bör framhävas för att locka turister att bosätta sig i kommunen Ungdomar Ungdomarna i Mönsterås kommun lyfter fram närheten till fritidsaktiviteter, badplatser, natur, vänner, kollektivtrafik m.m. som positiva faktorer. På frågan vad som var negativt var de flesta ungdomar eniga, att det sker för lite aktiviteter i kommunen för denna grupp. Huruvida ungdomarna kunde tänka sig att bo i Mönsterås som vuxna var en majoritet positivt inställda. Kommunen ansågs som barnvänlig och naturskön. Det framkom även att flertalet av de tillfrågade trodde att de skulle flytta ifrån kommunen på grund av utbildning eller arbete för att sedan återvända när det var dags att bilda familj. De allra flesta tillfrågade menade att Mönsterås kommun bättre uppfyller vuxna människors behov än ungdomars, framförallt p.g.a. bristen på aktiviteter för ungdomar Barnfamiljer Vid diskussioner med barnfamiljer har vikten av goda omdömen på barnomsorg, skola samt trygga närmiljöer vid val av bostadsort framkommit. Det är därför centralt att barnomsorg och skola kan erbjuda platser i områden som anses attraktiva. I Mönsterås tätort pekades framförallt Ljungnäs och Mölstad ut. Det anses även viktigt med sociala mötesplatser, exempelvis kom önskemål upp om större lekplatser, även om det betydde att antalet blir färre. Även ett rikt föreningsliv och bra fritidsaktiviteter lyftes upp som faktor av och för barnfamiljer. Gemenskapen inom föreningslivet skapar sammanhållning och ger levande samhällen, därför är föreningslivet viktigt för att locka nya personer att bosätta sig i kommunen. Goda kommunikationer är också viktigt när bostadsort för barnfamiljer väljs. Bostadsorten kan inte alltid bidra med arbetstillfällen, men med bra skola, barnomsorg, trygg miljö och prisvärda bostäder 8

34 SBN kan familjepusslet ofta lösas. Många föräldrar i Fliseryd pendlar till arbete i Oskarshamn. De anser dock att bussförbindelserna till centralorten Mönsterås och Oskarshamn måste förbättras. Flertalet av barnfamiljerna framhöll kommunens vackra omgivningar, bl.a. närheten till natur, skärgård och hav, när valet av bostadsort gjordes Seniorer Dialogen med de äldre har skett i studiecirkelform för att tillsammans processa fram vilket boende seniorer önskar, var det ska placeras och vilka kostnader som kan accepteras. Framförallt har önskemål om centrumnära bostäder med närhet till service framkommit. Andra viktiga faktorer är bl.a. närmiljöns utformning, trygghet och prisläget. Förutom studiecirklar har även föreläsningar om framtidens boende för äldre, tekniska hjälpmedel m.m. anordnats. Som ett resultat av det intresse som väckts av seniorer i kommunen har förslag på nybyggnation av seniorbostäder i kommunens fem tätorter tagits fram Företag Liksom ovanstående grupper lyfter även företrädare för företag inom kommunen fram vikten av bra skolor, närhet till service samt den attraktivitet som kommer med kusten och vattenområden. Andra faktorer som pekas ut är företagsklimat och trygga närmiljöer. I diskussionerna kom även synpunkter på att hamnens centrala placering i Mönsterås tätort bör utvecklas ytterligare, och då med ett varierande bostadsutbud. Enligt företagarna borde detta öka förutsättningarna för rörligheten på bostadsmarknaden samt locka nya invånare till kommunen Enhetschefer inom omsorgen Enhetschefernas åsikter var samstämmiga, den sociala gemenskapen och närhet till service där den äldre själv kan handla sina dagliga varor är viktigt för den äldre gruppen. Gällande social gemenskap lyfts träffpunkter som erbjuder matservering fram. God vällagad mat i en trevlig miljö med god social gemenskap är väldigt uppskattat. Vid nyproduktion av lägenheter samt vid tillgänglighetsanpassning är utformningen viktig, de äldre idag ställer ofta högre krav än tidigare generationer på sitt boende. Enhetscheferna anser också att det är för stort steg mellan boende med hemtjänst och särskilt boende. Enhetscheferna vill se ett större utbud av olika boendealternativ för de äldre i kommunen. De flesta som anlitar hemtjänsten är mellan år, men oftast behöver de ingen hjälp förrän de är över 80 år Mäklarundersökning I Mönsterås kommun säljs cirka 100 småhusfastigheter per år. Enligt mäklarna efterfrågas bekväma enplanshus med uteplats och närhet till service av äldre, medan barnfamiljer efterfrågar trygg närmiljö, med korta avstånd till barnomsorg och skola. Mäklarna lyfter fram Ljungnäs i Mönsterås tätort som bra exempel på generationsväxling där många barnfamiljer flyttar in tack vare närhet till barnomsorg och skola, välbyggda och rymliga hus till bra priser. I vissa delar av kommunen är graden av nybyggnation låg. Mäklarnas bedömning är att det låga prisläge på småhus som råder är en bidragande faktor. Enligt mäklarna föreligger idag balans mellan efterfrågan och utbud på fastighetsmarknaden, samtidigt efterlyses större rörlighet på bostadsmarknaden. Framgångsfaktorer för att öka inflyttningen till kommunen är enligt mäklarna, att kommunen bör tänka i större regioner och skapa attraktiva boenden, tillgång till fibernät och goda pendlingsmöjligheter. 9

35 SBN Bostadsmarknad och bostadsbehov Mönsterås kommuns övergripande bostadsmål är att kunna erbjuda attraktiva och varierande boendealternativ och tomter som främjar nybyggnation och inflyttning. Kommunfullmäktige har beslutat att tätorterna ska utvecklas långsiktigt genom ett hållbart och bärkraftigt kretsloppstänkande. Det är viktigt att ta hänsyn till tätorternas och byarnas särart och kvaliteter. Människors val av bostadsort styrs allt mer av god livsmiljö. Goda boendemiljöer i attraktiva och naturnära lägen får därför allt större betydelse. Ytterligare faktorer vid val av bostad är närhet till service, både traditionell service likt kollektivtrafik, handel, vård m.m., men även tillgång till fibernät för möjlighet att använda elektroniska samhällstjänster och service dygnet runt. Hushållsprognoser kan uppskatta antalet hushåll i framtiden och således också om det framtida behovet. Efterfrågan på boende i en kommun kan variera beroende på de behov som uppkommer i livets olika skeden och livssituationer. Ibland kan tillgången på boende som erbjuder närhet till service och bra kommunikationer vara viktigare faktorer än närhet till fritidsaktiviteter och barnomsorg. Geografisk närhet till släkt eller upplevelsen av skog och hav kan vara andra variabler som styr Bostadsbestånd Bostadsbeståndet i Mönsterås kommun består av ca 1860 bostäder i flerbostadshus och ca 4780 bostäder i småhus. Av kommunens befolkning bor ca 73 % i egenägda småhus, 22 % i hyreslägenheter, 3 % i bostadsrätter och 2 % i övrig upplåtelseform 4. I egenägda småhus bor det framförallt barnfamiljer och personer i äldre medelåldern. Boende i bostadsrätter och hyresrätter är relativt jämnt fördelat över åldrarna med undantag av unga vuxna och 80+ som i större utsträckning hyr sin bostad. Det finns idag även andra ägandeformer i Sverige, såsom kooperativa hyresrätter och ägandelägenheter. I Mönsterås kommun finns i nuläget ingen av dessa % 3% 2% 73% Antalet boende per bostadstyp fördelat på boendes ålder, 2013 Boende per upplåtelseform Äganderätt Hyresläg. Bostadsrätt Övrigt Övrigt Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt Alla upplåtelseformer har sina fördelar och nackdelar och erbjuder olika behov på bostadsmarknaden. En god blandning av olika upplåtelseformer skapar balans och möjliggör positiva flyttkedjor inom kommunen. Den låga andelen bostadsrätter i kommunen kan vara problematisk då urval och omsättning på marknaden blir begränsad. 4 Inom gruppen Övriga upplåtelseformer ingår specialbostäder för äldre och funktionshindrade, privatpersoner som bor i egen hyresfastighet samt bostäder med okänd upplåtelseform 10

36 SBN I Mönsterås kommun finns idag en stor potential för nya bostäder genom att befintliga fritidshus omvandlas till permanentbostäder. I dagsläget finns 1500 fritidshus i kommunen, framförallt på Oknö och i Korpemåla. Kommunen bedömer att den lokala och nationella trend som finns, att fritidshus omvandlas till permanentbostäder kommer fortsätta, eller t o m öka. Fram till 2017 bedöms ungefär lika många bostäder tillkomma genom småhus som hyresrätter. Fördelningen mellan småhus och hyresrätter inom kommunen bedöms ändå marginellt förändras pga. den lilla påverkan ca 90 nya bostäder har på hela bostadsbeståndet. Även andelen barnfamiljer boende i småhus beräknas få en mindre ökning då nya lägenheter framförallt riktar sig mot målgruppen Aktörer och utbud Det kommunala bostadsbolaget Mönsterås Bostäder AB är kommunens största fastighetsägare med ca 72 % av kommunens hyreslägenhetsbestånd på runt 1807 lägenheter. Dessa 1307 lägenheter är fördelade enligt följande, Mönsterås tätort 942, Blomstermåla 146, Ålem 113, Fliseryd 45 och Timmernabben 61. Resterande ca 500 hyresrätter fördelar sig på 65 olika ägare där den störste fastighetsägaren innehar 102 bostäder och den näst största 37 bostäder. Även dessa bostäder finns nästan uteslutande i tätorterna Ett visst mått på hur väl bostadsmarknaden fungerar kan tomt- och lägenhetsköerna ge. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden krävs en vakansgrad 5 på minst 1 procent. Är det svårt att få tillgång till lägenhet kan låsningar uppstå där personer vill byta villa mot lägenhet och tvärtom inte kan göra det var vakansgraden i det kommunala bostadsbolaget 0 procent och ca 170 personer var uppsatta i bostadskön. När det gäller tomtkö i kommunen finns idag ingen sådan. Lägenhetstyp 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5 RoK Standardlägenheter Servicelägenheter Seniorlägenheter Totalt Mönsterås Bostäders lägenhetsbestånd uppdelat efter lägenhetstyp och antal rum. Tabellen ovan visar att lägenheter med 2 RoK är vanligast. Varje år omsätts cirka 350 hyreslägenheter och ca 100 småhus inom kommunen, detta innebär att trots få lägenheter är outhyrda så kan de flesta bostadssökande få sina behov uppfyllda. Bedömningen från Mönsterås Bostäder och fastighetsmäklare är att utbudet i Mönsterås kommun är i balans Tillgängliga lägenheter Möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden vid funktionsnedsättning är en viktig fråga för många människor. För att detta ska vara möjligt krävs att bostaden utformas så att både den yttre 5 Andel outhyrda lägenheter i procent av antal uthyrningsbara lägenheter 6 Boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. 7 Funktionellt utformade bostäder som framförallt riktar sig till människor över 55 år. 11

37 SBN och inre miljön är tillgänglig i de fall den boende får exempelvis nedsatt rörelseförmåga, hörsel eller syn. Mönsterås Bostäder är den största aktören på bostadsmarknaden i kommunen med ca 72 % av kommunens lägenhetsbestånd av hyresrätter. För att bättre kunna möta sina kunders behov har Mönsterås bostäder tillgänglighetsanpassat delar av sitt lägenhetsbestånd. Merparten av Mönsterås bostäders lägenhetsbestånd är uppfört på 50- och 60-talet och består av trevåningshus. 38 % är tillgänglighetsanpassat genom hiss, och 15 %, eller ca 200 lägenheter av alla bostäder har anpassats invändigt. Ett arbete som ofta är förenat med både svårigheter och kostnader i äldre fastigheter. Beroende på husets utformning skiljer sig åtgärderna från bostad till bostad Bostadsanpassning Lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992: 1574) möjliggör för kommunerna att lämna ekonomiskt bidrag till bostadsanpassning av permanentbostäder. Bidraget är inte inkomstprövat. Bostadsanpassning avser åtgärder i bostaden för att möjliggöra kvarboende och underlätta det dagliga livet för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, såsom att skapa tillgänglighet till/från bostaden, sköta sin hygien, laga mat m.m. Bidraget är personligt och kan lämnas oavsett bostadstyp, d v s både till småhus, hyresrätt i flerbostadshus eller bostadsrätt. Det kan inträffa att större om- och tillbyggnad av fastigheter kan orsaka större kostnader i form av inköp av hissar, dörrautomatik, duschkabiner m.m. I regel handlar dock bostadsanpassning om mindre ingrepp. Utrustningen lånas ut till de sökande och återtas när behovet upphör för att återanvändas i kommande anpassningar. De sökande beviljas bidrag endast för installationen av utrustningen. De senaste tre åren har i genomsnitt ca 130 ansökningar beviljats per år, till en genomsnittlig kostnad per ansökning på ca kr Övriga boendeformer Särskilt boende är ett boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Särskilt boende ger alla hjälpinsatser som individen behöver i vardagen, inklusive hälso- och sjukvårdsinsatser. Särskilt boende är benämningen enligt socialtjänstlagen, i Mönsterås kommun återfinns servicelägenheter och gruppboende under benämningen särskilt boende. Personen ansöker hos kommunen som tar ett beslut om personen är berättigad till ett särskilt boende och i vilken form. Den genomsnittliga nettokostnaden per år och boende per lägenhet är ca kr. Inom kommunen finns 151 bostäder under benämningen särskilt boende, 97 i Mönsterås, 46 i Ålem och 8 i Fliseryd. I Mönsterås tätort återfinns även 14 korttidsboenden. Socialförvaltningen bedömer att behovet av bostäder under benämningen särskilt boende är tillräckligt under de närmaste åren Hushållsprognos Bostäder nyttjas inte i första hand av individer utan av hushåll. För att uppskatta behovet av antalet bostäder 2017 behöver därför en uppskattning av kommunens invånarantal och boendetäthet för 2017 tas fram. I Sverige har boendetätheten varit relativt jämn de senaste 20 åren, vilket gör att samma siffror för boendetäthet för 2017 som för 2014 kan användas. När det gäller Mönsterås befolkning 2017 har kommunen satt upp ett mål om att öka inflyttningen med 60 personer per år. Beräkningen nedan är en förenklad teoretisk modell och ska därmed betraktas med den osäkerhet som detta innebär. Prognosen kan dock ge en indikation på framtidens behov. 12

38 SBN År Befolkning Boendetäthet Antal bostäder , , Huruvida Mönsterås kommun kommer öka sin befolkning till invånare på tre år är svårt att bedöma minskade befolkningen med ca 60 inv. per år, därefter kom ett trendbrott och under 2013 ökade kommunens invånarantal med 150 personer. Befolkningen har fortsatt öka 2014, under första kvartalet har kommunen ökat med 48 nya invånare. Uppfylls det fastställda målet visar tabellen ovan att kommunen kan komma att behöva ca 90 nya bostäder tills Det måste dock påpekas att behovet styrs till stor del av hur stora hushåll som flyttar in, desto större hushåll, d v s högre boendetäthet, desto färre nya bostäder behövs Bostadsproduktion Under perioden färdigställdes 693 bostäder i Mönsterås kommun uppdelat på 456 i småhus och 237 i flerbostadshus. Början av 1990-talet kan betecknas som en byggboom i kommunen. Därefter har byggtakten minskat betydligt, de senaste tio åren har antalet färdigställda bostäder varit ca per år. Den senaste större byggnationen av lägenheter var när Mönsterås Bostäder uppförde 26 bostäder i Mönsterås hamn. Kommunens plan- och byggavdelning bedömer att antalet bygglov för nyuppförande av småhus kommer ligga på ungefär samma nivå de närmaste 3 åren, d v s fram till Gällande flerbostadshus finns projekt inom Mönsterås tätort på ca 35 nya lägenheter inom samma tidsrymd Antal färdigställda bostäder per år efter hustyp i Mönsterås kommun , samt planerade Flerbostadshus Småhus Småhuspriser Småhuspriser är en indikator för bostadsmarknaden i kommunen. Höga priser för småhus kan tolkas som att kommunen ses som ett attraktivt alternativ att bosätta sig i. Höga priser för småhus uppmuntrar även till nybyggnation av småhus då skillnaden mellan att bygga nytt och köpa ett begagnat hus minskar. Det kan även vara positivt med lägre småhuspriser då det kan locka nya invånare, framförallt från Oskarshamn och Kalmar där småhuspriserna är betydligt högre. 13

39 SBN Antal sålda småhus Köpeskilling Köpeskilling och antalet sålda småhus, Mönsterås kommun jämfört med närliggande kommuner, länet och riket 2012 Tabellen ovan visar att prisnivåerna för småhus inom Mönsterås kommun ligger på sjunde plats jämfört med alla Kalmar läns tolv kommuner. Inom kommundelarna varierar priserna kraftigt, I Mönsterås och Timmernabben är småhuspriserna nära dubbelt så höga som för övriga kommunen. Det genomsnittliga priset för ett småhus i kommunen 2012 var kr, en ökning med ca kr sedan I jämförelse med riket är dock inte prisökningen i Mönsterås kommun anmärkningsvärd. I riket steg småhuspriserna mellan med 89 % mot Mönsterås kommun 77 % Antal sålda småhus Köpeskilling Köpeskilling och antalet sålda småhus, Mönsterås kommun Planberedskap För att skapa formella förutsättningar för nyproduktion av bostäder behövs i regel en detaljplan. En detaljplan kan förstås som ett juridiskt bindande dokument mellan kommun, markägare och grannar. Syftet är att göra avvägningar mellan olika intressen och ta ställning till hur ett område ska utvecklas. Detaljplanen styr hur marken får användas, men reglerar också annat, ex byggnadsarea, byggnadshöjd, avstånd från byggnad till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar över annans mark. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller täcks över av en ny. Det är också 14

40 SBN viktigt att påpeka är att en detaljplan endast ger möjligheter och förutsättningar. En detaljplan som vinner laga kraft leder inte automatiskt till en utbyggnad. Genom det kommunala planmonopolet har Sveriges kommuner ett utmärkt instrument att styra utvecklingen på den lokala bostadsmarknaden. Genom planmonopolet kan kommunen besluta om markanvändningen och var det är lämpligt att bygga bostäder, därför är det av stor vikt att upprätthålla en god planberedskap för bostäder. Det är svårt att fastställa hur lång tid en detaljplan tar från initiering till laga kraft, mycket beroende på ev. överklaganden. Utan överklagande beräknas en detaljplaneprocess i Mönsterås kommun pågå i ungefär ett år från arbetet påbörjas till laga kraft. Bygglov är sammanlänkat med detaljplaner, lov ska ges som är i enlighet med planen. Mindre bygglov tas ofta på delegation av tjänstemän, handläggningstiden är ungefär en månad från ansökan inkommit till beslut tas. Vid större bygglov tas beslut av byggnadsnämnden, då ökar handläggningstiden med två till fyra veckor. Detta under förutsättning att överklagande inte sker och att ansökan är fullständig och planenlig Obebyggd detaljplanelagd mark för bostäder (Ha) Bebyggd detaljplanelagd mark för bostäder (Ha) Tabellen 8 till höger visar att det finns ett stort utbud på obebyggd kvartersmark för bostäder i kommunen. Grovt generaliserat är en typisk villatomt ungefär 1000 m 2, det betyder att i Mönsterås och Ålem finns det detaljplanelagd bostadsmark för 177 respektive 53 villatomter. Ur ett planperspektiv är frågan dock inte så enkel, flera av planerna som tillåter bostäder är gamla, och eventuellt inte lämpliga att exploatera idag, det kan bl a bero på klimatförändringar, hälsoaspekter, men också att området inte anses attraktivt idag. Bedömningen är ändå att planberedskapen för bostäder är god inom Mönsterås kommun Nyckelfaktorer för god planberedskap i Mönsterås kommun Eftersom en planprocess är en lång och tidskrävande process är det väsentligt med framförhållning i planfrågor. Kommunen måste hela tiden ha en god planberedskap, d v s kunna erbjuda ett brett utbud av tomter till olika typer av intressenter. Genom att föra en tidig dialog underlättas ofta planarbetet. Dels är det viktigt att tidigt diskutera och förankra planidéer mellan berörda tjänstemän och politiker. Detta görs idag i kommunens plangrupp. Dels är dialogen med sakägare och berörda för de olika planerna i ett tidigt skede av planprocessen viktig, genom, detta minimeras ofta riskerna för ett överklagande. Av kommunens 245 planer är hela 145 lagakraftvunna före Tidsspannet mellan den äldsta och den senaste planen är närmare 65 år vilket kan leda till olika problem. För att på ett smidigare och mer lämpligt sätt möta dagens och framtidens behov behöver flera äldre planer ses över och ändras eller t o m upphävas. Detta gäller inte minst de utmaningar som kommer med klimatförändringar. Nya planer bör göras flexibla som hindrar planen från att bli inaktuell. Detta kan bl a göras genom att 8 Se även bilaga 2. 15

41 SBN ge kvartersmark fler än en beteckning. En detaljplan får enligt lagens mening inte göras mer detaljerad än nödvändigt, men samtidigt ska planen tydligt visa hur bebyggelse och miljön regleras. Det är också av stor vikt att strategiska dokument som kan användas som riktlinjer i planeringen, såsom översiktsplan, tillväxtstrategi, bostadsförsörjningsprogram m fl kontinuerligt uppdateras Markinnehav och lediga tomter Mönsterås kommun har sedan många år tillbaka arbetat långsiktigt med att förvärva strategisk mark och är idag en stor markägare i och kring kommunens tätorter. Vid markförvärv är kommunens översiktsplan vägledande vilket betyder att det är av stor vikt att den varje mandatperiod aktualiseras. Mellan vann åtta detaljplaner laga kraft som innehöll kvartersmark för bostäder, alla dessa planer initierades av kommunen, d v s ingen tillkom genom privata initiativ. Eftersom detta är en trend som bedöms hålla i sig är det centralt att kommunen fortsätter att arbeta strategiskt med markförvärv. Kommunens markinnehav i och kring Mönsterås tätort, Timmernabben och Ålem. Kommunens markinnehav i och kring Fliseryd, Blomstermåla och Korpemåla. I Mönsterås kommun fanns lediga bostadstomter till försäljning. Dessa 100 tomter är fördelade enligt följande, Mönsterås tätort 41, Blomstermåla 8, Ålem 4, Fliseryd 7, Timmernabben 33 och Korpemåla 4. 16

42 SBN Landsbygden Bebyggelsen i Mönsterås kommun är framförallt koncentrerad till kommunens fem tätorter eller Oknö. Av kommunens ca invånare bor ca 26 % eller ca 3400 personer på landsbygden. Det finns både fördelar och nackdelar med att ha en mindre andel av invånarna bosatta på landsbygden. Fördelar att större delen av befolkningen bor i tätorter kan ses ur både energi- och transportsynpunkter, i synnerhet med ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Samtidigt innebär det en nackdel att färre bor på landsbygden eftersom serviceunderlaget blir lågt vilket påverkar förutsättningarna för kollektivtrafik, skola, omsorg m.m. Mönsterås kommun arbetar medvetet med att öka servicenivån för boende på landsbygden. Dels byggs fibernät ut, 2015 beräknas 75 % av alla hushåll och företag få möjlighet att ansluta sig. Dels planeras satsningar på över 30 mkr för att bygga ut kommunens VA-nät på flera håll inom kommunen. För att tillhandahålla kollektivtrafik till boende på landsbygden finns idag närtrafiklösningar där busstrafik sker på beställning. En vanlig anledning att personer väljer att bosätta sig på landsbygden är närheten till djur och natur. I Mönsterås kommun finns ca 650 bebyggda lantbruksfastigheter. En trend i hela Sverige är att antalet hästgårdar har ökat senaste åren, från ökade antalet hästgårdar i Kalmar län från ca 2600 till Gällande Mönsterås kommun har däremot antalet kända hästgårdar minskat från 111 till 104 hästgårdar mellan Boendebehov för olika grupper Behov för ungdomar och studenter Lägenhetsbeståndet av hyresrätter i centralorten Mönsterås och de yttre tätorterna består till 70 % av små lägenheter med 1-2 RoK. Därmed är möjligheterna goda för ungdomar och studenter att hitta ett eget boende. Nyproducerade lägenheter är inte i första hand en lösning för denna grupp eftersom ungdomar och studenter ofta har begränsade ekonomiska resurser och hyrorna för nyproducerade lägenheter är höga. Även om nyproducerade lägenheter inte i första hand riktar sig mot ungdomar och studenter leder dessa till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden som i sin tur för med sig större möjligheter för denna grupp att hitta ett eget boende i det befintliga bostadsbeståndet. För att få studenter att bo kvar i Mönsterås under studietiden erbjuder Mönsterås Bostäder studentrabatt till den som studerar på universitet. En fråga som väckts i samband med detta arbete är samarbete över kommungränsen för studentbostäder till Linnéuniversitetet. En vidare tanke kan vara en gemensam bostadsförmedling för Mönsterås kommun med grannkommuner, genom detta skulle även varumärket Kalmarsund stärkas som enhetlig region Behov för familjer För många familjer är boende i småhus ett naturligt val. Inom Mönsterås kommun finns goda förutsättningar för familjer att hitta bostad då 72 % av kommunens bostadsbestånd består av småhus. När familjer väljer bostad brukar parametrar såsom trygga boendemiljöer, skolor, barnomsorg och prisläge styra valet. Detta kan förklara varför Ljungnäs och Mölstad i centralorten Mönsterås, samt Fliseryd är populära områden för familjer att bosätta sig på. Efterfrågan på större hyreslägenheter har historiskt sett inte varit stort, vilket indikerar att behovet kan tillgodoses med det utbud som finns på marknaden. Dessutom blir månadskostnaden för nyproducerade lägenheter så hög att det 17

43 SBN förmodligen inte upplevs som prisvärt. Även för denna grupp är det positivt med en ökad rörlighet på bostadsmarknaden då detta bör leda till fler lediga småhus Behov för seniorer och äldre En tydlig trend för många svenska kommuner, liksom för Mönsterås kommun är att invånarna blir äldre och äldre. Det är därför viktigt att kommunen redan nu börjar planera och förbereda för de konsekvenser som medföljer en äldre befolkning. Utifrån att befolkningen blir allt äldre behöver nya centralt placerade och tillgängliga bostäder planeras och byggas under de kommande åren. Det är även viktigt att möjliggöra för fler äldre att bo kvar längre i sina egna hem. Det kan ske genom insatser i form av hemtjänst, bostadsanpassningar eller genom tekniska lösningar i form av servicetjänster eller hjälpmedel. Genom att nyproducerade tillgängliga bostäder erbjuds i centrumnära och attraktiva lägen genereras flyttkedjor med effekten att fler än de som flyttar in i de nya bostäderna förbättrar sitt boende. Kommunens bostadsutbud kommer behöva anpassas till en förändrad demografi samtidigt som kommunen arbetar för befolkningstillväxt. Därför behöver både inflyttning och omflyttning stimuleras, detta görs genom bostadsatsningar i attraktiva lägen Behov för flyktingmottagning Mönsterås kommun har sedan 2012 en överenskommelse med migrationsverket om att årligen ta emot 70 flyktingar. Antalet som söker sig till Mönsterås varje år är dock väldigt svårt att förutse, därmed blir det även svårt att förutspå bostadsbehovet för denna grupp inflyttade 150 personer med flyktingstatus eller som nyss fått uppehållstillstånd till Mönsterås kommun, en ökning med ca 275 %, eller ca 110 personer från tidigare år Behov för de med särskilda behov Ur ett bostadsperspektiv ska människor med särskilda behov behandlas på ett sådant sätt att varje persons individuella behovs kan tillgodoses. I flera fall kan detta göras genom bostadsanpassningar i personens befintliga bostad och/eller hemtjänst, men i vissa fall krävs andra lösningar. Det är dock viktigt att komma ihåg de stora fördelar som kommer av att anpassa den befintliga bostaden. Dels ökar förutsättningarna för den enskilda individen att ta del av det vardagliga livet i samhället, dels besparas stora investeringskostnader för kommunen. När åtgärder i hemmet inte anses vara genomförbara eller önskvärda finns särskilt boende, bostäder med omvårdnad och service dygnet runt. Totalt finns 151 platser inom kommunen betecknade som särskilt boende, samt 14 korttidsboenden. Kommunens bedömning är att utbudet av bostäder betecknade som särskilt boende är i balans under de närmaste åren. 18

44 SBN Riktlinjer för bostadsbebyggande 5.1. Bostadspolitiska mål Den sammantagna bilden av bostadsmarknaden i Mönsterås kommun är att det i dagsläget råder en relativt god balans mellan utbud och efterfrågan. Bostädernas standard är generellt hög och trångboddheten är inte ett påtagligt problem. Mönsterås kommun lever på så vis upp till lagens krav om att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Det är av stor vikt att kommunen arbetar med att uppmärksamma trender och leda utvecklingen på bostadsmarknaden. I bostadsförsörjningsprogrammet har flera viktiga områden uppmärksammats. 1. Det bör byggas 30 nya bostäder per år Den politiska målsättningen i Mönsterås kommun är invånare år Mönsterås har en nettoutpendling på cirka invånare, varav flertalet pendlar till Oskarshamn och Kalmar. Att fler väljer Mönsterås som bostadsort beror delvis på att en av Mönsterås styrkor är att boende och boendemiljöerna attraherar medborgarna. En annan styrka är det strategiska läget, mitt emellan Kalmar och Oskarshamn, med relativt väl utvecklade kollektivtrafikförbindelser. Byggande av nya attraktiva bostäder kommer ge förutsättningar att locka nya invånare till kommunen. Samtidigt är bostadsbyggandet också en nödvändighet för att tillgodose behovet av boende för de nya invånarna. Kommunen är en stor markinnehavare avseende tätortsnära byggbar mark. Planberedskapen är god, även om nya detaljplaner och fördjupade översiktsplaner måste tas fram i mer attraktiva lägen, samtidigt som befintliga detaljplaners bestämmelser och utformning bör aktualiseras. Kommunen måste också attrahera fler byggintressenter och förvaltare, som vill delta i Mönsterås kommuns bostadsutveckling. I målsättningen 30 nya bostäder per år ingår inte ersättningsbostäder för de bostäder som rivs eller av andra skäl försvinner från bostadsmarknaden. 2. Utveckla strategier för att både stad och land ska leva Mönsterås har historiskt sett haft en stabil befolkning kring ca invånare. Småhuspriserna i kommunen har vuxit markant senaste 10 åren. Skillnaderna på bostadsmarknaden mellan Mönsterås/Timmernabben och övriga tätorter är stor. Den något sämre efterfrågan och de relativt låga priserna på småhus i de mindre orterna gör att det saknas ekonomisk bärkraft i nybyggnation utanför de kustnära tätorterna. Det är viktigt att i framtida diskussioner beakta strategier för att överkomma denna problematik och finna kreativa sätt att få hela kommunen att leva. Genom att bland annat utveckla LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) kan nya områden skapa attraktivitet för nyproduktion av småhus på landsbygden. Möjlighet till utökad hästhållning på landsbygden bör utredas. Ålem och Blomstermåla har också ett strategiskt läge avseende arbetsmarknaden i Kalmar och Fliseryd avseende arbetsmarknaden i Oskarshamn. 3. Skapa attraktiva bostäder för ungdomar Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till främst Linnéuniversitetet i Kalmar, men även Växjö och Linköpings universitet kan göra det möjligt att kombinera högre studier med att bo kvar i Mönsterås kommun. I detta sammanhang kommer även Ålem och Blomstermåla att bli attraktiva bostadsorter, framför allt om regiontågen till Kalmar utvecklas med stopp i båda orterna. 19

45 SBN Det behövs fler tillgängliga bostäder I kommunen finns en stor grupp äldre som inom 10 år kan komma att vara aktuell för ett åldersanpassat boende. Positiva effekter såsom möjligheter till ett mer självständigt och socialt liv som äldre, bättre arbetsmiljö för vårdpersonal samt positiva flyttkedjor, som gynnar yngre och barnfamiljer på bostadsmarknaden är viktiga skäl till att uppmuntra äldre till att flytta till ett mer anpassat och tillgängligt boende. För att attrahera dessa grupper måste det finnas en mångfald av boendealternativ anpassade för äldres behov. I medborgardialogerna har det framkommit att det finns en stor efterfrågan på denna typ av boende i centrala lägen i alla tätorter, där det finns en god tillgång till service. 5. Det kommer att krävas en större tillgänglighetsanpassning i den byggda miljön Behovet att tillgänglighetsanpassa det befintliga bostadsbeståndet och det offentliga gaturummet är stort. Mönsterås Bostäder har tillgänglighetsanpassat cirka 40 procent av sitt bostadsbestånd. Mönsterås kommun har under flera år arbetat med åtgärder i gaturum och offentliga lokaler för att undanröja enkelt avhjälpta hinder. Kommunen har också en relativt stor budget för bostadsanpassning vid särskilda handikapp. För att ekonomiskt klara av anpassning av det befintliga beståndet, som till stora delar är byggt under och 1960-talet, behövs kreativa lösningar avseende till exempel gällande lagstiftning, finansieringslösningar, återinförande av hissbidrag och nya tekniska hjälpmedel. Kommun och bostadsförvaltare kommer, utan nya lösningar, att få problem med att hjälpa personer som vill hitta ett nytt boende, men som hindras till följd av avsaknaden av lägenheter med god anpassning ur ett tillgänglighetsperspektiv Hållbart byggande Under senare år har det byggts cirka 15 nya småhus varje år. År 2007 byggde Mönsterås Bostäder sitt senaste bostadsprojekt, 26 lägenheter i Mönsterås hamnområde. Detta är långt ifrån 1990-talets början, då cirka 100 lägenheter och småhus färdigställdes varje år. Kommunen räknar med att efterfrågan och behovet kommer att öka. Mönsterås kommun har under senare år och innevarande år byggt bibliotek, multihall och förskola som lågenergibyggnader med klimatsmarta materielval. Planerad nybyggnation bör ha följande inriktningsmål: - Allt byggande ska anpassas till att bli långsiktigt hållbart ur ekologisk, social, kulturell och ekonomisk synvinkel. - Möjligheterna att förtäta bebyggelsen i samhällenas centrala delar och i anslutning till kollektivtrafiken bör tas tillvara. - Nya bostäder ska lokaliseras så att de har god tillgänglighet och attraktiv närmiljö. Områdena utformas med utgångspunkt i landskapets och platsens förutsättningar samt ges en egen karaktär. - Redan byggd infrastruktur och service bör utnyttjas. - En stor del av bostadsbyggandet bör bestå av lågenergihus. - Förnyelse ska märkas i valet av gestaltning och arkitektoniska lösningar. - Varierat bostadsutbud med blandade upplåtelseformer bör eftersträvas. - Planering av boende för äldre och personer med olika funktionsnedsättningar ska ses som en naturlig del i den generella bostadsplaneringen. - Trygga uppväxtmiljöer och naturliga mötesplatser som stimulerar till aktivitet ska eftersträvas. - För att stärka landsbygdsutvecklingen bör byggnation på landsbygden stimuleras. - Nybyggnation och befintlig bebyggelse ska klimatanpassas i största möjliga utsträckning. 20

46 SBN Handlingsplan För att stärka och utveckla bostadsmarknaden i Mönsterås kommun har följande handlingsplan upprättats. 1. Se medborgardialog som ett viktigt forum för att hålla boendefrågan aktuell. Fortsätt med den årliga bomässan i Mönsterås och delta med information och marknadsföring en gång per år i de övriga tätorterna i samband med Ålems-, Fliseryds-, Blomstermåla- och Timmernabbendagen. 2. Kommunen ska utse en bostadsansvarig, som bland annat ska ansvara för kontakter med byggherrar, husföretag med flera för att öka antalet aktörer på Mönsterås bostadsmarknad 3. Stimulera nya aktörer på bostadsmarknaden, såsom bostadsförvaltare, byggbolag, husföretag med flera. 4. Etablera kontakter med boendeansvariga på Linnéuniversitetet, för att få fler studentboende i Mönsterås kommun 5. Upprätta ett marknadsföringspaket, för potentiella invånare, som presenterar Mönsterås kommuns attraktivitet och visar hur enkelt och nära det är att leva i Mönsterås kommun. Detta ska också skickas till kommunens fritidshusägare. 6. Arbeta vidare med att förverkliga nya bostäder i centrala Mönsterås, såväl flerbostadshus som marklägenheter Aktualisera befintliga detaljplaner i utvecklingsbara lägen. 7. Utveckla förslagen med centralt placerade tillgängliga bostäder med närhet till service, mötesplatser och matservering i Fliseryd, Ålem och Blomstermåla och Timmernabben. 8. Analysera behov och förutsättningar för trygghetsboende i alla tätorter. Det finns idag behov för bostäder mellan särskilt boende och eget boende. 9. Arbeta för att få stationsstopp för pendeltåg på Stångådalsbanan i både Ålem och Blomstermåla. 10. Utveckla LIS-områden samt områden för hästhållning. 11. Hitta kreativa lösningar för att tillgänglighetsanpassa det befintliga flerbostadshusbeståndet. 12. Kommunen ska, hos Boverket, ansöka om stöd till inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. 13. Kommunen ska, genom socialförvaltningen, delta i ehälsaprojektet avseende tekniska hjälpmedel 14. Öka antalet tillgängliga bostäder inom Mönsterås Bostäders lägenhetsbestånd till 50 % Aktualisera befintliga detaljplaner i utvecklingsbara lägen. 16. Upprätta nya detaljplaner och fördjupade översiktsplaner där efterfrågan och attraktivitet finns. 21

47 SBN Referenser Arman, R och Lindahl, L. Nyttan och värdet av bostadsanpassningar ur olika perspektiv Blomberg, I och Kärnekull, K.. SABO, 2005 Bygga seniorboende tillsammans en handledning Bo bra hela livet Regeringskansliet, Bygg ikapp.. Haninge kommun, Almega, SKL, Hästar och anläggningar med hästar. Jordbruksverket, 2005 och 2011, Kerstin. Bostadsmarknadsanalys Skåne Länsstyrelsen Skåne län, 2012 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län Länsstyrelsen Kalmar län, 2013 Mellander, Charlotta. Vadå attraktiva städer? Stadsbyggnadsdagarna, 2014 kvar Personresor till större arbetsplatser i Kalmar län. Regionförbundet Kalmar län, 2006 Regional bostadsmarknadsanalys Ainouz, Kerstin och Hansson, Per en handledning. SABO, Flyttströmmar i Sverige SCB,

48 SBN Företagsamheten Kalmar län < Svenskt Näringslivs, 2014 S. Lunds Universitet, Wikman, Leif.. Wikman, Leif. Bostadsanpassningsbidrag till fastighe - Boverket, 2009 ioner finansierade med bostadsanpassningsbidrag. - - Detaljplanering och tillgänglig mark 23

49 SBN Bilagor Bilaga 1 Karta över kommundelar 24

50 SBN

51 SBN Bilaga 2 Karta över bebyggd/obebyggd detaljplanerad kvartersmark I kartbilagorna har endast kvartersmark tagits med, dels för tydlighetens skull, dels för att ändamålet med kartorna är att visa vad och var man får bygga. Allmän platsmark tillåter i regel inga större byggnationer. Bebyggelse tillkommer nästan uteslutande på kvartersmark. Viss kvartersmark som tekniska anläggningar, kyrkor och kyrkogårdar, hembygdsparker, hamnar, campingar, friluftsområden och odlingslotter har medvetet lämnats utanför kartorna. Dels för att lyfta fram den kvartersmark som valts att visas, dels för att dessa användningar inte är lika intressanta att lyfta fram i ett bostadsförsörjningsprogram. För att ännu tydligare förklara kartbilderna kommer nedan en kortfattad beskrivning om vad som är tillåtet inom de olika användningsområdena. Vissa av beteckningarna används inte längre idag, likväl är de fortfarande lagmässigt giltiga. Ett problem är att i flera av de äldre planerna har bostadshusens typ bestämts, vissa planer tillåter endast friliggande villor, och vissa planer endast sammanbyggda hus likt radhus eller kedjehus. Idag strävas det efter flexibilitet i planeringen, allt för att planerna ska kunna användas en längre tid utan att behöva ändras eller göras om. Det är därför vanligt att en detaljplan tillåter fler än en användning i samma område, ex Bostäder/Handel eller Industri/Kontor. Om ett område tillåter två eller fler användningar är fördelningen fri mellan dem. D v s i ett område betecknat Bostäder/Handel är det tillåtet med bara handel, eller bara bostäder, eller både och. Kartbilagorna visar inte vad som är byggt, utan vilka verksamheter som är tillåtna enligt detaljplanerna i kommunen. Allmänt ändamål är en äldre planbestämmelse som inte längre används. Den tillåter alla former av verksamheter så länge stat, kommun eller landsting är huvudman. Bilservice tillåter service för fordon, förare och passagerare. Service för fordon inkluderar bl a reparation och försäljning av drivmedel. I service för förare och passagerare ingår bl a toaletter, kiosker, vägrestauranger och motell. Bostäder tillåter bostäder och bostadskomplement såsom garage och gäststuga. För flerbostadshus medges även komplement i form av sopsortering, lekplats och tvättstugor. Centrum är en väldigt flexibel användning, all verksamhet som behöver ligga centralt ryms. Ex bio, butiker, teater, gym, service, tandläkare, bank, kyrkor, hotell m.m. Bostäder, vård och skoländamål tillåts dock inte. Garage är en äldre beteckning som idag har ersatts av beteckningen Parkering. Beteckningen Bostäder/Garage återfinns i en detaljplan från 1979 för Timmernabben och lyder får användas endast för garage och därmed samhörigt bostadsändamål Handel tillåter alla former av köp och försäljning av varor och tjänster för allmänheten. Inom beteckningen ryms även service och hantverk i olika former, ex resebyrå, restauranger och fastighetsförmedling. Idrott är även det ett äldre begrepp, idag ingår idrottsverksamhet under beteckningen Kultur och fritid. Inom områden betecknade som idrott är även komplement till idrottsverksamhet tillåtna, ex omklädningsrum och mindre kiosker. Industri tillåter all slags produktion, lagring och annan hantering av varor. Även kontor tillåts, om de upptar mindre än hälften av den byggda bruksarean. 26

52 SBN Småindustri är en beteckning i äldre planer som tillåter industrier som inte är störande för omgivningen. Denna beteckning har i nya planer tagits upp av Industri. Kontor tillåter personaltät verksamhet med liten varuhantering likt kontorsverksamhet och konferenslokaler. Kultur medger verksamheter med kulturellt ändamål, ex museer, religiösa byggnader, folkparker. Även besöksanläggningar som teatrar och mässhallar ingår. Skola tillåter alla former av undervisnings- och forskningslokaler, även fritidshem och förskolor ingår. Upplag tillåter lagring av varor och material. Även handel i parti får förekomma. Lager inom industrier ryms under beteckningen Industri. Vård medger all öppen och sluten hälso-, sjuk- eller kriminalvård. Vägunderhåll förekommer i en plan för Ålem från 1958 där dåvarande Vägförvaltningens garage och depå fanns. Idag skulle det aktuella området sannolikt inrymmas under beteckningen Industri. 27

53 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Blom Johansson E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag nr 10/14 - Förslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling i skolor och förskolor i Oskarshamns kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att avslå medborgarförslag nr 10/14. Samhällsbyggnadsnämnden rekommenderar Oskarshamns kommun att följa forskningen avseende strålning samt dess påverkan på barn och ungdomar. Ärendet Kommunstyrelsen har skickat medborgarförslag nr 10/14 för yttrande till samhällsbyggnadsnämnden. Roland Bladh begär i medborgarförslag nr 10/14, att Oskarshamns kommun använder trådbunden internet- och telefonuppkoppling istället för trådlös uppkoppling i alla kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Begäran framförs för att minska risken för ohälsa bland elever och personal. I nuläget finns det trådlöst nät på vissa förskolor, men IT-avdelningen planerar under året 2014 en utbyggnad så att alla förskolor och skolor ska få trådlöst nät. Förskolor, grundskolor och gymnasium har inte samma behov av trådlöst nät på grund av olika behov. Hur behoven ser ut beror på hur pedagoger och barn/elever lägger upp verksamheten. I dag används tekniken väldigt olika, beroende på att täckningen är väldigt olika. De trådlösa näten är underdimensionerade på många skolor och förskolor, vilket har gjort att många skolenheter väljer att inte använda det alls. Den satsning som nu planeras ska möjliggöra ett större användande av modern teknik och därmed även säkerställa att Oskarshamns kommun följer skollag och läroplan, vilket kommunen inte gör idag. Det trådlösa nätet är en mycket viktig infrastruktur för att kunna jobba på ett flexibelt sätt. Bildningsförvaltningen är skyldig att hålla sig uppdaterad när det gäller hälsoaspekter av olika slag. Ramarna för hur förvaltningen ska se till att hålla sig uppdaterad finns beskrivna i Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, se bilaga. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret tar inte ställning till de studier som presenteras i medborgarförslagets bilaga utan hänvisar till de rekommendationer som lämnas av Strålskyddsmyndigheten (nedan SSM). Det pågår mycket forskning kring strålning och elektromagnetiska fält. Forskningen har visat att stark strålning orsakar ohälsa som till exempel påverkar kroppskontroll och orsakar obehagskänslor hos människor.

54 SBN Med lägre strålning från mobiltelefoner eller trådlösa uppkopplingar har forskningen inte kunnat visa tydliga effekter. I viss forskning har man kunnat påvisa effekter vid långtidsexponering, men har samtidigt poängterat att ytterligare forskning krävs. Exempel på påverkan är bland annat effekter på korttidsminnet eller koncentration. Det finns inga kända hälsorisker kopplade till strålning från trådlösa datornätverk. De senaste slutsatserna enligt den Nordiska strålskyddsmyndigheten, , visar att det enligt de senaste publicerade forsningsstudierna inte finns några allvarliga hälsoeffekter från exponeringen av radiofrekvent strålning. Eftersom strålningen av radiovågor underskrider de rekommenderade nivåerna finns inte heller ett behov av ytterligare begränsningar avseende exponering. Det finns dock ett begränsat antal epidermologiska studier för långtidsexponering, då främst med avseende på barn och ungdomar. Det kommer att dröja decennier innan studier avseende sådan exponering av strålning i samband med användning av mobiltelefoner och kroniska hälsoproblem kommer att finnas tillgängligt. Eftersom det finns ett stort antal användare av mobiltelefoner är det av stor vikt att bevaka varje potentiell påverkan på den allmänna hälsan. Med avseende på det kommer den Nordiska strålskyddsmyndigheten att noga bevaka studier avseende användning av mobiltelefoner och potentiella hälsorisker. SSM rekommenderar att försiktighetsprincipen ska tillämpas med avseende på användning av mobiltelefoner. Myndigheten grundar sig på att forskning inom dessa områden inte helt kan utesluta negativa hälsoeffekter. Enligt rekommendationerna från SSM finns det en risk för cancer i huvudet när man håller mobilen mot huvudet under samtal och att man därför ska använda headset. SSM rekommenderar att man ska vara försiktig när man använder sin mobiltelefon tills forskarna vet mer. Myndigheten rekommenderar även försiktighet när det gäller exponering för lågfrekventa magnetfält, exempelvis kraftledningar. Det innebär att man ska försöka begränsa exponeringen i bostäder, skolor och liknande om det går att göra med enkla och billiga åtgärder. Sammanfattning Det är viktigt att bevaka den forskning som pågår avseende barn och strålning, eftersom det finns få studier om barn och mobiltelefoni. Trovärdig forskning har inte kunnat visa vilken påverkan strålningen har långsiktigt. Oskarshamns kommun bör följa och bevaka forskningen med avseende på användning av mobiltelefoner och trådlös uppkoppling i lokaler där barn och ungdomar vistas. Bodil Liedberg Jönsson Förvaltningschef Kerstin Blom Johansson Miljö- och hälsoskyddsinspektör

55 SBN Beslutsunderlag Medborgarförslag nr 10/14, se bilaga 1 Sammanfattning, SSM 2014:16, se bilaga 2 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, se bilaga 3 Skickas till Kommunstyrelsen, Oskarshamns kommun För kännedom: Roland Bladh Älvehult Oskarshamn

56 SBN

57 SBN

58 SBN

59 SBN

60 SBN

61 SBN

62 SBN

63 SBN

64 SBN

65 SBN

66 SBN

67 SBN Strategi för skolutveckling i Oskarshamns kommun med hjälp av digitala verktyg Skolor i tiden, lustfyllt lärande och hög måluppfyllelse Antagen av bildningsnämnden

68 SBN (21) Förord Detta dokument är resultatet av ett omfattande förberedelsearbete där chefer och medarbetare diskuterat vilka utvecklingsbehov förskola och skola i Oskarshamns kommun har när det gäller arbetet med ny teknik, utifrån kraven som skollag och läroplaner ställer. Utifrån det identifierade behovet, prioriterade Barn och utbildningsnämnden frågan 2011 och slog fast i de kommunala verksamhetsmålen att ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse är en framgångsfaktor för ökad tillväxt. Nämnden beslutade att en handlingsplan för investerings, drifts och kompetensutvecklingsbehov för hur ny teknik kan leda till högre måluppfyllelse skulle tas fram. I ett första skede gjordes en kostnadskalkyl för inköp av digitala verktyg. Kalkylen kompletterades av områdescheferna och en Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg formulerades. Därefter processades strategin på respektive skolområde. Sedan tog IT-chef, utvecklingsledare och ekonom vid för att utveckla dokumentet och sammanföra verksamhet och ekonomi. Strategin för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg kommer att vara ett komplement till Oskarshamns kommuns övergripande e-strategi och innehåller övergripande riktlinjer för hur alla verksamheter inom bildningsnämndens utbildningsdel ska förhålla sig till arbetet med digitala verktyg. Syftet är att innehållet i strategin ska leda till att: Ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle Skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. Ge barn och unga i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Oskarshamn Matz Ingvarsson Förvaltningschef

69 SBN (21) Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Begrepp... 4 Inledning... 6 IKT-utveckling på vetenskaplig grund... 6 Omvärldsanalys Var är vi i dag?... 9 Risker och framgångsfaktorer... 9 Ur ett pedagogiskt perspektiv... 9 Ur ett hälsoperspektiv Syftet med att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen Vart ska vi? 13 Införande Hur gör vi? Inköp och underhåll Förskolans och skolans lokala organisation för skolutvecklingsfrågor med IKT-fokus Hur blev det? Litteratur... 20

70 SBN (21) Begrepp Nedan förklaras de teknikbegrepp som används i dokumentet. App Alternativa verktyg Digital kompetens Digitalt verktyg Lärresurs Lärplatta E-strategi Framtids- Kompetens (21:st Century Skills) App är en förkortning av applikation och ett samlingsnamn för de extraprogram som kan laddas ned till mobiltelefonen eller surfplattan och på det sättet bredda användningsområdet för de tekniska enheterna. Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM använder begreppet alternativa verktyg som samlingsnamn för de verktyg som tagits fram för att underlätta lärandet, exempelvis talsyntes, rättstavningsprogram, ljudningsprogram mm. Tidigare använde SPSM begreppet kompensatoriska verktyg. Digital kompetens är ett begrepp som myntats av EUkommissionen för att beskriva den IT-kunskap som behövs för att kunna ta del av informationssamhället. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Digital kompetens bygger på grundläggande färdigheter för användning av datorer för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa, utbyta information och för att kommunicera och samarbeta via internet. I dag kan ett digitalt verktyg vara en dator, en surfplatta, en smart telefon, en kamera, en kommunikationsyta (facebook, twitter, annan kommunikationsplattform), projektor, tv mm. Digitalt läromedel. Begreppet används inom skol-sverige och är detsamma som läsplatta, surfplatta, pekplatta. Ett dokument vars syfte är att effektivisera förvaltningsarbetet i Oskarshamns kommun, öka servicen till medborgarna via digitala medier samt ge ökad insyn och delaktighet i det demokratiska arbetet med hjälp av IT. Den samling kompetenser som människan spås behöva för att klara sig bra i det framtida samhället förutom traditionella kompetenser som att läsa, räkna och skriva. Kompetenserna är kreativitet, kritiskt tänkande, problemlösning, beslutsfattande, lärande, kommunikation, samverkan, informations och kommunikationskompetens, medborgarskap, personligt och socialt ansvar.

71 SBN (21) IKT Multimedia Molntjänst Försiktighetsprincipen SAMR-modellen OECD Skoldatatek SPSM Beprövad erfarenhet 1:1-satsning Ett begrepp som i pedagogiska sammanhang används allt oftare istället för IT. IKT fokuserar på den del av IT som handlar om kommunikationen mellan människor. IKT står för informations och kommunikationsteknik. Begreppet används för att beskriva en samverkan av flera olika medier, exempelvis ljud, bild, text och video. En extern lagringsplats som gör att användaren själv slipper investera i dyra programvaror samtidigt som han/hon kommer åt informationen var han/hon än befinner sig där nätet finns. "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön". SAMR står för substitution, augmentation, modification och redefinition. Modellen används för att synliggöra hur tekniken kan användas för att utveckla undervisningen och lärandet. OECD är en internationell organisation som arbetar för samarbete mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Skoldatateksverksamhet innebär att kommunen organiserar en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med IT och specialpedagogik. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll Högskoleverket (2008). Satsning där varje elev utrustas med en egen dator.

72 SBN (21) Inledning Bredband är i dag en lika nödvändig infrastruktur som tillgång till vägar, järnvägar och elnät var för 100 år sedan. IT har förändrat sättet att jobba inom nästan alla områden i samhället och digital kompetens är nu en förutsättning för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Riksdagen har beslutat att Sverige, på alla nivåer, ska arbeta för att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi vet att införandet av digitala verktyg i skolan, i sig självt, inte är lösningen. Det höjer inte kvaliteten och resultaten automatiskt, men genom att nyttja de digitala verktygen på ett pedagogiskt och systematiskt sätt kan vi erövra helt nya, helt nödvändiga vägar till lärande. Det ställer krav på förskolan och skolan vilka ska rusta barn och elever för det som väntar dem efter skolan. Arbetslivet. Vuxenlivet. Våra barn, elever, kommuninvånare, samhälle och näringsliv har rätt till en förskola och skola som ligger i samhällsutvecklingens framkant. Förutsättningarna finns: 16 procent av alla tvååringar använder nätet varje dag. 90 procent av alla 12-åringar använder nätet varje dag. 100 procent av alla 16-åringar använder nätet varje dag. (Svenskarna och internet 2012) Eleverna ska utan kostnad kunna ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. (Skollagen 2010:800) Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. (Lpfö 98/10) Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11) Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Gy 11) IKT-utveckling på vetenskaplig grund All verksamhet i skola och förskola ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Befintlig forskning tyder på att användningen av digitala verktyg i verksamheten/undervisningen kan bidra till ökad måluppfyllelse om rätt förutsättningar finns. Det krävs en demokratisk grundsyn, en tydlig ledning, fungerande och ändamålsenlig teknik, pedagogisk- och teknisk kompetens samt stor motivation hos politiker, chefer och medarbetare. Med detta som bakgrund står det klart att en satsning på digitala verktyg måste inledas med en diskussion om den pedagogiska grundsynen som genomsyrar verksamheten (Steinberg 2013). Det är den pedagogiska grundsynen som kommer avgöra hur vi väljer att utnyttja teknikens möjligheter och i en förlängning hur elevernas måluppfyllelse kommer att påverkas.

73 SBN (21) Vad innebär nedanstående begrepp för chefer och medarbetare i Oskarshamns kommuns förskolor och skolor? Hur syns förhållningssättet till dessa begrepp i den dagliga verksamheten/undervisningen? Värdegrund Alla människors lika värde, solidaritet mellan människor, jämställdhet, jämlikhet, individens frihet och integritet. Syn på lärande och kunskap Hur lär sig barn/elever? När lär sig barn/elever? Vilken roll spelar den vuxne/läraren för barnets/elevens lärande? Hur kan lärandet gynnas? Vad innebär begreppet kunskap? Syn på demokrati Vad innebär skolans demokratiska uppdrag? Vilka förmågor/färdigheter behöver barnen/eleverna utveckla för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle? Hur kan/bör skolan arbeta för att främja dessa förmågor/färdigheter? När eleverna får tillgång till internet och andra digitala verktyg på lektionstid ändras några av den traditionella skolans förutsättningar gällande den vuxnes inflytande på (Steinberg 2013): - Vad eleven ska lära sig (innehåll) - Hur eleven ska lära sig (metod) - Var eleven ska lära sig (plats) - När och hur länge eleven ska lära sig (tid) - Vem som ska lära eleven (ledare) - Med vem eleven ska lära sig (grupp) Kommer de nya möjligheterna att utnyttjas eller kommer den nya tekniken regleras och paketeras in i gamla strukturer? John Steinberg (2013) skriver att: Det som digitaliseringen och internet gör är att utmana den traditionella instrumentella synen på kunskap, hur lärande går till och hur personlig utveckling sker. Det dolda budskapet som internet ropar ut är att du kan välja vad du vill lära dig, hur du vill lära dig, när du vill lära dig, med vem du vill lära dig och av vem du vill lära dig. Internet är ett av de kraftigaste verktyg för demokratisering som världen någonsin uppfunnit. Diskussionen kan sedan fortsätta gällande: Vilka behov ska de digitala verktygen uppfylla? Vad ska förändras när vi inför de digitala verktygen i verksamheten? Vilka förmågor ska tränas? Hur kan läroplanens intentioner om digitala verktyg uppfyllas? Länk: Hur hänger ämneskunskaper, teknikkunskaper och förmågan att undervisa ihop?

74 SBN (21) SAMR-modellen SAMR-modellen är framtagen av forskaren Ruben Puentedura. Den visar hur lärande med digitala verktyg kan ske på olika sätt. På den första nivån Ersättning flyttas det som tidigare gjordes på papper över till datorn. Eleverna skriver exempelvis sin gloslista i ett worddokument istället för i glosboken. På andra nivån Förbättring nyttjas de tekniska funktionerna för att förbättra eller underlätta arbetet. Lärare och elever använder exempelvis powerpoint och interaktiva skrivtavlor för att förstärka sina presentationer. Kommunikation sker via e-post och elever och lärare delar kanske ett konto på en molntjänst där skoluppgifter hämtas och lämnas. På tredje nivån Förändring flyttas fokus från tekniken till uppgiften. De digitala verktygen förändrar själva sättet arbetet görs på. En text kan exempelvis delas av en klass på google drive och redigeras och kommenteras direkt av klasskompisarna. På så sätt lär eleverna av varandra. Kommunikation och samarbete är viktiga ingredienser här. På fjärde nivån Omdefiniering handlar det om att göra saker som i stort sett är omöjliga att göra utan digitala verktyg eller tillgång till nätet, exempelvis samarbeta med andra utanför klassrummet. På så sätt kan uppgifterna bli mer på riktigt. Länk till: Mer information om SAMR-modellen Länk till: Hur kan lärandet förändras om man använder digitala verktyg?